Startsidan Blogg Fotoalbum Vänner
Debatt Topplistor Videoklipp Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<
Oktober (2021)
>>


Uppegående sjuksköterska i sorgearbete liggandes platt fall.En vecka på 7 minuter....

Kära dagbok.

Livet har stannat upp.Mitt tassande minskat radikalt.Vi har sorg här hemma hos Fam Mupp.Ja vi känner oss ju aldrig som Muppar men vi kan säga att det är ett kärleksepitet på vår lilla familj.Fam Drutt kan man säga att vi är också.
En stor trygghet har fått lämna jordelivet.En trygghet för mig som hund .Någon som såg min storhet.Hon sa ofta."Ni ser inte Drutten som jag gör.Dutte är så klok och så snääääääll hela han.Ingen är som han är som hund.Ni måste se det och bry er om han."
En trygghet för matte där mommo ju var hennes älskade mamma.I vått och torrt.
En trygghet för Flisan som ofta pratade med sin mormor och serverade underfundigheter och fick kloka ord.
Någon som alltid fanns där för Fredde att lyssna till hans bekymmer.Någon som verkligen vaggat honom som bebis upp till tonåren.
En svärmor som skickade små trisslotter varje födelsedag.Med hopp om storvinst.Den som kom ihåg honom.Jämt.Tror nästan mommo gillade husse bättre än något annat mansfolk.
"Var snäll mot husse sa hon till matte jämnt.Var rädd om honom.Såna som han växer inte på träd".Hon ringde ofta för att bara prata med svärsonen.

Att få ymnesten ha en mamma är stort folks.Jag har ju mamma Stina som mammat mig .Att så få lukta och pussa farväl gjorde mig som Borderterrier vis och så sorgsen.Jag är fortfarande i förstämning och inte mig lik.Deppig .Som resten av min flock.Gråter mina hundtårar på mitt vis.
Slickar min flocks tårar .Tröstar matte om natten då hon kommer ner och inte kan sova.Ligger nära henne med min lilla kropp och ger henne ro.

Det är dagar av sorg det är dagar av arbete.Sorgearbete .Paralellt går det med en vardag som fortsätter som om ingenting har hänt.Matte säger att hon gått in i en ny era .En ny dimension där det blåser kallt bakom ryggen.Känns otryggt.Känns overkligt.Känns bara fruktansvärt.

Nu väntar dagar i väntan på obduktion.Kartläggning av mommos sista dagar.Matte pratade med henne sist av alla på onsdagen.Sedan vet vi inte mer.Vet inte om det var svininfluensan och dess sviter som tog hennes 69 åriga liv någon gång mellan onsdag lunch och torsdag eftermiddag.
Mommo hade livsviljan .Köpt ny jacka hon hämtat och burit i affären dagarna innan.Hon sa däremot att så här sjuk har jag aldrig varit.....Att skjutsas till sjukhus var aldrig aktuellt.Hon var inte terrierälskare för inte mommo.Envis var orden.Lika envis som restena av vår flock.Inte visste vi.Inte visste hon.

Matte säger att jag får följa med jobbet tills vi hittar en dagmatte till mig.Några dagar i veckan behövs det. 2 st ungefär såsom mommo hade mig.
Jag gillar vara på jobbet och busa med brorsan i lagom mängd och glädja de som går men just nu är jag ledsen.En hund kan också förstå och känna av stämningar och lukter.
Då matte varit i mommos hem igår så luktade det extremt här hemma tyckte jag .Hon hade med sig ett par tofflor och de har jag nosat på och legat vid .Säg inte att en Drutts lukt är skarp som en skalpell.

Det spelas sånger det planeras för begravning.Datum bokats och annonser ordnats.Kläder ordnas och sorterats och konstiga samtal om planer som man helst aldrig hade behövt skriva in i sin agenda.Men allt måste göras så är det.I jord måste man få komma när man lämnat kroppen.

Barnen sörjer på annat sätt.Flisan så underfundig.Ritat och kommit med sånger hon vill sjunga för mormor.Båda barnen tagit farväl som kunde liknas som om luften tog slut för matte att bevittna.Men att få tid att se den avlidne är viktigt .Det vet matte via sitt yrke.

Detta års julförberedelser blir kort sagt som en golgatafärd för vår familj.Att ta fram hennes ljusstakar och tända .Kanske lägga hennes julduk på bordet .Sörja på alla sätt en jul som aldrig mer kommer bli sig lik.Att packa ner ett liv ett hem.Flyttstäda och sätta punkt för en era .Det var det sista vi trodde för en vecka sedan idag .Onsdagen den 18/11 då matte la på luren och sa nu måste jag sluta min rast är slut.....Slut var ordet.Tänk om.TÄNK OM!!!

Skrivandet pågått sedan dag 1.Är nog en roman just nu.Mattes ventil.Få smattra med tangenterna och skriva dagbok som bara är till för henne och efterlevande.Det är ångestdämpande.

Tröst finns på många sätt.Vänner som ställer upp på ett sånt sätt att matte blir varm.Vi känner att världen blev varmare och ljusare på många plan runt oss.Som om alla mommos kärlek spreds ut på en sekund och gjorde alla så otroligt goda .Omtänksamma.Såna blommor.Sån tröstenatt,sån uppoffring ,så fina handlingar .Så fina ord.Sånt som kanske tar så lite tid men betyder var och en exakt lika mycket .Kan aldrig bli för mycket .Vid hemkomst ikväll stod just de rosor både mommo o mamma hade i sina brudbuketter på bordet från så fina vänner.Tack M & M.

Vi glädjer oss nu åt att vi fått uppleva denna kvinna på vårt sätt.Vår version.En version som utåt inte allt kanske varit guld och gröna skogar .Men versionen är vår.Ingen är perfekt.Men att göra ting i affektivt tillstånd och att bete sig illa i sitt normal läge är två vitt skilda ting.Vissa saker går förlåta lättare om man vet att någon är sjuk och otillräcklig.Matte säger hon har svårare för egoistiska människor med hjärtat endast klappande för sig själv och sina löss.De går bort.Att älska förbehållslöst utan att få kärlek tillbaka det är gjorde mamma.Att aldrig sluta älska även om kroppen och själen sviker.

Mommo hade alltid ett öra att lyssna med.Kloka råd.En delaktighet i vårt liv som vi kommer sakna.Just få ringa numret och prata är det matte just nu känner sånt enormt behov av.Hon skulle vilja ringa och säga .Hej mamma .Vet du .Du dog.Vet du vad som hände....jo och sen gjorde vi så...och sen kom den...och så gjorde jag och Peter såhär...och barnen och Drutten och Hasse...ja och så kom...vet du.Allt var som en dålig film.Fatta alltså mamma .Det är som ett skämt.Jag planerar din begravning och det är så konstigt alltihop.Som ett skämt.Snälla säg att jag bara drömmer allt....Please.Kom tillbaka.Vi var inte färdiga än.Inte än.Så många år kvar till du skulle fylla 90 år(21 år) och jag skulle sitta och hålla handen och skrika åt tröga unga systrar komma o ge dig Morfin.SÅ SKULLE DET JU BLI .Inte så här.Inte utan att fått säga hejdå .Fattar du väl.20 hade vi hunnit mycket på.Men mamma är det något jag unnar dig så är det FRID.Ha inte dåligt samvete på något vis att du inte tog influensasprutan.Du hade dina skäl.
Jag tackade dig för en tid sedan för något jag aldrig trodde du skulle kunna visa och bevisa.Den gåvan du gav var den största av alla.Vi var klara i ömhetsbevis.Aldrig någon tvivel att du visste jag älskade dig det är min tröst.Däremot var du trött på mitt stressande.På att jag alltid var på G.Men som du sa du är FÖDD SÅN ÅSA!!!!
Du har fått frid lyst över dig och det kommer bestå.Älskar dig för alltid och kommer alltid kunna ta på våra band vi har mellan oss.Kommer aldrig sluta höra din röst .Aldrig ....Alltid.

Så skulle matte vilja säga.Precis så.Men nu finns inga om och men.Det finns bara NU.
Här och nu.Verklighet.Varje dag ska fångas och varje tuggben tuggas färdigt.Så är livet.Man har bara ett liv.Var rädd om det och varandra.Inte överdrivet .Livet är upp och ner och ingen dans på rosor.Det är en gåta där älska glömma och förlåta är viktigt sa alltid mamma.


Matte skickade ett kort i somras till mormor som hon fick till sin födelsedag .Det löd på norska.

Omtanke ,varmer hjerte....
Omtanke lindrer smerte....
Omtanke borde alle kjenne på...
Omtanke är like fint å gi som og få....

Stort Grattis mamma till din dag.Här har dagarna fyllts av jobb men även med roligheter .Har fått se Oslo.Saknar dig Kram Åsa

Kloka ord som får bära .Lättare bära än sorgen .SÅ MYCKET KÄRLEK.Utan kärlek ingen sorg.Tack för all OMTANKE du givit.Tack för att du lärde mig livet även från den tuffa sidan.Det har format mig till den jag är idag.Utan alla spindelväv inget att klättra i .Utan spindeln känns nätet tämligen håligt.Dags för mig kliva upp ett steg och aggera som den äldsta i vår kvinnliga släkt.Märklig känsla.Känner mig så gammal helt plötsligt.Vuxen.

Nu avslutas denna första dagbok sedan det hemska infann sig .Imorgon är det en vecka.En vecka som känts som 7 minuter.
Att få göra bildspelen tidigar dagboksdagar och lindrat för stunden.Känts så fint få samla ihop minnena till en påse och sollra.Få tänka och grunna .Grubbla.Analysera.Så mycket som borde ha sagts och gjorts men det som gjordes var gott nog.Man kan bara göra så gott man kan .Aldrig mer .Vi förmår inte vara övermänniskor och synska.Bara normala.Normal...det var en önskan som kom fram.Gör allt med måtta.
Sådär kikar upp.Det var en dagbokskrift som heter ....måtta.Skriven privat men inte personlig för då hade den sett helt annorlunda ut .

Jobbedagar stundar.Det har jobbats sedan lördagen med lite glapp för en ledig tisdag....näe så är det inte.Det har varit ett sorgearbete 24 timmar per dygn parallellt med att livet inte stannade upp trots allt utan fortgår som om ingenting hade hänt......Märkligt att vi lever i så olika dimenioner.Att få jobba som sjuksköterska berikar .Det är tryggt.Hemtamt.Går på rutin.Känslan av sammanhang finns kvar.Känslan av normalitet.Fast själen lagt sig bredvid mamma och dött så har kroppen fortfarande fungerat tämligen normalt.Jobbvänner och chef och ledning som finns i ryggen det gör att valet är enkelt inte lägga sig ner platt fall.Tänk man kan vandra omkring upprätt fastän man ligger .

Just nu spelas gårdagens låt ....med Sonja Alden det får avsluta dagens dagbok .Trots att fingrarna kan skriva länge länge till så ska de få skriva sig i säng.Med hopp om en natt med uppvaknande till klockans ringning.

"Jag lever och du lever inom mig .Jag ser dig när jag blundar.Jag ber dig vill du vaka över mig och välsigna varje steg jag tar."

Kram Drutten med sin sorgliga förlåt sörjande familj.


Photobucket
25 November 2009  | Dagbok


12.000 webbutiker! | alltomklader.se
(c) 2011, nogg.se & Drutten & Jena TW                                             Skaffa en gratis hemsida