Välkommen till Xenias hemsida
Startsidan Blogg Fotoalbum Gästbok
Topplistor Om mig Videoklipp Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<
Januari (2020)
>>


om solen

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.[9] Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden (Tellus), samt fem dvärgplaneter, rör sig i elliptiska omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar. Solen är en medelstor stjärna. I astronomiska sammanhang används ibland symbolen ⊙ för den.

Solen är det största objektet i jordens närhet och dess diameter är cirka 109 gånger större än jordens, vilket gör den drygt en miljon gånger större än jorden (det får alltså plats en miljon jordklot innanför solens yta). Den har en massa på cirka 1,99 × 1030 kg, vilket motsvarar 333 000 jordmassor. Omkring 99 procent av hela solsystemets massa finns i solen, och den påverkar därför genom sin stora gravitationskraft alla planeters rörelser i vårt solsystem.

Solen befinner sig i utkanten av galaxen Vintergatan; 26 000 ljusår från Vintergatans centrum och 2,6 ljusår från Vintergatans mittplan. Solen rör sig med en hastighet av 792 000 km/h relativt Vintergatans centrum. Det tar drygt 240 miljoner år för den att förflytta sig ett varv runt Vintergatans centrum.

Avståndet från jorden till solen är cirka 108 gånger solens diameter = 150 miljoner km (1 astronomisk enhet). Det ljus som alstras av solen når jordytan efter 8 1/3 minuter.

Solens vinkelhastighet eller rotationshastighet varierar på olika breddgrader eftersom det inte finns en fast yta. Den är högst vid ekvatorn där solytan tar 25,05 dygn att göra ett varv och 34,4 dygn vid polerna, se tabell.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Solen
27 Juli 2017  | Länk | OM SOLEN | 0 kommentar
OM SOLEN

Solen
Bilar (film)


Hoppa till: navigering, sök
Denna artikel handlar om stjärnan Solen. För andra betydelser, se Sol.


Bild från solens yta registrerad av Hinodes Solar Optical Telescope den 12 januari 2007. Bilden visar plasmats trådliknande former som förbinder olika områden med olika magnetisk polaritet. Hinodes-teleskopet kan påvisa dessa mycket dramatiska bilder av kromosfären, ett tunt skikt av solatmosfären som ligger mellan solens synliga yta, fotosfären och koronan.
Solen är en relativt vanlig typ av gul stjärna. Den befinner sig i centrum av vårt solsystem. Solsystemets åtta planeter, varav en är jorden, rör sig i cirkulära omloppsbanor runt solen. Solens utstrålande energi i form av ljus och värme som når jorden är en förutsättning för allt biologiskt liv på planeten jorden och den globala jämvikt som råder sedan miljarder år tillbaka i vädersystem och havsströmmar.
Solen är det största objektet i jordens närhet och dess diameter är cirka 109 gånger större än jordens. Den har en massa på cirka 1,99×1030 kg, vilket motsvarar 333 000 gånger jordens massa. Omkring 99 % av hela solsystemets massa finns i solen, och den styr därför genom sin stora gravitationskraft alla planeters rörelser. Solen är en medelstor stjärna. Många andra stjärnor i universum är betydligt större.
Solen befinner sig i utkanten av galaxen Vintergatan; 26 000 ljusår från Vintergatans centrum och 2,6 ljusår från Vintergatans mittplan. Solen rör sig med en hastighet av 792 000 km/h. Det tar drygt 240 miljoner år för den att förflytta sig ett varv runt Vintergatans centrum.
Avståndet till Solen är c:a 150 miljoner km (1 astronomisk enhet = 1 AU). Det ljus som alstras av solen når jordytan efter 8 minuter och 19 sekunder.
Innehåll
[göm]
• 1 Ljus och temperatur
• 2 Solvinden
• 3 Fenomen på jorden som orsakas av solen
o 3.1 Fenomen av astronomisk art
• 4 Solens ålder och framtid
• 5 Solen i meteorologin
• 6 Solen i astrologin
• 7 Solen och religionen
• 8 Solen som tidmätare
• 9 Solens upp- och nedgång
• 10 Solens storlek i förhållande till jorden
• 11 Solens instrålade värmeenergi till jorden
• 12 Referenser
• 13 Se även
• 14 Litteratur
• 15 Externa länkar

Ljus och temperatur [redigera]
Merparten av solens massa (≈73,46 %) består av väte (H). Den höga temperaturen i solens centrala delar, som beräknas vara 15 miljoner °C, gör att väte omvandlas till helium (He) genom fusion. Att det verkligen är fusion som pågår i solens inre har bekräftats genom mätningar av neutriner från solen[1][2] Fusionsprocessen upprätthåller idag den höga temperaturen i solens inre.
Fusionen producerar dessutom en stor mängd energirika fotoner (gamma- och röntgenstrålning), som så småningom ger vårt solsken. På väg ut ur solen påverkas fotonerna av joner i solens materia genom absorption och spridning. Under denna långa process (17 000 – 50 miljoner år) förlorar varje foton energi, och de flesta fotonerna lämnar slutligen solytan med en energi motsvarande synligt ljus. Att det tar en sådan lång tid för energin att lämna solens centrum är en viktig anledning till varför det är så varmt där. Solens spektrum approximeras väl av en svartkroppsstrålare med en temperatur på cirka 6 000 °C.
Solvinden [redigera]
Huvudartikel: Solvind
Solen slungar ständigt ut materia åt alla håll, med en takt av cirka en miljon ton per sekund (109 kg/s). Denna materia, som till största delen består av elektroner och protoner (och alltså är ett plasma), utgör den så kallade solvinden. Solvindens intensitet varierar ständigt, och är bland annat knuten till olika former av solaktivitet (se solfläckar), vilket gör att det också finns en elvaårig variation med solfläckscykeln.
Fenomen på jorden som orsakas av solen [redigera]
Solen värmer upp jorden och dess atmosfär. Dess solstrålar är en drivande faktor i fotosyntesen som ger upphov till växter och i förlängningen allt liv på jorden.
Det mesta av solvinden avlänkas av jordens magnetfält och flödar runt magnetosfären istället för att nå atmosfären. Elektrisk växelverkan mellan solvinden och magnetosfären ger dock upphov till elektriska strömmar i magnetosfären, vilka i sin tur orsakar norrsken och sydsken (se polarsken). Vid ovanligt kraftig solaktivitet kan jorden drabbas av en geomagnetisk storm, vilken i sällsynta fall kan orsaka stora störningar i elkraftsystemen.
Solens strålning i ultraviolett- och röntgenområdena påverkar plasmatätheten i jonosfären vilket bland annat ger drastiska effekter på utbredningen av radiovågor på frekvenser under några MHz.
Andra fenomen som solen medverkar till är tidvattnet, som visserligen till största delen beror på månens gravitationsfält, men där även solen spelar en stor roll. De starkaste tidvattenkrafterna bildas när solen och månen samverkar, så kallad springflod. När de motverkar varandra kallas det nipflod.
Fenomen av astronomisk art [redigera]
Solen har en avgörande roll vid förmörkelser. Vid en solförmörkelse befinner sig månen på en rät linje mellan solen och jorden så att månen skuggar en del av jorden. Det är en lycklig slump att månens storlek på himlen, sedd från jordytan, i genomsnitt är en aning större än solens storlek på himlen. Tack vare detta faktum kan vi ibland få se en total solförmörkelse någonstans på jorden. Många är beredda att resa långt för att få uppleva denna händelse, som fascinerat eller skrämt människan genom historien. Den kan bara ses som total längs ett förhållandevis smalt band på jordytan. Samtidigt kan dock förmörkelsen ses som partiell på en stor del av jorden.
En annan sorts förmörkelse är månförmörkelsen. Det är då i stället jorden som befinner sig på en rät linje mellan solen och månen, så att jorden helt eller delvis skuggar månen. Månen blir dock aldrig helt förmörkad (dvs. helt svart), även om solens direkta ljus är helt blockerat, eftersom solljuset bryts och sprids i jordens atmosfär. Detta indirekta solljus belyser månen med ett rödaktigt sken, och ger månytan en mörkt rödbrun ton. För att kunna se en månförmörkelse krävs att man ser fullmånen, det vill säga att man är på nattsidan av jorden.
Det bör påpekas att den stora skillnaden mellan de två ovan beskrivna typerna av förmörkelse är, att i första fallet skymmer månen solen för oss, och i andra fallet betraktar vi månen när den skuggas av jorden. Om man befann sig på månen under en månförmörkelse, skulle man där få uppleva en solförmörkelse orsakad av jorden. En annan skillnad är, att jorden är så mycket större än månen att hela månen kan hamna i dess kärnskugga.
Även planeterna Merkurius och Venus kan i likhet med vår måne passera mellan oss och solen. Vid dessa astronomiska händelser, som kallas Merkuriuspassage respektive Venuspassage, kan man med lämpliga instrument se hur en liten rund, svart prick rör sig över solskivan.
Solens ålder och framtid [redigera]

Solens beräknade livscykel illustrerad som en tidslinje med solens olika faser
Solen beräknas vara omkring 4,6 miljarder år gammal[3][4], det vill säga ungefär lika gammal som jorden. Den har ännu inte har nått halva sin livslängd, som beräknas till gott och väl 12 miljarder år som aktivt lysande stjärna. Solen kommer dock inte alltid att vara i den form som den har idag. Under uppskattningsvis 5 miljarder år framöver händer ingenting drastiskt, solen fortsätter att lysa på samma sätt men blir gradvis hetare och ljusare.
När solen har förbrukat sitt förråd av väte i de centrala delarna genom fusion, så att solens centrum består av nästan rent helium, så inträder nästa fas i solens utveckling. Solen kommer då att övergå från vätefusion till heliumfusion. Heliumfusion, där tre heliumkärnor slås samman till en kolkärna leder till ökat strålningstryck, vilket gör att solen sakta kommer att svälla och bli till en stor röd jätte. Den kommer då att sluka närbelägna planeter som Merkurius, Venus men modeller förutspår dock att solen kommer expandera ut till omkring 99% av avståndet till jorden idag (1 AU). Samtidigt beräknas jordens omloppsbana expandera till ungefär 1,7 AU på grund av solens förlust av massa och därmed tros jorden undvika ödet att bli en del av solen. Efter att ha gjort slut på helium kommer solen, till skillnad från större stjärnor, inte upp i sådan temperatur att den kan börja förbränna även andra grundämnen, utan den får nu slut på bränsle och sjunker ihop till en vit dvärg, inte mycket större än jorden. Den vita dvärgen lyser och är mycket varm men detta beror inte på kärnreaktioner utan på att den drar sig samman. När sammandragningarna har upphört så slutar den helt lysa och temperaturen minskar kraftigt. Den blir en svart dvärg, en kall stjärna med en mycket hög densitet (täthet).
Solen i meteorologin [redigera]
Solen är motorn till allt väder. På sommaren värmer solen upp luften som då stiger. Då luften stiger i ett område bildas ett undertryck som gör att omkringliggande luft börjar strömma in mot det uppvärmda området för att utjämna tryckskillnaden. Därmed har en vindrörelse uppstått. Om luften värms upp över vatten så att även vattnet blir uppvärmt, börjar vattnet stiga som ånga. När ångan nått en höjd där den kan kondenseras bildas det moln. Molnen blir alltmer mättade med ånga. Till slut måste de tömmas på vatten, vilket når jordytan som olika typer av nederbörd, beroende på den lokala temperaturen.
Om det regnar (oftast på kvällen eller morgonen) och solen kommer åt att lysa på regndropparna i rätt vinkel bildas en regnbåge. För att hitta regnbågen måste man titta på himlen med solen i ryggen.
Andra fenomen är olika typer av halo, vilka uppstår då vi betraktar solen genom tunna slöjmoln bestående av iskristaller.
Solen i astrologin [redigera]
Solen är grunden för vilket stjärntecken som råder. Zodiaken är tolv stjärnbilder som solen passerar under året. Man har valt att ha Väduren som den första stjärnbilden i detta kretslopp, eftersom det är i denna stjärnbild som solens ekliptika skär himmelsekvatorn på våren. När zodiaken grundades omkring år 0 befann sig solen verkligen i vädurens stjärnbild. Emellertid roterar zodiaken, vilket man inte kände till år 0, och efter cirka 2000 år har nu zodiaken vridits så mycket att när den sägs vara i Vädurens stjärntecken befinner sig solen i själva verket i Fiskarnas stjärnbild. (Observera att den astronomiska termen "stjärnbild" avser en specifik konstellation av himlakroppar, medan termen "stjärntecken", som används inom astrologin, avser ett specifikt område av ekliptikan. De båda termerna är alltså inte liktydiga.)
Solen och religionen [redigera]
I många kulturer har man dyrkat solen som en gud. I Grekland talade man om Helios, i den assyriska och babyloniska mytologin talas de om Shamash, i Egypten om Ra, i Indien om Surya.
I romersk mytologi finner man guden Sol Invictus, vilken troligen är den gud som gett oss namnet på det glödande klot som till synes rör sig över himlen. Sol infördes av den romerske kejsaren Heliogabalus, själv hämtad från det forntida Syrien, där han var överstepräst över kulten av gudomen Baal eller El-Gabal, som latiniserades till Elagabalus. Under hans korta regeringstid åren 218–222 var det solguden Elagabalus Sol Invictus som blev den påbjudna religionens huvudattraktion.
I Norden dyrkades inte solen som en gud, utan solen utgjorde ett av de fyra elementen, nämligen eld. Man hade i stället ljusguden Balder.
Solen som tidmätare [redigera]
Ställer man en stav på plan mark, så kan man med hjälp av skuggan från staven följa solens vandring över himlavalvet. Användandet av en sådan så kallad gnomon var det första verktyget man mätte tiden med, och med vars hjälp man mer exakt kunde indela den ljusa delen av dygnet.
Solens upp- och nedgång [redigera]
Tidpunkten för solens uppgång anges av SMHI för den tidpunkt då den övre delen av solskivan skymtar vid horisonten. Nedgången anges för den tidpunkt då solen helt försvunnit bakom horisonten[5].
Solens storlek i förhållande till jorden [redigera]
För att få en uppfattning om solens storlek och avståndet till jorden kan man göra följande jämförelse i mindre skala; Om Solen motsvarar en ordinär fotboll med en diameter på cirka 22 cm, är jorden en kula med diametern 2 mm, som befinner sig på ett avstånd av 24 meter från fotbollen.[6] Månen är i denna skalmodell bara 0,5 mm i diameter, det vill säga som ett mindre sandkorn.
Solens instrålade värmeenergi till jorden [redigera]
Från solen till jorden instrålad värmeenergi absorberas och reflekteras i olika delar på jorden med följande ungefärliga fördelningen: Om den totala instrålade energin sätts till 100% erhålls följande fördelning;
• Reflekterad av jordens atmosfär ut i universum: 6%
• Reflekterad av täta molnformationer ut i universum: 20%
• Reflekterad från jordens yta ut i universum: 4%
• Absorberad av land och hav: 51 %
• Absorberad av moln: 3%
• Absorberad av atmosfären: 16%
Totalt reflekteras alltså 30% och absorberas 70 % av den totala solinstrålningen. Uppskattningar har gjorts som anger att den totala solinstrålningen till jorden är cirka 15 000 gånger större än vad människan förbrukar totalt i form av industriell verksamhet, uppvärmning och transporter.[7]
Referenser [redigera]
1. ^ Johansson, Sverker (2003)The Solar FAQ. Solar Neutrinos and Other Solar Oddities. http://www.talkorigins.org/faqs/faq-solar.html
2. ^ http://nobelprize.org/nobel_prizes/physics/laureates/2002/public.html
3. ^ Brun & Turck-Chieze & Morel (1998) Standard solar models in the light of new helioseismic constraints I: The solar core, Astrophys.J.506:913-925, http://xxx.lanl.gov/abs/astro-ph/9806272
4. ^ Dziembowski et al (1999) Helioseismology and the solar age, Astron.Astrophys. 343 (1999) 990 http://xxx.lanl.gov/abs/astro-ph/9809361
5. ^ P4 extra. Sveriges Radio P4, 8 oktober 2007.
6. ^ Se även figur, Skalenlig jämförelse solen-jorden.
7. ^ Vattenfall - energi från solen.
Se även [redigera]
• Stjärna
• Solenergi
• Hertzsprung-Russell-diagram
• Granuler
• Solfläckar
Litteratur [redigera]
• Eva Novotny: Introduction to stellar atmospheres and interiors, Oxford University Press, New York 1973. ISBN 0-19-501588-6.
• Hannes Alfvén: On the origin of the solar system, Clarendon Press, Oxford 1954. ISBN 978-0-8371-6595-0.

• Malignt melanom (hudcancer)
• Malignt melanom, eller hudcancer, är en typ av elakartad tumör som du kan få om du solar för mycket och bränner dig ofta. Tecken på sjukdomen kan vara nya pigmentfläckar på huden eller fläckar som ändrar storlek, färg eller form. Kontakta din vårdcentral för undersökning om dina pigmentfläckar ändrar utseende eller om du får nya fläckar.
Malignt melanom är en av de cancerformer som har ökat snabbast i Sverige de senaste årtiondena. Varje år får cirka 2600 personer malignt melanom i Sverige.
Sjukdomen är lika vanlig hos kvinnor som hos män. Malignt melanom förekommer i alla åldrar, men drabbar mycket sällan barn. Den utvecklas oftast i huden, men även ögon och slemhinnor kan drabbas.
Cancertumören kan sprida sig till andra delar av kroppen genom dottertumörer, så kallade metastaser. Det gör att malignt melanom är den allvarligaste formen av hudcancer. Trots det botas cirka 85 procent av alla patienter med malignt melanom.
Huden fungerar som ett skydd mot bakterier, virus, uttorkning och solens skadliga strålar. Den består av tre lager:
• överhuden
• läderhuden
• underhuden.
Längst ned i hudens översta lager, överhuden, finns basalceller. I basalcellslagret finns våra pigmentceller, melanocyterna. De bildar ett mörkt pigment, melanin, som ger ett visst skydd mot solens skadliga strålar.
Under fosterutvecklingen klumpar pigmentcellerna ibland ihop sig och bildar bruna pigmentfläckar i huden. Det är dessa vi kallar födelsemärken eller leverfläckar. Malignt melanom utvecklas från pigmentcellerna och uppstår ofta i pigmentfläckar.
Klicka på filmen för att se hur malignt melanom bildas.
Skivepitelcancer och basalcellscancer är andra former av hudcancer. Klicka på länkarna för att läsa mer.
Orsaker till malignt melanom
Den ultravioletta strålningen i solljuset är den viktigaste orsaken till malignt melanom. Ju mer du solar desto större är risken att du utvecklar sjukdomen. Risken ökar speciellt om du bränner dig i solen.
Risken att drabbas beror också på arv. Om du har två eller flera biologiska släktingar som har haft malignt melanom ökar risken att du drabbas. Även andra faktorer har betydelse eftersom malignt melanom kan uppstå i hud som inte utsätts för solen.
Personer med ljus hy och rött hår är mycket känsliga för solens strålar. De bränner sig lättare och drabbas lättare av hudcancer.
Symtom på malignt melanom
Symtom på sjukdomen kan vara att en pigmentfläck förändras på något sätt. Den kan:
• börja växa
• börja klia
• ändra form
• ändra färg. Lägg även märke till om fläcken har två eller fler färger.
Du kan också få nya pigmentfläckar som ser annorlunda ut.
Malignt melanom i ögat kan göra att du ser ljusblixtar eller att du får ett mindre och suddigare synfält.
Förebygg malignt melanom
Det bästa sättet att skydda sig mot malignt melanom är att alltid vara försiktig i solen. Undvik att bränna dig. Detta är särskilt viktigt när det gäller barn eftersom deras hud är mycket känslig för sol.
Under sommaren är solen starkast mitt på dagen. Försök att skydda huden under dessa timmar, till exempel genom att vara i skuggan, täcka huden med ljusa och svala kläder samt skydda huvudet och ansiktet med en huvudbonad. Det är också klokt att sakta vänja huden vid solen, kanske att vara i solen under 15 minuter de första dagarna.
Solskyddskrämer är ett bra skydd mot brännskador, men inte helt säkert eftersom det inte är bevisat att de skyddar mot melanom. Använd därför solskyddskrämer tillsammans med annat skydd, som kläder. Börja alltid med en hög solskyddsfaktor som du kan minska. På så sätt vänjer du din hud vid solen.
Klicka på länken Solskador för att läsa mer.
Det är också viktigt att du lär känna dina pigmentfläckar. Undersök dem regelbundet för att upptäcka om någonting förändras. Ju tidigare sjukdomen upptäcks desto större är chansen att den botas.
Fråga om råd
Har du frågor om cancer, ring Cancerupplysningen på telefon 08-517 766 00. Du kan också besöka dem i Radiumhemmets stora entréhall, Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Cancerupplysningen stöds av Radiumhemmets Forskningsfonder.
Om du har symtom och är osäker på hur du ska göra kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom två timmar genom att logga in på Mina vårdkontakter.
Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om vilken vårdcentral du är listad på.
På andra språk
• För råd på arabiska ring 08-528 528 38.
• För råd på bosniska, kroatiska eller serbiska ring 08-528 528 96.
Sök vård
Kontakta din vårdcentral för en undersökning om du har pigmentfläckar som
• ändrar utseende, till exempel form eller färg
• får en annan struktur
• förändras i storlek
• kliar, fjällar eller blir irriterade
eller
• om du får nya pigmentfläckar som ser ovanliga ut
• om du får synförändringar i form av ljusblixtar eller ett minskat synfältet.
Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård och omsorg upptill på sidan. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via internet. Klicka på Mina vårdkontakter till höger.
Undersökning vid malignt melanom
Läkaren undersöker den nya eller förändrade pigmentfläcken. På specialkliniker används ett hudmikroskop för att få en mer detaljerad bild. Läkaren undersöker sedan resten av huden noggrant för att se om det finns andra pigmentfläckar som behöver extra uppmärksamhet.
Behandling vid malignt melanom
Om fläcken ser ut som cancer opererar läkaren bort den och huden runtomkring med skalpell. Det är för att cancern inte ska komma tillbaka eller sprida sig. Hudprovet, som kallas biopsi, skickas iväg för att undersökas i mikroskop.
Ibland tar läkaren prov på lymfkörtlarna för att undersöka om tumörcellerna har spridit sig till dem. Om det finns cancerceller i lymfkörtlarna opereras körtlarna bort.
Om cancern har spridit sig i kroppen behandlas tumörerna olika beroende på var de sitter. Behandlingarna kan vara operation, strålbehandling eller cytostatika, även kallat cellgifter.
Malignt melanom i ögat opereras också. Ibland räcker det med en mindre operation där tumören sitter, men ibland måste hela ögat tas bort. I vissa fall behandlas man med strålbehandling.
Cirka 85 procent av alla patienter med malignt melanom botas.
Klicka på länkarna för att läsa om cytostatika och strålbehandling.
Kontaktsjuksköterska
Det kan vara tryggt att ha någon som stödjer dig och dina närstående i samband med ett cancerbesked. En kontaktsjuksköterska svarar på dina frågor och hjälper dig under hela cancervården. Läs mer under länken.
16 Mars 2010  | Länk | OM SOLEN | 0 kommentar


hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & Xenia Hej om mig. Och det här är min hemsidan                                             Skaffa en gratis hemsida