Startsidan Blogg Fotoalbum Vänner
Debatt Topplistor Videoklipp Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<
Oktober (2021)
>>


Dagen före .....






Torsdagen började runt 5.00.Så tacksam fått sova hel sömn ändå från ca 21.00.

Låg och grubblade i en timme sedan kom sömntåget en stund till och tog mig in i drömmarnas konstiga land.Vaknade med ett ryck kl 10.00 .Såg min älskade ligga bredvid sovandes .Det tillhör ovanligheterna men sömntabletten funkar även på honom *inse*

Hade dragit ur telefonjacket och möttes direkt då mobilen sattes på av RING SKITVIKTIGT.....i min värld var det okej en smärre förändring och inget stressa upp sig för.Det visar sig att så många VILL komma och hedra mammas begravning så kapellet vi bokat blir för litet och trångt.Nu ändrat och detta kommer bli perfekt.Har varit på en oerhört gripande begravning dit vi ska och det känns bra .


Tog efter att ha ringt min lista runt för berätta kapellbyte en skön frostig promenad.Går aldrig utan min kamera (ehh och inte utan liten KisseDrutt ) Det blev skapande mitt i min djuptänkning.

Rönnbär ett tema....fastfrusen båt....en väg utan Mommo för Drutten och frostad natur....
















Fick en sån härlig dikt av en vän för ett tag sedan tänkte på den där jag gick fram .


Jag sover inte.
Jag är tusen vindar som blåser,
jag är diamantglittret på snön,
jag är solsken på mognat vete,
jag är det milda höstregnet mot din hud.
När du vaknar i gryningsdunklet är jag det lätta suset av fåglars flykt
och sången om ett annat liv.
Ett enklare liv och utan lidande.
Jag är de milda stjärnorna som lyser dig hem i natten.
Var inte så ledsna,
Jag är hos er,
jag är i ljuset,
Jag är fri



Precis så känner jag att min tro är .Energin finns runt om och omsluter mig på alla sidor.

Hur förbereder man sig dagen före ?Man gör som god urfödare hade teori om.Man måste bryta ihop och nå botten före man kan ta sig upp igen.Före det kan man inte gå vidare.Tror denna dagen varit en sådan dag fylld av all känslospektran inklusive helig ilska.

Gå naken på en begravning inte aktuellt även om jag känner mig mer än naken och direkt hudlös.Kläderna hänger nu framme och skor inhandlade till Flisan tack vare god vän som ställde upp och skjutsade och tog hand om mig.Flisan står på stor fot...hur lång månde hon bli?
Ram till fin kort inköpt av annan god vän.Kort sagt vänner när de är som bäst.
Vit skjorta inhandlad och avlämnad hos sonen och hans familj.Storkillen.Skönt ha honom bredvid imorgon.Ska bli en så gemenskap se dem som är där av kärlek både till oss och till mamma.Tror all värme av dem kommer fylla kapellet.

Sånger har spelats och sjungits.Foton har tagits i Flisan fina klänning för det ville hon.Fotomodells poser som fick mig le stort.Sån fantastisk gåva med barn.Kan tänka hur glad mamma var över mig i samma ålder.Kan känna hennes smärta då hon inte orkade hålla ihop alla gånger och det drabbade oss.Kan känna hennes vanmakt att inte orka alla gånger .Det måste varit ren och skär ångest.Det bästa var att efter varje fall så fanns det så mycket ömhet och kärlek trots allt.


Klädintresset går i rakt nedstigande led från mormor ner till mamma ner till mig ner till Flisan.Inga märkvärdiga märkeskläder men däremot ett extremt sinne för färger och att matcha.Tycker att jag och Flisan kommer lysa som mormors sessor imorgon och bara det får mig glad....och så oerhört ledsen att hon inte kan se oss.


Så över till något helt annat som avslut.Mamma hade stort blomsterintresse och gröna fingrar .Hmmm fick nu en helt annan association jag inte kan skriva men skit samma.Hon sa till mig dagen före vårt sista samtal mitt i en mening.

"Åsa ....vet du .Min fina novemberkaktus har dött bara knall fall.Undrar vad det betyder"
"Ja sa jag jag undrar vad det betyder"...(Rös inombords och förmådde inte säga något mer än så"Kunde lika viftat bort och svarat varför säger du så????Kan väl bara betyda den ruttnat eller nåt...)

När vi hittade mamma så var det första jag såg i vardagsrummet novemberkaktusen totalt skrumpen.

Däremot stod en i fönstret även den skrumpen och inte en knopp.
Jag tog den med av någon konstig anledning.Ställde den fönstret och igår så får jag se den full i små knopp.Fortfarande skrumpen och inte alls välmående men den knoppas.
Sån symbolik.Precis så känner jag mig .Helt tömd och skrumpen men ändå finns det liv någonstans.Ett hopp .En tro...på att det ska gå ta sig igenom livet utan en mamma i liv.Nu måste jag konscentrera mig på mitt moderskap mer än någonsin.


Imorgon vet jag att jag kommer få min vilja och min önskan ikring val av blommor på vår kistdekoration....ALLT DÄRPÅ SKA SYMBOLISERA LIV,TRO HOPP OCH KÄRLEK OCH FRAMFÖRALLT NATURLIGHET MED INSLAG AV GULD.Så spännande få se hur floristen lyckats skapa efter mina tankar.


Nu ska jag krypa upp i soffan och massor med levande ljus är tända i hela vårt hem.En film ska ses klart.Nämligen Stieg Larssons andra filmatiserade bok.
Sedan ska jag krypa ner i sängen och be att jag får några timmars sömn så att fredagen blir en dag där jag med alla sinnen klarar vara närvarande och supa in stämningen och hyllningen till en fantastisk kvinna .En kvinna som hade så mycket smärtor av fibromyalgi på slutet och där vi inte ännu vet vad som orsakade den plötsliga dagen.Influensan ihop med svåra diarrer de kunde inte bli något annat än komplikation.Finns ju bara ett sätt dö på och det är när det blir organsvikt av någon anledning och att hjärtat och andningen upphör.Det spelar ingen roll egentligen vad som var hönan eller ägget.För döden är oåterkallerlig.

Var rädd om varandra//Åsa


3 December 2009  | Dagbok


12.000 webbutiker! | alltomklader.se
(c) 2011, nogg.se & Drutten & Jena TW                                             Skaffa en gratis hemsida