LisaViola
Startsidan Blogg Fotoalbum Gästbok
Topplistor Om mig Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<
Augusti (2019)
>>


Inspirationen är borta.

Alla mina krav. Alla mina mål. Borta. Allt försvinner mer och mer.

Tack för att ni lyssnar.

X.

Lisa Arveroth
20 Oktober 2011  | Länk | Verkligheten | 0 kommentar
Same shit every time.

Same shit every day. Same shit every time. Allt går dåligt. Allt skiter sig. Och just nu ser det ut som att jag har sprungit här alldeles för många gånger utan någon nytta. Bara för att hitta tillbaka hem. Jag har bara sett samma sak om och om igen. Men nu när jag tittar tillbaka vet jag att jag inte kan få det jag gjort ogjort eller göra allt bra. Jag vet nu en sak. Jag kan inte göra allt bea igen. För att jag är för rädd för att stå här helt själv. Utan dig. För du är allt jag behöver. Så lämna mig. Led mig. Göm mig. Älska mig. Hata mig. Ta mig här ifrån. Ta sönder mig. Bara ifall jag får vara med dig. Bara så att jag får vara nära dig. All den här tiden har jag kännt mig ensam utan dig. Försöker att hitta vidare. Du väntade på att jag skulle försvinna men jag kunnde inte. Jag är för fäst vid dig. Jag är för rädd för att vara utan dig. För jag behöver dig. Du är hemma för mig. Utan dig, inget mig. Du sa att du skulle finnas där, men vart är du nu när jag väl behöver dig? Men jag ska inte klandra dig. För du betyder allt för mig, och jag klarar inte av att förlora dig mer. Du är mitt liv. Lyssna på mig! Du får göra vad du vill med mig, förutom att försvinna helt. Du måste lyssna på mig. Det är det enda jag begär av dig. Du får all min tid. Jag vill att du ska komma hem till där du hör hemma. Hos mig. Jag är så lycklig när du är här. Jag skulle berätta hur mycket du betyder för mig. Jag skulle göra allt för dig. Jag skulle vara din för evigt. Men så ser det ut just nu, fungerar ingenting.

Tack för att ni lyssnar och bryr er.

X.

Lisa Arveroth
18 Oktober 2011  | Länk | Saker som man helst vill glömma | 0 kommentar
Det kommer annat emellan.

Jag kommer att glömma dig en vacker dag. Allt kommer att försvinna. Allt kommer att förändras. Jag saknar dig. Men inte lika mycket som jag gjorde förut. Så mycket drama. Jag orkar inte. Jag vill möta dig någonstans där jag vet jag förstår dig. Din ögonfärg skiftar färg i ljuset. Så jag vet inte om du ljuger eller inte. Den här platsen är någon annans. Jag är inte rädd. Dina ögon kan titta nu. De kan se igenom mig. Du tänker på mig. Du går brevid mig, men jag hamnar efter. Jag måste hitta ut. Hur ska man älska någon som har älskat någon förut? Jag lät honom att komma in. Jag gav dig all skuld. Även fast det är jag som brukar ta allt. Jag är elak. Tack. Var hon vackrare än mig? Jag orkar inte springa mer. Det är inte mig du tänker på. Det är någon annan. Allt är ensamt. Jag är ensam. Om du undrar vad jag tänker på är det inte alls som du tror. Det är mycket värre. Mina drömmar är alldeles för svåra. Var hon vackrare än mig? Jag tänker mer på saker som jag skulle kunna få och sådant som jag inte har mer än på det jag har. Gräset är mycket grönare på andra sidan. Jag orkar inte springa mer. Du ser mig inte längre. Du ser mig inte alls. Du ger mig ingen chans att förklara mig. Du ger mig inga svar. Du ställer inga frågor. Så jag skulle lika gärna bara kunna gå härifrån. Jag skulle lika gärna kunna vara på ett bra ställe. Nätterna är långa. Alla mina dagar är långa, men nätterna är värst. Min kärlek har brunnit ut. Jag kan inte ens andas nu. Du ger mig inget val. Jag kan inte sova. Vart har du tagit vägen? Jag gav upp. Nätterna gör mig så oerhört svag. Nätterna gör mig så obetydlig, så liten. Jag skulle lika gärna kunna vara ett enda litet löv på en stor lönn. Jag skulle lika gärna kunna vara en enda liten droppe i det stora havet. Jag skulle lika gärna kunna vara någon annan, men ändå skulle ingen bry sig. Jag skulle fortfarande bara vara liten, obetydlig, precis som vem som helst annars. Jag ser inte ens mig själv i spegeln längre. Jag ser någon person som knappt har ett liv. Som knappt har en själ. Som inte har någonting kvar förutom sitt hjärta som bultar på som vanligt. Ibland skulle det nästan vara bättre ifall det var tvärtom. Att mitt hjärta skulle sluta slå istället för att allt annat skulle vara dåligt. Men nu finns det ingenting att försvara. Jag ska inte ta upp det något mer. Jag behöver inte ens förklara. Du förstår mig ändå inte. Så vad spelar det för roll hur mycket jag än förklarar. Om jag ändå redan har gett upp? Jag sitter helt ensam. Jag försöker att le. Men misslyckas. Jag har för långa nätter framför mig. Varför ska jag se fram emot något som inte är roligt. Kan kärleken ta skada? Jag försöker att sova hela dagen. På andra sidan jorden. För mycket tid att tänka på hur du är för mig. Jag vet att det går över. Det är nog lika svårt för dig. Men ändå allt är jobbigt just nu. Det regnade idag men finns det en mening med det? Det regnade idag. Jag vill visa dig det. Jag vill att du ska se. Jag vill tacka min mamma för det. Har du en kram att ge? Jag kan inte glömma dig, Det finns ingenting att göra. Jag ser allting hos dig. Du är underbar. Det finns för mycket vackert här i världen men hur kan jag inte se det? Har du en lösning på hur jag ska göra? Antagligen inte. Jag tror jag har valt fel val. Saknar du mig inte är det väl ditt val. Jag får väl tacka dig ändå. Har du ett svar? Kommer jag att få tillbaka dig, så som jag hade dig förut? Jag ligger gömd under snön. Jag har fastnat under ytan och får inte luft. Jag vill minnas allt jag glömt bort. Säg mig, är jag som förut?

Tack för att ni lyssnar, försöker förstå eller hjälper mig på ett eller annat sätt.

X.

Puss Och Kram Lisa Arveroth
17 Oktober 2011  | Länk | Verkligheten | 0 kommentar
I´m lost without you

I mörkret ser alla katter gråa ut, men för mig lyser varje hjärta igenom. Hur mörkt det än är ser jag fortfarande hur bra människorna som är runt omkring mig är. Alla har sitt egna ljus som bara jag kan se. Varje person ger ifrån sig ett speciellt ljus och jag kan se hur starkt och svagt det beroende på vilket humör jag är på. Jag kan se hur mycket energi det går åt att vara just en själv. Jag ser hur mycket energi det går åt att gå upp på morgonen. Jag kan se hur mycket allt går åt skogen när det blir fel. Jag kan se hur svårt det blir för folk som inte har det så bra som de brukar ha det. Det kan jag känna eftersom jag inte kan se eller tänka på annat. Jag kan bara se hur andra har det via att jag fokuserar. Jag ser varje individ som ett ljus sken och jag kan se hur bra och dåligt de mår. Jag kan se hur allt fungerar genom att vara så här. Det är skumt.

Tack för att ni lyssnar.

X.

Puss Och Kram ifrån Lisa Arveroth
12 Oktober 2011  | Länk | Vänner och Familj | 0 kommentar
Black out

Jag har fastnat med huvudet kvar i marken. Jag har gömt mig men vet inte för vad. Jag vill komma upp men vet inte hur jag ska göra. Tiden smälter ihop. Jag vill minnas saker som jag glömt bort. Jag har varit så trogen. Men nu vet jag inte vad jag är. Allt är verkligen svart, jag minns inte vad jag håller på med. Allt är som ett enda luddigt surr. Allt är suddigt och oklart. Jag ligger gömd för omvärlden. Jag har fastnat med mina minnen ifrån förr. Allt är så långt borta. Allt var så enkelt. Innan jag försvann. Innan allt blev som det blev. Men ändå vet jag inte hur det blev så här. Eller gör jag? Tiden är annorlunda men är jag verkligen så annorlunda? Har allt ändrats? Nej, jag är fortfarande samma tjej. Jag längtar ut. Jag försöker verkligen hitta ut. Jag försöker hitta ut ur den här verkliga mardrömmen som inte går att vakna ur. Det är min verklighet. Det är mitt liv. Det är min tid. Jag kan inte tänka längre. Jag kan inte känna några känslor. Jag kan inte må bra. Jag kan inte må dåligt heller för den delen. Jag försöker se positivt som vanligt, men det går bara inte. Det finns inget positivt att se. Det finns inget bra. Förutom att jag ändå finns, jag är här av en anledning. Jag är här för att göra alla glada, göra så att alla ska må bra. Det spelar ingen roll att mitt liv förstörs på samma gång som jag hjälper andra. Det spelar ingen roll att mitt hjärta är så sönderrivet som det är, bara att alla andras är hela. Det gör ingenting för mig ifall allt går åt skogen med mig, bara att ni mår bra.

Jag kommer alltid att lyssna på vad ni söger. Jag kommer alltid att påverkas på ett sätt som är svårt att säga hur det går till. Jag gör vad som helst egentligen, bara det att jag inte kommer att göra illa dig i framtiden, eller ifall jag skulle vilja ha ett liv i framtiden, att jag åtminstone har en grund till ett liv. Mitt Liv. Min Familj. De är viktigast för mig. Mina vänner tillhör min familj i vissa sammanhang. Så när jag säger min familj så räkna med dig själv om jag sagt att jag bryr mig. För jag bryr mig om allt. Jag bryr mig om dig.

Tack för att ni lyssnar och kanske bryr er om mig.

X.

Kram Lisa Arveroth (flickan som ser frammåt)
9 Oktober 2011  | Länk | Verkligheten | 0 kommentar


hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & Lisa Arveroth                                             Skaffa en gratis hemsida