|
|
|
|
|
Må
|
Ti
|
On
|
To
|
Fr
|
Lö
|
Sö
|
| | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | |
| |
Juli (2019) |
|
|
|
|
| (1) |
|
| (1) |
|
| (2) |
|
| (6) |
|
| (2) |
|
| (1) |
|
| (1) |
|
| (3) |
|
| (3) |
|
| (1) |
|
| (1) |
|
| (3) |
|
| (3) |
|
| (1) |
|
| (8) |
|
| (3) |
|
| (2) |
|
| (2) |
|
| (6) |
|
| (2) |
|
| (2) |
|
| (2) |
|
| (4) |
|
| (1) |
|
| (1) |
|
| (2) |
|
| (9) |
|
| (2) |
|
| (1) |
|
| (3) |
|
| (8) |
|
| (1) |
|
| (2) |
|
| (2) |
|
| (1) |
|
| (2) |
|
| (3) |
|
| (3) |
|
| (8) |
|
| (3) |
|
| (3) |
|
| (6) |
|
| (6) |
|
| (7) |
|
| (3) |
|
| (8) |
|
| (6) |
|
| (11) |
|
| (10) |
|
| (14) |
|
| (18) |
|
| (11) |
|
| (6) |
|
| (9) |
|
| (13) |
|
| (11) |
|
| (10) |
|
| (11) |
|
| (13) |
|
| (13) |
|
| (23) |
|
| (30) |
|
| (56) |
|
| (3) |
|
|
|
| (30) |
|
| (14) |
|
| (3) |
|
| (9) |
|
| (8) |
|
| (11) |
|
| (7) |
|
| (0) |
|
| (4) |
|
| (0) |
|
| (9) |
|
| (6) |
|
| (8) |
|
| (6) |
|
| (3) |
|
| (6) |
|
| (3) |
|
| (11) |
|
| (3) |
|
| (1) |
|
| (2) |
|
| (1) |
|
| (6) |
|
| (3) |
|
| (3) |
|
| (2) |
|
| (1) |
|
| (13) |
|
| (7) |
|
| (1) |
|
| (1) |
|
| (3) |
|
| (13) |
|
| (11) |
|
| (2) |
|
| (1) |
|
| (3) |
|
| (2) |
|
| (23) |
|
| (10) |
|
| (3) |
|
| (2) |
|
| (1) |
|
| (56) |
|
| (18) |
|
| (8) |
|
| (2) |
|
| (3) |
|
| (1) |
|
| (13) |
|
| (6) |
|
| (1) |
|
| (2) |
|
| (3) |
|
| (11) |
|
| (7) |
|
| (2) |
|
| (2) |
|
| (1) |
|
| (1) |
|
| (10) |
|
| (3) |
|
| (2) |
|
| (2) |
|
| (1) |
|
| (2) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Inlägg: 413 |
| Kommentarer: 148 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
 |
Måndag 2013-07-01.. en god gärning.. :)
Nu blev ni allt förvånade, va?? Nytt inlägg efter bara en dag... Vad kan det beror på?? En obeskrivlig längtan efter att få dela med mej av mitt lite enformiga och enkla liv?? Eller att förgylla eran tillvaro med ett par rader i cybervärlden?? Kanske för mycket fritid ??
Idag har jag gjort en god gärning... En mycket god gärning faktiskt, och jag känner mej allt lite småstolt. Jag bjöd en för mej helt okänd person på en kopp kaffe. En kopp kaffe som Cafe Stigs på Värnamo sjukhus kommer ge till någon som inte är så väl bemedlad. Någon som kanske inte kan unna sej lyxen att avnjuta en god kopp efter ett läkarbesök, eller när vem som helst som som har det skralt i kassan, kan få sätta sej ner en stund och dricka en kopp kaffe..
Detta är ganska nytt, men jag har sett det i Göteborg på en del av caféerna där och blev så glad när jag såg att Stigs anslutit sej till fikaställen med varmt hjärta.. Jag betalde för en extra kopp som noga noteras och för varje kopp jag lägger till, lägger även Stigs en kopp... Det betyder att jag idag gav kaffe till TVÅ personer... Och fatta hur skönt det kändes... För en ynka summa av 17 kronor vet jag att två personer kommer få en lite trevligare dag än annars... :)
Så håll utkik alla goa vänner där ute i världen... leta efter cafeér, matstället etc som har denna policy.. Det kan heta allt från "suspenderat kaffe" till nåt annat som berättar att de skänker mat eller fika till de som inte själva har råd... Och hatten av med djup bugning för de som startat detta ... Ni är i allra högsta grad vardagshjältarna som med små medel gör stora skillnader...
----------------------------------------------
Just nu ligger mina aktiviteter lite lågt och jag väntar med iver på att den sista svullnaden ska ge med sej... Precis där implantatet är fastsatt är det fortfarande irriterande ömt och det svider allt bra mycket om jag inte passar mej... Så vis av erfarenheten så tar jag det lite piano och försöker varva vila med lagom aktiviteter... En konstform i sej ska jag lova.. :)
Alla hästarna går på halvfart och tycker livet är gott nu när den värsta värmen har gett med sej.. De senaste dagarnas regn har inneburit en frist från blinningar och andra vidriga flygfän. Snart är det dags att köra igång dom lite försiktigt och just nu håller jag på att planera för glatta livet vad det är vi ska fokusera på och i vilken ordning det ska ske...
Electro, den vackre lille pojken, tycker ju det här med att gå upp vid sidan är världens grej.. Han kan inte fort nog visa hur snabbt han fattar och det blev många skratt när han visade mej hur han tyckte den spanska skritten skulle utföras... Men efter många turer så blev det godkänt i ett par steg i alla fall...
Han fullständigt älskar när vi leker och kan hålla på hur länge som helst och bjuder friskt till det han tror sej förstå... Så mitt ansvar blir ju att noga visa vägen och går det galet måste jag rannsaka vad jag förmedlade för fel... Han är en formidabel läromästare.. :)
Whilma är Whilma och hon är tryggheten själv. Hon tycker det är så skönt med egen tid och har inga betänkligheter alls att lägga beslag på mej hela tiden.. Hon hänger med i det jag begär och nästa steg med henne blir att försöka få henne, inta bara att vika sej från trycket, utan att forma sej runt trycket... Ni vet, lite öppna och sluta...
Whilma är ju den som jag åker runt lite på när jag orkar och fast hon är så stark som hon är så är hon förvånansvärt lättstyrd. Hon svarar väldigt fint på det jag begär och hon är en mästare i att följa en känsla... Noggrannhet och mjukhet är nyckelorden för hennes utveckling...
Freja, allas våran Mamma Gullan är precis som vanligt... Hon är med på det hon tycker är skoj, resten får jag arbeta lite mer med.. Hennes passion här i livet är mat, kel, mat och kel, inte nödvändigtvis i den ordningen... Men ger jag henne tid och lagom svårigheter så hänger hon på och en taggad Freja är en rolig Freja..
Vilket steg hon har!! Och vilken arbetsglädje när jag lyckats hitta rätt knappar...
Ett par veckor efter operationen tog jag och kravlade mej upp på henne och fast det bara blev en liten tur i lilla hagen så kändes det att hon tyckte det var kul... Utmanar jag Freja rätt så blir det rätt...
Nästa steg för Mamma Gullan blir att bjuda till det där lilla extra och sen ska hon och jag ut i skogen...
När jag fått lite mer ordning på min rehabilitering ska jag se till så jag och nån av hästarna tar oss till Hällekis för vidare utveckling.. Det är så mycket jag vill lära mej och för varje gång jag tillbringat en stund med hästarna så inser jag hur ytterst lite jag vet... Men med rätt vägledning och coaching kommer jag en bra bit på vägen...
Men för det behövs en transport och laglig dragbil... Hm, det får bli nästa projekt... ett ekipage som möjliggör min och hästarnas utveckling i vår strävan efter harmoni och samspråk... ååh, jag vet precis vad jag vill ha.. jag vet precis... Hur däremot vet jag inte...Men jag tror jag har ett par månader på mej att fundera ut det.. Det ska nog bli bra ska ni se... :)
Va rädda om er där ute i den stora riktiga världen... vi hörs en annan dag.
Kramelikram på er
//G
|
|
1 Juli 2013
| Länk
| Juli 2013
| 1 kommentar
|
 |
|
