Bokstaven dödar, men anden ger liv
Startsidan Blogg Fotoalbum Gästbok
Debatt Topplistor Om mig Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
12
13
14
15
16
17
18
19
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<
December (2019)
>>


Glada Änkan – en härlig anakronism

Tillsammans med Södertäljeoperan och Opera Viva har undertecknad haft nöjet att vara med i uppsättningen av Glada Änkan. Fyra av fem föreställningar har klarats av med fina recensioner, bl.a. i SvD, som följd.
Föreställningen är en vitamininjektion i novembermörkret. Operettens handling skulle kunna vara stötande för överkänsliga genusakrobater och politiskt rättrogna wistle blowers. Det handlar om överklass i diplomatkretsar med adlig dominans. På Pontevedros ambassad i Paris vacklar ambassadrådet greve Danilo in någon timme om dagen för att kolla in läget. Denna sinekur har stark konkurrens med utsvävningarna på Maxim där ett antal grisetter förgyller hans nätter, ett förtäckt uttryck för prostitution, som här får en gyllene glans i kontrast till risken att få ett års fängelse för rollen som ”torsk”, som läget nu är i vårt land.
Kärlekshistorien med den stenrika änkan Hanna Glavari, som t.o.m. får konkurrera med grisetterna som inbjudits till nyårsfesten på ambassaden, skildras med ironi och drastisk humor. Hela operetten är en enda lång fest, som övergår vid tolvslaget i det ödesdigra året 1912, då krigsmolnen börjar hopas och Titanic sjunker. Parallellt med huvudpersonernas erotiska förvecklingar skildras ett annat kärlekspar - greve Camille de Rousillon och Valancienne, maka till ambassadören Baron Zeta. Detta kärlekspar har tänkt fly fältet via jungfruresan med Titanic. Den sista händelsen i den aktuella uppsättningen av Glada Änkan är att paret symboliskt hoppar från en stege ned i det iskalla vattnet mot en trolig död.
26 November 2012  | Länk | Musik | 1 kommentar
En oväntad liknelse från romanen Himlens fånge

Jag läser just nu en roman av Carlos Riuz Zafon som heter Himlens fånge. Den gör från en utsiktspunkt från femtiotalet djupdykningar ner i Francotidens hårdföra diktatur, som den utvecklade sig efter inbördeskriget. Författaren skildrar bland annat osentimentalt och återhållet fasansfulla händelser i ruskiga fängelsehålor under en sadsitisk och politiskt korrekt fängelsedirektör. Boken är lättläst och har en hygglig litterär kvalitet.
På sidan 213 stöter jag på en liknelse, som väcker förundran men också minnen av en verklighet, som skymtar bakom liknelsen. Meningen lyder:
"Fermin tittade på honom som den som ser en råtta leta sig upp ur toalettstolen."
Hur många har upplevt detta i vårt hygieniska land? Jag vet en, min dotter, som härom året i vår våning på Götgatan såg en obehaglig syn: När hon öppnade badrumsdörren möttes hon av en fet brunråtta som halvägs hävt sig upp ovanför toalettsitsen och vädrande spejade in läget.
Detta föranledde Anticimex att sätta in spärrar i husets avloppsrör, som lyckades hejda råttinvasionen till slut.
22 November 2012  | Länk | Litteratur | 0 kommentar
Kan man bära världens plågor på sina axlar?

Media rapporterar ständigt om nya konflikter, krig, naturkatastofer olyckor och undergångsprofetior. Lugnar det ner sig på ett ställe, blossar eländet upp på andra ställen. Enstaka idylliska episoder bryter mönstret. Ett bortsprunget barn återfinns, en en dödsdömd benådas, ett fredsavtal sluts, ett medicinskt genombrott har inträffat . Men, det är eländes elände som dominerar och vi glömmer snabbt att de flesta av jordens invånare på något sätt tar sig igenom livet med ett överskott av glädje och nyfikenhet över deras motsatser och bara i undantagsfall önskar att tillvaron skall ta slut.

”Gör er därför inga bekymmer för morgondagen. Den får själv bära sina bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga". (Matteusevangeliet 6:34)

Varför ska vi agera som små kopior av titanen Atlas och försöka bära all världens smärta på våra axlar, vilket vi ändå inte klara av att göra ens i den blygsammaste omfattning? Jag kommer också att tänka på Heines dikt om just Atlas som inleds med orden:
Ich unglücksel’ger Atlas! eine Welt, die ganze Welt der Schmerzen, muß ich tragen …
Den är tonsatt i Schuberts Schwanengeasang.
19 November 2012  | Länk | Filosofi | 0 kommentar
Asylpolitiken spelar SD i händerna.

Det politiska etablissemanget – från vänster till höger – tycks vara oförmöget att föra en konsekvent och hederlig asylpolitik. Alla parter bevakar ängsligt varandra och tävlar om att vara mest politiskt gångbar. Asylpolitiken är antiutilitaristisk och även i andra aspekter omoralisk, då den genomsyras av resursförstöring och att den i huvudsak styrs av en kedja av manipulationer, osanningar, gruppegoism och att den kraftigt påverkas av kriminell verksamhet. Sveriges kommuner dignar under orimliga krav på bostäder och försörjning åt ökande skaror av individer med små möjligheter att inom en rimlig tidsperiod kunna skapa sig själva ett drägligt liv i vårt land.
Asylpolitiken riskerar att i allt större omfattning skapa ett överskott av olyckliga och rent av skadliga fenomen jämfört med motsatsen. Med en dåres envishet återkommer jag till Hegels dialektik: tes-antites-syntes. Sverigedemokraterna är i ett läge där deras högljudda motreaktion (antites) tycks finna ökande gensvar i väljaropinionen. Min förhoppning är att sansade krafter i tid kan samlas för att på ett ansvarfullt sätt kunna hantera asyl-flykting-invandringsfrågorna. Det behöver skapas, i god tid före nästa val, en kompetent politisk kombination för att skapa ett kraftfullt och konstruktivt politiskt klimat i Sverige – kanske ett samarbete mellan Socialdemokraterna och Moderaterna.
15 November 2012  | Länk | Politik | 0 kommentar
Glada Änkan - succé på Estrad

Inför ett fullsatt auditorium lördagen den 10 november genomfördes premiären. Vi amatörer i kören (dock med viss klass och erfarenhet) satsade det vi hade. Att vi hade roligt på scenen, verkade gå hem hos publiken att döma av visad uppskattning hos många närvarande släktingar och bekanta, som uttryckte sig välvilligt och entusiastiskt verbalt och via cyberrymden. Personligen var jag så upplyft, nästan speedad, efter föreställningen att sömnen kändes överflödig trots energiskt firande på restaurant Aubergine och eftersläckning hos vänner och supporters. Ser fram emot de fyra föreställningar som återstår med början lördag söndag den 16-17 november på samma scen i Södertäljes Folket hus på Estrad.
12 November 2012  | Länk | Musik | 0 kommentar
Med Södertäljeoperan i generalrep av Glada Änkan

Vårt första generalrep på Estrad i Södertälje Folkets hus gick bra. Det andra generalrepet är i morgon den 7 november och vi ser fram emot premiären nu på söndag. Vi i Opera Vivakören är med i projektet. Upplyftande att få regi av Märit Bergvall och att stå under musikalisk ledning av Giovanni Impelizzeri. Han är 82 år vilket inte hindrar att han med glöd och musikalisk presicion kontrollerar operetten in i minsta detalj. Giovanni är ett föredöme för mig som är drygt 13 år yngre. Det går att trotsa årens flykt och hålla sig stark och levande med, i det här fallet, musiken.
Glada Änkan med sin dråpliga och lite fräcka handling i kombination med klassiska örhängen framförda av toppartister kommer att bli en frisk upplevelse för publiken. "Wein, Weib und Gesang "....
Det verkar dessutom bli utsålt under de närmaste föreställningarna.
6 November 2012  | Länk | Musik | 0 kommentar
Vilket kön är bäst på att göra flera saker samtidigt?


Nu får broder Jockum åter vara gästkrönikör. Han har reagerat på en artikel i SvD av Tobias Olsson, som försöker bevisa att män har minst lika bra simultankapacitet som kvinnor. Åsikterna har under åren skiftat beträffande mäns respektive kvinnor överlägsenhet att göra flara saker samtidigt. Frågan är vad det innebär att göra en sak och flera saker:

Till: tobias.olsson@svd.se
Ämne: Myt om simultankapacitet ifrågasätt, SvD 121025.

Håller inte med om att detta är "att göra flera saker samtidigt". Att hålla reda på räkneverk, markera sifferserier, hålla reda på namn och och trycka på knappar. Detta är att göra EN sak, låt vara komplicerad, i en given situation. Ungefär som att en jägare samtidigt som han får korn på sitt byte måste se till att han själv inte upptäcks av bytesdjuret, trampar snett etc. Samtidigt måste han själv se till att inte råka i fara som t ex att upptäckas och angripas av vilda djur.

"att göra flera saker samtidigt" är något annat. Det är att driva olika projekt som är oberoende av varandra, t ex städa, laga mat, passa barnen "samtidigt", d v s hoppa mellan projekten när man blir avbruten, inte olik en dators arbetssätt. Svårt att simulera detta i en studie.

Mycket märkligt att studien blir publicerad i en, vad jag förstår, seriös, vetenskaplig tidning.

Ett tips, låt någon konkurrerande forskare uttala sig om experimentet, om man inte lika gärna kan komma till motsatt resultat.

Vad tror du, har du en kort kommentar?

1 November 2012  | Länk | Samhälle | 0 kommentar


hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & Thomas Wahlberg                                             Skaffa en gratis hemsida