Bokstaven dödar, men anden ger liv
Startsidan Blogg Fotoalbum Gästbok
Debatt Topplistor Om mig Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<
September (2020)
>>


Britta Wahlberg, en flitig brevskrivare

Min mor Britta har kommit lite i skymundan i mina skriverier om familj och publikationer. Hon tyckte om att skriva, vilket verkligen avspeglar sig i min bok "Existentiell resa", där hon står för flertalet rapporter om tillståndet i efterkrigs tidens Europa. Nedan att avsnitt ur ett brev från april 1947 till svärföräldrarna i Stockholm. Ytterligare längre ner har jag lagt in ett ultrakort CV för Britta.

...Det var fantastiskt att se förändringarna
i landskap och klimat under resan. Redan
i Danmark var det vår, det började bli lite grönt, bönderna
gick och sådde för hand men det var fortfarande
ganska kallt. Allt såg välordnat och ordentligt ut. När
vi kom till tyska gränsen blev bilden genast en annan.
Ungar och mödrar i dåliga kläder kom i flockar och
ställde sig vid tåget i Flensburg där vi skulle passvisiteras.
Dom såg bleka och frusna ut, hade bara tunna
koftor och inga stumpor på sig. Alla såg apatiska ut,
karlarna gick omkring i Wehrmachts gamla militärkläder
med den där otäcka stukningen på mössan. Barnen
var det synd om. Dom stod och tittade bedjande på oss
och tiggde choklad och bröd, men fick inget. Man kan
ju inte bara ge några av dem och jag hade inte så det
räckte åt alla. Det var en deprimerande syn. Ju längre
vi sen kom in i Tyskland, desto mer förstörda såg både
människor och landskap ut. När vi kom till Hamburg
var klockan elva. Allt var mörkt och spöklikt. Inga ljus
på gatorna knappast några i fönstren. Hamburg och
dom flesta andra tyska städer vi reste igenom är numera
ruinstäder som väl aldrig kan byggas upp igen. Bland
hela kvarter av ruiner står ett och annat helt hus där
människor lever och bor. Men var alla andra människor
skall existera, det förstår jag inte.

Från Hamburg fick vi sovvagn till Liége i Belgien,
så vi somnade efter Hamburg och vaknade inte förrän
i Ruhrområdet. Där fick vi verkligen se vad kriget ställt
till. Bara ruiner, bombkratrar, skelett av järnvägsvagnar,
förstörda fabriker där bara en fabriksskorsten stod hel,
stationerna sönderbombade, vackra husfasader med
tomma fönster, precis som kulisser. Här och var arbetade
man. D.v.s. en arbetade med att lägga upp tegelstenar
i en ruin och sex andra tittade slött på. Apatiska
människor som inget har att vänta och hoppas på, som
existerar och inget mer...

WAHLBERG, BRITTA Ingeborg
Hemmafru, sedermera redaktör
Född 1923 05 19 i Stockholm. Död 1997 09 27 i Upplands
Väsby. Dotter till direktör Gustav Fredlund och Ingeborg
Röckner. Gift med Bertil Wahlberg, se ovan. Barn Thomas
f. 43, Jockum f. 46, Pierre f. 49. Skild 1957 från Bertil W.
Flickskola. På 50- och 60-talet kontorist på SAS. Som vuxen
gymnasiekompetens. Studier vid Stockholm Universitet
och redaktör på Dagens Nyheter (korrekturavdelningen) till
pensioneringen 1988.
27 November 2010  | Länk | Personer | 2 kommentarer
Ska kungen väljas av folket?

Det har ju förekommit en del synpunkter på monarkin, inte minst på senaste tiden.
Såncykeln "Beredskapsövning" (2010) mynnar ut i en statskupp i Sverige, som skildras i ett drama med samma namn Där kommer frågan om kungens ställning upp i en satirisk dialog mellan Partiets Sekreterare och Ledare. Det föreslås att Sverige blir ett valrike, som det var innan Gustaf Wasa genomdrev ärftlig tronföljd med Västerås arvförening 1544. Avsnittet nedan är på prosa, men huvudelen av dramat "Beredskapsövning" är på blankvers.

Led. … Monarkin; ja den stöddes
länge av folket. Inom partiet hävdade vi inofficiellt
att förutom penningpåsen och altaret skulle även
tronen bort, men fram till helt nyligen hade vi ingen
opinion för införandet av republik.

Sekr. Ett sätt vore att åter göra Sverige till ett valrike.
Kungen och Drottningen kunde utses genom en
gigantisk utslagningstävling i Statstelevisionen, ett
jippo som skulle kunna genomföras årligen och pågå i
25 veckor. Monarkerna skulle sedan under ett halvår
på tronen med en generös budget och ett fåtal regler
inte behöva dölja sina böjelser och åsikter och över
huvud taget på intet sätt behöva lägga band på sig när
de gäller utsvävningar med avseende på allmänt
uppförande, sex, droger och sprit. Majestäternas
karriär skulle avslutas med en regelrätt avsättning i
förnedringens tecken, som skulle ske i
direktsändning.
(råa skrattsalvor)
...
.
23 November 2010  | Länk | Politik | 0 kommentar
Är författare förlagens supplikanter?

Även om jag har lyckats bli medlem i Sveriges författarförbund och skulle kunna kalla mig författare, känner jag mig privilegierad, jämfört med ”kollegor”. Det beror delvis på att jag givit ut fyra böcker på eget förlag. Det ger naturligtvis inte så stora inkomster men en stor frihet. Jag läste att Lotta Lotass sålde c:a 300 ex. av sina diktsamlingar via sitt komersiella förlag, och det är ju inte så mycket mer än vad jag själv kan åstadkomma. När jag studerar hemsidor hos större bokförlag, frapperas man av den nonchalanta attityd som uppvisas mot dem som skickar in manus. Man anser sig inte ens behöva besvära sig med att meddela avsändaren att manus tagits emot. Författaren kan förvänta sig att förlaget hör av sig om 2-3 månader. Refuserat manus skickas inte tillbaka och kommentarer kommer inte att lämnas. I annan affärsverksamhet skulle en sådan överlägsen attityd mot en potentiell samarbetspartner leda till stora problem för inblandade parter. Kanske är det en blivande bestsellerskribent, en kvalitetsförfattare eller rentav en blivande nobelpristagare, som förlaget kan avskräcka från att ha något att göra med detta i fortsättningen.
18 November 2010  | Länk | Litteratur | 0 kommentar
Wahlberg och Runeberg

Mitt arbete med Bertil W:s ungdomsdikter rullar på. Nedan en dikt plus kommentar:

Fråga Dikt av Berti Wahlberg
trettiotal-tidigt fyrtiotal

Man kan diskutera om
vem är starkast av de två:
Ynglingen, som ropar: kom!
Möt till kamp, framåt och gå på!

Eller åldrad man vid grav,
som med lugn bereder sig,
och med jämnmod täljer stav,
till sin sista färdestig.

Saken tål att tänka på.
Men är inte den mest stark,
mina herrar, som kan gå
öppen in på okänd mark?

Kommentar från Thomas W:

”… och jag står vid grafvens bredd, som en bacchi hjelte klädd.”
Det var inte så Bertil tänkte sig en åldrad man vid grav. Han var inte fyllda 58, när liemannen med god assistans av Bacchus tippade min far över kanten. Om jag skulle våga anmärka på dikten ”Fråga”, kan jag undra varför gamlingen skulle tälja sig en vandringsstav, när han redan står vid (sin) grav. Men han kanske skulle ta en sista runda före hädanfärden. Visst är det sant att det behövs styrka för att gå in på okänd mark. Det fick härskaror av ynglingar erfara under andra världskriget, antingen de var starka eller inte. Döden är lika okänd för ung som för gammal och ingen vet vad som väntar runt hörnet. Att möta upp till kamp med friskt mod har alltid glorifierats under såväl fred som i orostider.

” Så var med dem, så blödde de, så har det ständigt gått;
Ett härligt liv de levat dock, en härlig död de fått.
Ack, vem vill stappla trög och tung?
Nej, gå i fält helt varm och ung
Och dö för ära, land och kung,
Se, det är annan lott!
(ur Soldatgossen i Fänrik Ståls sägner av J.L. Runeberg)

Vid 47 år slutade värnplikten. Det kom ett officiellt besked om att nu var man inte ansedd som lämplig för krigarlivet längre och överförd till det mindre ärorika civilförsvaret. Nu 20 år senare börjar jag få en viss förståelse för vad Runeberg avser i strofen ovan. Själv blev han sorgligt nog delvis förlamad efter slaganfall. Jag går gärna öppen in på okänd mark, så länge jag kan göra det utan att stappla trög och tung och så länge jag endast behöver en rustik vandringsstav och ingen rullator.
11 November 2010  | Länk | Litteratur | 0 kommentar
Vadan och varthän, en existentiell dikt

Idag är det den 67:e födelsedagen.
Det känns som om det vore "igår", jag skrev studentuppsatsen om Rydbergs dikt, återgiven nedan. Betyget blev A, vilket hade samband med att jag redan som ung insåg att tiden kommer att gå fort ... mycket fort.

Innerst inne var jag redan som ung i grunden optimist. Rydbergs dikt förmedlar ett hopp om vår existens

VADAN OCH VARTHÄN?
av Viktor Rydberg

När sist jag färdades denna led,
då smyckade våren lund och hed,
med spegeln bäcken till blommor sprang,
och rymden fylldes med klockors klang,
och solen lyste ur morgonsky,
och stugan vid grinden där var ny.
Från dörrn mig mötte ett blitt »Guds fred!»
Där stodo, klädda i högtidsskrud,
den unge bonden och hans brud.
De hälsade glatt; sen sporde han:
»Varifrån och varthän, du vandringsman?»

Men nu, när jag färdas samma led,
går solen i tunga skyar ned,
och bäcken är mörk och himlen skymd,
och klockor dåna i mulen rymd,
på heden härjar en höstlig vind,
och grånad av år är stugan vid grind,
och ingen hälsar mig där »Guds fred!»
fast dörren som fordom öppen står,
men ut en svartklädd skara går
mot kyrkogårdens gulnade trän. -
O, vandrare, vadan och varthän?

Så färdas jag fram min tysta led,
hör Tiden rulla ut sin ked,
han mäter sekundernas snabba fart
med pickande hjärtan, som brista snart;
han mäter skeden av år vid år
med släkten, som trampa varandras spår;
allt djupare firar han kabeln ned
med länk vid länk av grav vid grav,
att pejla oändhighetens hav,
och söker fåfängt i varje stund
att nå det evigas ankargrund.

Jag drömde mig fly bland solars mängd
från stjärneängd och till stjärneängd.
Var stjärna, ack, var ett fängelse
för tvivel, kval och förgängelse,
från alla stego där suckar opp:
»var stamma vi från, och vart går vårt lopp?»
Var stråle, som hän genom rymden far,
är ett bud, som letar och ber om svar.
Men svaret på »Vadan och Varthän?»
var gömt på det tigande Mörkrets knän.

Jag drömde mig sen i den bästa hamn:
jag var ett barn i min moders famn.
På frågan, jag hört från stjärnorna nyss,
gav hon mig svar med en ljuvlig kyss.
Vi sågo och sågo på varann,
allt annat i världen än hon försvann,
och rummets oändlighet slöt sig då
tillsammans i hennes öga blå,
och tiden stod: i min moders blick
jag in i dct eviga skåda fick.



--------------------------------------------------------------------------------
4 November 2010  | Länk | Litteratur | 2 kommentarer


hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & Thomas Wahlberg                                             Skaffa en gratis hemsida