Bokstaven dödar, men anden ger liv
Startsidan Blogg Fotoalbum Gästbok
Debatt Topplistor Om mig Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<
Januari (2022)
>>


Parmenides från elea (540-480 f.kr.)

(Numera är läget inte lika stabilt)

”Det varande är ett enda tidlöst,
homogent, odelbart, oföränderligt,
orörligt klotformat.”
31 Maj 2021  | Länk | Filosofi | 0 kommentar
Rabiat ungdomsdikt, uppdaterad

Hyllning till gangster-Sverige
(kan sjungas på melodin ”Lille prins sol”)

Uppdaterad version av Visa till Robin Hood av T. Wahlberg från 17 juli-80, som då, under ett och ett halvt decennium, fått höra vilken fin kille Clark Olofsson egentligen är.

En som går och knallar med sin lilla pistol
Folket ler och viskar; ”Lille prins Sol”
Han kanske stör vår ordning, men han är nog rätt snäll,
trots han anses som kriminell

Går han där och knattrar med sin lilla k-pist
Folket ler viskar; ”En sån söt terrorist!”
Den som står i vägen han skjuter rätt och slätt
Kanske killen ändå har rätt

Alltid har han någonting i sitt sortiment
Detta har han öppet och ärligt bekänt
Med pulver och kanyler han skapar välbehag
För våra behov är han svag

En som går och viftar med sin förskärarkniv
Han lever ett så hektiskt och spännande liv
Han eldar några bilar, slår ner en pensionär
Ändå har vi honom så kär!

Ett gäng som råkar våldta en full liten tjej
Varför ska de alltid få höra ett nej
Hon gick ju utan sällskap med kort liten kjol
och de kom ju hit först i fjol!

Några som mot söder hade tagit en tur
Trogna mot Profeten och ingen är sur
Dom rövar några kvinnor och kapar av en hals
Mona hon går på deras vals

En som går och knegar i sitt anletes svett
Folket svär och visslar; ”Det här är ej rätt!”
Han tjänar ju för mycket och har sparat några spänn
Att polisen inte tagit honom än!


































Helvetesbaren av Bertil Wahlberg 1947
Bilden är publicerad i min bok Existentiell resa från 2009 (Melampyrum förlag). Målningen är utförd i franska Menton under sommaren 1947, under en legendarisk resa till Paris och Rivieran i mina föräldrars ungdom.
Jag anser att Bertil under sommaren 1947 gjorde några av sitt livs bästa målningar. Till sin död behöll han i sin ägo ”Helvetesbaren”, som han så målande beskriver i ett brev till min morfar, Gustav Fredlund. Tavlan hängde på en framträdande plats i alla hans bostäder från Aspudden till Danderyd och han kommenterade den ofta och gärna. För mig är »Helvetesbaren« ett minne från tre års ålder och uppåt och har präglat min bild av fyrtiotalets existentiella kriser. Bertil kan ha inspirerats av triptyken »Hövagnen« av Hieronymus Bosch. ”Helvetet” heter en flygelbild i detta konstverk.
I förgrunden syns en sammansvärjning av militären i de Gaulles skepnad, kyrkan och imperialistiska demonfigurer. Längst ner till höger skålar den kapitalistiska profitören (svartabörshajen) med sin skenhelige proselyt med änglavingar och realmössa (!). Denna figur är ett nidporträtt av en oidentifierad person, enligt uppgift en av Bertils mindre uppskattade lärare från Södra Latin. Det finns snapsglas som är utväxta som integrerade delar av fingrarna. Uppe till höger syns offret, barnet, som ser allt med sina många stora ögon. Till vänster hänger en bestört präst över räcket till sin predikstol. Ingen lyssnar till honom. Strax nedanför honom våldtas Venus av Milo (Afrodite av Melos) av en monstruös gestalt. Mitt i bilden festar demoner i ”Helvetesbaren”. Högt över den onda, kaotiska, men ändå komiska tillvaron sträcker en blind och kraftlös gud ut sina armar i en vag gest, som antyder välsignelse. Över hans axel viskar den sataniske, verklige, makthavaren sina försåtliga råd i gudens öra.

17 Maj 2021  | Länk | Poesi | 0 kommentar


hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & Thomas Wahlberg                                             Skaffa en gratis hemsida