Kultur, litteratur, grekisk kärlek, konst, Irland, film, belgare
Startsidan Blogg Fotoalbum Gästbok
Debatt Topplistor Om mig Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<
Oktober (2019)
>>


Sucker Punch

Otäck.
12 April 2011  | Länk | Film | 0 kommentar
Jag ska bli regissör

Min vän ville ha tips på skräckfilm men jag kom inte på så mycket. Då fick jag en fantastisk filmidé.

Joey Ramone säger:
Åhh jag kommer inte på någon läskig skräck annars.
Jag kan spela in en skräckfilm.
Den ska heta Nakenfisen.
소피아 säger:
Det låter läskigt
Joey Ramone säger:
Den ska vara enormt läskig.
Det ska handla om någon jätteläskig person som går omkring naken jämt och gör läskiga saker.
Och polisen ska kalla honom Nakenfisen.
5 April 2011  | Länk | Film | 0 kommentar
Barry Lyndon

Jag såg "Barry Lyndon" och min fyraåriga syster kom och höll mig sällskap. Hon älskade filmen och sade att Lord Bullingdon var hennes pojke.
27 Mars 2011  | Länk | Film | 0 kommentar
Ringaren i Notre Dame

Så. Josh Brolin+Tim Burton+Ringaren i Notre Dame säger ryktena.
Ska jag bli överlycklig eller extremt orolig? Jag menar, det är en av mina favoritböcker, men...kommer det att bli underbart eller kommer de att förstöra allt?
2 Mars 2011  | Länk | Film | 0 kommentar
Milk

Alltså, Gus Van Sants "Milk" (som förresten är en av mina favoritfilmer). Varför säger alla "var är flatorna?"- den handlar om Harvey Milk, kände han inte en massa flator så gjorde han inte det. Dessutom är det ju faktiskt med en cool lesbisk tjej i en rätt stor roll.
2 Mars 2011  | Länk | Film | 0 kommentar
Black Swan

Black Swan (Darren Aronofsky) alltså, jag ska inte avslöja några detaljer, men FY FAN vad slutet var...intensivt! Vackert!
1 Mars 2011  | Länk | Film | 0 kommentar
The Naked Civil Servant

Jag tittade på "The Naked Civil Servant" (Jack Gold) om Quentin Crisp. Den gjorde mig glad- vad modig herr Crisp verkade vara! En riktig fjolla som stod på sig och vågade vara den han var. Härligt.
1 Mars 2011  | Länk | Film | 0 kommentar
Sommarlek

Jag tittar på Bergmans "Sommarlek". Huvudpersonen tänker för sig själv: "Om jag riktigt känner efter...så är jag ju...glad." Sedan ler hon mot sig själv i spegeln och räcker ut tungan. Fick mig att le. Så fint.
1 Mars 2011  | Länk | Film | 0 kommentar
Topp 3, Bergman

1. Persona
2. Såsom i en spegel
3. Nattvardsgästerna
1 Mars 2011  | Länk | Film | 0 kommentar
Les Enfants Terribles

Jag såg nyss filmatiseringen av Jean Cocteaus "Les Enfants Terribles" (eller "De förskräckliga barnen" som den heter på svenska), regisserad av Jean-Pierre Melville. Jag läste att Cocteau, som hade några fingrar med i spelet, var mycket nöjd med filmen och det kan jag verkligen förstå! Den var verkligen bra och följde boken utmärkt, dessutom såg alla (nej, nu ljuger jag, för jag tänkte mig inte Paul blond, och jag tänkte mig Dargelos mindre babyfaced, men nästan alla) ut precis som jag föreställt mig. Ibland blir man så glad.
28 Februari 2011  | Länk | Film | 0 kommentar
Frisk som film

Jag såg filmatiseringen av "Frisk" (Todd Verow) och den var sjuk (...höhö), men den traumatiserade mig inte för livet- och jag hade inte ens någon att hålla i handen! Den var obehaglig- såklart- men Dennis Coopers bok var fortfarande väldigt mycket värre. Ungefär som Pasolinis "Salò" vs Sades "Sodoms 120 dagar".
26 Februari 2011  | Länk | Film | 0 kommentar
Tenebre

Dario Argentos "Tenebre" från 1982 är så bra och obehaglig (fantastisk stämning, verkligen) att jag känner mig glad i flera dygn.
24 Februari 2011  | Länk | Film | 0 kommentar
Ingmar Bergmans "Ansiktet"

Hur sjutton kunde Max von Sydow vara så stilig i lösskägg och smink?
22 Februari 2011  | Länk | Film | 0 kommentar
Sherlock, Sherlock!

Nej, nu måste jag skriva om BBC-Sherlock (regisserad av Paul McGuigan och Euros Lyn) som jag i vanlig ordning såg efter alla andra- fast nu gällde det faktiskt bara någon vecka.
Jag älskade den- den var så mysig! Speciellt första avsnittet, jag satt med runda ögon, pirr i magen och fladdrande hjärta och var glad. Jag kom på mig själv med att vara lite kär i Sherlock (och hans fina hem) och önska lite i smyg att jag var Watson- jag vill också vara sådär Watsonigt gullig och bo tillsammans med Sherlock, jag vill också ha en egen Sherlock i mitt liv!
Jag längtar efter nästa säsong. Jag har verkligen inte fått nog av Sherlock. Och, ehrm, Moriarty. Han var en stilig filur med underbar röst- det var något fantastiskt fascinerande med den där rösten.
21 Februari 2011  | Länk | Film | 0 kommentar
Dorian Gray 1945

Jag ser om "The Picture of Dorian Gray" (av Albert Lewin) från 1945. Ouch vad stiliga alla är. Henry ser exakt ut som jag föreställde mig när jag läste boken.
18 Februari 2011  | Länk | Film | 0 kommentar
Sodomi

Jag googlar ordet "sodomi" flera gånger i veckan. Faktiskt inte av en vidare dirty anledning. Det är för att komma till en mycket trevlig blogg som handlar om gayfilm (eller HBT-film kanske man ska säga). "Sodomi- det är svårt att låta bli!" kallas den och det är därför jag sodomi-googlar.

Adressen är http://gayfilmer.wordpress.com/
17 Februari 2011  | Länk | Film | 6 kommentarer
Åsneskriande

Jag förstår mig inte på de där fula skrien skådespelerskorna alltid skrek i gamla filmer. "IiiiiiiiiiiiiAAARGH!!! IIIIIIIAAAAAAAAARGH!!!" Varför skrek de på det viset?
17 Februari 2011  | Länk | Film | 0 kommentar
Marat/Sade

HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA.

http://c.imagehost.org/view/0974/marattt

Det är varken porr eller virus. Det är en bild på en väldigt seriös Marat från filmen "Marat/Sade" och en flinande fransman.
14 Februari 2011  | Länk | Film | 0 kommentar
Dr Jekyll och Mr Hyde

Jag har sett två filmatiseringar- Rouben Mamoulians från 1931 och stumfilmsversionen från 1920 av John S Robertson. Båda har varit väldigt bra (om än väldigt olika från boken, men det behöver ju inte alltid betyda något negativt) och dessutom har skådespeleriet varit häftigt som bara den. John Barrymore (huvudrollen från 1920) och Fredric March (från 1931), de kan de. Ja djävlar.
13 Februari 2011  | Länk | Film | 0 kommentar
Mitt undermedvetna

Inatt drömde jag att jag sålde min "The Life of Emile Zola"-DVD. Varför?
Och varför drömmer jag bara meningslösa drömmar? (Vilket kanske är tur, för jag avskyr drömlika drömmar. Det är obehagligt.)
11 Februari 2011  | Länk | Film | 0 kommentar
The House That Screamed

"The House That Screamed" från 1969 av Narciso Ibáñez Serrador (stiligt att heta Narciso!). Den var tjusig, subtil och faktiskt ganska sexig. Jag gillar när filmer handlar om (nästan) bara män, eller som i detta fall (nästan) bara kvinnor. Stämningen var underbar.
11 Februari 2011  | Länk | Film | 0 kommentar
Dr Caligari

“No matter what roles I play, I can’t get Caligari out of my system.”
~Conrad Veidt, 1939
9 Februari 2011  | Länk | Film | 0 kommentar
Evil Dead

Först var det meningen att Sam Raimis "Evil Dead" skulle heta "Book of the Dead", men sedan kom de på att ingen tonåring skulle vilja se en film med ordet "book" i titeln. Det tyckte jag var skojsigt och kanske lite sorgligt också.

För övrigt så tycker jag om "Evil Dead". Den är fin och har mysiga, läskiga ljud i sig. Nu ska jag se tvåan. Den verkar ganska brutal.
9 Februari 2011  | Länk | Film | 0 kommentar
Gudfadern

Igår såg jag Coppolas "Gudfadern".
Den var väldigt bra! Synd att jag var så trött när jag såg den.
Jag tänkte som såhär: 1. Don Corleone var en gullig farbror. 2. Maffiakarlarna kanske hade lite våldsamma metoder emellanåt, men nog hade de stil alltid. Hövliga kindpussar, artighet och tjusiga kläder. Hade jag försökt pussa någon gubbe på kinden sådär hade jag nog bara fått ett skamligt förslag eller en snyting.
8 Februari 2011  | Länk | Film | 0 kommentar
The Butterfly Effect

Jag såg om "The Butterfly Effect" (Eric Bress och J Mackye Gruber) i lördags. Den är obehaglig. Kaosteorin är väldigt intressant. Jag föredrar directors cut-slutet så det är så läskigt misantropiskt. I bioslutet är sensmoralen mer "det är okey att mixtra med det förflutna" och det känns fel.
6 Februari 2011  | Länk | Film | 0 kommentar
Frisk

Det var rea på region 1-filmer på en skiv/filmaffär och jag hittade "Frisk" (regisserad av Todd Verow, 1995) som är baserad på Dennis Coopers bok ("Kluven" på svenska, Vertigo förlag).
Jag är dock inte säker på att jag vågar se den. Boken var obehaglig som sjutton- välskriven men obehaglig, typiskt Dennis Cooper. Den var dock det mest obehagliga jag läst av honom- jag mådde verkligen dåligt efteråt och jag har ingen aning om det var hungerssmärtor i magen eftersom jag ätit dåligt den dagen eller om allt var på grund av obehaget jag kände. Dennis Cooper själv ogillade att en viss sak från boken var utesluten ur filmen. Detta tog udden av det allra värsta i boken och jag var glad att det var med- men då är alltså filmen utan detta "skyddsnät". Jag har sett äckliga och hemska filmer förr, men med tanke på min rent fysiska motvilja när jag läste "Kluven" är jag rädd att bli traumatiserad för livet av filmatiseringen, hilfe!
...jag vill hålla någon i handen!
3 Februari 2011  | Länk | Film | 0 kommentar
The Ruling Class

"The Ruling Class" (Peter Medak) från 1971. Brittisk överklassgalenskap. Visste inte om jag skulle skratta eller skrika rakt ut. Valde att skratta. Lång men väldigt underhållande. Väldigt märklig. Jag tyckte mycket om den. Det är ju så kul med brittisk överklassgalenskap.
2 Februari 2011  | Länk | Film | 0 kommentar
Breakfast on Pluto

Jag såg "Breakfast on Pluto" (Neil Jordan). Den var mysig. Kitten var en charmig tös. Jag skulle vilja läsa boken- fast jag har hört att den ska vara deprimerande! Det var inte filmen i alla fall.
Blasierlas. Jag är så trött att det är äckligt.
30 Januari 2011  | Länk | Film | 0 kommentar
En lyckad kväll

Jag har ost, juice och Bergman ("Tystnaden").
27 Januari 2011  | Länk | Film | 0 kommentar
Barry Lyndon

Stanley Kubricks "Barry Lyndon" trollband mig. Den tog andan ur min hals- bildligt talat eftersom jag nog fått en enorm syrebrist om jag inte andades på tre timmar. Det var en så fantastiskt vacker film. Underbart foto. Underbar musik. Underbart allt. Ibland rös jag av välbehag. I en scen nära slutet tuggade jag nästan av mitt eget lillfinger. Jag är kär, kär, kär.
27 Januari 2011  | Länk | Film | 0 kommentar
Repet

"Rope" (Alfred Hitchcock) är underbar. Det märks att den är baserad på en pjäs (fast de elaka Hollywoodtyperna tog bort det allra bögigaste ur pjäsen så biopbesökarna inte skulle bli för rädda). Jag har märkt det, att jag gillar filmer som är lite teatraliska- kanske för att jag inte har råd att gå på teater särskilt ofta på riktigt?
"Rope" handlar alltså om två stiliga, elitistiska bögar som vill utföra det "perfekta" mordet genom att mörda sin (enligt dem) lägre stående "kamrat". Med ett rep. Sedan tycker de att det är en bra idé att ordna en middagsbjudning och ha kroppen i en kista som står i samma rum. Knäppskallar. John Dall är kaxig och pratar om rep och att nacka kycklingar halva kvällen. Farley Granger är mest skakig och nervös. Mycket bedårande.
27 Januari 2011  | Länk | Film | 0 kommentar
Höstsonaten (Bergman)

Jag såg nyss Ingmar Bergmans "Höstsonaten". Tänka sig, så mycket ångest som får plats i en film! Nog för att Bergmanfilmer inte brukar vara så muntra men den här gjorde riktigt ont i hjärtat att se. Jag vet inte vem jag tyckte mest synd om, mamman eller dottern. Båda tycktes, liksom, se förbi varandra. Hela tiden.
Jag tyckte mycket om filmen- jag är väldigt glad i Bergman.
26 Januari 2011  | Länk | Film | 0 kommentar
A Serbian Film

"A Serbian Film" (regisserad av Srdjan Spasojevic) handlar om en avdankad porrstjärna som accepterar en otroligt välbetald roll i en konst/porrfilm för och av de extremt rika och perversa, det enda han får veta i förväg förutom betalningen är att "den är lite absurd". Inspelningen visar sig vara en fruktansvärd orgie i blod, våld, perversioner, lidande och död.
Det är en otroligt mörk historia, och även om man får se mycket i bild är det värsta kanske det man inte får se, det man själv får tänka, det är en film som fick mig att känna mig mitt uppe i en väldigt otäck mardröm. Klart sevärd- men bara om man är beredd på och öppen för en film vars hemska bilder och handling stannar i huvudet en lång tid framöver. Om man inte är en sådan som brukar sitta vid datorn och titta på lemlästade kroppar och bilder på självmordsoffer- då tycker man kanske att den är ganska tam.
26 Januari 2011  | Länk | Film | 0 kommentar
Rude Boy

Jag tittar på filmen "Rude Boy" (av Jack Hazan och David Mingay).
En massa britter som skriker, spyr och slåss och en massa, massa The Clash som spelar och sjunger (allra mest "White Riot") och pratar. Topper Headon som boxar en sandsäck för att sedan gå över till att boxa en britt. Jag blev väldigt psykad av att Paul Simonon spottade på golvet som Joe Strummer några minuter senare krälade omkring på. Mick Jones har en fantastisk dialekt. Jag blir lite förälskad i allt utom spyorna och spottet.

Jag reagerar oroande på fenomenet Clashrumpor. Först kunde jag inte låta bli att jämföra Joes, Micks och Pauls rumpor när de filmade dem bakifrån (jag kom fram till att Joes var tjusigast, Pauls var minst och Micks var störst) och sedan, när de zoomade in på Pauls stjärt, insåg jag att min hand sakta men säkert närmade sig skärmen. Vad är detta!?
26 Januari 2011  | Länk | Film | 0 kommentar
Nattvardsgästerna (Bergman)

Ingmar Bergmans "Nattvardsgästerna" är en alldeles underbar film om tvivel, trosfrågor, självförakt och andra svårigheter. Gunnar Björnstrand är otroligt bra och stilig som den febrige (och då menar jag både bokstavligt och bildligt) pastor Tomas Ericsson.
Se den, för all del!
25 Januari 2011  | Länk | Film | 0 kommentar
Guinea Pig-filmerna

Jag tittade faktiskt på alla, även om jag fick samla mod i en månad efter "Flowers of Flesh and Blood".

"Guinea Pig: Devils Experiment" (Satoru Ogura, 1985) var elak.

"Guinea Pig 2: Flowers of Flesh and Blood" (Hideshi Hino, 1985) var vidrig. Det spelar ingen roll att jag mådde otäckt på grund av en avtändning på doktorsknark, det faktum att jag nästan, nästan seriöst ville hugga en yxa i huvudet på mig själv några timmar senare för att sluta tänka på filmen gör den till en ganska säregen upplevelse. Det var sången i slutet. Fy satan så ruggigt det var.

"Guinea Pig 3: He Never Dies" (Masayuki Kuzumi, 1986) var skitrolig. En kille psykar folk han känner genom att visa inälvorna för dem. Sina egna inälvor. Exhibitionist där.

"Guinea Pig 4: Devil Woman Doctor" (Hajime Tabe, 1986) var ful. Ful och rolig. Lite ond, japansk Monty Python sådär.

"Guinea Pig 5: Mermaid in the Manhole" (Hideshi Hino, 1988) var äcklig. En massa infektioner och förruttnelse.

"Guinea Pig 6: Android of Notre Dame" (Kazuhito Kuramoto, 1988) var mest konstig. På ett ganska irriterande sätt.
20 Januari 2011  | Länk | Film | 0 kommentar
Faust (Jan Svankmajer, Ernst Gossner)

Alltså, Faust (Jan Svankmajer och Ernst Gossner, 1994). Först kände jag mig lite förbryllad, en massa människor som gick omkring och sedan kom det en höna, men därefter blev filmen hur tuff som helst. Fulsnygga dockor och teater och allt möjligt. Det var extremt roligt när Fausts kompis, en gycklardocka, tillkallade och skickade iväg Djävulen fram och tillbaka.
Ja, djävlar (no pun intended). Det är en film jag måste se om snarast. Underbart.
Dessutom är det en bonus att filmens originaltitel, "Lekce Faust", låter väldigt skojig. Liksom, lekce på dig själv du! Jag kollade upp ordet via google translate, tydligen så betyder det "lektion", men det låter mer som ett skällsord eller något.
20 Januari 2011  | Länk | Film | 0 kommentar
Gerry (Gus van Sant)

Jag ligger i soffan och tittar på Gerry (Gus van Sant, 2002). Jag är inte säker på att det är rätt film att se när reptilhjärnan styr- eller så kanske det är just rätt film för ändamålet.
Den börjar med två killar i en bil. De kör i flera minuter. Jag lyckas nästan övertyga mig själv om att detta är vad som kommer att visas i nästan en timme och fyrtio minuter- och inser dessutom att jag i det fallet troligen skulle ha lurat mig själv till att uppskatta det på grund av en patetisk liten fäbless för pseudo-konstnärligheter i den stilen som jag kan ha ibland. Fnittrar lite roat åt killen som "liknar Matt Damon" (som för övrigt är Matt Damon). Efter ett tag är de två huvudpersonerna (som båda heter Gerry) faktiskt ute ur bilen.
När de börjar prata blir jag först förvirrad och tror att jag råkat få tag på en dubbad version. Sedan inser jag att det trots allt är engelska de talar. Finner mig därefter frustandes av skratt åt alla möjliga scener som inte är menade att vara roliga. Gerry och Gerry går, jag skrattar. Gerry står på en hybrid mellan klippa och sten medan den andre Gerry säger åt honom att hoppa ner, jag skrattar. Att Matt Damon-Gerry hade en tröja på huvudet vid ett par tillfällen var också förskräckligt roligt, troligen för att jag först trodde att det var en mycket malplacerad stickad mössa för att därefter se det som ett par kaninöron.
Jag blev mer än en gång övertygad om att de bytt plats på skådespelarna- är det inte Matt Damon-Gerry som står på klippstenen nu istället för den andre? Nähä. Det var visst bara jag som var paranoid och trodde att Gus ville luras. Gerry och Gerry fortsätter att gå, det promeneras mycket i filmen, Gerry och Gerry traskande i öknen får mig att tjuta av skratt när jag insett det- att de går mycket.
Av någon anledning ryckte jag till vid varje scen som inte enbart innebar gående eller naturbilder- allt från att Gerry stannar till och kliar sig till att Gerry hoppar ner på marken.
Sedan känner jag att jag gillar filmen också, såvida ingenting fruktansvärt avskräckande hinner hända under dess sista sjutton minuter.

Edit: Den var bra.
20 Januari 2011  | Länk | Film | 0 kommentar


12.000 webbutiker! | alltomklader.se
(c) 2011, nogg.se & Jean Paul Marat                                             Skaffa en gratis hemsida