Kände att jag måtte prova Thai innan toppjaktens slut, så jag rustade och gick till skogs. Efter en kortstund hittade Thai en villig och snäll orrtupp. Han satt mycket bra och var inte det minste brydd att det rördes och skälldes i skogen.

Thai skällde, men det var glest emellan skallen. Han verkade lite osäker (tycker jag). Han tittade ofta på mig och då passade jag på att berömma utan att störa för mycket. Kände mig lite osäker på hur jag skulle bete mig och då kanske Thai blev osäker av/på mig, men jag ville att han skulle förstå att jag blev glad då han skällde o se det hela med fågel, positivt.

Efter några skall och en bekräftelse på att hans blick verkligen var fästat på tuppen , lyckades jag fälla den 1,4 kilos orren.

Mitt lyckovrål hördes nog i hela skogen. Vilken adrenalin kick!

Tror Ni jag svävade på moln? Thai dansade av glädje han också och försökte ivrig att dra fjäder.

Tänk att vi lyckades fälla en fågel, en dag efter hans åtta månaders dag.

Bra avslut på toppjakten, nu får man med blodad tand, vänta till premiären. Hoppas att han minns hur man gjorde….känns fruktansvärd länge tills nästa gång vi får tillfälle, men denna karamell....

....suger jag länge på ♥