Bokstaven dödar, men anden ger liv
Startsidan Blogg Fotoalbum Gästbok
Debatt Topplistor Om mig Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<
September (2020)
>>


En tripp till Aten 1963, en episod ur "Existentiell resa

Min farmor Berta följde med med på en för henne exotisk bilresa genom hela Europa till Aten, där Bertil Wahlbergs familj vistades under en stor del av våren. Även den gamla familjen deltog, inklusive exhustru Britta med bröderna Thomas, Jockum och Pierre, som kom med flyg till Aten
för en kortare sejour. Jag minns denna resa som stimulerande
och spännande tillsammans med klanen Wahlberg, där alla
vid det tillfället kunde leva ihop under lugna och trivsamma
former i den blommande grekiska våren. Resan genomfördes
i god stämning och inget gammalt groll kom upp till ytan. En
anekdotisk episod kan nämnas:
En het dag i Aten skulle delar av sällskapet sätta sig i Bertils
bil, en snusbrun Opel Caravan, som nästan alltid var överlastad
med personer och prylar. Britta irriterades av en klä-
despersedel, som låg i vägen på ett säte. »Kan ingen ta bort
farmors gamla äckliga kappa« (farmor var inte närvarande)?
Vi äldsta bröder, som gillade att retas, låtsades missuppfatta
situationen. Min omedelbara kommentar med spelad indignation
blev: »Vad menar du med gamla äckliga farmors kappa?
«. Britta blev skärrad och försäkrade att hon inte utbrustit
i citerade tillmäle. Gamla äckliga farmors kappa nämndes
åtskilliga gånger och än idag kan jag dra på munnen vid minnet av
»missuppfattningen«.
25 September 2011  | Länk | Resor | 0 kommentar
Bokmässan - på avstånd

Som den blygsamme förläggare och författare jag trots allt är, har jag ännu aldrig besökt bokmässan, som pågår i Göteborg. Mässan avspeglades på gott och ont i "Babel" igår. Habila programledare och kafébord med roterande gäster hör till bilden. Vid en bordsession hade man ett stressat samtal med disparata typer som Lars Gustafsson och Camilla Läckberg, flankerade av en svensktalande kvinnlig litterarurkritiker från Tyskland, en vettig person. Hon svarade på frågan varför Gustavsson var så uppskattad i Tyskland, efter att programledaren först deklarerat att det var därför att han var så tysk i sin stil. Det skulle i så fall syfta på den stabila humanistiskt- filosofiska bildningsgrunden som är utmärkande för den svenske nestorn. Vida större betydelse, om man räknar antal sålda böcker, har deckargenren, där tyskarna enligt Läckberg är särskilt intresserade av att höra om svenska seder och bruk, som de framträder i deckarlitteraturen. Ett exempel var att tyskarna hade förundrat talat med författarinnen om vår höga kaffekonsumtion (!) Gustafsson tillfrågades om sin teori om varför Läckberg var uppskattad i vårt södra broderland. Han svarade lakoniskt: "Jag har inte läst någon av hennes böcker". Ett faktum som inte är någon större överaskning. Som vanligt i aktuell debatt lyckades programmet förmedla kontradiktionen att det egentligen varken finns något "rent tyskt" eller "rent svenskt", samtidigt som man hela tiden diskuterar vad som är typiskt för länderna Den tyska deltagaren påpekade att hon och hennes generation var uppfödda med Astrid Lindgrens böcker, och det var därifrån man hämtat mycket av sin sympati för Sverige, ett land som ju inte längre är vad det har varit i det aveendet.
"Babel" avslutades med att K-G Hammar läste en tillfällighetsdikt i sin vanliga förnumstiga lätt självbelåtna stil. Den dikten skulle Nisse i Hökarängen ha fått refuserad, men kanske inte Hassan i Rinkeby
23 September 2011  | Länk | Litteratur | 0 kommentar
Om att inte kasta bort sin tid

Offenbachs opera "Hoffmans äventyr", hans enda verk i genren, har alltid fascinerat mig. Nedan ett citat från den kända barcarolen början av tredje akten, som i min ålder har en viss aktualitet:
”Tiden går och åren flyr och bort dör livets tjusning. Snabbt flyr vårens äventyr, det korta livet flyr …”
Ja, undan har det gått och det har varit svårt att hänga med riktigt i tidens snabba flykt, som den "evige yngling", man ibland tror sig vara. Utan att vara någon uttalad pessimist, kan man konstatera att det börjar bli kort om tid. Ska någonting uträttas och upplevas kan det inte skjutas upp till en osäker framtid. Det finns nog ännu möjligheter att uppleva en del, även beträffande de sensuella fenomen som antyds i den så välbekanta gondolsången, som jag har låtit få en roll i min sjätte litterära publikation "Charlottes bok", som jag håller på att fullborda.
Skrivandet går det att hålla på med så länge man kan lyfta en penna, eller trycka ned en tangent, och det är ju löftesrikt. Mitt mål är, att som Olle Hedberg lyckades åstadkomma, publicera en bok per år framöver. Hans debut med "Rymmare och fasttagare 1930 kallades sen. Han var då 31 år. Fram till året då han för egen hand avslutade sitt liv 1974, han det bli många böcker enligt principen en bok per år. Han var då änkeman sedan många år och hade dessutom mist sitt enda barn, en dotter. En sådan vändning av livet önskar man sig av naturliga skäl inte alls.
18 September 2011  | Länk | Personligt | 0 kommentar
Vedergällning i gammaltestamentlig anda

"Öga för öga ..." Den gammaltestamentliga devisen, som även avspeglas i den muslimska religionen, verkar inte räcka till längre, när hämnd ska utskrävas. Den israeliska vedergällningen mot grannfolken kan ibland närma sig 100 mot en för en dödad medborgare. Den 11 september-massakern gav mångdubbelt igen för påstådda och verkliga oförätter mot islamska grupperingar. Moderna rättsprinciper använder tre straffmotiverande begrepp: Samhällets rätt till skydd, brottslingens korrektion och samhällets rättmätiga rätt till hämnd på densamme (även om man använder betydligt mer eufemistiska tongångar officiellt). Vi har nu en bit in på 2000-talet, när det gäller staters och organistationers agerande, allt mer börjat hylla Demiurgen, den nyckfylle, grymme och avundsjuka gudomlighet (denne världens furste), som de gamla grekerna och gnostisismen ansåg stå under den verklige skaparen, den förste guden, vars existens visserligen avspeglas i många av gamla testamentets skrifter, men som tydligare framträder i det nya testametet och i flera riktningar inom kristendomen. (Läs gärna suckarnas mystär av Stagnelius, där Demiurgens ställning i världen berörs)
När USA startade sina delvis osanktionerade och ofinansierade krig efter 010911, var sannolikt huvudmotivet hämnd. Beträffande antalet döda och sårade har man i så fall lyckats till fullo. Bin Ladens organisation har till vissa delar förintats, men nya grupper finns i kulisserna.
12 September 2011  | Länk | Filosofi | 0 kommentar
Harriet Löwenhjelm och döden

Sedan jag var i fyra-fem årsåldern har Harriet Löwenhjelm (1887-1918) varit en av mina eviga litterära följeslagare. Det började med att min mor Britta sjöng "Beatrice-Aurore för mig. Som litet barn förstod jag till fullo innebörden av denna vemodiga dikt. Den upplevelsen har jag berört i "Andra testamentet". Som äldre outsider inom författarskrået, känner jag ett visst släktskap med HL. Hon blev refuserad och tryckte själv sina dikter i ett 50-tal ex. Hon blev inte publicerad förrän 11 år efter sin död. Mina fem böcker har jag producerat på eget förlag, men kanske skulle ett försök kunna göras med "Charlottes bok", som blir klar under hösten, hos några medlemmar i förlagens draknästen. Åter till Harriet L: Nedanstående dikt skrev hon i dödsskuggans dal 1918, samma år som hon gick bort. Som läkare, och även som anhörig till flera döda vänner och släktingar, kan det kännas som ett stygn i hjärtat att man inte kunde mobilisera den närhet och empati, som den dödsdömda skulle behöva få känna. Jag tror att det är vanligt att vi inte möter den döendes existentiella frågor och oro, med inlevelse, respekt, sympati och allt annat, som skulle kunna ingå i begreppet kärleken till sin nästa.
---

Att dö …
Harriet Löwenhjelm 1918

Tag mig. - Håll mig. - Smek mig sakta!
Famna mig varligt en liten stund.
Gråt ett grand - för så trista fakta!
Se mig med ömhet sova en blund.

Gå ej från mig. - Du vill ju stanna,
stanna tills själv jag måste gå.
Lägg din älskade hand på min panna!
Än en liten stund är vi två.

I natt skall jag dö. - Det flämtar en låga.
Det sitter en vän och håller min hand.
I natt skall jag dö. Vem? vem? skall jag fråga,
varthän skall jag resa, till vilket land?
I natt skall jag dö och hur skall jag våga?

I morgon finns det en ömkansvärd
och bittert hjälplös stackars kropp,
som bäres ut på sin sista färd
att slukas av jorden opp.-
5 September 2011  | Länk | Poesi | 0 kommentar


hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & Thomas Wahlberg                                             Skaffa en gratis hemsida