Välkommen till Xenias hemsida
Startsidan Blogg Fotoalbum Gästbok
Topplistor Om mig Videoklipp Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<
Januari (2019)
>>


Artiklar om läkemedelsfabriker och miljö

Frågan om läkemedelsutsläppen vid fabriker i bland annat Indien har blivit en följetång. Här samlar vi de artiklar som vi skrivit om ämnet från hösten 2007 och framåt.
Nyhetsartiklar

2011:

Ordförande vill se skärpta miljökrav

Regeringen måste börja ställa tydligare krav på myndigheter och
landsting vad gäller miljöpåverkan vid läkemedelsproduktion. Det menar
vd för Kronans Droghandel och ordförande i Sveriges Apoteksförening.

TLV öppnar för miljöaspekter vid subventionsbeslut

Det går inte att vänta på vare sig regelverk eller allmänhetens krav att
kunna köpa miljömärkta läkemedel, det var en av åsikterna under ett
seminarium om läkemedelsmiljöpåverkan. Att TLV är positiva till
miljöaspekter i subventionsansökningar väckte stor uppmärksamhet.


2010:

Inga enkla lösningar på miljötragedi

(endast öppen för prenumeranter)

Läkemedelsverkets förslag till åtgärder mot farliga utsläpp av läkemedel
från fabriker i tredje världen har varit ute på remiss. Svarande
instanser är oeniga om vilka förslag som snabbast ger effekt.

Läkemedelsverket pratar miljö i Indien

Den här veckan pågår vad som kallas Indo-Swedish Health Week i
Indien. På plats är bland andra Läkemedelsverkets miljöchef Charlotte
Unger och generaldirektör Christina Åkerman. Tanken är att de ska
besöka produktionsanläggningar och diskutera tillsyn och miljöarbete.

Sandoz toppar lista på miljöbovar

På en lista över vilka läkemedel sålda i Sverige som innehåller
substanser som orsakar stora miljöproblem i Indien ligger
generikatillverkaren Sandoz i topp.

Charlotte Unger om att stoppa miljöfarliga läkemedelsfabriker

(endast öppen för prenumeranter)

Samhället måste sluta fokusera på att bara få det billigaste läkemedlet.
Prispressen har lett till att läkemedel som säljs i Sverige i dag
produceras i fabriker som allvarligt förorenar miljön i tredje världen
konstaterar Läkemedelsverket.

2009:

Miljökrav bör in i GMP

För att säkerställa att läkemedel som tillverkas även utanför Sverige
uppfyller en hög miljöstandard bör ett krav på miljöcertifikat föras in i
lagen om GMP. Det är ett av huvudförslagen i det förslag om miljöarbete
som Läkemedelsverket föreslår för regeringen.

Svenska läkemedel från miljöfarlig indisk produktion

Ett 70-tal läkemedel på den svenska marknaden produceras i det område i
Indien som släpper ut stora mängder aktiva substanser direkt i
avloppsvattnet. Det visar en ny kartläggning som Göteborgsforskaren
Joakim Larsson gjort.

Astrazeneca trycker på om miljön

I förra veckan höll Astrazaneca en miljökonferens i Kina. Inbjudna på
konferensen var kinesiska politiker, myndigheter och industrin. Målet
var att få befintliga och framtida underleverantörer att förstå att
Astrazeneca tänker ställa höga krav på reningssystemen från de fabriker
som den anlitar, berättar företagets globala miljöchef, Alan Horowitz.

Tror på förändring inifrån företaget

Cecila de Pedro började med att avslöja läkemedelindustrins miljöförstörelse. Nu arbetar hon på Astrazeneca som kommunikatör.

2008:

Reportage: Ignorerad miljökris

Den utbredda importen av billiga substanser gör att läkemedel blivit
billigare än lösgodis. Men förra sommaren kom en larmrapport om myntets
baksida. Miljökontrollen är eftersatt med toxiska utsläpp av bland annat
antibiotika som följd. Antibiotika som i sin tur allvarligt kan skynda
på den globala antibiotikaresistensen. Sverige vet mer än de flesta, men
väljer att göra ingenting.

2007:

Fabriker pumpar antibiotika rakt ut i vattnet

Läkemedelsindustrier i Indien släpper ut mycket höga doser av
antibiotika och andra aktiva läkemedelssubstanser i sitt reningsvatten.

? Doserna är groteskt höga. Det här är mycket allvarligt och risken är
stor att vi får en resistensutveckling som i slutändan även drabbar
oss, säger Björn Olsen, professor vid infektionskliniken på Akademiska
sjukhuset i Uppsala.

Substanserna som ingen vill kännas vid

Medan läkemedelsfabriker i Indien pumpar antibiotika rakt ut
i vattnet slår sig den svenska läkemedelsindustrin för bröstet och försäkrar
att deras produkter inte utgjort någon miljöfara. Trots det kan få företag svara
på frågan vilken fabrik som producerar deras aktiva substans. Samtidigt visar
statistik att hälften av de aktiva substanserna i världen produceras i Indien
och Kina.

Lif vill införa globala miljökrav

Efter att en forskningsrapport visat att läkemedelsfabriker i Indien
släpper ut stora mängder aktiva substanser i vattnet föreslår nu
Läkemedelsindustriföreningen att myndigheterna ska lägga till miljökrav i
de globala inspektionsprotokollen.

Blogginlägg och ledare

2011:

Kvalitetsstämpelns betydelse kan variera

Petra Hedbom bloggar om vad som skulle hända om man börjar miljömärka läkemedel.

2010:

Staten måste sluta köpa de miljövidriga läkemedlen

Ingrid Stenbergs ledare i Läkemedelsvärlden nummer 7 2010 om hur Sverige ska hantera det faktum att skattepengar betalar för miljövidriga läkemedel.

2009:

Miljöexperimentet pågår

Ingrid Stenberg bloggar om att tonläget håller på att ändras och att fler börjar inser allvaret med miljöutsläppen.

2007:

Miljöutsläpp generikareformens baksida?

Ingrid Stenberg bloggar om att det kan finnas en koppling mellan prispressen på läkemedel och miljöutsläppen i fattiga länder.
26 Oktober 2017  | Länk | NYETER | 0 kommentar
Nötkreatur

Nötkreatur (Bos taurus), också kallade nöt, nötdjur, nötboskap, kor eller i dagligt tal oftast kossor, är domesticerade klövdjur av familjen oxdjur, det vill säga vanliga kor, tjurar, kvigor och kalvar. Dessa tamdjur används mest för mjölk- och köttproduktion, och som dragdjur.
Nöt[redigera redigera wikitext]
Ordledet nöt- i nötkreatur är fornsvenska (motsvarar danskans nød, norskans nöt, naut, isländskans naut, nederländska noot, fornfrisiska năt, engelska neat) och är besläktat med "nytta" och "njuta", som alla kommer av det forngermanska ordet nauta, egendom (jämför isländska nautr, värdefull egendom, och litauiska naudà, vinst, egendom).[1][2]

Ko[redigera redigera wikitext]
Med ko avses vanligen en hona av arten nötkreatur (Bos taurus) som har kalvat, det vill säga fött minst en avkomma, och därför producerar mjölk. Även motsvarigheten bland älgar, renar, oxdjur, elefanter, valar och sälar kallas för ko. Ordet går tillbaka på ett germanskt *kwo-, som inte kan ges en säker indoeuropeisk etymologi.[3]

Kviga[redigera redigera wikitext]
Innan en nötkreaturshona har kalvat för första gången kallas hon för kviga. Kvigan är dräktig i nio månader och nio dagar i genomsnitt innan hon får sin kalv och därmed blir en ko. Ordet går tillbaka på ett germanskt *kweigōn- eller *kwīgōn-, som inte kan ges en säker indoeuropeisk etymologi.[3]

Kalv[redigera redigera wikitext]
En kalv är ett ungdjur av nötkreatur. Kalvar av honkön kallas kvigkalvar och kalvar av hankön tjurkalvar. När en ko föder en kalv kallas det kalvning. Ordet går tillbaka på ett germanskt *kalba-, som ofta sätts i samband med en indoeuropeisk rot som betyder livmoder, embryo, unge.[3]

Tjur, oxe och stut[redigera redigera wikitext]
En tjur är ett nötkreatur av hankön. En oxe är ett kastrerat nötkreatur av hankön som är över två år. En stut är en kastrerad tjur som är yngre än två år. Ordet tjur går tillbaka på ett germanskt *þeura-, som möjligen tidigare varit *þaura-, och då identiskt med ett indoeuropeiskt *tawro-, som bland annat återfinns i latinets taurus.[3] Ordet oxe går tillbaka på ett germanskt *úhsan- med släktingar i många indoeuropeiska språk.[3]

Systematik
Nötkreaturen domesticerades från uroxen. Carl von Linné beskrev 1758, i den tionde upplagan av Systema Naturae uroxen och domesticerade nötkreatur som förekommer i palearktis som en art med det vetenskapliga namnet Bos taurus.[4] 1827 beskrev den tyska naturforskaren Ludwig Heinrich Bojanus den utdöda uroxen och gav arten det vetenskapliga namnet Bos primigenius.[5] Enligt ett förslag av Oldfield Thomas från 1911 skulle Bos taurus bara användas för domesticerade former.[6] Olika auktoriteter i ämnet är fortfarande oense om nötkreatur ska räknas som underart till uroxen eller som självständig art. På grund av detta har olika auktoriteter använt olika vetenskapliga namn på artnivån. International Commission on Zoological Nomenclature (ICZN) slog 2003 fast att Bos primigenius är det officiella namnet för uroxen.[7] De som betraktar nötkreatur som underart till uroxen ska använda namnet Bos primigenius taurus och de som klassificerar nötkreatur som självständig art ska bruka Bos taurus. Trots detta direktiv finns betydande zoologiska avhandlingar, som Mammal Species of the World (2005) som brukar en annan nomenklatur.[6]

Flera raser av nötkreatur som är vanliga i Afrika och södra Asien har givit det svenska trivialnamnet sebu.[8] De har sitt ursprung från uroxar som vid domesticeringens början levde på den indiska subkontinenten. Linné klassificerade dessa raser som den självständiga arten Bos indicus[4] och nyare verk listar vanligen sebun som underart till uroxen, Bos primigenius indicus. Genetiska studier från 1994 och 1997 bekräftar denna indelning. Det fanns troligen redan före domesticeringen olika underarter av uroxe.[6][9]

25 Oktober 2017  | Länk | ALLT | 0 kommentar
Höst

Höst är i det tempererade klimatet en av de fyra årstiderna, på norra halvklotet under månaderna september, oktober och november. På södra halvklotet omfattas hösten av månaderna mars, april och maj. I astronomisk bemärkelse börjar hösten med höstdagjämningen och slutar vid vintersolståndet.[1] SMHI definierar hösten som den årstid när dygnsmedeltemperaturen är fallande och ligger mellan 0 och 10 grader. Eller mellan 0 och 10 grader under 5 dygn efter temperaturer över 10 grader efter 1 augusti. Om sommaren skulle utebli (om inte temperaturen övergår 10°C i minst 5 dygn) börjar hösten tidigast 1 augusti.[2] Motsvarande datum för våren, om vintern uteblir, är den 15 februari.

Ordet "höst" betyder "skörd" och är besläktat med "hösta" och "inhösta", det vill säga samla eller hämta in.[1] Hösten är alltså ursprungligen skördetiden. (Jämför Eng. "Harvest").

Om hösten går växter in i dormans, de börjar förbereda sig för vintervilan. Processen med att löven gulnar sätts igång genom att växterna börjar producera abskissinsyra.[3] Klorofyllen försvinner därmed från växter som inte är städsegröna, varigenom de gula nyanser som blad och löv alltid har blottläggs. Lövens gulnande hänger samman med att växterna gör sig redo för vintervila och då behöver de energin som klorofyllen förbrukar under sommaren.[4] b-karoten och flavonoler (quercetin) står för den gula färgen, och mängden varierar bland olika växter.[5] Blad och löv blir röda av att växten tillverkar antocyaniner under hösten. Olika växter får därför företrädesvis antingen gula eller röda höstfärger.[6] Nyansen påverkas också av vädret, speciellt på aspar vilka kan få båda färgerna; ju mildare och regnigare höst desto gulare löv, och ju torrare och kallare desto rödare. Löven och bladen fälls genom att bladfästet förkorkas. Förkorkningen fördröjs av goda ljusförhållanden, varför träd som står nära en ljuskälla behåller löven längre än träd som står mörkt.[3]

Meteorologiskt består hösten av fyra instanser. Först börjar solens uppvärmning att minska, eftersom solen hamnar allt lägre på himlen. Av detta följer att det blir stora temperaturskillnader mellan norr och söder. Temperaturskillnaderna leder till att det blir fler och kraftigare lågtryck med tillhörande nederbördsområden (antingen regn, snö eller blandning). Slutligen tränger den kalla luften från norr sig söderut.[2] Vissa år vänder det varma vädret tillbaka en stund (i Sverige omkring den 7 oktober), vilket brukar kallas brittsommar,[7] efter heliga Birgitta. Om det varma vädret kommer efter den första frosten kallas det indiansommar.[8]

Höstdimma eller strålningsdimma,[9] som är vanligt i Skandinavien, beror på högtryck, och bildas under natten genom att luften vid marken kyls ner. Ju längre tid luften kyls under natten, desto längre tid varar dimman som skingras på morgonen när luften värms igen. Om dimman blir riktigt tjock förmår dock inte solen värma marken, och då kan dimman bli kvar under dagen.[9] Det är under höst också vanligt med gråmulet väder trots högtryck.[10]

I skönlitteraturen kan hösten symbolisera något som är på avtagande eller döende, såsom ålderdomen.[1]

https://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%B6st
4 Oktober 2017  | Länk | ALLT | 0 kommentar


hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & Xenia Hej om mig. Och det här är min hemsidan                                             Skaffa en gratis hemsida