Bokstaven dödar, men anden ger liv
Startsidan Blogg Fotoalbum Gästbok
Debatt Topplistor Om mig Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
29
30
<<
November (2019)
>>


En liten konstnär

Detta hände sommaren 2015. Som en allt mer grånande veterandoktor genomförde jag fortfarande mina krävande pass vid Sophiahemmet på Hälsocentralen, även om antalet per månad hade minskat betydligt med tiden. En halvdags mottagning omfattade normalt nio patienter med tjugo minuters besökstid per capita och som regel hade doktorn morgon och eftermiddagstjänstgöring. Telefonsamtal, elektroniskt expedierade recept och hantering av provsvar skulle klämmas in under dagen och det fanns inte många minuters lucka för sådana aktiviteter. Vissa patienter var extra krävande och fick mer tid på bekostnad av dem som var enklare att hantera. Om patienten hade maka/make med under konsultationen blev processen mer tidskrävande och komplicerad. Hade däremot en jäktad småbarnsförälder ett barn med sig, var det nästan alltid så att patienten blev mer tydlig och effektiv i sin kommunikation med doktorn, då vederbörande ofta själv verkade vara i tidsnöd.
Den dagen i juni kom en elegant affärskvinna i nedre medelåldern med en dotter som var i femårsåldern. Jag slappnade av och visste att på detta besök skulle jag sannolikt spara fem minuter, vilket stämde väl med utfallet.
Den näpna femåringen gav ett bestående intryck. Hon var om möjligt ännu mer koncis än modern. Med en klar och rättfram blick frågade hon mig: ”Är du gammal”. På det givna jakande svaret kom den geniala slutsatsen: ”Varför arbetar du då?”. Ja, säg det! Medan jag undersökte modern ritade hon på någon minut denna, i mitt tycke geniala teckning, som hon nådigt förärade mig.
Hon var en klok och oförglömlig liten flicka.
27 Juli 2015  | Länk | Litteratur | 0 kommentar
Vill EU fälla Greklands vänsterregering?

Grekland står nu inför det kalla faktum att ett sjätte sparpaket kan komma att röstas igenom på onsdag (150715) för att landet inte skall sparkas ut i kylan, där penningbrist, gråt och tandagnisslan råder. Vänsterrepresentanter inom skalan från hårda kommunister till salongssocialister i Sverige och utomlands anar en kupp, eller komplott, från det kapitalistiska EU mot den självutnämnde, men likväl demokratiskt valde, folkräddaren Tsipras och hans regim. Man glömmer att även icke-socialistiska regeringar har varit ansvariga för Greklands ekonomiska dödsspiral, där stasskulden nu motsvarar cirka 175 procent av BNP. Flera nedskrivningar av lån har varit aktuella. I oktober 2011 gick EU med på en nedskrivning av den privata banksektorns fordringar avseende grekiska statsobligationer med 50 procent. Summan uppgick till 107 miljarder euro, som europeiska skattebetalare i praktiken får stå för. Det överstiger den vinst på 900 miljarder, som en mycket spridd artikel nyligen påstod att Sverige hade tjänat på invandringen sedan 1950. (Det var främst på vår industriella expansion under femtio- sextio- och sjuttiotalet som denna så kallade vinst uppstod).
En sak kan vi vara övertygade om: Grekland kommer inte att öka sitt överskott med hjälp av invandring. Det kommer deras brist på artbetstillfällen och utbredda främlingsskepsis att borga för.
Många ondgör sig nu över att Grekland måste spara och producera, liksom andra tidigare krisländer, som de baltiska staterna, Island och Irland, vilka framgångsrikt har underkastat sig hårda besparingsprogram.
Medborgarna i relativt fattiga och/eller skuldtungda länder som Slovakien, Slovenien, Italien och Spanien kommer inte att med blida ögon se deras aktuella lån till Grekland äventyras genom halsstarrigt motstånd från vänsterpolitiker, vars ekonomiska recept ur ett historiskt perspektiv har varit improduktiva om inte rentav destruktiva.
Vi svenskar kan vara tacksamma för att folkomröstningen 2003 om eurosamarbetet gav ett tydligt nej-besked. Vid ett ja-svar hade vårt bror-duktiga-land- förmodligen legat i topp i utlåningsligan för Grekland, räknat per capita.
14 Juli 2015  | Länk | Politik | 0 kommentar
Var det värre förr?


Despoten kejsare Caligula funderade på att utnämna sin favorithäst Incitatus till konsul. Det är väl inget mot det man gör i våra dagar - utnämner åsnor till ministrar.
7 Juli 2015  | Länk | Politik | 0 kommentar
Bertil Wahlbergs tankar om sitt måleri

Nedanstående är en konstnärlig programförklaring av fader Bertil, publicerad i Domen över död man (2004)

”Jag roar mig med att måla.” Det heter ju så, kanske litet urskuldande, litet nedlåtande. Men det är ju sant. Borde inte det vara den viktigaste ingrediensen hos en målare: Lusten att arbeta med materialet, kärleken till våra stumma vänner – de enögda tuberna, den tomma möjlighetshavande duken och penslarna, våra förlängda fingrar.
ertil Wahlberg om konst och måleri
De bildstormare, som i ivrig nit att avskaffa måleriet med stor pompa framför sin nihilism på statens offentliga lokaler, kryddade och stöttade av dunkelt metafysiska resonemang och ihåliga mytbildningar, påminner om gläfsande hundar i sin skräck att bli berövade sina vitgnagda ben. Jag tror f ö att målare är klena filosofer och matematiker. Enklare kunskaper i algebra och plangeometri borde inte förleda till några bildmässiga spekulationer.

Hur många gånger har stafflimåleriet dödförklarats av dystra och missnöjda kritiker, av vilka världen är så överfull. I panisk iver att bli ”originell, att finna sig själv,” en slags jakt efter identitet, slår många följe med någon informell skola och finner sig snabbt drunkna i en obotlig anonymitet. ”Att finna sig själv” (om det är nödvändigt) blir till sist att summera ett livsverk.

Inom det figurativa måleriet är möjligheterna tillräckligt stora att nöta fram en egen profil. Världen är ung, det är bara vi som åldras! Vi lever i en flod av ljus som smeker hav och lurviga kontinenter. I en flod av ljus som ger barnen glorior och förbrytarna samveten. Bortom stumma kvadrater och elgitarrernas monotonier vilar världen oförlöst i sin egen svindlande rymd. (Bortom elektronakrobaternas och luftknuttarnas)

Alltså målare:måla!

Bertil Wahlberg c:a 1965
1 Juli 2015  | Länk | Personer | 0 kommentar


hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & Thomas Wahlberg                                             Skaffa en gratis hemsida