I min vardag får jag se, höra och ta del av många frågeställningar, tankar och funderingar gällande egentligen allt mellan himmel och jord. Ibland är det saker som man kanske tycker är självklart över hur man tänker och känner, medan i andra fall så sätter det fart på tankeverksamheten. Ibland är det om etik och moral, ibland är det vad som anses vara rätt eller fel, ibland är det något som egentligen ingen har svaren på, utan det kanske bara är. Simple as that. 

Det som jag anser vara intressant i delarna jag får ta del av hur vi människor tänker, tycker och känner. Just i det avseendet att vi är olika. Det är något som jag alltid faschinerats av. Har alltid gjort det och kommer nog altid att vara så. Just för att jag är så pass intresserad av att förstå, tänker och funderar. I vissa fall är det kanske så att det kan ha sin nackdel, av den simpla anledningen att tankarna kör igång. Det handlar nog till största del om att jag vill förstå, att få ha en förståelse i allt. Kan tyckas som att det kanske är bra, men att försöka förstå allt är något som kanske inte allt som oftast är positivt. Fast jag ändå vill se det som något bra på ett eller annat sett iallafall. 

Som det här speciellt med just att vara snäll, är kanske i dagens samhälle "förbrukat" eller som jag själv ser på det är det nog något som tappat sin mening och blivit väldigt bortglömt ibland. Det är som att det ibland knappt existerar, vilket gör mig ganska illa till mods. I mina ögon är det något som är något fint. För mig är det något betydelsefullt och underskattat. Just av den enkla anledningen att det känns som att alla rusar fram i livet, man ska ha mest, bäst och använder armbågar och glömmer sina medmänniskor. Dom personer som faktiskt finns i ens liv, sträcker fram sina händer och blir undankörda. Vänliga själar som vill sina medmänniskor deras bästa, är något för mig något fantastiskt. Just i ganska många fall så begär dessa själar inte ens något tillbaka, det enda som dessa vill är väl. Vilket är något helt otroligt.
Så vackert. 
Enda som dessa vill är att se dessa lyckas. 

Någonstans så känns det som att de vänliga har försvunnit, vilket gör mig ofantligt illa till mods och ger mig faktiskt knipp i magen. För mig i min värld så är det så viktigt. Ibland tror jag det behövs stanna upp lite, för att inte missa något som är bra för en. 

Glöm inte dom som faktiskt vill er väl. 
Ta vara på dessa vänliga själar, dom växer inte på träd. 
Kom ihåg att ta vara på varandra, och ta inte någon för givet. 

- No act of kindness is ever wasted 
 

Det finns inget lätt sätt att försöka beskriva det jag känner. 
Vila i frid, världens finaste. 
Tack för de 10 åren som jag fick. 

Vi ses snart. 
Ta hand om varandra där i himlen. 
Aldrig glömd. 




 

Det finns miljoner tankar, funderingar och frågeställningar, men att få dem från hjärnan ut i fingrarna och få in dom på skärmen, är ibland väldigt svårt. 
Var ska man börja? Vad är det som är mest relevant? 

Så många tankar som allt som oftast springer runt där i huvudet som ska ut och bli till verklighet. Egentligen är det kanske så att man inte behöver säga det högt eller få ner på dom skärmen, kanske är det faktiskt så att man bara ser till att förverkliga det som man vill, utan att yppa ett ord. Ibland tror jag personligen att det är det mest effektiva sättet. 

Men ibland, någonstasns långt där inne, önskar jag att man vågade få ur sig det som man faktiskt vill. I ord. 

- Låt det bli till verklighet. 

 

Jag fick ta del av ett samtal, som egentligen är något man borde taq upp allt som oftare, än vad som faktiskt görs. Vi är ju människor, vilket betyder att vi kan fela, vi backar några steg ibland, men likaså ta några steg framåt. 

Jag utgår bara ifrån mig själv, som alltid. Men man besitter ju olika kvaliteer som också visar vem man är. Det som är så häftigt med just de är att visa saker har man bara, medans andra kvaliter behöver man jobba lite extra på. 

Jag har många saker jag behöver bli bättre på, utveckla och släppa på. Jag ser inte detta som något som helst negativt eller dåligt, utan det jag ser det som är att jag kan utvecklas, eftersom jag vet att jag har så mycket mer. Jag är inte fullärd, och det kommer jag absolut aldrig att bli helt. Logiskt enligt mig. 

Men de jag möts av är att många ser ner på sig själv av just den anledningen att man kanske inte är bra på just de där, eller att dom aldrig skulle klara just de där.  De som ofta glöms när man tänker sådär är just alla dom sakerna man faktiskt är riktigt grym på. Man måste våga ge sig själv cred för det också. Men att se vad man behöver jobba på är något enligt mig något positivt och friskt att tänka. Just av den anledningen att man har mer att ge och det gäller att inte tappa sig själv där. Stätta dig själv, be om stöttning/motivation/hjälp om så krävs. Det är styrka att be om hjälp, INTE svaghet! 

Jag blir ofta inspirerad av just att sitta och tänka på sånt, det är som att det är något som triggas igång av sånt. 

Den enda som någonsin kommer att kunna hindra dig från att inte satsa är dig själv. Statsa på dig själv. våga! 

Just keep going!
 

Efter en lång och mörk vinter, kom den ljumma och ljusa solen för att besöka oss. Det är alltid, oavsett hur många gånger man än fått uppleva det, så är det alltid lika pirrande, värmade och härligt. Är det de så kallade vårkänslorna som kommer in efter att man legat i ide under hela vintern? Det är liksom alltid samma sak varje år, det är som att föddas på nytt. Livet inom än börjar vakna igen. 
Fascinerande! 

Livet rusar i snabbt tempo framåt, och ärligt talat, tiden har nog aldrig gått så fort som den gör just nu. Jag vet inte om jag ska ta det på ett positivt sätt eller om det är dåligt? HA! Ja, hur man ska se på det är ju en personlig åsikt såklart. Det är ju så att det är ju för och nackdelar med båda. Precis som allt annat. 

På något sätt börjar balansen hamna på plats, samtidigt som det ändå känns som det är så mycket mer som egentligen skulle behöva ta mer plats eller att man skulle behöva ge det plats. Ja, det är en balansgång med allt i livet. 

Det är mycket som händer och mycket som är på gång, på många plan. Det är med spänning som avger sig inom mig. 

Med denna kryptiska text avslutar jag detta med; ta vara på varandra, ta vara på dom som verkligen bryr sig om dig, krama era nära och kära lite extra nu. 

over and out