Startsidan Blogg Fotoalbum Gästbok
Om mig Videoklipp Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<
Januari (2020)
>>


kennelläger och spruckna tänder...


Så kom äntligen helgen då Mandylikes kennel skulle ha det årliga jaktlägret.
Detta är nåt som jag har sett fram emot otroligt mkt!!!
Dels för att det är roligt att åka på läger, och kul att träffa alla härliga människor igen, men också för att det skulle komma att bli det första riktigt jaktlägret som vi deltar på!
Och jag kan lova att de kommer att bli många många fler!
Hur som helst, jag hade ju behandling på fredag morgon som jag inte kunde skjuta på, så att åka ner på torsdagen som alla andra gjorde, gick bort... lite surt för jag missade samlingen osv samt första kvällen, men det fick gå.
Dessutom hade den lilla råttan spräckt en "kanintand" som skulle åtgärdas (dras) under fredag morgon.
Dock lyckades hon med konsstycket att spräcka den andra "kanintanden" under promenaden på fredag morgon, hur stora är oddsen för det på en skala???
Ja ja egentligen var det väl tur i oturen att hon gjorde det innan hon kom till tandläkaren och inte väntade till dagen efter...
Tyvärr så var den ena tanden så splittrad att man hade lite svårt att få ut samtliga delar av den, en bit är lämnad kvar då den stuckit iväg en bit in över roten på tanden framför och det skulle kunna påverka den tanden alldeles för mkt om man försökte att ta ut biten...
Hur som helst så verkar det som om allt har gått bra och det läker fint.
Tack Monica för hjälpen! Det underlättade verkligen enormt mkt!!!
Det trista med det hela var ju att vi inte kunde testa Vinna på någon fågel alls under helgen... kanske inte det bästa att stoppa in en halvdann död fågel i munnen med nya "operationssår" så det fick vi hoppa!
Dessutom skulle hon ju ta det lite lungt så hon fick inte heller vara med på "valpträffarna"...

Hur som helst, efter avslutad behandling och upphämtning av drogad liten hund åkte jag ner till Fegen och kom fram lagom till lunchen!
Ingen rast och ingen ro, äta lite och sedan packa ur lite grejjer och därefter drog vi rätt ut till markerna och började insupa alla tips och trixs som visades upp.
Deltagarna var uppdelade i två grupper, en nybörjargrupp och en lite mer avancerad grupp.
Vi med valpar var med som observatörer och gick som vi ville mellan de båda grupperna.
Vetgirig som man är skulle man ju allra helst ha velat vara med i båda grupperna hela tiden, för det har verkligen varit givande.
Jag har fått massor av "aha"-upplevelser och en mkt bättre förståelse för svårigheten inom vissa områden.
Träning blev det i dagarna 3 mellan i stort sett kl 09.00-17.00 förutom ett kortare avbrott för lunch, under fredag och lördag och på söndagen bröt man av lite tidigare.
Kvällarna har som vanligt bjudit på mkt roligt och intressant tjöt både om hund och annat!
Det har med andra ord varit ett otroligt trevligt läger!!!
Och som vanligt så blir man ju sjukt träningssugen efter att ha varit på läger... men tyvärr så skall man ju ta det lungt med dessa små liv, så man får väl helt enkelt lugna ner sig ett tag till. Men vi kommer att fortsätta köra på med våra nosövningar så som närsök, uppletande/sök.
Utöver detta kommer "tråkgåendet" att läggas till, dvs ut och bara tråkgå för att få till "jaktfoten" samt att jag o Louise har bestämt oss för att träffas och fikaträna, dvs träna passivitet ihop.
Och så längtar jag som sjutton till nästa år, då våra hundar tydligen kommer att vara i knallåldern ;-)
Det är ju bra att man vet det i förväg, så behöver man inte bli så besviken när det väl händer :-D ha ha ha.

Till helgen skall vi iväg och kika på jaktprov uppe i Hunneberg, det skall bli väldigt spännande!!!
28 Juli 2010  | Länk | BLOGGEN | 4 kommentarer
då var det dags igen... :-)

Träningen börjar att ta fart litegrann, skulle man kunna säga!
Vi har varit flitiga den senaste tiden, trots att det varit hemsk värme... men vi har sovit bort den värsta delen på dagen och varit aktiva på morgon och kväll istället.
Lustigt nog har sovandet ändrat tider nu igen... jag hade ju en period som det var såååå himla svårt att komma igång på morgonen men nu är det inga större bekymmer igen, vilket är väldigt skönt!
Hur som helst, allt som oftast så blir det en härlig promenad på morgonkvisten, innan värmen hunnit bli olidlig, sedan avvaktar vi tills det blir kväll och då blir det lite träning :-)
Spåret är otroligt roligt att jobba med!!!
Vinna har ett alldeles otroligt stort spårintresse, så det går riktigt bra!
Jag har valt att överge mina älskade näringsspår... :-(
Jag var ju sååå övertygad om att kombinationen matglad labrador och näringsspår skulle bli en fullständigt outstanding kombination... men icke!!!!
Man lär så länge man lever! :-) He he he...
Uppenbarligen ytterligare ett område med stor skillnad från schäfer till labbe...
Ja ja trots att jag är väääääldigt envis försöker jag ändå att leva efter mitt favoritcitat, "Förmågan att idag tänka annorlunda än igår skiljer den vise från den envise", och man vill ju inte bara var envis ;-)
Det som hände var helt enekelt att den lilla hunden varvade på sååå hysteriskt så fort vi började att röra oss det minsta framåt i spåret att hon blev fullständigt skogstokig, hoppade o kastade och ju mer jag försökte att få henne att inse att det fanns en godbit i varje steg desto mer blockerad blev hon och i vissa fall kunde hon tom börja skrika. Inte Bra!!! Skulle egentligen ha filmat henne för det måste ha sett fullkomligt sjukligt ut :-)
Jag tänkte envist att detta skall åtgärdas med mer näringsrutor och bara lära henne att vi är liksom inte på väg någon vart, utan stegen och godisarna i sig är "målet". Och lustigt nog funkar rutorna fantastiskt bra, hon har blivit lugn och noggrann i sitt letande där, och jag tänkte därefter att jag smyger ut ett mkt kort spår från rutan osv... men jag ger upp!
Hade det varit så att ambitionen var att få till IPO/BSL spår på henne är jag övertygad att jag är så envis att det hade gått i slutändan men då dessa spår inte har annan betydelse för oss än att förhoppningsvis lära Vinna att spåra lungt och koncentrerat och på det viset få till väldigt fin noggrannhet, så har jag som sagt bestämt mig för att överge dem! I dagsläget ger de som sagt mer eller mindre raka motsatsen!
Så efter lite diskussion med Maria Rydqvist bestämde jag mig för att övergå till mer traditionella nyfikenhets spår i stället.
Och det funkade som hon trodde, med tillstånd om att få löpa på lite i spåret lugnade hon faktiskt ner sig själv.
Min önskan är att det skall bli ännu lite lugnare och noggrannare men efter att ha utvärderat resultatet nu efter två veckor får jag säga att jag tror detta kommer att bli hur bra som helst!!!
Sök/uppletande funkar jättefint!
Lillskruttan har ju som sagts tidigare en fantastisk nos!!!
Hon jobbar otroligt fint med att söka vinden och föremålsintresset är stort!
Här har jag valt att låta henne söka väldigt fritt och inte alls styra upp henne med petiga raka skick som jag hade på Brassan. De kommer ju ändå att läras in iom linjetagen!
Och jag tror även att detta kommer att bli väldigt bra i slutändan!
Hon jobbar verkligen med ett stort intresse och är det så att hon kommer in utan att ha hittat ett föremål så sticker hon lika snabbt ut igen alldeles för egen maskin.
Det som jag har i åtanke här är att den lilla madammen verkar tycka att springandet i sig är väääldigt kul, så jag har en strategi för att så snabbt som möjligt få henne in i föremålstankar genom att vinda in det första föremålet, vill gärna stävja springet till en lite mindre nivå även om jag gillar det, men springet i sig får inte ha nåt värde om vi skall få till ett riktigt effektivt sök/uppletande.
Vi kör oxå på med lite visselsignaler.
Inkallningssignalen skulle jag nästan säga att den sitter nu, var inte helt nöjd med tempot in förut men nu tycker jag att vi börjar nå målet :-)
Här har jag tagit hjälp av Brassan, den hunden kan satsa ordentligt vill jag lova!!!
I hennes fall vågar jag knappt ta till inkallningssignal om hon är vänd i från mig ute... då tror jag hon får en whiplash skada eller kanske sträcker/bryter sig ännu värre...
Men jag har gjort så att de ggr jag har båda med mig ute på promenad så tar jag till vara på de tillfällen då Brassan är vänd mot mig, det händer rätt så ofta iom att hon har ett mönster under promenaderna av att springa från mig ca 100-200 meter och sedan komma snabbt tillbaka... lillaskrutt försöker allt som oftast att hänga på :-) och när de är på ingång lägger jag på inkallningssignalen och vips så har jag två raketer på väg in. Till en början jagade naturligtvis fjamsan bara efter Brassan, men inte längre :-)
Efter att ha testat av signalen när lillråttan är ute på egen hand kan jag konstatera att resltatet blivit som jag hade hoppats, hon kommer i nästan samma raketfart som när hon försöker att hinna ikapp Brassan :-)
Nästa steg är stoppsignalen som jag skall börja köra mer med nu, så att hon inte tror att bara för att pipan låter är det dags att komma hem som en raket.
Har nu ett par olika varianter för att få till den, jag tro att kombinationen av dessa kommer att göra att hon snart förstår även detta.
Det som jag käner att vi inte tagit tag i ordentligt än är lydnaden... det har bara inte funnits tillräckligt med tid, men nu då man känner att man fått till en bra grund med "bruks/jakt" övningarna skall jag byta lite tid från det mot lydnaden.
Vi gör naturligtvis småsaker här och där på dagarna, hemma i köket, under promander osv, men jag skall ändå avsätta en träningsdag i veckan till lydnad för att få till fina grunder även där.
Oj oj vad det låter som vi tränar hysteriskt mkt, och det är ju rakt motstridigt mot vad Susanne och alla andra som kan rasen säger att man bör göra... men jag vill då även passa på att nämna att vi tränar faktiskt även en hel del passivitet samt lugn och ro, och oavsett vad vi än gör för övning är jag väldigt noga med att Vinna skall ha rätt stämmning innan hon tillåts att få göra nåt.
Det går inte att tro att man får jobba om man hetsar på och stressar upp sig, vilket hon för övrigt inte gör speciellt ofta.
Jag hoppas och tror iaf att det skall fungera som jag tänkt mig, och gör det inte det... ja då har jag lärt mig ytterligare en läxa... iofs en väldigt dyr läxa...
Men då har vi åtminstone brukset att satsa på och det är ju inte fy skam det, men naturligtvis hoppas jag att vi kommer att kunna köra jakten för jag har redan blivit otroligt tjusad av denna tränings/tävlingsform.

Nu finns ytterligare ett litet videoklipp på badhundarna. :-)

På cancerfronten börjar jag närma mig målet, igår fick jag första omgången av kur nr7, vilket innebär att det BARA är 3 fredagar kvar av ursprungliga behandlingstiden!
Jag kan knappt fatta hur snabbt det hela har gått!!!
Samtidigt längtar jag otrooooligt mkt efter sista omgången.
För nu börjar som sagt biverkningarna att bli mkt mer påtagliga, om man nu kan uttrycka sig så... Har förstått att detta är väldigt vanligt och inte alls konstigt, kroppen blir ju mer o mer nedsatt för varje kur.
Men då det är så kort tid kvar är det fortfarande ganska lätt att leva med dem, jag räknar bara ner dagarna och det känns då genast mkt mkt bättre!!!
17 Juli 2010  | Länk | BLOGGEN | 1 kommentar
komprimerad uppdatering

Nu har det faktiskt hänt en hel del sedan sist, men jag har inte haft tid att skriva om det!
Jag var förbi en sväng på SSM i helgen som gick (schäfer SM för er som inte är hundhuliganer ;-) ) det gick av stapeln i Romelanda.
Då jag inte kom upp i tid på morgonen missade jag tyvärr en hel del... lydnaden och specialerna var mer eller mindre klara när jag dök upp, några få ekipage hade lydnaden kvar, men annars så var det som återstod uppletandet och det passade mig perfekt!

Jag har varit och hälsat på Kerstin uppe i Thorskog, vi passade på att träna lite hund, helt oväntat :-) och Grilla lite!!!
Jag vet inte om jag skall kalla det positivt eller negativt men just nu är Kerstin nästan lika trött som mig, vilket gör att vi passar bra ihop! ha ha ha...
Fast lite orolig blir jag för dig! Tycker du skall ta dig i kragen o hälsa på farbror doktorn! Så du förhoppningsvis piggnar till igen!

Har även varit förbi på Åses läger uppe i Herrestadfjället (Uddevalla)!
Där blev det både lite spår och jaktträning! Kul! :-D
Plus att man återigen träffat massa goa människor som man inte ser på så många andra ställen! Skall inte sticka under stolen med att man saknar det hela rätt så mkt!!!
Kan knappt bärga mig tills lillråttan är tillräckligt gammal för att vara med på läger "på riktigt" och framförallt så är det ju söket som drar, men jag skall ändå försöka att bärga mig i några år till!
Min plan är ju att jag skall köra jakten o spåret de första åren och sedan hoppa på söket om kanske 2-3 år... Har iaf bestämt mig för att inte göra som med Brassan o träna ALLT på en o samma gång! Det gick iofs fantastiskt bra! Eassa var otroligt jämn i det mesta och på en riktigt bra nivå! men det gick rätt så långsamt framåt och det vet jag inte om jag orkar med denna gången ;-)

I övrigt har den lilla lurvaduren på riktigt upptäckt hur härligt det är med vatten och bad!
Nu simmar hon som en projektil efter Brassan och i nääästan samma tempo, och jag kan säga att det är få hundar som klarar av det, Eassa är en riktigt vattenakrobat och som sagt lilla lurven verkar inte bli sämre! Tror det blir kanon!
(Lite halvdåliga videosnuttar av det finns under videoklipp.)
Man blir i vilket fall som helst glad av att se dem, igår såg jag dessutom att hon började att spana efter saker att hämta in när hon var ute o simmade, fick upp ett par näckrosblad ;-) ha ha ha!
Fast jag vet inte riktigt vad jag skall säga om behandlingen av samma näckrosblad då de nådde land.... hon blev som skogstokig!!!
Jag tror hon var rätt så stolt den lilla råttan :-)
Men ruskas skulle det ordentligt och länge, hon riktigt hoppade hit och dit med dem och skakde/kastade och slängde med dem... får se lite längre fram vad som händer om man slänger i en dummy/pinne eller annat åt henne att hämta :-)

På cancerfronten tror jag att det går framåt!
Idag skall jag in på ny datortomografi. Tyvärr är min läkare på semester så jag misstänker att jag får vänta lite längre på resultatet från den om inte vikarien tar hand om det... men det är alltid spännande!!!
Tyvärr får jag väl oxå säga att det märks att kroppen börjar bli mer o mer tagen, jag mår illa i mycket större utsträckning nu än för bara några veckor sedan, måste säga att man är oerhört tacksam för de där små tabletterna mot illamående!
Usch vill inte riktigt tänka på hur det var att genomgå behandlingar innan man hade fått fram bra motmedel detta!
Måste ha väldigt löst åtsittannde kläder på magområdet annars är det kört direkt!
Andra biverkningar som jag har förutom den otroliga trötthet är ögon som rinner som om jag grät större delen av tiden, blodvallningar i tid och otid, klådan som aldrig verkar vilja ge med sig!
Känseln i fingertopparna har fått lite mer stryk än önskat, även lite lite av tårna är domnade och detta är något som jag troligtvis aldrig blir helt av med. Men nu har det gått så långt in i behandlingen att man tydligen kan ta bort det där luriga giftet som jag inte riktigt tål och ändå ligga kvar på den snabba behandlingen.
Jag märker oxå att konditionen är riktigt dålig, för även om jag är ute o promenerar varje dag så går det långsammare och långsammare och det blir tyngre och tyngre. Att gå som man gjorde förr och prata med någon under promenaden är nästan omöjligt.
Men nu är det inte långt kvar!!! I morgon har jag avverkat 6 av totalt 8 kurer!!!




8 Juli 2010  | Länk | BLOGGEN | 10 kommentarer
tillbaka i verkligheten igen

Jaha så var man hemma, tillbaka i verkligheten igen, efter roliga och lärorika dagar på Tånga Hed i härligt umgänge!
Vi har varit med på lägret som Karin och Jörgen Köster "Stormvallen" arrangerat, se länk under "om mig".
Jag hade anmält mig till lägret som "deltagare utan hund" allt för att kunna mingla runt och ta del av alla olika instruktörers tips, men tack vare Karin och Jörgens och även Eva Bodfäldts välvilliga inställning har jag även fått smita med på Stormvallens alldeles egna specialvalpkurs för Eva B oxå, vilket jag varit oerhört tacksam för! Länk till Eva se länk under "om mig".
Det var Stormvallens A-valpkull, Kogaråsen Lena med egenuppfödda Vittra samt jag själv o lilla Vinna som samlades 2 timmar på måndag-onsdag morgon.
Vi har blivit drillade i framförallt belöningssystem, tanken är att hundarna framigenom skall lära sig att skilja på "varsågod" = extern belöning, "bus" = lek alternativt godisutdelning eller annat ihop med/hos matte och "slut" = dags att stämpla ut från klassrummet.
Vi har jobbat en hel del med följsamhetsövningar samt passivitetsträning.
Dessa övningar har sedan kombinerats i olika varianter vilket gett hundarna och oss möjlighet att träna på att varva upp och sedan snabbt varva ner.
Bra övningar har vi fått med oss för att förbereda de små för eventuella veterinärbesök, ja det har varit mycket som Eva hunnit med att stoppa in under dessa totalt 6 timmar och jag är alldeles övertygad om att vi kommer att ha mkt nytta av detta framledes!!!
Resterande del av dagarna har jag och Vinna bland annat sovit och efter ha vilat oss i form så har vi som sagt mingalt runt och tittat på alla andra flitiga människor som tränat för mkt duktiga & intressanta instruktörer.
Grupperna har varit rätt så många, det var bland annat 3 st skyddsgrupper, ledda av Jörgen Köster, Lennart Larsson och Stefan Mattsson, en sökgrupp ledd av Anna Plensners, en spårgrupp ledd av Maria Rydkvist samt en brukslydnadsgrupp ledd av Anna Lindelöf. Jag och Vinna har glidit runt mellan de olika grupperna och lyssnat på råd samt tränat på passivitet och den lilla råttan har skött sig alldeles fantastiskt!
Kvällarna har vi spenderat vid den stora grillen bakom mässen men det har blivit vääääldigt tidiga kvällar om man jämför med andra läger då orken av förklarliga skäl inte är på topp, men jag är inte ledsen för det!
Jag har haft kanontrevliga dagar och kvällar, det har varit otroligt roligt att träffa alla härliga människor som jag inte träffat på alldeles för lång tid och som sagt detta har verkligen gjort gott, allt som skapar glädje måste vara nyttigt!
I onsdags ringde de från Sahlgrenska och undrade hur jag egentligen mådde... jag blev lite skrajsen och trodde att nåt inte var som det skulle, och det var det väl kanske egentligen inte, men det var iaf inte värre än att blodvärdet sjunkit drastiskt igen, de satt och titta på mina provsvar och ville att jag skulle pallra mig in och fylla på med lite blod igen så det var bara att lyda :-) så i torsdags åkte jag raka vägen till Sahlgrenska och tog nya prover inklusiva bastester så de kunde beställa blod och träffade läkaren, och fredagen spenderade jag hela dagen på sjukhuset, fick både behandling samt blodtransfusion, åkte in vid 8 och var hemma igen strax före 18...
Eassa har spenderat lägerdagarna med Ove, morsans gubbe, och det gör hon mer än gärna, han skämmer bort henne utan dess like med lååånga goa promenader och därefter mys i soffan och gotter i relativt hög utsträckning, ben och grisöron, samt lånmga bad i sjöar och hav... jaaa hon har väl haft semester kan man väl säga, skönt ändå att se att hon fortfarande gärna följer med hem då man kommer för att hämta henne! :-)

Nix nu är det dags att sova vidare, trots att jag tycker att jag skött mig riktigt riktigt bra under lägerdagarna ville kroppen tydligen ta igen sig då vi kom hem, så jag sträcksov mer eller mindre från klockan 16 nånting tror jag i torsdags till tidig fredagsmorgon förutom lite kortare pauser, matning av dogsen samt rastning på baksidan, och denna dagen har fortsatt i samma tecken, sova sova sova....
Men det är bra, då är jag kanske vaken mer i morgon ;-) Fast det trodde jag ju om förra söndagen oxå och vilket skämt det var!!!
Ha haa ha, Gonatt!
3 Juli 2010  | Länk | BLOGGEN | 2 kommentarer


12.000 webbutiker! | alltomklader.se
(c) 2011, nogg.se & Heléne Gustafsson                                             Skaffa en gratis hemsida