Till Japan och vidare! (i oändligheten) ;)
Startsidan Blogg Fotoalbum Gästbok
Debatt Topplistor Om mig Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<
Mars (2024)
>>


Hemma i Sverige

Sen lite mer än en månad är jag nu tillbaka i Sverige, Västerås. Japan saknar jag lite varje dag, men jag är upptagen med kompisar och jobb här i Sverige. Förhoppningsvis har jag pengar att åka tillbaka till Japan och Tokyo en månad i vår.
Många av mina kompisar är kvar i Japan såklart varav en av mina japanska vänner kommer till Sverige i september. Ser fram emot det! :D

12 Juni 2010  | Länk | Japansnack | 0 kommentar
framme på Okinawa :)

Okinawa är en ögrupp söder om Japan som kan liknas med Hawaii, dels för att klimatet är detsamma, den avslappnande stilen gentemot alla, kärleken till havet och att öns befolkning till stor del består av amerikaner.
Det sistnämnda beror på att usa har sotra militäranläggningar här som är kvar sedan andra världskriget. Jag har redan, min första dag här träffat en tant på 82 år som kunde jättebra engelska, vilket jag inte varit med om i Japan innan, och som upplevde andra världskriget. Hon har dessutom jobbat på en amerikansk bas i 40 år!

Tanten var förövrigt väldigt orolig över mig, att jag inte skulle hitta de knappa 100m från busshållplatsen till hostelet jag bor på, (även fast jag försäkrade att det var ok!) så hon klev av en busshållplats tidigare än hon skulle av och följde med mig. Så sött! Den sortens välvilja har jag känt lite vibbar av i Tokyo ibland men här är den mycket större! Ser fram emot kommande dagar, att komma ut lite i samhället och träffa fler människor!
den efterlängtade stranden då? hur är det med den? Jodå jag har havsutsikt från rummet och det tar mig max fem min att komma ner till en väldigt vacker strand. Här kommer badas och snorklas! Däremot lär jag väl hitta en drugstore så att jag kan köpa solkräm.. svensk och blek som jag är...

Påtal om sol så upptäckte jag igår att jag hade flera konstiga runda cirkelformade märken på ena armen, som jag såklart började fundera vad det kunde vara. Lite orolig med tanken på att det inte var alltför länge sedan som vi var i Nara och klappade de vilda hjortarna som säkert skulle kunna ha ringorm... jag såg scenariot framför mig, jag som skulle till Okinawa nästkommande dag! Vad gör man då?
Jag satt och funderade på det ett tag men gick sen ner till matsalen på guesthouset och pratade med en japansk tjej om mitt dilemma, att jag helst på enm gång skulle behöva komma till en läkare för att få det hela undersökt. Hon gav mig all hjälp jag kunde önska! Efter 15 min kom hon in till mig och sa att hon hittat en läkare som kunde ta emot mig på en gång, så det var bara att kasta på sig ytterkläder och dra iväg. Läkaren visade sig vara närmare 80 år och kliniken han jobbade på var väldigt liten och såg ut av ha fungerat som klinik på samma sätt de senaste 50 åren. Saori, den japanska tjejen följde med mig och försökte så bra det gick att översätta det läkaren sa även om jag förstod det mesta själv. Läkaren konstaterade efter ett tag att det var värmeutslag (!) det hade varit väldigt varmt dagen innan och jag hade gått i kortärmat för första gången, så min hud hade väl fått sig en chock. Det var en väldig lättnad att få reda på det, och första läkarbesöket i Japan kändes väldigt intressant. hahaha.

Jag kommer med mer info om Okinawa, om människorna här och vattentemperaturen i havet inom kort. :)

Mata ne!
23 April 2010  | Länk | Japansnack | 0 kommentar
Hiroshima

Jag fortsätter med min lilla följetong om resan utanför Tokyo där jag avslutar med Hiroshima. Hiroshima var på väldigt tidigt stadium en stad jag väldigt gärna ville besöka. Jag misstänkte att det låg väldigt mycket historia, sorg, och lidande i den staden men också väldigt mycket hopp och tro på att världen blir bättre och att människor klarar att stå upp och börja om igen. För det var precis vad Hiroshima fick göra efter den 6:e augusti 1945 och något som de klarat förträffligt.

Klockan var inte mer än 8:15 på morgonen när ett amerikanskt bombplan släppte ner en atombomb på Hiroshima. I december samma år kunde man konstatera att mer än 140 000 människor dött av bomben, direkt eller av skadorna efteråt. Fortfarande forstätter bomben att ta liv genom missbildade barn, leukemi och andra mystiska cancersjukdomar.
Det som hände den här dagen är något som världen aldrig får glömma och Hiroshimas befolkning hjälper oss med det, bland annat genom museet: Hiroshima peace memorial museum, där de väldigt pedagogiskt berättar allt. Varför fälldes bomben just över städerna Hiroshima och senare Nagasaki? Vad var den verkliga anledningen? Vem var det som gav order om att det skulle hända? Vilka byggde bomben och hur mycket amerikanska dollar kostade det egentligen? Man får också höra och läsa verkliga berättelser från överlevare om vad som hände, hur det kändes och hur de drabbades. Man får se kläder som fortfarande är fläckade av torkat blod, bilder på hur en människas kläder kan bränna mönster i huden. Berättelser om oändlig sorg när föräldrar hittar sin dotters tillhörigheter utspridda i en skolruin, men inte kan hitta ett spår utav kroppen till människan sakerna tillhört. En historia om en flicka som överlevde bomben två år gammal men sedan vid tolv års ålder dö efter att i åtta månader kämpat mot svår leukemi. Samma flicka, Sadako Sasakis önskan att bli frisk var så stark att hon (efter en japansk myt) började vika papperstranor. Enligt myten fick man sin önskan uppfylld när man vikt tusen stycken. Om Sadako hann vika tusen får man inte reda på, men jag antar att hon gjorde det. Sadako och hennes papperstranor blev en symbol för hoppet i Hiroshima och varje år viker skolbarn papperstranor för att hedra hennes minne och offren i Hiroshima.

Hiroshimas historia och Hiroshima som stad kommer jag aldrig att glömma. Den satte djupa spår, kanske även något slags uppvaknande. Fortfarande sker provsprängningar av atombomber över världen och det är inte rätt. Världen borde veta efter Hiroshima och Nagasaki att det är inget som är värt allt lidande och förstörelse som oskyldiga människor drabbades av 1945. Verkligen inget.

Nu är Hiroshima en väldigt vacker stad igen, ibland har man svårt att tänka sig att den till stora delar ödelades för 65 år sedan. Körsbärsträden blommade vackert även fast regnet bidrog till att vi mestadels höll oss inomhus. Med en liten spårvagn tog vi oss runt i staden vilket var väldigt smidigt och billigt. Hiroshima inhyser idag 1,1 miljoner invånare och är Japans elfte största stad. Vi tog oss dit med Japans berömda snabbtåg Shinkansen vilket tar ungefär tre timmar från Tokyo. Jag kommer definitivt återvända till Hiroshima en vacker dag och förhoppningsvis har jag då en japansk kompis där som kan visa mig andra delar av staden och hur livet är där för unga.

På återseende :)
14 April 2010  | Länk | Japansnack | 0 kommentar
Nara

Jag fortsätter att berätta om trippen utanför Tokyo som vi gjorde förra veckan, eftersom jag just nu är förkyld och sitter inomhus i ett regnigt Tokyo.

På torsdagen bestämde vi oss för att åka till Nara, en mindre stad utanför Osaka, som väl främst är känt för turister genom deras "vilda" stadshjortar. Vilka roar sig med att springa runt i stadens parker och tempelträdgårdar och inte har några begränsningar om vart de får röra sig. Vilket också resulterar i olyckor med bilar, även om de flesta av Naras invånare kör väldigt försiktigt förbi dem när de tar dig en promenad på vägen.
När vi hade tagit en buss som förde oss till en av parkerna var det dags att köpa hjortkex och mata de små djuren med. Brevid kextanten stod en äldre hjort och vaktade och noggrant observerad vilka som köpte kex varpå han snabbt var framme för att äta upp alla man hade med sig. Man kan inte annat än säga att han var smart. Men nu var det ju inte bara en hjort man blev omringad av när man stod där utan säkert fem stycken. Jag var överlycklig! Som ett barn på ZOO... men det kan ju bero på att jag inte fått vara i närheten av några djur annat än någon katt här och där på sju månader! Så jag stod där och matade hjortarna och klappade dem och hade en strålande timme i parken.
Sen roade vi oss med att obeservera japaners reaktioner på hjortarnas framfusighet, när det gäller att bitas, dra i kläder och jaga folk om de börjar springa medans de klantigt nog har kex i handen. Vem är förvånad över att två hjortar då börjar trava efter en japansk kille i 20års åldern?
Jag skrattade iallafall. hahaha.
En av hjortarna passade på att dra till sig mammas bunt med turistbroshyrer som hon hade i handen och försöka springa iväg med dem, men jag hinner fram först och tar tag i bunten med papper och lyckas dra bort dem ur munnen på den envisa och ganska starka hjorten. Det är väl tur att man är bondbrud ;)

I övrigt så erbjöd Nara ett av världen största byggnader i trä, ett tempel som inhyser en stor Buddhastaty i brons. Besöket där var verkligen värt! Stannade vid en dam på vägen ut därifrån som sålde smycken, smycken som var gjorda med en speciell gammal metod om bara Kyoto och Nara känner till. Vi pratade lite om smycken och jag passade på att köpa det finaste till mamma. :)

Lunchen blev på ett slumpmässigt valt ställe där vi fick äta ris och köttgryta. Vi var de enda gästerna och tanten som serverade oss var nog närmare 70år men glad och gästvänlig i högsta grad.
Nara gav allt vi förväntat oss och under resan tillbaka till Kyoto med ett snabbtåg somnade mamma. :)

12 April 2010  | Länk | Japansnack | 0 kommentar
Kyoto

Hej!!
Dags för att göra ett krafttag med den här bloggen innan jag återvänder till Sverige om fyra veckor.

I tisdags åkte jag, mamma o Kristian (som är här o hälsar på) till Kyoto där vi tog in på ett hotell. Kyoto var varmt och välkomnande i all sin äldre arkitektur, mängder av tempel och sakurablommor (körsbärsblommor) följande dag tillbringade vi på massor av olika ställen i Kyoto både välkända och mindre välkända turistställen. Till vår hjälp och guidning hade vi en japansk tjej som heter Kyoko, en kompis kompis till mig. Vi kände inte varandra innan men genom min kompis Tomoya så fick jag hennes telefonnummer när jag fått reda på att hon är bosatt i Kyoto. Vi bestämde oss för att mötas vid 11tiden vid stationen och därifrån bar det sedan bland annat av till Guldpaviljongen och Kyotos kejserliga palats. (där kejsaren bodde så länge som Kyoto var huvudstad i Japan, nu är det semesterresidens) vi hade riktig tur när vi kom dit, tanken var att vi skulle se oss om i den vackra parken som hör till palatset men det visade sig även att hela palatset (inte inomhus) var öppet för allmänheten, vilket händer 8 dagar per år. Palatset är väldigt vackert, och med Kyoko som guide fick vi alla skyltar översatta och en del grundhistoria om Japan och deras kejsare. Tydligen var inte kejsaren tillåten att lämna palatset på den tiden utan fick tillbringa hela livet inom palatsets murar. Långtråkigt i högsta grad!

Den huvudsakliga anledningen till att resa till Kyoto under den här tiden är såklart för att se körsbärsblomningen eller Sakura som det heter på japanska. Vi blev inte besvikna. Kyoko guidade runt oss på massor med ställen där det fanns mängder med Sakuraträd och flera olika sorter. Jag knäppte nog säkert sammanlagt hundra bilder på sakuraträd med kameran! Det bästa var ändå på kvällen när vi åkte till Nijojo castle (känt för sitt näktergalsgolv) där hela trädgården var upplyst och mängder av Sakuraträd lyste vackert vita i ljuset den annars kyliga och mörka kvällen. Det är nog helt klart en av de vackraste saker jag sett i mitt liv. Fullkomligt tillfreds med min Sakuraupplevelse var jag när vi lämnade slottsträdgården och avslutade dagen med att äta Sushi. Det var första gången för både mamma och Kristian att äta rullbandssushi där små tallrikar med 2-4 bitar på varje åker runt i en cirkel förbi alla matgästerna som sitter runtom. Du får plocka vilka tallrikar du känner för och även beställa från en meny direkt från kockarna som står i mitten på cirkeln och fixar den precis framför dig. Såååå gott!

Efter det vinkade vi av Kyoko och sa på återseende i Sverige, dit hon kommer i augusti med en stor önskan om att få äta kräftor. ;) vilket jag lovade att hon ska få göra.

Innan sängdags var det en timmes avslappning i hotellets onsen som gällde. otroligt härligt att få värma upp kroppen fullständigt efter en full dag av uppleveler, kyla och mycket promenerande.
11 April 2010  | Länk | Japansnack | 0 kommentar


hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & Pernilla Elander                                             Skaffa en gratis hemsida