|
|
|
|
|
Må
|
Ti
|
On
|
To
|
Fr
|
Lö
|
Sö
|
| | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | |
| |
April (2024) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
 |
ÄE SVERIGE VERKLIGEN EN DEMOKRATI???
För en tid sedan så ifrågasattes värderingen av svenska vals demokratiska legitimitet
av två samhällsforskare (JÖRGEN ELKLIT och BIRGITTA WIDSTRAND) i en debattartikel som dom förgäves försöke få pyblicerad i någon av våra fyra största dagatidningar.
Detta, att försöka få in en debattartiel i ett sådant här kontroversiellt änme, visade sig dock vara som förgjort och ett helt fåfängt förlitande på svensk medias oberoende och opartiskhet,
Därför såg sig Elklint & Widstand tvugna till att söka allternativa möjlighet på andra sidan sundet.
Vilket resulterade i den debatt artikel som jag hittade på "politken.dk" och som jag återger här i sitt orginalspråk (Danska) för att inte orsaka några missförstånd beroende på en dålig översättning.
___________________________________________________________________________
Hvor demokratisk er Sverige?
Svenske valg lever ikke op til internationale standarder.
AF JØRGEN ELKLIT OG BIRGITTA WIDSTRAND
Lige før jul skrev Morten Messerschmidt, som jo er medlem af Europaparlamentet for Dansk Folkeparti, til
parlamentsformanden, hr. Buzek. Det var dog ikke et traditionelt julebrev, Morten Messerschmidt sendte. Han var
angiveligt bekymret for den måde, valg afvikles på i Sverige, og han foreslog derfor, at parlamentsformanden skulle
overveje, om Europaparlamentet ikke burde tilbyde Sverige at sende valgobservatører til riksdagsvalget til
september.
Der er vist ikke andre danske medier end Politiken, der omtalte Messerschmidts brev. En grund til den manglende
interesse er måske, at mange gik ud fra, at Messerschmidt havde en skjult dagsorden, nemlig at hjælpe
Sverigedemokraterna til repræsentation ved valget i eftersommeren. Partiet er for tiden kun repræsenteret i nogle
kommunalbestyrelser, men de seneste opinionsmålinger viser, at Sverigedemokraterna ville komme i Riksdagen,
hvis der var valg nu. Mange i Sverige syntes antagelig, at Messerschmidts forslag nærmest var pinligt; det blev i
hvert fald ignoreret i de svenske medier.
En diskussion om svensk valg førte imidlertid til, at vi – som begge i en årrække har været engageret i
valgobservation og rådgivning om valg og demokratiske spørgsmål i nye demokratier – begyndte at reflektere over,
hvad resultatet mon kunne blive, hvis man nu alligevel gjorde, som Messerschmidt foreslog.
Den overraskende konklusion var, at der faktisk er væsentlige problemer, i hvert fald hvis man har en målsætning
om at afholde genuint demokratiske valg, altså det, der i politisk og journalistisk jargon ofte omtales som ’frie og fair
valg’.
Vi sammenskrev så vore synspunkter på de svenske valgs mangler under en demokratisk synsvinkel i en lille
debatartikel, som vi i vores naivitet troede, at vi kunne få optaget i en af de fire store svenske aviser. På trods af
emnets betydning for vurderingen af svenske valgs demokratiske legitimitet – som også anfægtes fra flere sider i Sverige, og altså ikke kun af Morten Messerschmidt – har vi nu fået afslag fra alle fire. Der er ikke plads, er det
enslydende svar. Dagens Nyheter var dog ærlig nok til at indrømme, at det kun var én af grundene til, at de ikke ville
bringe den lille artikel; måske var den også for kontroversiel?
Det siger sig selv, at mange af de forhold, der spiller ind på vurderingen af valg i nye demokratier (eller hvad de nu
er), vil være helt uproblematiske i vurderingen af valg i Sverige. Derfor koncentrerede vi os om selve
stemmeafgivelsen, dvs. hvad der sker, når vælgeren kommer hen til valglokalet. Meget af det, der er sket inden da
(registrering af vælgerne, afvikling af valgkampen, information til vælgerne osv.), anser vi uden nærmere
undersøgelse for uproblematisk, og der er næppe tvivl om, at det vil fremmede observatører også gøre.
I et demokratisk system må det imidlertid også være muligt på hvert enkelt valgsted at stemme på de partier og
kandidater, der er opstillet i den pågældende valgkreds. Det gælder både, når der kun skal vælges én i kredsen
(som i England), og når der skal vælges flere i hver valgkreds (som i Sverige og Danmark).
For den offentlige myndighed, der har ansvaret for valgets administrative afvikling, må det derfor være en helt
central opgave at sikre, at ingen vælger nogetsteds udelukkes fra at kunne stemme, som vedkommende ønsker,
fordi de nødvendige stemmesedler ikke er til stede på vælgerens afstemningssted. Hvis stemmesedlerne ikke er der,
hvor vælgerne skal bruge dem, udelukker man vælgere fra at kunne stemme, som de gerne vil. Og enhver form for
eksklusion af vælgere trækker fra et valgs demokratiske kvalitet.
Forberedelsen, trykningen og distributionen af stemmesedler er en opgave, som normalt rejser betydelige logistiske
udfordringer, ikke mindst i fattige tredjeverdenslande med svag infrastruktur. Det er nemlig valgadministrationens
ansvar at sørge for, at stemmesedlerne bliver trykt og fordelt, så de også i rette tid havner de rigtige steder. Det er
forudsætningen for, at vælgerne på stemmesedlen kan finde navnene på de partier (eventuelt også de kandidater),
der har ført valgkamp i deres område, og som de har forberedt sig på at skulle vælge imellem og sætte kryds ved.
Sådan er det imidlertid ikke i Sverige, hvor man slet ikke har en fælles stemmeseddel for alle partier, der stiller op i
en given valgkreds eller en given kommune, men derimod separate stemmesedler for hvert enkelt parti. Man finder
så på valgstedet de tre stemmesedler, der matcher ens politiske præference for hvert af de tre samtidige valg til
henholdsvis Riksdagen, landstinget (det regionale niveau) og kommunalbestyrelsen. Stemmesedlerne kommes så ihver sin kuvert og derefter i hver sin stemmeboks.
Nye partier, der stiller op til Riksdagen (og partier, der ved et af de foregående to valg ikke fik over 1 pct. af
stemmerne på landsplan) skal selv betale for trykningen af deres stemmesedler. På de to andre niveauer er kravet
for at få trykt sine stemmesedler gratis, at man blev repræsenteret ved det foregående valg. Til hvert af de tre
forskellige valg er der tre slags stemmesedler, nemlig én, hvor partiets i kredsen eller kommunen opstillede
kandidater er anført med navn m.m., én, hvor det ikke er tilfældet, og hvor man altså selv kan skrive navne på, og så
endelig en, der er helt blank!
Partier med mere end 1 procent af stemmerne sidst har krav på, at valgstyrerne sørger for, at stemmesedlerne uden
kandidatnavne bliver lagt ud i valglokalerne. Derimod har alle partier selv ansvaret for, at de langt vigtigere
stemmesedler med kandidatnavne bliver lagt ud i alle de mange valglokaler. Det er naturligvis en stor opgave, som
ikke mindst små og nye partier kan have svært ved at løfte – og konsekvensen kan derfor være, at vælgere kommer
hen og vil stemme og så ikke kan finde stemmesedler for deres parti. Så kan de i princippet bruge en af de blanke,
men det er der ikke mange, der gør.
Nogle partier kommer somme tider med to lister i samme kreds, den ene normalt med de nationale koryfæer, den
anden med de lokale kandidater. Mange små partier stiller også op, så der kan nemt være 30 forskellige lister på
banen i en riksdagsvalgkreds. Og da der ofte også er mange partier på de to andre niveauer og flere slags
stemmesedler, er der nemt over 100 forskellige stemmesedler at skulle finde rundt i på det enkelte afstemningssted.
De etablerede partiers partistemmesedler lægges frem af valgstyrerne, dem med kandidatnavne af partierne selv, så
billedet er mildt sagt broget. Hertil kommer, at stemmesedlerne med kandidatnavne også ofte deles ud uden for
valglokalet af kandidater og aktivister, som de forskellige partier har indkaldt til formålet.
Hele dette system for, hvordan vælgerne overhovedet får de relevante stemmesedler i hånden, afviger altså markant
fra det, man ser andre steder, hvor udleveringen af en fælles stemmeseddel – eller en pakke med stemmesedler – er
en opgave for valgadministrationens principielt neutrale medarbejdere. I Sverige kan hvem som helst faktisk stille sig
uden for et afstemningssted og dele stemmesedler ud.
Det ene principielle problem ved svenske valg er altså, at især de nye og mindre partier har problemer på tre fronter:
(1) De har ikke fået trykt stemmesedler nok, eventuelt af økonomiske grunde, (2) de har ikke fået dem fordelt til alle
afstemningssteder i de kredse, hvor de har kandidater, og (3) de har ikke aktivister nok til at sørge for uddelingen af
dem på selve valgdagen uden for alle valglokalerne i de områder, hvor de har kandidater stillet op.
Ved riksdagsvalget i 2006 blev der i alt trykt ikke mindre end 571 mio. stemmesedler, og der blev reelt brugt mindre
end 20 mio. ved de tre samtidige valg. Spildet er altså – for at sige det mildt – meget stort, også selv om
stemmesedlerne er mindre og trykt på tyndere papir end de stemmesedler, vi bruger her i landet.
Procedurerne omkring tilvejebringelse og udlevering af stemmesedler kan vist kun karakteriseres som en
systematisk (måske også bevidst?) vanskeliggørelse af muligheden for, at de små og nye partiers potentielle
vælgere kan komme til at stemme på deres foretrukne parti.
Det er sådan noget, alle observatørorganisationer (herunder EU’s EOM og OSCE/ODIHR) straks ville hæfte sig ved.
Hvis den administrative myndighed, der har ansvaret for et valgs afvikling, ikke kan sikre, at alle vælgere uden
besvær kan komme til at stemme på deres foretrukne parti/kandidat, er der noget galt, og valget kan derfor under
ingen omstændigheder karakteriseres som fair!
Partiernes økonomi spiller naturligvis også en rolle. Ved forsommerens valg til Europaparlamentet var et af de nye
partier, Feministisk Initiativ, ude af stand til selv at betale for trykningen af de nødvendige stemmesedler. Redningen
kom fra Björn fra ABBA, der var i stand til at sende 1 mio. kroner til hjælp til regningen for trykning af stemmesedler.
Det andet principielle problem ved afviklingen af valg i Sverige er traditionen med partirepræsentant, der ved
valgstederne deler deres partis stemmesedler ud til de vælgere, der vil modtage dem. Her skal man være
opmærksom på, at de svenske valgdistrikter i gennemsnit er væsentligt mindre end de danske. Der er altså mange
tilfælde – specielt uden for de store byer, men ikke kun der – hvor vælgerne og partiernes repræsentanter kender
hinanden personligt, og hvor det derfor kan være vanskeligt at undgå det sociale pres, der opstår, når det er en
bekendt, man får tilbudt en stemmeseddel af.
Naturligvis kan man tage imod flere stemmesedler og på den måde kamuflere, hvilket parti man i sidste ende
stemmer på, men netop det at tage flere stemmesedler signalerer jo til partirepræsentanten, at man nok ikke
stemmer på hendes parti – og det vil så også kunne være socialt belastende.
Det er nok primært denne del af valghandlingen, som mange udlændinge har svært ved at acceptere, fordi de ser
den både som en krænkelse af princippet om hemmelig afstemning og som en subtil måde at udøve valgtryk på helt
frem til umiddelbart inden selve afstemningen, hvilket gør det vanskelig at godkende valget som helt fair i relation til
vælgerne.
Men uanset hvad princippet bag partirepræsentanternes tilstedeværelse er, og uanset hvad vælgerne måske burde
gøre, så er det en kendsgerning, at nogle vælgere ikke tager alle stemmesedler. Derfor kan man nemt danne sig et indtryk af, hvem de i hvert fald ikke stemmer på. Derfor vil vælgere, der tager stemmesedler fra nye – og eventuelt
kontroversielle – partier automatisk være under mistanke fra deres medborgere om at have sympatier for ét af disse,
og det vil i sig selv kunne virke stigmatiserende. Og tilsvarende, hvis de er nødt til at finde dem på reolen med
stemmesedler inde i valglokalet, fordi partiet ikke har repræsentanter udenfor. Det kan faktisk være ret kompliceret
at finde den rigtige stemmeseddel.
Efter vores opfattelse er det dog lige så meget systemet for trykning og distribution af stemmesedler, der principielt
er uheldigt, fordi der her sker en systematisk skævvridning til ugunst for små og nye partier.
Konklusionen er altså, at problemerne vis-a-vis partierne og produktionen og den manglende sikring af ensartet
adgang til stemmesedler overalt i Sverige betyder, at svenske valg ikke kan gives prædikatet ’free and fair’ – de er
nok frie, men de er i hvert fald ikke fair. Og det skal de være, hvis et politisk system skal kunne karakteriseres som
demokratisk.
Løsningen kan efter vor vurdering kun være at lade Valmyndigheten og länsstyrelsen i fællesskab have det fulde
ansvar for udformningen af én for alle partier fælles stemmeseddel i hver riksdagsvalgkreds. En parallel ordning bør
samtidig indføres på de to lavere politisk-administrative niveauer.
Hvis det sker, bliver det uden betydning, hvorledes stemmesedlen overleveres til vælgerne, idet vælgeren ikke skal
tage stilling til, hvilke stemmesedler han eller hun vil acceptere at få stukket i hånden – alle i samme valgkreds får
nemlig den samme stemmeseddel. Det betyder naturligvis, at stemmesedlen kan blive ganske stor, men hvad så? I
andre lande – som for eksempel Danmark, Bosnien-Hercegovina og Den Demokratiske Republik Congo – kan
vælgerne godt håndtere store stemmesedler.
Argumenter om, at det er vanskeligt med store stemmesedler og mange navne skal vel ikke afgøre, om Sverige skal
kunne regnes som et land, der gennemfører sine politiske valg på en måde, der lever op til de internationale
standarder på området?
Det haster med afhjælpning af de to principielle problemer, men med lidt god vilje kan det vel nås inden næste
riksdagsvalg. Det ville jo være yderst pinligt, hvis svenske valg ikke ubetinget kan få prædikatet ’free and fair’,
dersom Messerschmidts forslag om valgobservatører bliver realiseret til september.
Helt bortset fra det er det foruroligende, at der i Sverige tilsyneladende ikke er nogen, der ønsker at gå ind i en
diskussion om, hvordan man holder valg hjemme i Sverige – samtidigt med, at man hjertens gerne forholder sig til,
hvordan alting skal være indrettet og fungere i de nye demokratier, man sender valgobservatører til.
Der kunne faktisk være god mening i at bruge erfaringerne fra valgobservationerne i andre lande til en form for
service-check hjemme i Sverige – ikke mindst, når der i hvert fald er et par områder, som det ville være oplagt at se
nærmere på.
______________________________________________________________________________
Ressource: http://politiken.dk/debat/kroniker/article907822.ece
Offentliggjort: Feb 22, 2010 2:06 PM
______________________________________________________________________________
|
|
2 Mars 2010
| Länk
| POLITIK & SAMHÄLLE
| 0 kommentar
|
 |
|
|
Lite "kalla" fakta om Cannabi och dess historia.
**C A N N A B I S **
Förut räknade man flera arter hampa, men idag hänförs de alla, även före detta
Cannabis indica, Cannabis ruderalis och Cannabis americana till arten hampa
(Cannabis sativa).
Cannabis växer i de flesta klimat. Plantans tåliga fibrer har ett flertal
användningsområden. Fröna, som används i fågelfrön, är rika på proteiner,
energi och fleromättade fettsyror.
Plantans honblommor, som innehåller milt hallucinogena, psykoaktiva och
fysiologiskt aktiva kemikalier vilka kallas cannabinoider (som Delta-9-tetrahydro-
cannabinol [THC] eller Cannabidiol [CBD] vilka är de vanligaste bland
ett 60-tal), används för berusning samt medicinskt bruk.
Cannabis konsumeras
idag för det mesta oralt (i bakverk, choklad eller dryck) eller genom inhalation
vid rökning (i joint, pipa, bong, chillum eller vaporizer).
Cannabinoiderna stimulerar specifika receptorer i det centrala nervsystemet.
Dessa receptorer kallas för cannabinoidreceptorer. Receptorernas endogena
(kroppsegna) agonister kallas endocannabinoider, varav den viktigaste är
anandamid. Dessa spelar en viktig roll vid modulationen av synaptiska
processer.
De vanligaste användningsformerna är marijuana (torkade honblomställningar)
och hasch (sammanpressad kåda). Mindre vanligt förekommande är den
eteriska hascholjan, som antingen andas in i ångform efter upphettning, äts eller
dricks.
Effekterna börjar märkas efter 1-10 minuter vid inhalation och 30-300 minuter
vid oral konsumtion och kan sitta i ända upp till 12 timmar och kännetecknas av
bl.a. eufori, förändrad tidsuppfattning, försämring av korttidsminnet och milda
perceptionsförändringar rörande färger, former och ljud.
Under den första
fasen 1-30 min efter intag tenderar tankarna flöda. Denna fas är präglad av
THC, som har en kortare verkningstid än CBD. När den släpper, träder de mer
sedativa verkningarna hos CBD in.
Trots många gemensamma kännetecken är
cannabisrusets karaktär i hög omfattning beroende av individuella inre och yttre
omständigheter i samband med intaget.
I syntetisk cannabismedicin ingår för det mesta enbart THC. Enbart
delta-8-THC kan framställas syntetiskt, då syntetiskt framställd delta-9-THC är
för instabil. Verksamhetsgraden är ungefär 70% av naturligt THC.
Användningens historia
Det finns belägg för att hampa har använts i cirka 12000 år. Först i Kina för
fiberutvinning och textilutveckling, därtill en nyare och förbättrad båge som
kunde avfyra pilar till längre distans. Medicinska eller rituella
användningsområden är omnämnda först i indisk litteratur från ca 400 år före
vår tideräkning. I svag form (bhang, marijuana) accepterades drogen i
samhället; hasch och hascholja accepterades däremot inte.
Medicinsk litteratur
från denna tid nämner att cannabis bland annat användes vid behandling av
epilepsi och för smärtlindring.
När de psykiska verkningarna blev kända i Europa på 1600-talet grundades två
olika betraktelsesätt: i Frankrike betonades de medvetandeförändrande
egenskaperna, speciellt i litterära kretsar (Alexandre Dumas, Fitzhugh
Ludlow), medan medicinska användningsområden (W.B. OShaughnessy:
lugnande, anfallslindring, kramplindring) stod i centrum i England. Det
användes ofta som ersättning för tobak och omnämnes i detta sammanhang i
litteraturen som "knaster" eller "stark tobak".
Ruseffekter
Hampans rus är komplext och lätt psykedeliskt. Följande lista med effekter är
inte fullständig och vilka av effekterna som upplevs varierar både med olika
personer och olika tillfällen för samma person.
Sinnesförstärkning
Den mest framträdande effekten är att alla sinnesupplevelser förstärks och
förskönas. Saker som inte tidigare varit vackra blir vackra, vackra saker blir
ännu mycket vackrare. Mat blir god och god mat blir ännu mycket godare. Och
så vidare. Fenomenet har liknats vid att ha sett världen genom ett smutsigt
fönster och sedan öppna fönstret.
Allmän upplevelseförstärkning
Förstärkningen gäller inte bara sinnesintryck. Tidigare ointressanta saker blir
plötsligt mycket intressanta. Skämt blir roligare. Berättelser blir mer
medryckande. Och så vidare för alla sorters upplevelser.
Nya perspektiv
Allt tenderar att kunna ses ur nya perspektiv. Det kan vara allt från nya
tolkningar av en textrad till att se en bild som rena färgmönster i stället för
avbildade objekt.
Rikare musik
Allt detta samverkar till att förhöja upplevelsen av musik och även andra typer
av konst. Förutom att förmågan till njutning höjs går det att tillgodogöra sig nya
aspekter av musiken. Till exempel kan det bli möjligt att upptäcka nya
harmonier eller att följa stämmor man inte kunnat följa tidigare.
Tankeflod
En kaskad av tankar bryter fram. De uppstår, avlöser och knoppas av från
varandra i så hög takt att det är omöjligt att följa alla trådar.
Insikter
Slående insikter om alla möjliga ämnen. Vissa visar sig vid senare nykter
granskning inte vara så märkvärdiga eller rent av dumma, medan andra håller.
Hallucinationer
Hampa är endast milt hallucinogent. Vanligen visar det sig genom mönster när
man blundar och mer diskreta mönster med öppna ögon, men inte mer.
Höjd aptit
Aptiten på mat höjs. Tillsammans med effekten att mat smakar bättre leder det
ofta till matorgier och kallas munchies. Utnyttjas ihop med dämpningen av
illamående av cancersjuka för att kunna äta trots biverkningarna av
behandlingen.
Förändrad tidsuppfattning
Tiden upplevs gå långsammare. Allt tycks hända i slow motion.
Trötthet
Trötthet och sömnighet. Gör det möjligt att sova under förhållanden där det
annars inte gått.
Sämre korttidsminne
Korttidsminnet försämras betydligt. Det är vanligt att komma av sig mitt i en
mening och inte kunna komma på vad den handlade om.
Paranoia
Överdriven oro för att andra vill en illa eller för att något hemskt ska hända.
Risker tenderar att överskattas och den egna förmågan att underskattas.
Koncentrationssvårigheter
Uppmärksamheten riktas hela tiden åt nya håll och det blir svårt att fokusera på
en sak.
Muntorrhet
Munnen blir obehagligt torr. Även ögonen kan bli torra.
Den legala statusens historia
Fram till 1925 var cannabis legalt över så gott som hela världen. Den tidigaste
kända cannabislagen är från 1619 då man i Virginia faktiskt lagstadgade ett
krav som innebar att varje lantbrukare måste odla hampa på sin mark eftersom
det vid tiden var en viktig råvara till såväl segel som papper och rep. Det första
land att förbjuda kultivering av växten var Egypten, året var 1884. USA
särbehandlas i detta avsnitt, då nationen ej var med i Nationernas Förbund,
föregångaren till FN, och därmed ej förband sig till den dåvarande
drogkonventionen.
Utvecklingen i USA är även speciellt intressant då nationen
sedan början av 1900-talet varit en stark advokatör för drogrepression på den
globala arenan.
USA
I USA var konsumtion och försäljning av marijuana tillåten i de flesta stater
fram till 1937. I vissa områden kunde det köpas i lösvikt eller i cigarettform i
tidningskiosker. Under förbudstiden i USA sågs däremot även cannabis som en
fara mot samhället, bland annat av Harry J. Anslinger. Det finns teorier som
säger att bakgrunden var Anslingers kontakter med de mäktiga
bomullsfarmarförbunden och tobaksproducenterna i sydstaterna, vilka fruktade
att de skulle förlora marknadsandelar till hampan och tryckte på för förbud
med hänvisning till de berusande effekterna och dessas påstådda följder. En
annan teori är att Anslinger, som var en känd rasist, ville skydda den vita
anglosaxiska normen från influenser utifrån. Denna teori styrks av den
rasistiska retorik Anslinger ofta använde, i marijuanans fall riktad mot
mexikanare och svarta.
Det skall också i sammanhanget nämnas att kampen
mot cannabis eskalerade efter att spritförbudet hävdes, eftersom de stora
ekonomiska anslag som bland annat FBI åtnjöt nu hotades.
1931 utnämnde Herbert C. Hoovers finansminister Andrew Mellon, Harry J.
Anslinger till överhuvud för den nya statliga drogmyndigheten FBNDD
(Federal Bureau of Narcotics and Dangerous Drugs), föregångaren till dagens
DEA (Drug Enforcement Administration). Under sina 31 år på denna post
propagerade Anslinger ihärdigt mot cannabis och andra droger.
1930 finansierade den amerikanska regeringen Silerkommissionens studie av
följderna av marijuanarökning bland amerikanska militärer i Panama. Man kom
fram till att marijuana är oproblematiskt och att konsumtion därav ej bör
kriminaliseras.
Så sent som 1937 fastställde hälsomyndigheten Food and Drug
Administration "att cannabis kan konsumeras under en relativt lång period, utan
att medföra sociala eller känslomässiga rubbningar. Marijuana är vanebildande
precis som kaffe, te och socker ..."
Mellan 1934 och 1937 hölls möten på finansministeriet då man drog upp
prohibitionistiska skattelagar, då det var det enda konstitutionsenliga vis på
vilket den federala nivån kunde lägga sig i delstaternas politik på området.
Skatten infördes 1937 och slog effektivt ut stora delar av näringen.
Opiumkonferensen
Två årtionden tidigare, i upptakten till den andra opiumkonferensen (i regi av
NF), tog antibrittiskt inställda politiker upp frågan om inte hampa skulle ställa
till med samma problem som opium. Detta då det till det Brittiska Imperiet
tillhörande Kejsardömet Indien 1912 börjat exportera cannabis till Främre
Orienten och Sydafrika efter det att opium till följd av den första
opiumkonferensen råkat i dålig dager och exporten därav därmed sjönk. 19
länder undersökte frågan, 18 kom fram till att cannabis inte innebär några
problem. Endast Portugal meddelade att fall rapporterats i kolonin Angola där
slavar varit trotsiga efter cannabiskonsumtion.
Någon risk för beroende eller
risker för hälsan fann man inga belägg för.
Trots detta kom, på begäran av Turkiet och Egypten, frågan om cannabis
(hampa) skulle tas med i opiumkontrollöverenskommelsen upp på den andra
opiumkonferensen 1925.
Värt att nämnas är att både Egyptens och Turkiets
överlägset viktigaste exportvara var just bomull, en växt som till skillnad från
hampa kräver speciella växtförhållanden och inte kan odlas över i princip hela
världen. Textilier tillverkade av hampfiber är minst tre gånger mer slitstarka än
bomull. De är också mjukare, varmare, svalare och mer vattenabsorberande.
Bara tre länder röstade mot förslaget. Utfallet berodde mycket på ett yttrande
från Egypten där det bland mycket annat intygades att cannabiskonsumenter till
slut blir galna av denna "extremt beroendeframkallande drog". Därmed gjordes
den sociala användningen av cannabis i ett slag illegal, då länderna förband sig
att förbjuda drogen. Förbudet gällde inte för den västerländska medicinen och
farmakologiska industrin då dessa uttryckligen undantagits förbudet.
Sverige
Cannabis förbjöds i Sverige 1930 som en följd av den andra opiumkonferensen
i kombination med Sveriges medlemskap i NF. Så sent som på slutet av
1950-talet odlades dock hampa för fiberproduktion på drygt 1000 ha i Sverige.
Fiberskörden kunde uppgå till 800-1 000 kg per hektar. Flera verk för
beredning av hampfiber fanns också i Sverige. Den illegala statusen bibehåller
cannabis dock än idag, även om industrihampa nu är en bidragsberättigad gröda
i EU och därmed även i Sverige.
Drogpolitiken i Sverige är starkt influerad av Nils Bejerot, som 1974 lade fram
sin avhandling där han kritiserade den dåvarande relativt liberala
narkotikapolitiken med utgångspunkt i epidemiologiska principer. Han yrkade
på långtgående åtgärder för att förebygga, upptäcka och förhindra drogbruk.
Fem år dessförinnan, 1969, grundade han RNS (Riksförbundet för ett
Narkotikafritt Samhälle).
Skadeverkningar av cannabisbruk
Några negativa effekter på den fysiska hälsan vid tillfällig cannabiskonsumtion
har hittills inte kunnat påvisas. Om cannabis däremot röks regelbundet under
lång tid kan det leda till skada på luftvägarna, kronisk bronkit. Cannabis är inte
fysiskt beroendeframkallande och ett avbrott i konsumtionen leder ej till fysiska
abstinensbesvär. Däremot förekommer psykiskt beroende hos storkonsumenter
med initiativlöshet och försämring av den mentala utvecklingen som följd, en
konsekvens som är speciellt allvarlig för yngre användare. I vissa fall kan
bruket ge upphov till ångestattacker och depressioner.
En viktig fråga är om
cannabis ökar risken för psykoser, främst schizofreni. Ett flertal studier har
gjorts men den aktuella översikten framhåller att det fortfarande är oklart om
cannabis har denna effekt (Lawton 2005).
Cannabis som medicin
Cannabisplantans läkande egenskaper har nyttjats inom medicinen i tusentals år.
Särskilt i asiatisk medicin har plantan fortfarande ett gott anseende. Den kan
användas för att lindra symptom vid många olika akuta och/eller kroniska
sjukdomar, varvid man helt eller delvis kan undvara andra mediciner.
Framförallt multipel skleros-, AIDS- och cancerpatienter uppskattar den
smärtlindrande och aptitretande verkan, såväl som lindrandet av kemoterapins
och aggressiva mediciners svåra biverkningar.
Cannabis har en kärlvidgande effekt med följd av att blodtrycket sjunker och
hjärtfrekvensen ökar.
Användningsområden.
AIDS
Drogberoende (t.ex. alkohol och heroin)
Astma
Epilepsi
Depression
Glaukom (grön starr)
Cancer (Kemoterapins biverkningar)
Cancer (Tumörhämmande)
Anorexi
Migrän
Multipel skleros
Morbus Crohn
Neurodermit
Sömnstörningar
Smärttillstånd
Spasmer
Stresstillstånd
Tourettes syndrom
Leukemi (Dödar "sjuka" celler)
Parkinsons sjukdom
PMS-besvär
[redigera]Verkningsspektrum
antibakteriell
antiemetisk (hämmar illamående)
antiepileptisk
antiviral
aptitretande
bronkutvidgande
kramphämmande
inflammationshämmande
febersänkande
känsloförstärkande
koaguleringshämmande
hämmar klåda
kommunikationsfrämjande
stämningsförhöjande
smärtstillande
sömnfrämjande
temperaturhöjande
tumörhämmande
syrebringande (via ökad puls & bronkit-vidgning)
[redigera]Önskade och oönskade biverkningar
Lätt eufori
Rustillstånd
Svindel / yrsel
Tachykardi (pulsförhöjning)
Torra slemhinnor
Törst
Känsla av uppsvullnad hals och insida av mun
Lätt utvidgade pupiller, röda ögon
Hungerkänslor
Erotiserande och afrodisierande
Hämningsbefriande
Mindre vanliga biverkningar.
Uppkastningar (speciellt i samband med alkohol)
Huvudvärk
Illamående
Ångest
Utlösande av psykos (väldigt ovanligt)
Kontraindikationer
Hjärtsjukdomar
Lungsjukdomar (gäller inhalation, ej förtäring)
Psykiska sjukdomar
Graviditet
Cannabis och bilkörning
Till dags dato har i hela världen enbart en studie över inflytandet av THC på
bilkörning utförts ute i trafiken, till skillnad från i simulatorer. Den utfördes
1993 av universitetet i Maastricht på uppdrag av den federala
trafikmyndigheten i USA. Studien visade att en måttlig THC-påverkan gav
positivt utslag på körstilen, då förarna förhöll sig mer defensiva.
I tre år utvärderades bilolyckor med svårt skadade och förolyckade i samband
med drogpåverkan i ett samarbete mellan universitetet i Adelaide och det
Australiensiska trafikministeriet. Nykterhet tilldelades faktor 1. En promillehalt
alkohol i blodet på 0,6 till 1,0 visade sig förhöja olycksrisken till faktor 4,2
(4,2 gånger mer sannolikt att olycka sker).
Körning under påverkan av THC
hade faktor 0,6.
Studier vid University of Michigan och på uppdrag av det
brittiska transportministeriet har kommit fram till liknande resultat (se länk
nedan).
En undersökning i samarbete mellan flera franska sjukhus, publicerad 2003,
jämförde förekomsten av droger hos olycksförare med förekomsten hos en
kontrollgrupp som inte råkat ut för olyckor. Risken för att råka ut för en olycka
vid påverkan enbart av THC ökade, motsvarande faktor 2,5 (mätt som odds
ratio).
Legaliseringsdebatten
Ända sedan flower power-vågen i slutet på 1960-talet har en legalisering
debatterats livligt i hela västvärlden. Förespråkarna för en legalisering hävdar
att cannabis är mindre beroendeframkallande och mindre farligt än till exempel
alkohol och tobak och vill istället för förbud satsa på så kallad harm reduction.
Motståndarna till legalisering å andra sidan, hävdar att alla droger är livsfarliga
och att lättare droger (som cannabis) avtrubbar hjärnan och ofta leder till tyngre
droger. Legaliseringsförespråkarna har vunnit mest gehör i västeuropeiska
länder som Nederländerna, Tyskland, Portugal, Danmark,Storbritannien,
Belgien, Frankrike, Schweiz där mindre innehav i princip är tillåtet och där
bruket är tillåtet. 2004 avkriminaliserade Ryssland innehav av upp till 20 g
marijuana, 5 g hasch samt odling av 10 cannabisplantor. Förbudsförespråkarna
har vunnit mest gehör i Sverige och Norge.
USA intar ett mellanläge där den
federala nivån är för totalförbud medan man på delstatsnivå i vissa fall tolererar
innehav på upp till 30 gram.
Litteratur
Böcker
Cannabis : A History, Martin Booth, ISBN: 0312424949.
Hemp & The Marijuana Conspiracy: The Emperor Wears No Clothes, The
Authoritative Historical Record of the Cannabis Plant, Marijuana Prohibition &
How Hemp Can Still Save the World, Jack Herer, ISBN: 1878125001.
Marijuana Myths Marijuana Facts: A Review Of The Scientific Evidence, Lynn3
Etta Zimmer, Lynn
Zimmer, John P. Morgan, ISBN: 0964156849.
The Science of Marijuana, Leslie L. Iversen, ISBN: 0195151100.
Understanding Marijuana: A New Look At The Scientific Evidence, Mitch
Earleywine, ISBN: 0195182952.
Why Marijuana Should Be Legal, Ed Rosenthal, Steve Kubby, S. Newhart,
ISBN: 1560254815.
The Cannabis Grow Bible: The Definitive Guide to Growing Marijuana for
Recreational and Medical Use, Greg Green, ISBN: 1931160171.
Cannabis and Cannabinoids: Pharmacology, Toxicology, and Therapeutic
Potential, Franjo Grotenhermen (Editor), Ethan Russo (Editor), ISBN:
0789015080.
The Emperor Wears No Clothes, Jack Herer, ISBN: 0932551114
Forskningsrapporter
The influence of cannabis on driving - Brittiska transportministeriets rapport.
Drug and alcohol dependence #73, 2004 pp.109-119 - Sammanställning av
forskningsrapporter om cannabis och bilkörning
Forensic Science International #133, 2003 pp.79-85 - Jämförande studie om
droger och bilkörning från Frankrike
The Swedish Drug Control System - Djupgående analys av Sveriges
drogpolitik.
House of Lords - Ninth Report - Brittiska överhusets rapport om cannabis.
Marijuana and Medicine - Amerikanska Institute of
Medicines vetenskapliga
bedömning av marijuanans medicinska aspekter. Executive summary som PDF.
Kanadensiska senatens rapport - sammanfattning - Kanadensiska senatens
rapport om cannabis. En av de mest omfattande rapporterna någonsin. För att
komma åt hela rapporten finns även del 1, 2, 3 och 4.
Skador av hasch och marijuana Sammandrag av socialstyrelsens genomgång av
vetenskapliga studier av skadepanoramat hos cannabis. Se här för Mats Hiltes,
forskare och lektor vid Socialhögskolan i Lund, kritik av denna studie.
Cannabis är det vetenskapliga namnet på hampsläktet och så kallas även arten
hampa Cannabis sativa. Den är dioecious-könad och hör till familjen
hampväxter (Cannabaceae) i vilken även ingår humle. På senare tid har man
dock börjat använda termen "cannabis" för THC-rik hampa nyttjad i
rekreationssyfte, och "hampa" för THC-fattig hampa nyttjad för övriga sorters
ändamål.
|
|
30 Januari 2010
| Länk
| DROGER
| 2 kommentarer
|
|
|
|
Lite "kalla" fakta om Cannabi och dess historia.
**C A N N A B I S **
Förut räknade man flera arter hampa, men idag hänförs de alla, även före detta
Cannabis indica, Cannabis ruderalis och Cannabis americana till arten hampa
(Cannabis sativa).
Cannabis växer i de flesta klimat. Plantans tåliga fibrer har ett flertal
användningsområden. Fröna, som används i fågelfrön, är rika på proteiner,
energi och fleromättade fettsyror.
Plantans honblommor, som innehåller milt hallucinogena, psykoaktiva och
fysiologiskt aktiva kemikalier vilka kallas cannabinoider (som Delta-9-tetrahydro-
cannabinol [THC] eller Cannabidiol [CBD] vilka är de vanligaste bland
ett 60-tal), används för berusning samt medicinskt bruk.
Cannabis konsumeras
idag för det mesta oralt (i bakverk, choklad eller dryck) eller genom inhalation
vid rökning (i joint, pipa, bong, chillum eller vaporizer).
Cannabinoiderna stimulerar specifika receptorer i det centrala nervsystemet.
Dessa receptorer kallas för cannabinoidreceptorer. Receptorernas endogena
(kroppsegna) agonister kallas endocannabinoider, varav den viktigaste är
anandamid. Dessa spelar en viktig roll vid modulationen av synaptiska
processer.
De vanligaste användningsformerna är marijuana (torkade honblomställningar)
och hasch (sammanpressad kåda). Mindre vanligt förekommande är den
eteriska hascholjan, som antingen andas in i ångform efter upphettning, äts eller
dricks.
Effekterna börjar märkas efter 1-10 minuter vid inhalation och 30-300 minuter
vid oral konsumtion och kan sitta i ända upp till 12 timmar och kännetecknas av
bl.a. eufori, förändrad tidsuppfattning, försämring av korttidsminnet och milda
perceptionsförändringar rörande färger, former och ljud.
Under den första
fasen 1-30 min efter intag tenderar tankarna flöda. Denna fas är präglad av
THC, som har en kortare verkningstid än CBD. När den släpper, träder de mer
sedativa verkningarna hos CBD in.
Trots många gemensamma kännetecken är
cannabisrusets karaktär i hög omfattning beroende av individuella inre och yttre
omständigheter i samband med intaget.
I syntetisk cannabismedicin ingår för det mesta enbart THC. Enbart
delta-8-THC kan framställas syntetiskt, då syntetiskt framställd delta-9-THC är
för instabil. Verksamhetsgraden är ungefär 70% av naturligt THC.
Användningens historia
Det finns belägg för att hampa har använts i cirka 12000 år. Först i Kina för
fiberutvinning och textilutveckling, därtill en nyare och förbättrad båge som
kunde avfyra pilar till längre distans. Medicinska eller rituella
användningsområden är omnämnda först i indisk litteratur från ca 400 år före
vår tideräkning. I svag form (bhang, marijuana) accepterades drogen i
samhället; hasch och hascholja accepterades däremot inte.
Medicinsk litteratur
från denna tid nämner att cannabis bland annat användes vid behandling av
epilepsi och för smärtlindring.
När de psykiska verkningarna blev kända i Europa på 1600-talet grundades två
olika betraktelsesätt: i Frankrike betonades de medvetandeförändrande
egenskaperna, speciellt i litterära kretsar (Alexandre Dumas, Fitzhugh
Ludlow), medan medicinska användningsområden (W.B. OShaughnessy:
lugnande, anfallslindring, kramplindring) stod i centrum i England. Det
användes ofta som ersättning för tobak och omnämnes i detta sammanhang i
litteraturen som "knaster" eller "stark tobak".
Ruseffekter
Hampans rus är komplext och lätt psykedeliskt. Följande lista med effekter är
inte fullständig och vilka av effekterna som upplevs varierar både med olika
personer och olika tillfällen för samma person.
Sinnesförstärkning
Den mest framträdande effekten är att alla sinnesupplevelser förstärks och
förskönas. Saker som inte tidigare varit vackra blir vackra, vackra saker blir
ännu mycket vackrare. Mat blir god och god mat blir ännu mycket godare. Och
så vidare. Fenomenet har liknats vid att ha sett världen genom ett smutsigt
fönster och sedan öppna fönstret.
Allmän upplevelseförstärkning
Förstärkningen gäller inte bara sinnesintryck. Tidigare ointressanta saker blir
plötsligt mycket intressanta. Skämt blir roligare. Berättelser blir mer
medryckande. Och så vidare för alla sorters upplevelser.
Nya perspektiv
Allt tenderar att kunna ses ur nya perspektiv. Det kan vara allt från nya
tolkningar av en textrad till att se en bild som rena färgmönster i stället för
avbildade objekt.
Rikare musik
Allt detta samverkar till att förhöja upplevelsen av musik och även andra typer
av konst. Förutom att förmågan till njutning höjs går det att tillgodogöra sig nya
aspekter av musiken. Till exempel kan det bli möjligt att upptäcka nya
harmonier eller att följa stämmor man inte kunnat följa tidigare.
Tankeflod
En kaskad av tankar bryter fram. De uppstår, avlöser och knoppas av från
varandra i så hög takt att det är omöjligt att följa alla trådar.
Insikter
Slående insikter om alla möjliga ämnen. Vissa visar sig vid senare nykter
granskning inte vara så märkvärdiga eller rent av dumma, medan andra håller.
Hallucinationer
Hampa är endast milt hallucinogent. Vanligen visar det sig genom mönster när
man blundar och mer diskreta mönster med öppna ögon, men inte mer.
Höjd aptit
Aptiten på mat höjs. Tillsammans med effekten att mat smakar bättre leder det
ofta till matorgier och kallas munchies. Utnyttjas ihop med dämpningen av
illamående av cancersjuka för att kunna äta trots biverkningarna av
behandlingen.
Förändrad tidsuppfattning
Tiden upplevs gå långsammare. Allt tycks hända i slow motion.
Trötthet
Trötthet och sömnighet. Gör det möjligt att sova under förhållanden där det
annars inte gått.
Sämre korttidsminne
Korttidsminnet försämras betydligt. Det är vanligt att komma av sig mitt i en
mening och inte kunna komma på vad den handlade om.
Paranoia
Överdriven oro för att andra vill en illa eller för att något hemskt ska hända.
Risker tenderar att överskattas och den egna förmågan att underskattas.
Koncentrationssvårigheter
Uppmärksamheten riktas hela tiden åt nya håll och det blir svårt att fokusera på
en sak.
Muntorrhet
Munnen blir obehagligt torr. Även ögonen kan bli torra.
Den legala statusens historia
Fram till 1925 var cannabis legalt över så gott som hela världen. Den tidigaste
kända cannabislagen är från 1619 då man i Virginia faktiskt lagstadgade ett
krav som innebar att varje lantbrukare måste odla hampa på sin mark eftersom
det vid tiden var en viktig råvara till såväl segel som papper och rep. Det första
land att förbjuda kultivering av växten var Egypten, året var 1884. USA
särbehandlas i detta avsnitt, då nationen ej var med i Nationernas Förbund,
föregångaren till FN, och därmed ej förband sig till den dåvarande
drogkonventionen.
Utvecklingen i USA är även speciellt intressant då nationen
sedan början av 1900-talet varit en stark advokatör för drogrepression på den
globala arenan.
USA
I USA var konsumtion och försäljning av marijuana tillåten i de flesta stater
fram till 1937. I vissa områden kunde det köpas i lösvikt eller i cigarettform i
tidningskiosker. Under förbudstiden i USA sågs däremot även cannabis som en
fara mot samhället, bland annat av Harry J. Anslinger. Det finns teorier som
säger att bakgrunden var Anslingers kontakter med de mäktiga
bomullsfarmarförbunden och tobaksproducenterna i sydstaterna, vilka fruktade
att de skulle förlora marknadsandelar till hampan och tryckte på för förbud
med hänvisning till de berusande effekterna och dessas påstådda följder. En
annan teori är att Anslinger, som var en känd rasist, ville skydda den vita
anglosaxiska normen från influenser utifrån. Denna teori styrks av den
rasistiska retorik Anslinger ofta använde, i marijuanans fall riktad mot
mexikanare och svarta.
Det skall också i sammanhanget nämnas att kampen
mot cannabis eskalerade efter att spritförbudet hävdes, eftersom de stora
ekonomiska anslag som bland annat FBI åtnjöt nu hotades.
1931 utnämnde Herbert C. Hoovers finansminister Andrew Mellon, Harry J.
Anslinger till överhuvud för den nya statliga drogmyndigheten FBNDD
(Federal Bureau of Narcotics and Dangerous Drugs), föregångaren till dagens
DEA (Drug Enforcement Administration). Under sina 31 år på denna post
propagerade Anslinger ihärdigt mot cannabis och andra droger.
1930 finansierade den amerikanska regeringen Silerkommissionens studie av
följderna av marijuanarökning bland amerikanska militärer i Panama. Man kom
fram till att marijuana är oproblematiskt och att konsumtion därav ej bör
kriminaliseras.
Så sent som 1937 fastställde hälsomyndigheten Food and Drug
Administration "att cannabis kan konsumeras under en relativt lång period, utan
att medföra sociala eller känslomässiga rubbningar. Marijuana är vanebildande
precis som kaffe, te och socker ..."
Mellan 1934 och 1937 hölls möten på finansministeriet då man drog upp
prohibitionistiska skattelagar, då det var det enda konstitutionsenliga vis på
vilket den federala nivån kunde lägga sig i delstaternas politik på området.
Skatten infördes 1937 och slog effektivt ut stora delar av näringen.
Opiumkonferensen
Två årtionden tidigare, i upptakten till den andra opiumkonferensen (i regi av
NF), tog antibrittiskt inställda politiker upp frågan om inte hampa skulle ställa
till med samma problem som opium. Detta då det till det Brittiska Imperiet
tillhörande Kejsardömet Indien 1912 börjat exportera cannabis till Främre
Orienten och Sydafrika efter det att opium till följd av den första
opiumkonferensen råkat i dålig dager och exporten därav därmed sjönk. 19
länder undersökte frågan, 18 kom fram till att cannabis inte innebär några
problem. Endast Portugal meddelade att fall rapporterats i kolonin Angola där
slavar varit trotsiga efter cannabiskonsumtion.
Någon risk för beroende eller
risker för hälsan fann man inga belägg för.
Trots detta kom, på begäran av Turkiet och Egypten, frågan om cannabis
(hampa) skulle tas med i opiumkontrollöverenskommelsen upp på den andra
opiumkonferensen 1925.
Värt att nämnas är att både Egyptens och Turkiets
överlägset viktigaste exportvara var just bomull, en växt som till skillnad från
hampa kräver speciella växtförhållanden och inte kan odlas över i princip hela
världen. Textilier tillverkade av hampfiber är minst tre gånger mer slitstarka än
bomull. De är också mjukare, varmare, svalare och mer vattenabsorberande.
Bara tre länder röstade mot förslaget. Utfallet berodde mycket på ett yttrande
från Egypten där det bland mycket annat intygades att cannabiskonsumenter till
slut blir galna av denna "extremt beroendeframkallande drog". Därmed gjordes
den sociala användningen av cannabis i ett slag illegal, då länderna förband sig
att förbjuda drogen. Förbudet gällde inte för den västerländska medicinen och
farmakologiska industrin då dessa uttryckligen undantagits förbudet.
Sverige
Cannabis förbjöds i Sverige 1930 som en följd av den andra opiumkonferensen
i kombination med Sveriges medlemskap i NF. Så sent som på slutet av
1950-talet odlades dock hampa för fiberproduktion på drygt 1000 ha i Sverige.
Fiberskörden kunde uppgå till 800-1 000 kg per hektar. Flera verk för
beredning av hampfiber fanns också i Sverige. Den illegala statusen bibehåller
cannabis dock än idag, även om industrihampa nu är en bidragsberättigad gröda
i EU och därmed även i Sverige.
Drogpolitiken i Sverige är starkt influerad av Nils Bejerot, som 1974 lade fram
sin avhandling där han kritiserade den dåvarande relativt liberala
narkotikapolitiken med utgångspunkt i epidemiologiska principer. Han yrkade
på långtgående åtgärder för att förebygga, upptäcka och förhindra drogbruk.
Fem år dessförinnan, 1969, grundade han RNS (Riksförbundet för ett
Narkotikafritt Samhälle).
Skadeverkningar av cannabisbruk
Några negativa effekter på den fysiska hälsan vid tillfällig cannabiskonsumtion
har hittills inte kunnat påvisas. Om cannabis däremot röks regelbundet under
lång tid kan det leda till skada på luftvägarna, kronisk bronkit. Cannabis är inte
fysiskt beroendeframkallande och ett avbrott i konsumtionen leder ej till fysiska
abstinensbesvär. Däremot förekommer psykiskt beroende hos storkonsumenter
med initiativlöshet och försämring av den mentala utvecklingen som följd, en
konsekvens som är speciellt allvarlig för yngre användare. I vissa fall kan
bruket ge upphov till ångestattacker och depressioner.
En viktig fråga är om
cannabis ökar risken för psykoser, främst schizofreni. Ett flertal studier har
gjorts men den aktuella översikten framhåller att det fortfarande är oklart om
cannabis har denna effekt (Lawton 2005).
Cannabis som medicin
Cannabisplantans läkande egenskaper har nyttjats inom medicinen i tusentals år.
Särskilt i asiatisk medicin har plantan fortfarande ett gott anseende. Den kan
användas för att lindra symptom vid många olika akuta och/eller kroniska
sjukdomar, varvid man helt eller delvis kan undvara andra mediciner.
Framförallt multipel skleros-, AIDS- och cancerpatienter uppskattar den
smärtlindrande och aptitretande verkan, såväl som lindrandet av kemoterapins
och aggressiva mediciners svåra biverkningar.
Cannabis har en kärlvidgande effekt med följd av att blodtrycket sjunker och
hjärtfrekvensen ökar.
Användningsområden.
AIDS
Drogberoende (t.ex. alkohol och heroin)
Astma
Epilepsi
Depression
Glaukom (grön starr)
Cancer (Kemoterapins biverkningar)
Cancer (Tumörhämmande)
Anorexi
Migrän
Multipel skleros
Morbus Crohn
Neurodermit
Sömnstörningar
Smärttillstånd
Spasmer
Stresstillstånd
Tourettes syndrom
Leukemi (Dödar "sjuka" celler)
Parkinsons sjukdom
PMS-besvär
[redigera]Verkningsspektrum
antibakteriell
antiemetisk (hämmar illamående)
antiepileptisk
antiviral
aptitretande
bronkutvidgande
kramphämmande
inflammationshämmande
febersänkande
känsloförstärkande
koaguleringshämmande
hämmar klåda
kommunikationsfrämjande
stämningsförhöjande
smärtstillande
sömnfrämjande
temperaturhöjande
tumörhämmande
syrebringande (via ökad puls & bronkit-vidgning)
[redigera]Önskade och oönskade biverkningar
Lätt eufori
Rustillstånd
Svindel / yrsel
Tachykardi (pulsförhöjning)
Torra slemhinnor
Törst
Känsla av uppsvullnad hals och insida av mun
Lätt utvidgade pupiller, röda ögon
Hungerkänslor
Erotiserande och afrodisierande
Hämningsbefriande
Mindre vanliga biverkningar.
Uppkastningar (speciellt i samband med alkohol)
Huvudvärk
Illamående
Ångest
Utlösande av psykos (väldigt ovanligt)
Kontraindikationer
Hjärtsjukdomar
Lungsjukdomar (gäller inhalation, ej förtäring)
Psykiska sjukdomar
Graviditet
Cannabis och bilkörning
Till dags dato har i hela världen enbart en studie över inflytandet av THC på
bilkörning utförts ute i trafiken, till skillnad från i simulatorer. Den utfördes
1993 av universitetet i Maastricht på uppdrag av den federala
trafikmyndigheten i USA. Studien visade att en måttlig THC-påverkan gav
positivt utslag på körstilen, då förarna förhöll sig mer defensiva.
I tre år utvärderades bilolyckor med svårt skadade och förolyckade i samband
med drogpåverkan i ett samarbete mellan universitetet i Adelaide och det
Australiensiska trafikministeriet. Nykterhet tilldelades faktor 1. En promillehalt
alkohol i blodet på 0,6 till 1,0 visade sig förhöja olycksrisken till faktor 4,2
(4,2 gånger mer sannolikt att olycka sker).
Körning under påverkan av THC
hade faktor 0,6.
Studier vid University of Michigan och på uppdrag av det
brittiska transportministeriet har kommit fram till liknande resultat (se länk
nedan).
En undersökning i samarbete mellan flera franska sjukhus, publicerad 2003,
jämförde förekomsten av droger hos olycksförare med förekomsten hos en
kontrollgrupp som inte råkat ut för olyckor. Risken för att råka ut för en olycka
vid påverkan enbart av THC ökade, motsvarande faktor 2,5 (mätt som odds
ratio).
Legaliseringsdebatten
Ända sedan flower power-vågen i slutet på 1960-talet har en legalisering
debatterats livligt i hela västvärlden. Förespråkarna för en legalisering hävdar
att cannabis är mindre beroendeframkallande och mindre farligt än till exempel
alkohol och tobak och vill istället för förbud satsa på så kallad harm reduction.
Motståndarna till legalisering å andra sidan, hävdar att alla droger är livsfarliga
och att lättare droger (som cannabis) avtrubbar hjärnan och ofta leder till tyngre
droger. Legaliseringsförespråkarna har vunnit mest gehör i västeuropeiska
länder som Nederländerna, Tyskland, Portugal, Danmark,Storbritannien,
Belgien, Frankrike, Schweiz där mindre innehav i princip är tillåtet och där
bruket är tillåtet. 2004 avkriminaliserade Ryssland innehav av upp till 20 g
marijuana, 5 g hasch samt odling av 10 cannabisplantor. Förbudsförespråkarna
har vunnit mest gehör i Sverige och Norge.
USA intar ett mellanläge där den
federala nivån är för totalförbud medan man på delstatsnivå i vissa fall tolererar
innehav på upp till 30 gram.
Litteratur
Böcker
Cannabis : A History, Martin Booth, ISBN: 0312424949.
Hemp & The Marijuana Conspiracy: The Emperor Wears No Clothes, The
Authoritative Historical Record of the Cannabis Plant, Marijuana Prohibition &
How Hemp Can Still Save the World, Jack Herer, ISBN: 1878125001.
Marijuana Myths Marijuana Facts: A Review Of The Scientific Evidence, Lynn3
Etta Zimmer, Lynn
Zimmer, John P. Morgan, ISBN: 0964156849.
The Science of Marijuana, Leslie L. Iversen, ISBN: 0195151100.
Understanding Marijuana: A New Look At The Scientific Evidence, Mitch
Earleywine, ISBN: 0195182952.
Why Marijuana Should Be Legal, Ed Rosenthal, Steve Kubby, S. Newhart,
ISBN: 1560254815.
The Cannabis Grow Bible: The Definitive Guide to Growing Marijuana for
Recreational and Medical Use, Greg Green, ISBN: 1931160171.
Cannabis and Cannabinoids: Pharmacology, Toxicology, and Therapeutic
Potential, Franjo Grotenhermen (Editor), Ethan Russo (Editor), ISBN:
0789015080.
The Emperor Wears No Clothes, Jack Herer, ISBN: 0932551114
Forskningsrapporter
The influence of cannabis on driving - Brittiska transportministeriets rapport.
Drug and alcohol dependence #73, 2004 pp.109-119 - Sammanställning av
forskningsrapporter om cannabis och bilkörning
Forensic Science International #133, 2003 pp.79-85 - Jämförande studie om
droger och bilkörning från Frankrike
The Swedish Drug Control System - Djupgående analys av Sveriges
drogpolitik.
House of Lords - Ninth Report - Brittiska överhusets rapport om cannabis.
Marijuana and Medicine - Amerikanska Institute of
Medicines vetenskapliga
bedömning av marijuanans medicinska aspekter. Executive summary som PDF.
Kanadensiska senatens rapport - sammanfattning - Kanadensiska senatens
rapport om cannabis. En av de mest omfattande rapporterna någonsin. För att
komma åt hela rapporten finns även del 1, 2, 3 och 4.
Skador av hasch och marijuana Sammandrag av socialstyrelsens genomgång av
vetenskapliga studier av skadepanoramat hos cannabis. Se här för Mats Hiltes,
forskare och lektor vid Socialhögskolan i Lund, kritik av denna studie.
Cannabis är det vetenskapliga namnet på hampsläktet och så kallas även arten
hampa Cannabis sativa. Den är dioecious-könad och hör till familjen
hampväxter (Cannabaceae) i vilken även ingår humle. På senare tid har man
dock börjat använda termen "cannabis" för THC-rik hampa nyttjad i
rekreationssyfte, och "hampa" för THC-fattig hampa nyttjad för övriga sorters
ändamål.
|
|
30 Januari 2010
| Länk
| DROGER
| 0 kommentar
|
|
|
|
Stoppa FRA-Lagen
Den 18 juni 2008 införde Sveriges riksdag allmän avlyssning av alla svenska medborgare. Försvarets Radioanstalt (FRA) avlyssnar all kabelburen kommunikation som passerar Sveriges gränser.
Nästan all kommunikation, även inom Sverige, passerar idag gränsen och avlyssnas därmed. E-post, sms, webbtrafik, chattar och mobil- och telefonsamtal, allt analyseras.
Ingen brottsmisstanke krävs. Alla behandlas som misstänkta.
Även regering och myndigheter har befogenhet att söka i den privata kommunikationen. Lagen öppnar för nya, godtyckliga användningsområden. Materialet kan dessutom lätt missbrukas eller hamna i fel händer.
Källskydd och meddelarfrihet har blivit tomma ord när varje kontakt med media kan vara avlyssnad.
Avlyssningen sägs skydda mot odefinierade ”yttre hot”. I själva verket är den nya lagen i sig ett allvarligt angrepp på det öppna och fria samhället.
Nätverket Stoppa FRA-lagen arbetar för att lagen ska rivas upp.
Fra lagen innebär att:
Allt du gör på nätet kommer att övervakas
Alla dina telefonsamtal kommer att avlyssnas
Den 17 juni röstar Sveriges riksdag om att införa allmän avlyssning av alla svenska medborgare. Försvarets Radioanstalt (FRA) ges i uppdrag att avlyssna all kabelburen kommunikation som passerar Sveriges gränser.
Nästan all kommunikation, även inom Sverige, passerar idag gränsen och kommer därmed att avlyssnas. E-post, sms, webbtrafik, chattar och mobil- och telefonsamtal, allt analyseras.
Ingen domstol är inblandad. Ingen brottsmisstanke krävs. Alla behandlas som misstänkta.
Även regering och myndigheter ges befogenhet att söka i den privata kommunikationen. Lagen öppnar för nya, godtyckliga användningsområden. Materialet kan dessutom lätt missbrukas eller hamna i fel händer.
Källskydd och meddelarfrihet blir tomma ord när varje kontakt med media kan vara avlyssnad.
Avlyssningen ska skydda mot odefinierade ”yttre hot”. I själva verket utgör den nya lagen i sig ett allvarligt hot mot det öppna och fria samhället.
Förslaget förkastas redan av alla remissinstanser, utom av FRA själva naturligtvis.
Justitiedepartementet kallar förslaget "ett integritetsintrång som saknar motstycke i ett internationellt perspektiv".
Rikspolisstyrelsen säger att "förslagen tyder på en skrämmande brist på förståelse för de krav på personlig integritet som följer av regeringsformen och Europakonventionen om skydd för de grundläggande fri- och rättigheterna".
Säkerhetspolisen är också starkt kritisk och säger i sitt remissvar att "Det är således fråga om massiv telefonavlyssning och förslaget innebär en kränkning av enskilds integritet som vida överstiger den kränkning som förslagen om buggning och preventiva tvångsmedel sammantaget innebär".
I Sveriges grundlag, i regeringsformen, står det i andra kapitlet, sjätte paragrafen: 6 § Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp även i annat fall än som avses i 4 och 5 §§. Han är därjämte skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse och mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande. Lag (1976:871)
I den 12 paragrafen står det vidare att rättigheterna visserligen kan inskränkas i lag, men inte längre än vad som är tydligt motiverat i varje enskilt fall, och man jämför med tillfälliga inskränkningar i till exempel demonstrationsfriheten.
- Då är man tillbaka till resonemanget om tvångsmedel. Att staten har rätt att vid enstaka brottsutredningar lyssna av datatrafik och telefonsamtal är inget vi lägger oss i, och vi bistår naturligtvis, inom ramarna för gällande svensk lag, polisväsende och åklagare i de enstaka fallen. Men det är något väsensskilt annat än att svepande avlyssna och kartlägga miljontals laglydiga medborgare utan att ange någon orsak. Det är inte rättssäkerhet, det är Stasi-metoder.
Och det hör inte hemma i Sverige.Rikspolisstyrelsen (RPS) och Säkerhetspolisen (SÄPO) oroade sig i sina remissvar för konsekvenserna för den personliga integriteten. RPS fastslog att förslaget ”innebär ett integritetsintrång som saknar motstycke i ett internationellt perspektiv”. SÄPO menade att förslaget ”tyder på en skrämmande brist på förståelse för de krav i fråga om skydd för personlig integritet som följer av regeringsformen och Europakonventionen om skydd för det grundläggande fri- och rättigheterna”.
Även Lagrådet talade klarspråk: ”Även om avlyssningen benämns signalspaning är det viktigt att understryka att resultatet är detsamma som när polisen verkställer hemlig teleavlyssning, dvs. det allmänna får del av sådan kommunikation mellan personer som annars är skyddad mot avlyssning. Det är således fråga om en massiv telefonavlyssning och förslaget innebär en kränkning av enskilds integritet som vida överstiger den kränkning som förslaget om buggning och preventiva tvångsmedel sammantaget innebär.”
Ett betydande problem gäller utbyte med andra länder av insamlad information. Vem avgör det? FRA? I propositionen framgår att materialet får delges andra nationer, men vilka och under vilka omständigheter? Det sägs vidare att dessa data inte är avsedda för underrättelserapportering, utan de är till för att utveckla FRA:s kompetens. Men det uppställs inga hinder för utbyte av information med andra länder. Frågan är om FRA kommer att beteckna information som delges utländska samarbetspartner som underrättelserapportering. Möjligheten finns att kalla det för något annat och då är det fritt fram för utlämnande. En möjlig anledning till insamlandet av dessa stora datamängder är att bygga upp sociogram och kartlägga vem som umgås med vem.
|
|
15 Juli 2008
| Länk
| POLITIK & SAMHÄLLE
| 1 kommentar
|
|
|
