Startsidan Blogg Fotoalbum Gästbok
Topplistor Om mig Videoklipp Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<
Februari (2019)
>>


Let´s take a walk down the memory lane

Sängen skulle det bli men det avbröts. Min bästa kompis, Helena, från Zürich ringde mig. Dom skulle gå ut och festa där nere nu och allt kom tillbaka till mig.

Att flytta till Zürich 2005 är det bästa som jag har gjort. Zürich är en av de bästa städerna som finns, det är Europas hjärta. Zürich har allt, det jag var ute efter fanns där. Att leva ett liv i lyx blev en vana för mig, att pengar var obegränsade var vardag. Att gå ut och äta dyrt och dricka det dyrast vinet var inget speciellt efter ett tag, jag hade allt.
Att man träffar nytt folk när man flyttar är en självklarhet. Jag minns första året där nere, när jag bodde själv i en lägenhet och innan HAN kom in i mitt liv så träffade jag en av de underbaraste människorna som finns. Fransmannen. En kille som bodde granne med mig. Det finns mycket att säga om denna tid men mycket ska vara osagt. Det bästa är en han är en som finns kvar idag. Alla kompisar man träffade där nere första året är de bästa människorna som jag har träffat. Alla från Sverige, Kanada, Australien, USA, Spanien, Bangladesh, ja alla betyder mycket för mig.

Att åka till Milano och shoppa en helg, att åka upp till Alperna, åka till Tyskland var vardag för mig och vilken underbar vardag det var! Att gå ut med Helena och ta en sangria är något som jag saknar, att bara vara där.

Jag vet i början så hatade jag en del av Zürich. Man är tvungen att köpa sina egna sop påsar där nere (och dem var dyra), slängde man inte soporna i Zürich säcken fick man böter. Att köpa mat var en plåga, jag visste inte vad jag skulle köpa för allt var konstigt. Att ingen förstod engelska var en pers och allt var superdyrt. Men.

Efter ett tag lärde jag mig att leva där och att leva där var drömmen. I Borås kunde man inte gå och köpa kinamat klockan fyra på morgonen. Här kunde man inte gå ut en söndag och se folk, man kunde inte ta tramen varsomhelst och här levde alla instängda i sina hus/lägenheter och var själviska. Jag blev en ickesvensk efter ett tag och att flytta tillbaka hit var svårt till en början.

Jag skrev ovan att jag hade allt. Jag hade allt förutom en sak. Den saken har jag hittat här hemma nu. Att ha det stabilt med en pojkvän som man älskar så oerhört mycket är värt allt. Att ha ett stabilt liv och att inte leva i fara, lögn, svek och ovisshet betyder oerhört mycket för mig. Jag levde ett galet och ett galant liv där, ett liv som ändrade mig som person. Att det var svårt att komma hem och kämpa här hemma var svårt, men nu så inser man att allt var värt det. Visst saknar jag utomlandslivet, men jag har det bra nu och jag vill inte byta bort det.
7 Januari 2011  | Beatrice | 0 kommentar
Namn:
E-post:
Webbplats:
Kom ihåg mig?
Din kommentar:
vilken färg har solen: (för att lura spam robotar)




hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & omaka brudar                                             Skaffa en gratis hemsida