Bokstaven dödar, men anden ger liv
Startsidan Blogg Fotoalbum Gästbok
Debatt Topplistor Om mig Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<
September (2021)
>>


En resa till Aten 1963 - ur Växelsång med rondo (2013)

...Den 7 april lyfte den strömlinjeformade Caravellen Ottar Viking mot Aten. Slutdestinationen nåddes efter mellanlandningar i Köpenhamn och Zürich. Det blev sen incheckning 01.50 på Hotel Grace, som var ett trivsamt mindre familjehotell nära sandstränderna i de östra förorterna till Aten. Det skulle bli en hektisk tid fram till hemresan den 26 april. Fader Bertil och hans likaledes festorienterade hustru Ingrid angav tonen. När vi inte med dem drog runt på restauranterna, barerna och nattklubbarna i Aten och Pireus, ordnade vi bröder Jockum och Thomas egna festligheter. Vi medförde en batteridriven grammofon och några repiga EP-skivor. Jag minns elvislåtarna Blue Suede Shoes och Return to Sender. Vi köpte Ouzo, det anissmakande brännvinet, att ha för grundläggande verksamhet på rummet. På badstranden gjorde min mellanblonde och blåögde bror succé bland fl ickorna, som fann hans exotiska apparition betydligt mer intressant än min mer mörklagda fysionomi. Att jag ansåg mig vara lång och ståtlig tycktes spela en underordnad roll. Vi lyckades ordna några lyckade dejtar och utfl ykter med ett par fl ickor, av vilken Aida var den sötaste. Tyvärr tydde hon sig främst till min bror. Vi gjorde med olika sällskap en del utfärder, bland andra en båtutfl ykt till ön Hydra med fartyget Neraida, som tillhört Mussolinis svärson Galeazzo Ciano, som var gift med diktatorns dotter Edda. Karriäristen Ciano var bland annat italiensk utrikesminister. Som en av dem som medverkat till Mussolinis fall blev han arkebuserad 1944, efter det att tyskarna tillfälligtvis hade ”återställt ordningen”. Vi besökte också Tebe, Delfi , Cap Sunion på Attikas sydspets, Pangrottan och många andra ställen. Det skulle dröja ända fram till 2009 innan jag åter vände till Aten. Det lilla samhälle ett gott stycke utanför Aten, som jag besökt 46 år tidigare var nu uppslukat av en rad förorter med moderna bostäder och hotell som bildar en sammanhängande kedja med Atens centrala delar. Som ett minne av resan i april 1963 har jag ett foto, taget av en ambulerande fotograf. Bilden nedan visar bröderna Thomas, Jockum, Pierre och halvbroder Jonas, nämnda i åldersordning, i en framtoning som hos en maffiafamilj.
25 Februari 2016  | Länk | Resor | 0 kommentar
Bertil Wahlberg som ung poet

På dagarna på stranden är jag nära livet.
En vit kvinna leker hos mej i sanden
och ett barn har fyllt en hink med sand.
Min pipa är mej en god följeslagare
och vinden ger mej svalka
och min lystnad är en röd fågel som jag sällan ser.

Men på natten är ansiktet med det svarta gapet
och de tomma ögonen min följeslagare och vän.
Och på natten är kvinnan hos en annan,
som med starka händer lyfter henne mot sin svala salta hud.
Och mitt barn är dött och hinken har rostat vid stranden.

Bertil Wahlberg, från fyrtiotalet, utan titel Publicerad i »Domen över död man«, Melampyrum förlag 2004
20 Februari 2016  | Länk | Poesi | 0 kommentar
Muslimer och deras motståndare genom historien

Slaget vid Tours, (slaget vid Poitiers), inträffade i oktober 732 mellan styrkor under Karl Martell av den frankiska kungaätten, merovingerna, och en saracensk armé från Kalifatet Cordoba ledd av emir Abd ar-Rahman ibn Abd Allah. Den saracenska armén besegrades i detta slag, som var ett av flera och emir Abd ar-Rahman dödades. Muslimerna hindrades därmed från att expandera norrut i dåvarande Frankerriket.

Korstågen. Dessa betraktades som pilgrimsfärd och heligt krig beordrat av Gud via påven i syfte att återerövra Jerusalem och det Heliga landet med flera områden från muslimerna. Rom och Bysans hade en gemensam fiende, araberna. Man talar om åtta eller nio stora korståg under 1000- till 1200-talet, förutom ett flertal mindre. Inget blev särskilt framgångsrikt ur korsfararnas synpunkt.

Det Osmanska riket och slaget om Wien. Detta genomfördes av det Osmanska riket under ledning av den albanske storvesiren Kara Mustafa, på uppdrag av den osmanske sultanen Mehmet IV mellan maj och september 1683 mot den österrikiske kejsarliga armen. Sultanen beslöt att försöka ta Wien med en arme om 200 000 man. Krig förklarades i augusti 1682 och i början av april året därpå marscherade hären mot Wien.
Den flera månader långa belägringen inleddes på försommaren 1683. Wien höll ut tillräckligt länge för att en polsk-tysk armé om 70 000 man under den polske kungen Johan III Sobieskis ledning skulle komma Österrike till undsättning. Den 10-11 september 1683 gjorde Sobieski undsättningshären klar för strid. Den 12 september stod det avgörande slaget. Efter infanteri- och artilleribataljer satte Sobieski in 20 000 ryttare, som klöv och skingrade den osmanska hären som hävde belägringen och flydde i panik.
Kriget förlorades av osmanerna efter ytterligare strider. Kara Mustafa tvingades som straff för sitt misslyckande av sultanen ta sitt liv genom strypning. I freden i Karlowitz 1699 förlorades Ungern, Transsylvanien och Slavonien till Österrike.
Detta var början till slutet på det Osmanska rikets storhetsperiod.

Icke-militära invasioner. Under de senaste årtiondena har miljontals flyktingar, främst muslimer, sökt sig till Europa. Bland dessa finns en minoritet av IS-krigare och andra terrorister. Ett problem är att det är svårt att identifiera och kontrollera dessa riskgrupper. Beroende på utvecklingen av asyl- och flyktingpolitiken, kan olika scenarios tänkas. Det troliga är att Europas länder med tillgängliga medel försöker hindra ytterligare stora grupper att ta sig in för att söka en tillflyktsort för sig själva och sina anhöriga. Oavsett politiska omsvängningar existerar redan ett stort problem med utvecklig av parallella kulturer, utanförskap och frustration, som kan leda till drastiska lagändringar, upplopp, undantagstillstånd, och politiska hasardspel i form av uppsägning av internationella konventioner eller i extremfallet inbördeskrig och statskupper.
9 Februari 2016  | Länk | Historia | 2 kommentarer
Hyllning till gangster-Sverige (kan sjungas på melodin ”Lille prins sol”)

Uppdaterad version av Visa till Robin Hood av T. Wahlberg från 17 juli-80, som under
ett och ett halvt decennium hört vilken fin kille Clark Olofsson egentligen var.

En som går och knallar med sin lilla pistol
Folket ler och viskar; ”Lille prins Sol”
Han kanske stör vår ordning, men han är nog rätt snäll,
trots han anses som kriminell

Går han där och knattrar med sin lilla k-pist
Folket ler viskar; ”En sån söt terrorist!”
Den som står i vägen han skjuter rätt och slätt
Kanske killen ändå har rätt

Alltid har han någonting i sitt sortiment
Detta har han öppet och ärligt bekänt
Med pulver och kanyler han skapar välbehag
För våra behov är han svag

En som går och viftar med sin förskärarkniv
Han lever ett så hektiskt och spännande liv
Han bryter upp en bildörr, slår ner en pensionär
Ändå har vi honom så kär!

Ett gäng som råkar våldta en full liten tjej
Varför ska dom alltid få höra ett nej
Hon gick ju utan sällskap med kort liten kjol
Och dom kom ju hit först i fjol!

Några som mot söder hade tagit en tur
Trogna mot Profeten och ingen är sur
Dom rövar några kvinnor och kapar av en hals
Mona hon går på deras vals

En som går och knegar i sitt anletes svett
Folket svär och visslar; ”Det här är ej rätt!”
Han tjänar ju för mycket och har sparat några spänn
Att polisen inte tagit honom än!
3 Februari 2016  | Länk | Politik och litteratur | 0 kommentar


hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & Thomas Wahlberg                                             Skaffa en gratis hemsida