|
|
|
|
|
Må
|
Ti
|
On
|
To
|
Fr
|
Lö
|
Sö
|
| | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | |
| |
September (2020) |
|
|
|
|
| (1) |
|
| (1) |
|
| (1) |
|
| (1) |
|
| (1) |
|
| (1) |
|
| (1) |
|
| (2) |
|
| (3) |
|
| (1) |
|
| (1) |
|
| (1) |
|
| (2) |
|
| (3) |
|
| (1) |
|
| (1) |
|
| (1) |
|
| (1) |
|
| (2) |
|
| (1) |
|
| (1) |
|
| (2) |
|
| (3) |
|
| (1) |
|
| (2) |
|
| (2) |
|
| (3) |
|
| (2) |
|
| (1) |
|
| (2) |
|
| (2) |
|
| (3) |
|
| (2) |
|
| (2) |
|
| (3) |
|
| (4) |
|
| (4) |
|
| (5) |
|
| (4) |
|
| (2) |
|
| (3) |
|
| (2) |
|
| (2) |
|
| (1) |
|
| (2) |
|
| (2) |
|
| (3) |
|
| (2) |
|
| (1) |
|
| (3) |
|
| (2) |
|
| (1) |
|
| (2) |
|
| (2) |
|
| (3) |
|
| (2) |
|
| (2) |
|
| (3) |
|
| (4) |
|
| (3) |
|
| (2) |
|
| (4) |
|
| (3) |
|
| (4) |
|
| (3) |
|
| (4) |
|
| (4) |
|
| (5) |
|
| (3) |
|
| (4) |
|
| (3) |
|
| (4) |
|
| (5) |
|
| (3) |
|
| (3) |
|
| (4) |
|
| (4) |
|
| (3) |
|
| (3) |
|
| (6) |
|
| (6) |
|
| (4) |
|
| (4) |
|
| (4) |
|
| (4) |
|
| (3) |
|
| (5) |
|
| (3) |
|
| (5) |
|
| (5) |
|
| (4) |
|
| (3) |
|
| (5) |
|
| (4) |
|
| (3) |
|
| (7) |
|
| (9) |
|
| (7) |
|
| (7) |
|
| (7) |
|
| (8) |
|
| (8) |
|
| (7) |
|
| (7) |
|
| (5) |
|
| (9) |
|
| (6) |
|
| (5) |
|
| (6) |
|
| (3) |
|
| (8) |
|
| (7) |
|
| (9) |
|
| (7) |
|
| (7) |
|
| (9) |
|
| (10) |
|
| (8) |
|
| (14) |
|
| (15) |
|
| (5) |
|
| (7) |
|
| (10) |
|
| (8) |
|
| (5) |
|
| (5) |
|
| (6) |
|
| (5) |
|
| (5) |
|
| (8) |
|
| (4) |
|
| (5) |
|
| (6) |
|
| (5) |
|
| (8) |
|
| (10) |
|
| (5) |
|
| (5) |
|
| (5) |
|
| (4) |
|
| (12) |
|
| (5) |
|
| (2) |
|
| (3) |
|
| (7) |
|
| (2) |
|
| (2) |
|
| (3) |
|
| (1) |
|
|
|
| (10) |
|
| (0) |
|
| (2) |
|
| (42) |
|
| (2) |
|
| (2) |
|
| (3) |
|
| (3) |
|
| (126) |
|
| (2) |
|
| (8) |
|
| (5) |
|
| (1) |
|
| (16) |
|
| (5) |
|
| (20) |
|
| (49) |
|
| (66) |
|
| (53) |
|
| (82) |
|
| (19) |
|
| (0) |
|
| (16) |
|
| (76) |
|
| (0) |
|
| (3) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Inlägg: 611 |
| Kommentarer: 88 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
 |
Tankar om målarkonsten av Bertil Wahlberg
”Jag roar mig med att måla.” Det heter ju så, kanske litet urskuldande, litet nedlåtande. Men det är ju sant. Borde inte det vara den viktigaste ingrediensen hos en målare: Lusten att arbeta med materialet, kärleken till våra stumma vänner – de enögda tuberna, den tomma möjlighetshavande duken och penslarna, våra förlängda fingrar.
De bildstormare, som i ivrig nit att avskaffa måleriet med stor pompa framför sin nihilism på statens offentliga lokaler, kryddade och stöttade av dunkelt metafysiska resonemang och ihåliga mytbildningar, påminner om gläfsande hundar i sin skräck att bli berövade sina vitgnagda ben. Jag tror f ö att målare är klena filosofer och matematiker. Enklare kunskaper i algebra och plangeometri borde inte förleda till några bildmässiga spekulationer.
Hur många gånger har stafflimåleriet dödförklarats av dystra och missnöjda kritiker, av vilka världen är så överfull. I panisk iver att bli ”originell, att finna sig själv,” en slags jakt efter identitet, slår många följe med någon informell skola och finner sig snabbt drunkna i en obotlig anonymitet. ”Att finna sig själv” (om det är nödvändigt) blir till sist att summera ett livsverk.
Inom det figurativa måleriet är möjligheterna tillräckligt stora att nöta fram en egen profil. Världen är ung, det är bara vi som åldras! Vi lever i en flod av ljus som smeker hav och lurviga kontinenter. I en flod av ljus som ger barnen glorior och förbrytarna samveten. Bortom stumma kvadrater och elgitarrernas monotonier vilar världen oförlöst i sin egen svindlande rymd. (Bortom elektronakrobaternas och luftknuttarnas)
(Domen över död man 2004 av TW)
|
25 Augusti 2020
| Personer
| 0 kommentar
|
|
|
 |
|
