clara sundh
Startsidan | Fotoalbum | Gästbok
Debatt | Topplistor | Om mig | Logga in
Må Ti On To Fr Lö Sö
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<
Juli (2019)
 >>
Arkiv
Kategorier
Nya inlägg
Nya kommentarer
Statistik
Sök i denna blogg


jai fatiguée!

Jag hade tänkt börja dagens inlägg med:"Just nu är jag tamigfan inte glad!", men nu kan jag inte skriva så länge för precis nu så kom syrran upp med sista Harry Potterboken på svenska och då kan jag omöjligt vara sur. Egentligen är jag pissoff på mamma för att maten aldrig blir klar och jag är hungrig som tusan! Svälter nästan ihjäl här och ändå insisterar hon på att pappa ska komma hem först. Idiotiskt om du frågar mig! Jag vill ha mat och struntar just nu blankt i vilka jag äter med. Ah, som jag sa..tjurig och hungrig.

Men allt är inte dåligt. Ida, min sköna, dyker upp om en liten stund och då ska vi kolla Mysteriet På Greveholm. Det blir toppen, för den är rolig och Ida är crazy. Sedan kanske Emelie kommer också, man vet aldrig.
För övrigt så är jag trött så jag skulle kunna dö. Sådär liptrött ni vet. Jag vill typ bara gråta nu när jag är så hungrig. Jag kommer antingen bli skittråkig ikväll eller asflumig, jag hoppas och tror på det sistnämnda!

There is still a little bit of your words I long to hear.

hejs. /c.
30 November 2007  | Länk | allt och inget | 0 kommentar
Its better if I walk away from you

Hejhejhallå!
Ohnejohnejohnej! Vad jag, Emelie, Ida och Julia hade tänkt ut igår visade sig idag helt meningslöst, så nu vet vi inte riktigt vad vi ska göra. Men jag är positiv, det känns som att detta kommer lösa sig i slutändan.

Idag har varit en ganska vanlig dag. Lite småtråkig, men med skratt som alltid. Det känns som om jag har lite väl mycket skolarbete framöver och att jag verkligen borde börja ta tag i alla fall något av det nu, men hepp. Det får vänta till sista stund, som vanligt. Jag orkar inte anstränga mig överdrivet mycket två veckor såhär innan jul. Det får komma som det kommer.
Jag har tränat på form idag. Magiform och Step blev det. Jag trodde inte det var möjligt att bli svettig på Step, men det var det tydligen, för fyfan vad jobbigt det blev. Måste berott på att jag verkligen gav järnet den här gången, nu kunde jag ju stegen. Haha, koordinationen blir bättre Clara! Ett grattis till dig. Neee..nu överdrev jag. Så dålig har jag inte varit innan, faktiskt.
Hur som helst - mycket Step lär det bli i framtiden.

Förresten, borde jag ha panik över julklappar än? Jag bara undrar, för jag har nämligen inte ens börjat tänka på vad tusan jag ska köpa och till vilka. Men jag kan väl säga redan nu att jag kommer nog satsa på familjen det här året, jag har inte råd med mer. Eller jo, kanske, lite, men jag har en massa saker som jag måste införskaffa till mig själv också. Fast å andra sidan, julen är en osjälvsk tid. Jag får inte tänka på mig själv. Jag kan ju alltid köpa mig dom sakerna första januari istället. Då är det ett nytt och och den osjälviska tiden tar slut..typ i alla fall. Nej..andra januari förresten. Första januari kommer jag ligga i baksmälla och kommer antagligen inte vara så shoppingsugen. Om det nu är möjligt att inte vara det? I vilket fall, det var alldeles för längesedan jag shoppade. Min garderob börjar kännas tom igen.
Igår när jag var ute och sprang fantiserade jag om att jag jobbade på Bredablick åt en miljadär som betalade mig svarta pengar + dricks från alla rika gäster från alla möjliga länder. 5-10 000 tjänade jag..varje kväll alltså. Hmm..om jag tjänar cirka 7500 per kväll och jobbar tre gånger i veckan, då tjänar jag på ett år..inte en aning..orkar inte räkna, men det blir iallafall en hel del. Det skulle inte sitta fel. Ohnej, inte alls! Men nu var ju det här en fantasi alltså, inget annat. Fan ta alla Mariah Careytyper som sjunger som gudar! Tänk att kunna tjäna pengar på sin röst, åh! Jag skulle ge allt för kunna det. Men heeruu, jag får nöja mig med att sjunga falskt i duschen istället. Aja, det är ganska kul det med faktiskt. Min familj får ju stå ut med att jag sjunger dag ut och dag in. Hoppas det inte låter alltför hemskt bara. Haha! Dom har inte klagat än iaf. Det känns ju bra.

Imorgon är det helg. Gött som fan måste jag säga! Jag vet inte riktigt vad jag ska hitta på imorgon kväll än. Om jag är lika trött som jag känner mig tänker jag nog bara vara hemma och kolla film. Step Up om den kan laddas klart någon jävla gång. Annars kan jag nöta One Tree Hill eller OC. Det går bra det med.
På lördag ska jag jobba till fyra och efter det ska jag på släktkalas till Malin som fyller 13. Kvällen är fortfarande en gåta, men på söndagskvällen ska iallafall jag, Ida och Jessie kolla revyn. Det blir bäst!
Känns som om jag har gett er tillräckligt med onödig fakta om mitt liv nu.
Take care!

Je ne peux pas finir penser à toi...malheureusement

/c.
29 November 2007  | Länk | allt och inget | 0 kommentar
Ive got to let the feeling show

Älskade, älskade, älskade, älskade musik! Jag lovar och svär, jag dör utan den! Jag blir galen på all bra musik jag har på datorn just nu. Jag kan knappt lyssna klart en låt innan jag vill börja på nästa. Och min röst slutar då fan inte sjunga med till allting. Jag äääääääälskaaaart!

Idag? Jo, det har inte hänt så mycket. Har skrattat en del som jag alltid gör..minns inte åt vad just nu men. Eller jo, minns en sak. Jag och Julia garvade som fan när Emelie berättade som sin smygnazifarfar.
Hahaha, säger då det - Ida, Julia och Emelie förgyller verkligen mina skoldagar. Jag har så galet jävla roligt med er! Idag satt vi alla fyra i matsalen och var så sjukt pessimistiska och bara klagade på allt..eller nej, inte allt, men en speciell grej. Och sedan, helt plötsligt började vi snacka om vad vi skulle göra åt det och VIPS, så var vi hur glada som helst. Haha, och om det här går igenom vet jag att det kommer bli bäst som tusan! Hoppas, hoppas, hoppas.

Jag har så sjukt mycket att se fram emot. Saker som förmodligen inte kommer bli av och saker som defenitivt kommer bli av och saker jag inte ens vet om än som kommer bli av. For exampel: Idre - 08, Australien - 08, Åre eller liknade år 2008, Frankrike - 09, Grekland eller liknande - 09, Österrike - 09, England - 2010, studenten - 2010, ut i världen - 2010 :D HAHA, jag veeet..vi snackar typ tre år framåt. Men det där vara bara dom riktigt stora sakerna jag pratade om. Sedan har vi allt annat som händer och komma hända framöver: snön, julen, stockholm, lov, utbygget av huset = mitt nya rum som jag får inreda hur jag vill. Jihooowee, jihoweee! :D Jag är så glad, i just den här stunden känner jag mig nästan oövervinnerlig. Det bara spritter i hela kroppen på mig liksom. Allt är kass, men ändå så jävla bra! Måste bero på allt bra folk runt omkring mig. Jag lovar att bättre kompisar går tamigfan inte hitta någonstans. Jag ler bara jag tänker på er!

Bara för att allt är så bra just nu, så ska jag ut och springa. Kommer väl halka och bryta benet eller något, men whatever. Känner att jag måste göra något bra för mig själv. Springa bort allt dåligt som är kvar av den här dagen.
Fast..sedan måste jag iofs plugga när jag kommer hem..menmen. Det fixar sig.

BTW! Det här var mitt trehundrade nogginlägg. Congrats to me (:

/c.
28 November 2007  | Länk | allt och inget | 0 kommentar
I fell in love at the seaside

Do you want to go to the seaside?
Im not trying to say that everybody wants to go
I fell in love at the seaside
I handled my charm with time and slight of hand
27 November 2007  | Länk | allt och inget | 0 kommentar
YOU SHINE!

Och sensationen håller i sig ;)


Oh..its you again
27 November 2007  | Länk | allt och inget | 0 kommentar
SENSATION!

Jag vet, klockan är alldeles för mycket, men jag måste bara skriva ett litet, snabbt inlägg till. För just idag, den 26 november 2007, hände något historiskt. Jag tänker inte berätta vad, men jag kan säga att det är sensation med tanke på att det inte har hänt sedan i februari. En liten del av mig har återvänt. Haha, grattis...eller nåt?

Jag kanske också borde sluta?

godnatt. /c.

ps. -> /c. <- det har nog blivit min avslutningsteckning. har blivit så van vid den nu, jag gillar den. ds.

pps. bilden la jag upp bara för jag råka stöta på den alldeles nyss. dessutom så gillar jag vita tigrar och vatten. dds.
26 November 2007  | Länk | allt och inget | 0 kommentar
When the world is on your shoulders, just smile and let it go

Jag måste vara störd. Seriöst, jag måste ha ett allvarligt fel. Igår mådde jag pissdåligt och var nära till tårar hela tiden. Nu ikväll mår jag inte toppen direkt, men jag är för tillfället så sjukt jävla glad att det dåliga känslorna har fått krypa undan och lämna plats åt lyckokänslan jag känner nu.
Ända sen jag kom hem och läste Idas meddelande till mig har jag varit glad.

"Du är en av dom få som står mig närmast hjärtat, du är en av dom som betyder något otroligt obeskrivbart mkt. Du är en såndär vacker människa med en sån vacker själ som gör att man bara blir glad utav att se dig. <3 Ditt leende kan förgylla en hel dag, och varje ledsen stund gör du till en bra. Nu har vi allt varit vänner ett tag, :) Och jag hoppas att det är en vänskap för evigt. Du och jag har ngt alldeles speciellt tillsmmans, för det har man om man kan börja skratta enbart av att titta på varandra, ( annars måste ngn av oss vara väldigt ful:P :) Clara Sundh, jag älskar dig <3 PS! Stockholm kommer bli så BÄÄST!!!"

Blir man glad? OJA! Kom precis i rättan tid. Ida är wunderbar <3

Sedan har jag skrattat åt alla de gamla bilderna ifrån 7:an och 8:an och alla kommentarer jag fått om dem. Nästan så man börjar lipa när man tänker tillbaka på hur skoj vi har haft ihop.
Igår skickade Sofie låten Bring It All Back med S Club 7 och den får det att sprattla i hela kroppen på mig. Jag minns det som om det var igår.
En fredag i 2:an. Jag hade mörkgröna shorts och ett vitt linne med fjärilar på med ett diadem i håret. Så gjorde vi den här låten, jag var Rachel..och vi vann! Minns t.o.m. lite av stegen. Fick värsta flashbacken när hon skickade den. Hahaha, så himla kul! Jag saknar det gamla tiderna, som fa-an!
Förrestem, är alla så himla bra. Emelie, Julia, Marcus, John, Rickard, Pär, Idorna, Klara, Fanny, Tina, Jessica, mamma, pappa, syrran, brorsan..alla är så, bäst :D Detta var långt ifrån alla alltså. Sedan har vi dem som är mindre bra, men dem behöver jag inte låta förstöra mitt humör nu.
Iaf, jag är så glad över att jag har dem. Filip skrev att han tyckte det var så tråkigt att vi aldrig sågs längre och det gjorde mig både glad och ledsen, för han har ju rätt. Så imorgon ska han, jag och Jakob kolla på Mysteriet på Greveholm eller Sunes Jul. Jag röstar för det sista alternativet. Jakob var det också typ tusen år sedan jag var med. Jävla gymnasiejävel! Allt roligt man har haft bara försvinner. Sugdåligt! Jag saknar allt det gamla så det gör ont när jag tänker på det.
Skulle ge allt för att komma tillbaka till Kyrkerör igen. I alla fall för en vecka. Dom var alltid så händelserika. ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅH! JAG FÅR PANIK PÅ HUR MYCKET JAG SAKNAR MITT GAMLA LIV!

S Club 7 - Bring it all back -> Dagens, veckans, månadens, ÅRETS <3

Bring it all back now

Dont stop, never give up
Hold your head high and reach the top
Let the world see what you have got
Bring it all back to you

Hold on to what you try to be
Your individuality
When the world is on your shoulders
Just smile and let it go
If people try to put you down
Just walk on by dont turn around
You only have to answer to yourself

Dont you know its true what they say
That life, it aint easy
But your times coming around
So dont you stop tryin

Dont stop, never give up
Hold your head high and reach the top
Let the world see what you have got
Bring it all back to you
Dream of falling in love
Anything youve been thinking of
When the world seems to get too tough
Bring it all back to you

Na na na na..

Try not to worry bout a thing
Enjoy the good times life can bring
Keep it all inside you
Gotta let the feeling show
Imagination is the key
Cos you are youre own destiny
You never should be lonely
When time is on your side

Dont you know its true what they say
Things are sent to try you
But your times coming around
So dont you stop tryin

Dont stop, never give up
Hold your head high and reach the top
Let the world see what you have got
Bring it all back to you
Dream of falling in love
Anything youve been thinking of
When the world seems to get too tough
Bring it all back to you

Na na na na..

Dont you know its true what they say
Things happen for a reason
But your times coming around
So dont you stop tryin

Dont stop, never give up
Hold your head high and reach the top
Let the world see what you have got
Bring it all back to you
Dream of falling in love
Anything youve been thinking of
When the world seems to get too tough
Bring it all back to you


PUSSKRAM! /c.
26 November 2007  | Länk | allt och inget | 0 kommentar
:/ ?

Usch fyfan vad dåligt jag mådde igår!
Jag hade så ont i magen att jag mådde illa, jag skakade så mycket att jag mådde illa, jag var så trött att jag mådde illa, jag var så nervös att jag mådde illa, jag var så orolig att jag mådde illa, jag var så ledsen att jag mådde illa.
Och jag vill fortfarande bara kräkas!
Jag behöver verkligen något positivt idag! Ge mig något bra! Vad som helst!
26 November 2007  | Länk | allt och inget | 0 kommentar
NOTHING CAN COMPARE!

Live in your dreams or die in someone elses.
25 November 2007  | Länk | allt och inget | 0 kommentar
chillidill

IGÅR
Jag åkte till John för att chilla med honom och Rickard. Och ett väldans chill blev det. Killarna beställde pirre och vi kollade på Harry Potter 5 och hade det allmänt trevligt. Jag blev cptrött och flumig som tusan, kunde inte sluta att skratta åt ingenting. Det var skoj. Vi somnade nästan i en hög i trappan också. Och John började testa alla mössor som fanns i huset, t.o.m. sadelskyddet eller vad man nu kallar det som man sätter på cykeln. Stört roligt var det.
En mycket, mycket bra kväll med två mycket, mycket bra filurer :)

Idag sov jag länge och det var gött. Känns som om jag sover bort halva mitt liv nu för tiden. Det är inte så bra egentligen, men jag är så fruktansvärt trött jämt. Det kanske är ifrån Odencuphelgen? I dont know.
Idag har jag iaf inte hunnit mer än ett långt samtal med Ida och dusch. Jag ska nog åka till John om en timme eller två, så ska han, jag och Rickard kolla American Gangster. Den verkar rätt bra faktiskt.

Nu pallar jag inte skriva mer.
/c.
25 November 2007  | Länk | allt och inget | 0 kommentar
jobb

Idag blir det jobb, men inget av det andra. Har man lovat så har man lovat. And thats it!
Ikväll blir bra :)
24 November 2007  | Länk | allt och inget | 0 kommentar
Its an emptiness filled with nothing but sadness

Ibland önskar jag att jag visste i förväg vart min liv ska bära mig, vad som kommer att hända innan jag tar en risk. För som det ser ut just nu, så ångrar jag allting. Suck. Jag skulle vilja säga det där och mena det också. Att jag ångrar allting alltså. För grejen är ju den att jag vet att jag inte ångrar mig ett dugg, inte ens lite. Men jag skulle ändå ha velat veta vad som skulle komma att hända idag, ikväll, nu, imorgon. Jag har ingen aning. Och det är så fruktansvärt jobbigt.
Jag har så många människor omkring mig, så många som bryr sig om mig och som jag i min tur bryr mig om. Dem betyder mer för mig än någonting annat! Jag uppskattar varenda sekund av tid dem ger mig. Och just därför känns det för jävligt att sitta här ikväll och säga att jag känner mig så ensam. Jag fattar inte varför, men känslan kommer krypande hela tiden..och jag hatar det.
Det är som värst kvällar som dem här, när jag vet att så många har någon. Och när jag själv vet att jag har så många att gå till, ändå väljer jag att vänta. Vänta på vad? Det är just det, det finns ju för fan ingenting att vänta på! Jag sitter här helt i onödan och bara vill, vill, vill, medan jag innerst inne vet att det aldrig kommer. Och istället för att skratta med mina kompisar, så använder jag kvällarna till att må dåligt och klumpen i halsen växer och riskerar att sprängas vilken millisekund som helst.
Jag orkar inte, jag orkar verkligen inte ha det såhär längre. Jag vill bara att mitt liv ska ta mig någonstans, men varje gång det känns som att jag har lyckats klättra uppåt, så faller jag igen. Och varenda jävla gång väljer jag att inte luta mig mot någon alls. Fastän jag vet att det finns så otroligt många som skulle vilja ställa upp. Varför? Jag vet inte! Jag har inte en jävla aning om varför jag väljer som jag gör, varför jag säger det jag säger eller varför jag agerar som jag gör. Jag vill bara ha svar, eller i alla fall ett tecken på att allt kommer att ordna sig, på att jag kommer nå dit jag helst av allt vill nå, men när? Hur länge ska man behöva vänta? Jag har väntat tillräckligt nu, jag är trött på ensamheten, tomheten.
Jag är inte hel, jag vet. En stor del utav mig har sprungit iväg och inte fan hittar jag den. Det finns de stunder då jag tror att jag gör det, jag tror att nu, äntligen, får jag chansen att få tillbaka min gömda del, men nej! Återigen lurad...av vem? Av vad? Det börjar gå upp för mig att den enda som lurar mig är jag själv.
Jag börjar låta som ett emokid nu. Skrämmande nästan ju, men det är lugnt. Jag vet att jag inte är det. Jag behöver bara det här, texten, orden, tankarna. Nej förresten, tankarna kan vi skippa. Dem kan jag gott och väl leva utan, men jag behöver något. Det finns något som behövs fyllas igen, snart! Helst av allt nu, för jag pallar inte längre. Jag menar det. Jag vet inte vad jag ska göra för att må verkligt bra igen. Vad fan är det som krävs av mig egentligen? Hur länge ska jag behöva stå ut för att nå upp till höjdpunkten av lyckan igen?
Jag försöker, men det räcker aldrig riktigt till. Imorgon måste jag göra något och jag vet precis vad. Inga tandborstar i världen kan hjälpa mig med det här, bara viljan. Jag säger det som jag har sagt så oräkneliga många gånger förut - svik inte dig själv, tro på att du klarar det du vill, att du kan få det du vill ha. Tänk mottot - tänk positivt!
Det var allt för ikväll.
Godnatt, sov gott. Det ska iallafall jag försöka med.
/c.
24 November 2007  | Länk | allt och inget | 0 kommentar
Just let me live, let me be

I know I cant hide this emptiness inside.
23 November 2007  | Länk | allt och inget | 0 kommentar
No, I dont want to be just another echo

SÖNDAG
Det var en väldigt bäst dag. För jag var med Pär. Han kom till mig och vi tog igen en massa förlorad tid. Chillade i min säng och bara pratade om allt och inget. Gummibandskrig hade vi också. Han var mycket bättre på att skjuta dem tyvärr, men jag ska minsann också bli kung på det. Vi räknade lådan med alla gummiband och kom fram till 214 stycken. Inte så dåligt faktiskt, men vi har ju haft den i typ tio år, så man kan ju fråga sig hur många som legat där en gång i tiden.
Det kändes så otroligt skönt att få träffa Pär igen. Det suger verkligen att vi inte går i samma klass längre. Jag saknar dig bara mer och mer. Jag har upptäckt hur mycket jag behöver dig. Du anar inte hur bra det känns för mig att ha någon som dig, som tar mig för den jag är och som jag vet alltid finns där närhelst jag behöver skratta eller gråta. Jag vill bara tacka dig för allt du gjort för mig. Och jag vill tacka dig för att du var en första som såg på mig hur glad jag var i söndags, som verkligen förstod vad det betydde för mig. Jag ler när jag tänker på hur glad du blev över att jag var glad. Och jag behövde inte ens säga något. Jag kan inte sluta tänka på hur glad du gjorde mig just när du sa det. En vän som ser allt, det är vad du är. Därför föll det sig helt naturligt att min svenskuppgift som jag skrev igår skulle komma att handla om dig.

MÅNDAG
Det enda som är värt att skriva om den här dagen är att jag tränade handboll. Det var ju inte direkt igår. Jag fick värsta kicken när jag var där. Det var hur kul som helst och bra gick det. Så på fredag ska jag vara med och spela match.

IGÅR
Vi hade temadag - "Sa han blatte?" hette den. Den handlade om fördomar och det var väl rätt intressant. Vi såg på Shan The Man och jag skrattade så jag trodde att jag skulle svimma.
Efter lunchen skulle det vara debatt. Alltså, seriöst. Vad fan hände egentligen? Vi ettor kommer nog aldrig sluta att prata om det. Det det aset Robin gick nog fan till historien när han gick upp där på scen. Man kan nästan säga att han stod inför 400 människor och sa att han var rasist. Och nedanför scenen sitter en massa kurder och gapar. En av dem går upp på scenen och börjar debatera emot. Allt han sa var bra, allt svensken sa var fan sjukt. Jag skämdes som in i helvete. Tillsist var det inte ens kul längre. Han var ju helt dum i huvudet. Jag satt med huvudet i händerna och ville mest försvinna därifrån. Fyfan vad han skämde ut sig. Och det var typ tre tjejer som skrek så jag trodde min trumhinna skulle sprängas varenda gång svensken sa något. Jävla rassar var dem! Alla andra i salen var på kurdens sida, eller var han nu kom ifrån. Det hela slutade med att jag höll för öronen för det blev ett sådant jävla liv i aulan. Tror inte riktigt det var meningen att det skulle avslutas på det sättet, att vi gick därifrån förbannade. Den där Robin lär ju fan inte gå säker på skolan längre iaf. Det är vi alla överens om.

IDAG
Jösses. Helpsyko dag! Franskan på morgonen var väl inge speciell, men på svenskan fick jag tillbaka min svenskauppgift och jag har bestämt mig för att hata gåsen så länge jag går på Ållebergssgymnasiet. Jävla kärringjävel säger jag bara! Sedan hade vi samhäll och då var i aulan och lyssnade på Amnesty. Det var väl okej. Sedan gick vi tillbaka till klassrummet och diskuterade gårdagen. Efter det hade vi lunch och det var där, i matsalen som något hände med mig. Jag blev med ens jättepigg och började tjöta på om jag vet inte vad. Så gick jag, Julia och Emelie till biblioteket för att plugga och efter en stund sa jag åt dem att jag snart skulle komma tillbaka, men när jag kom till mitt skåp glömde jag helt bort vad det var jag skulle göra. Och så ser jag Pär och skuttar fram till honom. Och just då, där, PANG, så blev jag helt cp. Jag ballade ur totalt. Och när jag träffade Sebbe och började prata med honom blev det ju inte bättre. Killen pratar ju så jävla fort och det smittade av sig direkt på mig. Vi gick fram och tillbaka på skolan nåra gånger jag flummade som en idiot. Eller, inte flummade. Jag var bara helt borta. Det kändes som jag gick på drogor eller något. Kom inte ihåg vad jag sa, vad jag gjorde, vad jag skulle göra o.s.v. Sedan när Sebbe har åkt hem möter jag Sofie och med henne blir jag ju alltid störd, så då blev jag tio gånger mer flum. Sedan går jag tillbaka till biblioteket och då har jag väl varit borta i säkert en halvimme redan och självklart hade mina böcker, Emelie och Julia försvunnit. Så då fick jag panik, men så kommer Emelie in genom dörren och sedan kom Sofie igen och nu skriver jag hur osammanhängde som helst, men orkar inte bry mig. Iaf, Julia kommer, Julia försvinner, Emelie försvinner hon med och kvar är jag och Sofie och mitt jävla flum. Jag vet seriöst inte vad jag snackade om. Det måste ha berott på att jag var så trött eller något. Jag var på toppenhumör även fast jag inte borde vara det. Det var som om jag inte orkade gå omkring och vara orolig längre. Eller så var jag så orolig och nerövs att jag blev mongo. Jag vet inte riktigt. Går inte beskriva känslan jag hade. Den var konstig bara och jag blev likadan.
Ful var jag idag med. Såg hemsk ut, kände mig hemsk, ÄR hemsk. Ibland slår jag fan min egen dumhet alltså. Återigen blir jag galen på mig själv och undrar vad fan jag tänkte på. SNÄLLA, TA TILLBAKA DET! Jag gör vad som helst. Men tyvärr vet jag att det inte går och jag är rädd att jag aldrig kommer kunna få chansen att ställa det tillrätta. Men oj vad jag vill, vill vill.

Just nu sitter jag här och tänker på exakt tre saker. I måndags var det bara två, men idag utökades dem till tre. Dem är det enda som går runt i min hjärna just nu och jag börjar få ryck på det. Gillart inte alls. Vet inte vad jag ska göra.
Jag behöver gå ut och springa idag förresten, men min iPod cepar, så har ingen musik och då kan jag verkligen inte springa. Dessutom så måste jag plugga, men det orkar jag inte. Får göra det ikväll eller imorgon.

Vi fick välja på ett antal rubriker och jag valde Gryning Efter Festen. Egentligen skulle texten varit på max 600 ord, men min blev på 747. Äsch, orka bry sig om det. Min förra blev också på 700 nånting. Den kanske jag lägger in senare.
Men nu lägger jag iallafall min svenskuppgift jag skrev om Pär igår. Ni som läser den kommer undra varför jag skriver att Pär är död, men då vill jag bara påpeka att när jag skrev den hade jag innan suttit och tänkt på vad tusan jag skulle göra utan Pär. Därifrån kom inspirationen. Jag blev sedan så inne i texten att jag nästan började gråta. Haha!

GRYNING EFTER FESTEN

Stilla ligger vattnet, som om inte ens en vind rört vid det. Den röda solen stiger långt bort mot horisonten och bländar mig. Jag blundar och låter värmen sprida sig över mitt ansikte. Jag lyssnar efter ljud. Jag väntar. Ge mig något, vad som helst, fotsteg, en vindpust, vatten som sköljer mot strand, en hoppande fisk, en sjungande fågel. Ge mig ett tecken på att livet fortfarande finns kvar här. Men nej, allt som möter mig är tystnad.
”Hur kan allt vara så stilla?” tänker jag och öppnar sakta ögonen.

Jag ser mig omkring. Det finns inte en människa så långt mitt öga når, men en bit bort ligger en massa tomma ölburkar och spritflaskor - tecken på liv, gårdagens liv. För naturligtvis var det fullt med liv just på den här stranden igår kväll. Skrikande, skrattande ungdomar som firade att sommarlovet börjat. Fest här, precis som det alltid har varit, precis som för exakt ett år sedan.
Jag kan fortfarande höra de glada skriken eka i mitt huvud, jag kan fortfarande känna den varma sanden stryka mot mina bara fötter, jag kan fortfarande se hur du står mitt emot mig, med bara den värmande elden emellan oss. Dina ögon lyser av glädje, du ler brett. Våra blickar möts och vi höjer våra flaskor och skålar i luften, firar, tänker att nu, efter alla dessa år är grundskolan äntligen förbi. Borta med en vind som blåst iväg för att försvinna och aldrig komma tillbaka. Vilken lycka vi kände i just det ögonblicket. Det var en lycka som borde ha hållit i sig för evigt, eller åtminstone för hela kvällen.

Jag hade inte väntat mig att den bästa dagen i mitt liv skulle komma att bli min värsta mardröm. En dröm som idag har förföljt mig varenda natt i ett års tid. Nu när jag sitter här på stranden ställer jag mig själv samma fråga som jag gjort så oräkneliga många gånger förut: ”Varför hände det?”
Varför dök du aldrig upp ovanför vattenytan igen? Vad hände där nere? Varför blev du kvar? Varför lämnade du mig, mitt i all lycka? Varför har ingen hittat dig?
Nej, fan! Nu kommer tårarna. Jag, som hade lovat mig själv att inte börja gråta när jag inatt låg klarvaken och bestämde mig för att återvända hit. Det är ett helt år sedan jag var här. Jag hade nästan glömt hur vackert vattnet är i gryningen. Det ser precis ut som det gjorde den morgonen för ett år sedan. Enda skillnaden är de fasanfulla skriken.

Nu hörs inte ett ljud. Vattnet ligger fortfarande spegelblankt. Eller borde jag kanske säga havet? Jag vet ju inte vad du föredrar att kalla ditt hem. Jag har aldrig fått någon chans att fråga dig. Du finns ju inte längre, du är borta, du drunknade och jag såg hur havet svalde dig. Jag var där, hörde och såg paniken i dina ögon. Jag minns inte hur länge jag väntade att du skulle dyka upp igen, minns inte människorna runt omkring mig. Det enda jag minns är smaken av tårar i min mun, smärtan i halsen när jag skriker, känslan av panik och hjälplöshet, den röda solen som bländar mig, hur jag snabbt öppnar mina ögon igen och hur jag med fasa inser att min eviga väntan efter ditt ansikte ovanför ytan tar sin början.

En sekund och du var borta. Jag ville inte tro det, men i mitt hjärta visste jag. För under samma sekund som jag kände solen stråla mitt ansikte, hann jag känna att det var den sekund av gryningen som du tog med dig. Jag bär med mig den sekunden hela tiden, vart jag än går. Mina fotsteg är dina, varje gång jag skrattar ekar ditt skratt mot mitt. Alla de tårar jag har fällt och kommer att fälla för dig är tårar av det vatten du försvann i, de är delar av mig som flyter tillbaka till dig.

Plötsligt hör jag en fågel som sjunger, hör en fisk i vattnet, känner hur vinden sveper in ifrån havet, den leker med mitt hår och smeker mina våta kinder. Jag känner hur havet sköljer mina fötter. Allt är inte stilla längre, livet här har inte försvunnit. Jag blundar och ser elden, ser ditt ansikte, dina lysande ögon, ditt breda leende och hur du höjer din flaska.
”Skål”, viskar jag och ler.
Jag kom ned hit, exakt ett år efter olyckan, för att få bekräftelse…och det fick jag.

Pär! Du lämnar mig aldrig, förstår du det?

/c.
21 November 2007  | Länk | allt och inget | 0 kommentar
Were swimming between the waves

Stabilo - Happiness and disaster (8) <3

Musik är vad jag andas just nu
21 November 2007  | Länk | allt och inget | 0 kommentar
Its the moment of truth.

Once in your life, you make a choise, ready to risk it all. Deep in your soul, you hear a voice, answering to the call. Though you know that it wont be easy, its a promise you made for love, for the people that keeps believing, and the one that youre thinking of..
19 November 2007  | Länk | allt och inget | 0 kommentar
Remember!

CLARA! Såhär bra musik har du aldrig någonsin haft på din dator förut. Imorgon bränner du en skiva! Okej? <--- KOM IHÅG!
18 November 2007  | Länk | allt och inget | 0 kommentar
Were floating between the stars

But were giving it all anyway, though it may be a mistake. Were swimming between the waves of happiness and disaster.
18 November 2007  | Länk | allt och inget | 0 kommentar
But so far there is no answer

Dessa fredagar. Det är ligger något skumt över dem. Jag blir alltid så löjlig på fredagar, skrattar åt precis allting.
Vi började som sagt halv tio med idrott idag, men jag sket i den och åkte lagom till nästa lektion som började 11:10 istället. Det var gött! Just på den lektionen hände väl inget speciellt. Mentorstiden och engelskan pratade jag och Julia bort helt. Sedan hade vi samhäll och jag hatar Helena Svantesson! Det är allt som är värt att nämnas om den lektionen!
Sista lektionen var matte och det var precis innan den som allting bara sprack. Hände en hel del roliga saker på en och samma gång. B.la så frågade jag Emelie om hon hade sett texten inne på tjejtoaletten: - Anton Stridh i SP3b(eller a? minns inte) har en kameltå. Och Emelie börjar asgarva och det smittar av sig på mig och hon börjar sedan förklara vad en kameltå är och då börjar jag skratta igen. Sedan säger jag att jag trodde att en kameltå bara var en ovanligt konstig tå. Och där bryter vi båda ihop totalt.
Sedan står vi och några andra och bara skrattar åt ingenting när Herman går förbi. Och plötsligt ser jag Emelies blick och hon säger: - va i helvete?! Jag kollar från Emelies blick till Herman och tror jag ska svimma av skratt. Människan var utklädd till Karlsson På Taket. Eller, han måste fan vart det. Jag vet att han är lite speciell, men snälla, en gräns har väl alla? Fyfan vad jag skrattade! Kunde nästan inte andas. Jag älskar sådana människor, som verkligen bjuder på sig själva. Herman känner jag inte, men man behöver inte känna honom för att veta att han är jävligt rolig. Det vet alla på Ållebergssgymnasiet. De borde åtminstone veta det.
På själva matten gick de la inge vidare varken för mig, Ida eller Emelie. Ida trodde hon var bäst. Värsta Einstein eller något. Det var hon inte visade det sig senare. Och fasen vad knäckt hon blev då. Hon vägrade ge med sig. Hahaha, hon är töntig, men jag och Emelie hade kul som fan åt henne. Och vi är ganska töntiga allihop faktiskt. Julia med. Hon bara leker med sina godisbitar hela tiden. Hon lever typ på dem, hahaha! Aja, töntig eller inte. Man blir som man umgås.

Det är ett under att jag faktiskt inte har gått under ännu. För paniken ligger och smyger på mig precis hela tiden. Jag lovar att jag aldrig har ångrat något så hårt i hela mitt liv. Det är nog nästan helt sant iallafall. För tänk om. Ja, tänk om. Då blir jag arg. Som fan! Men det lär jag ju aldrig få veta nu ändå. MEN ÅÅÅÅÅH, hur kan man vara så jävla köttad i huvudet?! Jag fattar inte! Vad tänkte jag med? VAD TÄNKTE JAG MED?! Tårna?! Jag måste verkligen lära mig att tänka innan jag gör eller säger någonting dumt. Varför, varför, varför, varför, varför, varför?! Varför har inte jag någon sådan där överutvecklad hjärna som säger åt mig när jag ska göra vad? Jag bara undrar liksom. Jag skulle verkligen behöva en sådan just nu. För jag står helt nollställd. Punkt noll, ruta noll, nollgraden. Jag vet inte vad jag ska göra, vad jag borde göra eller vart tusan jag ska ta vägen. Ett svar, nu, tack! Skulle uppskattas!
Men Clara, du är en idiot! Du får skylla dig själv. NEJ! Jag vägrar att göra det! Jag vägrar! Aldrig någonsin att jag tänker låta det här förstöra mitt nya liv. Så fa-an heller! Det är nu eller aldrig. Det var en dålig ny start bara, okej? Du lär dig snart. Snart vet du vad du ska göra. Snart har du en lösning på allt. Okej, förstår du? Lyssnar nu? Ja, jag lyssnar. Jag ska fixa detta nu. Självklart. Varför tvekar jag ens? Detta är inga problem. Tänk på mottot - tänk positivt och ditt liv blir postivt!

Ikväll börjar Odencup. Jag är jättekluven. Jag vet inte vad jag ska göra. Om jag ska dra till Calles fest eller till Ida eller bara dra upp dit själv. Kan verkligen inte bestämma mig. Vore lättast att kila till Calle för han bor ju så väldigt nära, men vet inte om det är så många jag känner där. Om inte annat kan jag ju alltid lära känna någon. Det funkar ju det med. Men jag har å andra sidan väldigt roligt med Ida och gänget. Fast väl inne på Odencup kommer jag ju inte kunna sitta klistrad med någon ändå. Kommer springa runt till alla hela tiden. Kanske lika bra att dra upp själv? Ååh, jag vet inte. HJÄLP NÅGON?! Helloooo, Im sending you an SOS - PANIC! Help, help, help!
Alltså, allvarligt. Jag är helt jävla nere i Ola Svensson - SOS. Det är nästan läskigt alltså. Jag kan inte sluta lyssna på den. Typ som om alla andra låtar har blivit kassa för så fort jag försöker lyssna på något annat så lyssnar jag typ en minut och går sedan tillbaka till SOS. Nej, gudars! Jag måste få en ny låt att bli beroende av. Detta är inte bra. Får kila in på msn och tvinga någon att skicka något bra till mig. Snart. Vill inte gå in riktigt än bara. Då fastnar jag garanterat.
Men, tillbaka till Odencupbabblandet. Jag önskar alla Falköpingslag och alla mina kompisar lycka till under hela helgen! Jag kommer och hejar på er, promise! Go Falköping, go Falköping whoawhoa! HAHA, fan va töntigt det lät! Bra att du garvar åt din egen text Clara. Verkligen superlyckat. Säger ju att jag är trött idag. Eller sa jag det? Hmm, jag minns inte. Men jag kanske inte är trött, jag kanske bara är nervös. Inför allt. Typ. Shit. Panik. Nu igen! ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅH!!!!!!!!!!!!!
Varför kan det inte försvinna ur min hjärna för iallafall en halv minut? Snälla? Men nej, vad bryr sig min hjärna om vad jag vill?

Mon monde est difficile!
/c
16 November 2007  | Länk | allt och inget | 1 kommentar
Please, but me back together!

jag är fortfarande helt galen. jag har nog aldrig varit såhär förbannad på mig själv!

just nu är jag beroende av tre låtar. de går om och om igen.
ted gärdestad - come give me love
ola svensson - sos
danny ft. therese - if only you

haha, det är nästan lite kul. jag har aldrig varit mycket för radiolåtar egentligen, men jag kan liksom inte sluta lyssna på dem här. fan vad jag börjar irritera mig på att jag blandar, de, dem och dom hela tiden. kan aldrig bestämma mig hur jag ska skriva och jag kan fortfarande ha svårt med när det ska stå de eller dem. aja, en övningssak. katarina hellmark, min svenskalärare, kanske kan lära mig. but i doubt it. sämsta läraren någonsin! nästan. helena svantesson och caroline curtis leder nog. jag är faktiskt besviken gymnasiets lärare. men det kanske bara är jag som har haft en sådan enorm otur?! well, hur som helst så är svenskalektionerna = sömnpiller för min del. jag borde ha henne bredvid mig när jag ska sova, för det lär ju gå på ungefär tre sekunder. usch, jag gillart inte!

jaha, så börjar man om fyrtio minuter och här sitter jag med blött hår, osminkad och ej ombytt. känns engagerat. inte. men vi har idrott och jag har ont i hela kroppen, så funderar på att strunta i den. och chilla lite här istället. muhaha, datanörd! ne, men skärp dig. det är inget att vara stolt över faktiskt.
men ärligt talat. mina vader tar död på mig snart. jag borde inte ha sprungit sextio gånger i trappan. det tog lite väl mycket känner jag nu. dessutom så är mitt ben fortfarande konstigt. jag kommer se ut som en gammal käring om jag går till skolan, vilket jag självklart ska, men jag kan ju strunta i idrotten. kommer inte kunna prestera något där ändå. ååååh, nu måste jag sluta sätta på ola svensson låt. borde trötta på den snart tycker jag allt.

he du. nu kanske jag borde ta tag i mitt liv och dra mig?! men jag ooooorkaaar inteeee. då klantar jag säkert bara till allt igen. skulle vara så typiskt mig. inte för att jag vet om jag har gjort det eller inte. men det känns så. inte bra, inte bra, inte bra. eeeeeller?! tjena, mitt liv är invecklat, men så himla bra. ellerellerellerellerellereller?! som sagt, jag får ryck på allting just nu. aja, mina vänner är bra iaf. dom riktiga alltså. jag saknar min pär. jättemycket, mest faktiskt. var tusen år sedan vi sågs nu ju. men i helgen, då jävlar blir det du och jag igen vännen <3 johoooweeee!

AND MY HEART HAS LEARNED A LESSON!

/c.
16 November 2007  | Länk | allt och inget | 1 kommentar
Je veux avoir toi dans mon monde

Jag blir galen! Jag kan inte sluta älta det! Det går verkligen inte! Så sjukt löjligt av mig. Tror jag iallafall? Men jag får seriösa ryck snart. Jag vet inte vart jag ska ta vägen. Går under! Panik, panik, panik, panik, PANIK!! Jag skäms som en idiot! Fastän jag kanske inte ens borde göra det. Men jag KAN INTE LÅTA BLI! Det gååååår inte. För jag vet ju inte. Bra eller dåligt? Det var dåligt, det måste vart det. Eller?! Vafasen, jag får paaaaniiiiik på! Ta boooort det. Gör det oooogjoooort. NU! TACK!
Ååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååååh!!!!!!!!! Soooom jag ångrar mig! Så fruktansvärt töntigt! Nej Clara, lyssna till mottot. Mottot är det viktigaste. Mitt, Ida, Julia och Emelies motto. Lyssna, tänk, lyssna, tänk, ta till dig, förstå, inse, fatta, lyssna, tänk, tänk, tänk, postivia tankar, glada tankar, GLADA tankar! Nej, fan! Det går inte. Vilken jävla pessimist jag är. Men idag kan jag faktiskt inte låta bli. Och det SUGER!

Aja, sluta älta det nu. Det fixar sig. Det måste det. Annars vet jag tusan inte vad jag gör alltså. Då vill jag inte vara här längre. Då flyttar jag till Malaysia, eller något annat land långt, långt bort. För jag har inte tid med det här! Jag har verkligen, verkligen, verkligen INTE tid eller lust till detta ältande! Dumma, hemska ångest! (Såhär pessimistisk brukar jag inte vara. Det är bara idag, för er som undrar)

Jag kanske är som jag är idag pga att jag inte sov så mycket inatt. Jag kollade på Ratatouille på igår kväll. Den var riktigt rolig. Se den!
Skoldagen har väl varit som den varit. Jag har ju gått runt med panik halva dagen, så den har väl inte varit toppen direkt. Och sämre har den bara blivit.
Men jag hade skoj efter skolan iaf. Sebbe skulle skjutsa hem mig, men han drog med mig till ÖB istället. Det var skoj! Sedan fick jag följa med till Handelsbanken och tillsist åkte vi hem till honom för att jag skulle få se hans nya rum. Det var fint! Sen skjutsade han hem mig. Han är bra Sebbe. Helt mongo iofs, men jättebra! Han får mig alltid att skratta. Tack för det!
Så tränade jag på FORM med Sofie och Ida. Hade ont i benet under Steppen. Gjorde någonting på dansen idag, så nu haltar jag. Känns helwierd. Jag gillart inte alls. Hoppas det går över snart.
Nu har jag kollat på OC och tänker sova. På tiden att jag går och lägger mig lite tidigare än vad jag har gjort den här veckan. Shame on me!

je suis mauvaise et tu es joli comme un coeur, malheuresement!

bonne nuit! /c.
15 November 2007  | Länk | allt och inget | 0 kommentar
i skolan.

Jaha, så har man haft tre språklektioner och har nu håltimma. Kvart i tre har vi datakunskap med mannen-med-konstig-kropp till klockan fyra. Jag har fjäskat till mig skjuts hem av Calle idag. Mohaha! Snällt av honom.
När jag vaknade imorse så snöade det ju som fasen, så jag hade inte alls någon lust att gå eller cykla till skolan. Tur att ens föräldrar ställer upp på att skjutsa ibland. Även om det sällan händer. Och imorgon har jag ju Adam som kör mig till skolan. Jag tror jag ska hitta någon för varje dag i veckan att skjutsa mig. Vadå jag börjar bli lat? Vad snackar du om eller?
(a)

Jag hade som sagt massor att plugga igår och jag tyckte faktiskt jag var riktigt duktig. Tog dock en paus och sprang ned till form och tränade och sprang sedan hem igen. Det kändes skönt. Har iofs samhällsprov imorgon som jag inte ens har kollat på än, men har hört att det är lätt så tänker nog lägga mer energi på franskan och historian idag. Shit asså, jag börjar ju bli riktigt studig. Men det är bra. Det är så det ska vara.

Jahajahajaha, nu då? Ida, Emelie och Julia sitter en bit bort och pluggar. Men nej, det gör dem visst inte alls. Dem pratar. Så kass av dem. Dem har ju sagt att dem ska studa. Det har jag med, så jag är la minst lika kass som står här och nötar. Nu kom Antonia och Marcus fram. Lite småsnack med Antonia och nu ska jag logga ut härifrån. Så det så.

Ha de fint.
BISOUS! /c.
13 November 2007  | Länk | allt och inget | 0 kommentar
H&H

Idag är jag både glad och inte glad. Jag är glad för att jag lyckades sova i sju timmar utan att vakna en enda gång. Det är typ historia för mig! Sedan är jag glad för att skoldagen var rolig. Måttligt iallafall. Jag och Emelie cepade järnet på datakunskapen. Vi hade vikarie och vi kunde inte låta bli att garva åt honom. Han passade inte ihop med sin kropp liksom. Och så började Emelie mobba Boris i våran klass, och jag hängde på. Han är ny. Vad taskiga vi är mot våran nya klasskamrat. Men strunt samma. Han verkar aningen..skum?
Dessutom så fick vi för oss att vi skulle skriva med en extra medlem på klasslistan när den gick runt. Erik F döpte vi honom till. Vikarien fick någon minuts problem med att fatta varför det stod tjugo namn på listan, men bara nitton var i klassrummet. Varken jag eller Em vågade säga något så Wolffie fick ta skiten istället. Bäst var när läraren sa: -"Jag undrar vilken kille i klassen det var som gjorde det här".
Hahaha, killarna får alltid skiten. Men tji! T.o.m. tjejer kan vara omogna och ha kul åt det. Så det så!

Varför jag inte är glad beror på alla läxor jag har den här veckan. Massa engelska, massa franska, samhällsprov, historia m.m. Jag får allvarligt ryck på allting alltså!
Så nu är det dags för mig att göra klart engelskan. Sedan ska jag kolla på One Tree Hill och göra franskan samtidigt. Efter det får jag se vad jag tar tag i. Vill ju träna idag med, men blir kanske inget med det då.

Hejs. /c.
12 November 2007  | Länk | allt och inget | 0 kommentar
follow me

Igår var det tjejmiddag/kväll med Fanny, Jessie, Klara, Ida och Tina här. Jag hade lagat pasta, lövbiff med svamp i krämig gräddsås. Det blev riktigt gott måste jag erkänna. Till efterrätt hade jag gjort två chokladkladdkakor med apelsingnista. Också jättegod! Kanske har ärvt lite matlagningskunskap av min mamma trots allt?
Hur som helst så drack vi vin och hade hur trevligt som helst. Senare kollade vi skräckfilm. Först The Fog och den var bra. Den andra, Hostel, var bland det vidrigaste jag sett. Fattar fan inte hur man kan komma på att göra en sådan film. Vem har sådan fantasi eller?! Sjuka människa säger jag bara!
Sedan satt vi uppe och flumma till kvart i två eller något. Jag hade hur trevligt och kul som helst under hela kvällen. Jag kan inte beskriva med ord hur mycket jag tycker om er och alla mina andra vänner!

Idag har jag inte någonting än så länge. Jag diskade till klockan tre typ så somnade väl vid halv fyra. Sov i sex timmar och sedan kunde jag inte somna om. Jag var helt klarvaken. Låg som vanligt och tänkte på allting. Fast det är mer vanligt att jag gör det på kvällen, inte på morgonen. Tillslut fick jag panik och satte på OC. Men cpskivorna hackar ju så kollade bara ett. Annars har jag väl bara hängt här mest hela dagen. Ska komma ut lite sen, promenix med Emelie. Det blir bra! Behöver komma ut lite.
Jag och Em kollade förresten Pulse i fredags. Hemsk film! Skrek en hel del. Men bra var den. Klockan tolv typ, så blev vi sugna på chokladbollar men vi hade varken recept, kakao eller pärlsocker så vi improviserade lite. Slutade med väldigt goda chokladbollar med krossade MM på. Bäst kväll! Hörriii, Emelie är bra!

Grattis pappa på Fars Dag <3

varför blir allt så löjligt invecklat hela tiden?
next time I fall..

/c.
11 November 2007  | Länk | allt och inget | 0 kommentar
For the first time

Tjena vad trött jag är idag. Blev helflumig i slutet av dagen kändes det som. Mattelektionen, sista lektionen, blev inställd. Jag var inte ensam om att hoppa högt kan jag säga. Men sedan när jag begav mig hemåt var jag inte lika glad längre. Det snöade, var blött och slaskigt. Jag älskar snö, men jag tål verkligen inte kyla! Finns nog inget jag hatar så mycket som att frysa!
Det var inget One Tree Hill idag. Blev lite besviken faktiskt. Men jag kollade på Travaler istället och det var faktiskt riktigt bra.
Ikväll ska jag och Emelie chilla lite. Plugga och kolla film tänkte vi. Får se hur mycket pluggande det blir men. Haha, det är ju ändå fredag!
Men innan dess ska jag fixa inför imorgon. Ska snart åka och inhandla vad som behövs. Nu orka jag inte knäppa här med. Ciao!


For the first time in a very long time.

/c.
9 November 2007  | Länk | allt och inget | 0 kommentar
I had almost forgot what its like

Försov mig idag. Hade råkat ställa in klockan på 07:30 istället för 06:30. Men när jag kom till franskan hade vi inte haft någon lärare under hela lektionen, så jag valde att sova en timme på rätt dag kan man säga. Dessutom behövde jag nog den där extra sovtimmen idag. Fan vad jag hatar att börja klockan 08:00! Om jag någon gång blir politiker ska jag lägga som motion att eleverna ska börja tidigast elva varje dag. Inte för att det är så troligt att jag blir politiker men.
Hm, jag kan ju alltid ta med en bomb till skolan, ta alla elever som gisslan och sedan kräva att ett sådant beslut fattas. Ja, det låter bättre. Mer troligt att det skulle funka. Måste hitta någon som kan göra en bomb åt mig bara. Eeeeller, nu när jag tänker efter. Jag har ju kvar kemiboken från i nian. Där kanske det står något om hur man gör en bomb. Jag kan ju bara hundradubbla mängden ingredienser. Då borde den bli lagom stor. Jaa ni kära vänner, jag kan inte låta bli att förundras över min egen intelligens ibland.

Ikväll är det Öppet Hus för alla nior. Jag ska vara med och sjunga med kören. Egentligen är det övning på skolan nu, men får jag chansen att sluta klockan tolv..ja då, tro det eller ej, tar jag den. Kan öva igenom låtarna hemma och åka ner ikväll istället.
Nu ska jag återgå till mitt underbara OC! I love it!


Everybody else just fades away. And sometimes its hard to breathe, just knowing..

AU REVOIR! /c.
7 November 2007  | Länk | allt och inget | 0 kommentar
do not let me fall

Hahaha, idag började det! Ilskan av kylan. Jag är hur glad som helst i skolan och sedan när jag kommer innanför dörren river jag av mig ytterkläderna, slänger iväg väskan, halvt dödar trappan och svär som en idiot. Vill ni veta varför? Jag kan tyvärr inte ge er något svar för jag vet inte själv. Men när min bror fråga vad fan det var med mig så svarade jag något i stil med:"- jag hatar att cykla uppför de där jävla backarna jämt, jag hatar att jag inte hinner hem till one tree hill, jag hatar att det är så jävla kallt!".
Jag skulle tro att det mest beror på kylan. När jag cyklar så svär jag tyst över att jag fryser och när jag väl kommer hem är lättnaden så stor att jag blir förbannad över kylan jag lämnat kvar därute. Över att den finns och att den gör mig frusen och sur.
Jag kom på när mitt raseriutbrott var över att jag hade sådana jämt förra vintern för att det var så jävla kallt ute. Och nu minsann, nu har dem dragit igång igen. Underbart, toppen, härligt, great, kanon, suveränt, fantastiskt, verkligen, inte! Hepp, men vad gör man liksom? Jag får leva med det precis som jag har levt med det i alla mina sexton år. Åååh, jag vill vara tjugo, ligga med en god drink på en av Costa Ricas vita stränder. Ge mig väääärme!

Nej, vet ni vad. Nu måste jag skynda mig. Måste käka lite och sedan ska jag åka till Ida. Vi ska kolla 1408 eller vad den heter. Venne om siffrorna blev rätt, men vem bryr sig. Den nya filmen iaf. Den verkar bra. Otäck har jag hört. Bra, jag och Ida är duktiga på otäcka filmer. Typ kungar på dem. Eller drottningar. Eller någonting annat. Fan vad löjlig jag är idag. Undra varför? Muhaha, inte ovanligt direkt. Jag är nog glad. Ja, där har vi det. Glad bara. Borde kanske inte vara det. Kanske inte varar mer än idag. Men jag bryr mig inte. Jag är verkligen lycklig just nu, så jag tänker ta vara på den lyckan så länge den bär.

BISOUS! / c.
6 November 2007  | Länk | allt och inget | 0 kommentar
dålig natt!

Kul natt jag hade inatt alltså. Jag sov mindre än fyra timmar. Helt ärligt alltså. När klockan blev kvart i tre fick jag seriösa rycket! Jag räknade får säkert fem gånger. Kunde inte sluta tänka på allt, hade typ tusen låtar i huvudet som inte ville försvinna och jag visste inte om jag frös eller om det var för varmt. Somnade efter tre vet jag bara. Och vaknade innan alarmet gick igång klockan sju. Mindre än fyra timmar alltså. HEMSK NATT!

Men dagen i skolan har varit bra. Har varit hur pigg som helst av någon anledning. Säkert bara för att jag har sovit för mycket på lovet. Aja, dags att komma in i den vanliga tiden igen. Måste vända tillbaka dygnet. Med start nu!

GODNATT!
ciao! /c.
5 November 2007  | Länk | allt och inget | 0 kommentar
nejnejnej

jag vill inte ha skola imorgon!
4 November 2007  | Länk | allt och inget | 0 kommentar
Real beauty

I WANT TO BE ONE OF THEM!
2 November 2007  | Länk | allt och inget | 0 kommentar
Im trying to find my way

Idag ska jag börja ett nytt liv. Eller nåt i den stilen. Jag är så trött på mig själv nu, så det är på tiden att jag gör något åt det. Det första jag tänker göra är att städa mitt rum. För det ser verkligen för jävligt ut därinne just nu. Sedan tänkte jag börja bädda min säng, men det kommer förmodligen bara hålla tills idag. Men den biten är inte så viktig.
Efter att jag har käkat ska jag gå ut och springa. Måste komma igång med det igen. Jag älskar det ju. Och jag har upptäckt nu på lovet, hur mycket jag har saknat det. Får se till att det blir oftare. För jag ska och måste gå ned i vikt. Vill ha bort iaf tio kilo, minst! Kommer må kass om jag inte lyckas med det, så nu tänker jag göra vad fan som krävs. Orkar inte gå omkring och må dåligt över hur jag ser ut längre. Jag orkar verkligen inte. Detta leder till att jag måste ändra mina matvanor, men det har jag klarat av förut så det ska nog inte vara några större problem. Eller, det ska inte bli några problem helt enkelt.
Sedan efter det så tänker jag kolla på One Tree Hill. Det är ett måste. Så det tänker jag verkligen inte ändra på. Sedan tänkte jag dra ned till stan och köpa kamomill och lavenderljus, men jag är inte säker på om jag hinner det. Aja, jag kanske kan göra det innan One Tree Hill eller nåt. Annars får jag göra det imorgon.
Sedan måste jag sätta mig ned och göra klart svenskan. Jag MÅSTE ta tag i pluggandet. Jag har nog inte fattat ännu att jag måste ligga i lika mycket som jag gjorde i slutet av nian i tre hela år. Nepp, jag får nog börja bli lite mer åt Martinhållet som gör typ universitetsjobb inför varje liten uppgift. Fattar inte hur människan orkar!
En annan sak jag måste ändra på är mina sovvanor. På tiden att jag går och lägger mig tidigare.
Hm, så, alltså, det som ligger högst på listan just nu är att ändra min matvanor, börja träna mer, mina sovvanor osv.
Toppen! Får se hur det går.

I havent drawn it or figured out quite yet. But even if it takes my whole life to get to where I need to be. And if I should fall to the bottom of the end Ill be one step back to you. Im trying to find my way
2 November 2007  | Länk | allt och inget | 0 kommentar
Im standing at the edge of everything Ive ever been.

When everything inside me looks like everything I hate
1 November 2007  | Länk | allt och inget | 0 kommentar


hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & Clara Sundh                                             Skaffa en gratis hemsida