www.smartahundar.se
Startsidan Blogg Fotoalbum Om mig Videoklipp Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
8
9
10
11
12
13
14
16
17
18
19
20
21
22
24
25
26
27
28
30
31
<<
December (2019)
>>


Påsk i vintertid

Så blev det påsk - en väldigt tidig sådan i år. Jag minns mina långfredagar när jag var barn.

De fredagarna var oändligt långa, affärerna var stängda och allt var en längtan efter att det skulle bli påskafton så godiset skulle komma fram.

Det är tur att tiderna har ändrats. Dixie skulle aldrig stått ut med en lång dag utan att något kul hände.

Imorgon på påskafton är en ledig dag här hemma.

Jag tänkte vi skulle trotsa den isande vinden och påbörja en spårning. Det går inte längre att vänta på en vår som i år är extremt sen.

Båda tjejerna är vana att använda nosen och nu ska vi grundligt börja om från början när det gäller spår. Så det får bli en raksträcka på hundra meter innan mål.

Ler för mig själv när jag minns när jag lade ett korvspår till Bonnie när hon var valp.
Hur jag gick på den öde stigen i skogen med en korv i ett snöre. Mötte en tysk turist som höll på att köra av vägen när han fick syn på mig.

Förstod efteråt att det måste sett konstigt ut med en fyllig haltande kvinna med en korv i snöre därute i skogen. Inte konstigt att den turisten stirrade och stirrade.

Men nu önskar jag alla mina läsare en fin påsk med mycket hundaktiviteter!

30 Mars 2018  | Länk | 2018 | 0 kommentar
I stargroparna för våren

Nu går vi här hemma och längtar något enormt mycket efter våren. Dixie har bara upplevt höst och vinter.

Den här veckan har vi kört mycket inneträning med nosework - det börjar bli lite tjatigt vid det här laget.

Men efter femton år med bordercollie som vi var tvungna att träna ute varje dag så känns det som en lyx att inte alla måsten finns längre.

De får rejäla promenader men inte så mycket träning utomhus.

Dixie är den mest intensiva unghund vi haft. Undrar hur andra lagottoägare har det? Hon har så mycket motor att jag ibland blir helt matt trots att jag är van vid hundträning.

Men det kommer lugna sig. Snart är hon lika lugn som Bonnie, hoppas jag. Bonnie blir glad när hon får träna men det är inget måste för henne. Så det är inte mycket lagotto i henne.

Men nu ska jag sätta mig och planera för träning och aktivitet så det är klart när våren kommer.

Det som står först på listan är koppelträning med Dixie som nu flyger omkring överallt och då menar jag överallt. Men för övrigt är helt säker när det gäller att vara lös.

Önskar mina läsare en fin helg trots regn och ruskväder!

24 Mars 2018  | Länk | 2018 | 0 kommentar
Sol och fullt ös

Den här helgen har solen visat sig från sin bästa sida.

Igår testade vi nosework utomhus. Då fick Bonnie chans att glänsa lite.

Alla är vi barn i början. Dixie är ju så superduktig på just nosework inomhus. När det gällde samma aktivitet utomhus visade det sig inte vara fullt så enkelt för henne.

Men snart kommer våren och då är det uteträning för fullt. Dixie är så oerhört intensiv så både Bonnie och vi andra blir trötta på henne.

Nu längtar vi efter att Dixie skall bli vuxen. Två täcken, några kuddar, några skor och lite annat har hon satt tänderna i.

Främst de stunderna hon varit ensam och antagligen haft långtråkigt.

Men efteråt glömmer man som tur var hur arbetsamt det här första året är.

Men ingen av hundarna kan stava till aggressivitet och bara det är värt mycket. Däremot är de mycket tajta med varandra och skapar egna små egenheter som ibland kan vara jobbigt.

Just nu har de fått för sig att de ska skälla, yla, prata när vi stannar bilen. Det låter som två vargar utifrån. Människor runt omkring undrar nog vad det är som låter inne i bilen.

Nu önskar jag mina läsare en fin vecka!

18 Mars 2018  | Länk | 2018 | 0 kommentar
Hundmöten genom 20 år

Har funderat på hur hundmöten har fungerat under alla år som jag haft hund, närmare 20 år så här dax.

Den första hunden Moa som föddes 2000 sa aldrig ett knäpp vid möten med andra hundar. Så var det fram tills hon blev åtta år. Då blev hon mycket grinig på andra äldre tikar.

Det var veckorna före löp som hon blev helt förbytt. Slängde sig handlöst i kopplet mot mötande hundar.

Fyrtio kilo hund i slutet av kopplet var inget kul.

Men vi löste det med p-spruta och så blev hon sitt forna snälla jag igen.

Den enda hunden som vi egentligen haft stora problem med när det gällde hundmöten var Chippen som föddes 2004. Han fungerade inte med andra hundar. Det fattades någonting i hans känsla för sociala kontakter med andra hundar.

Han skällde och skällde och skällde. En gång när han var lös rusade han mot en stor rottweiler som oxå den var lös.

Jag såg hur den stora hunden lyfte upp Chippen i luften och sen skakade om honom.

Jag sprang och skrek för de var en bit bort.

Sedan släppte han Chippen.

Vad hände då? Jo, Chippen ställde sig att skälla igen.

Det var en otäck händelse som tursamt nog slutade lyckligt, men med en hund som inte lärt sig någonting.

De andra hundarna som kommit efter Chippen har aldrig skällt vid hundmöten, vilket känns skönt.

Man lär sig på varje hund och det jag nu i efterhand kan se att vi gjorde fel med Chippen var att vi mötte hans skällande med ännu mer skäll vilket antagligen triggade honom än mer.

Men jag vill aldrig mer uppleva känslan av att det knyter sig i magen när man möter en hund.

Önskar alla mina läsare en skön helg!

Här hemma snarkas det för fullt efter en långpromenad på golfbanan.

10 Mars 2018  | Länk | 2018 | 0 kommentar
Nu väntar vi på Dixies löp

Jag trodde att Dixie skulle löpa när Bonnie gjorde det, men så blev det inte.

Dixie markerar och markerar och hormonerna far runt i kroppen på henne. Det är en plågsam tillvaro för både henne och oss andra.

Det spelar ingen roll hur mycket mental träning hon får i nuläget, hon blir inte nöjd ändå. Så nu väntar vi på att hon ska börja löpa och att hon ska bli i normalt läge igen.

Har läst att lagotto är en mycket egen hund som ras. Just nu visar hon på alla dessa sidor som jag bara kunnat skönja tidigare.

Hon vill styra oss hela tiden, skäller och låter när hon inte får som hon vill. Bonnie bara tittar på henne och undrar vad som hänt.

Bonnie har aldrig visat på lagottons egenskaper utan är nog mer lik en pudel i sitt sätt. Bonnie har varit en sjövild valp hon oxå men var aldrig en trotsig unghund, tror hon hoppade över det stadiet och blev vuxen direkt.

Det är på samma sätt med trotsiga unghundar som med ungdomar i tonåren.

Så med bestämda regler och massa kärlek ska vi nog komma igenom den här perioden oxå. Hon är ju inte vår första hund.

Stundtals kan jag längta efter åren med våra bordercollies, de var följsamma och löd minsta vink.

5 Mars 2018  | Länk | 2018 | 0 kommentar
Full rulle

Dixie är vår sjunde hund. Ibland är det tur att man glömmer mellan hundarna hur otroligt intensivt det här första året är.

Hon har ännu inte löpt och jag tror hormonerna spelar henne spratt.

Det har säkert varit lika slitigt med alla hundar och om man skulle kommit ihåg så blev det nog ingen mer fyrfoting.

Imorgon är hon åtta månader så det går dock framåt. Några skor har fått slängas, några kuddar har blivit ett minne blott. Hon är med överallt och då menar jag överallt. Kunde hon så skulle hon kliva in i tvättmaskinen... Bara ett exempel.

Men snart kommer våren och vi kan köra henne mer trött utomhus. I maj ska vi börja på en kurs med att prova på lite av varje.

Bonnie tycks även hon tröttna på den här intensiva kompisen stundtals.

Förra helgen hade vi trix-party med barnbarnen och då blev hon faktiskt rejält trött när lugnet väl kom här hemma. Ler.

Så när jag nästa gång börjar fundera på en valp ska jag läsa den här bloggen.

Nu ska det bli lite mental träning så får vi se om det går att trötta henne för en stund.

Önskar mina läsare en fin helg!

2 Mars 2018  | Länk | 2018 | 0 kommentar


12.000 webbutiker! | alltomklader.se
(c) 2011, nogg.se & lena andersson                                             Skaffa en gratis hemsida