Nu sitter man här med skämskudden igen och funderar på vart sommaren har tagit vägen. Snipp, snapp, snut, så var juli månad slut. I ett svisch och i ett svasch och simsalabim så passerade augusti och vi vänder blad i almanackan och har påbörjat september månad…

I didn’t see it coming!!

Eller jo, när juli månad går sin gilla gång så brukar det till slut bli augusti vare sej man är beredd eller inte, och som en naturlig följd av det så kommer september illans snabbt…

Så, här är vi nu. Efter en av de kallaste och tråkigaste julimånader i mannaminne så höll augusti sitt löfte om friska mornar och soliga dagar. Det blev mycket tid över till å rida och leka med hästarna, men även ett tufft beslut fick tas och Kiowa vandrade vidare till De Evigt Gröna Ängarna.

Roxi har varit med en del nere i skogen och den lille spjuvern tar allt med ro. Han är så trygg och nyfiken, en väldigt behaglig kombo, och hänger med på det mesta. Nu introducerar vi så sakteligen mot turer vid hand med Ina blandat med lite lekar runt tunnorna utan sällskap. Nån sa till mej att han kommer bli underbar när han är färdig och jag är beredd och hålla med… Min fina lille paintaloosa och jag kommer ha mycket skoj ihop….

Ina och jag tar oss ner ett par gånger i veckan ner till skogen med Anneli och Manfred och aldrig är hon väl så lycklig som när hon får ta sikte på hans svans och njuta av att vara ute i skog och mark… Mitt nästa mål är att kunna ta med Whilma vid hand de dagar som Annelie inte är här.. Och så ska vi börja rida till Brobacken för lite markarbete i ridhuset…

Och så har vi ju älskade Prinsessan Guld-Lock som också ska sättas i gång lite stilla efter sommarens lata dagar. Hon är lite för bred för mej å rida på, men vi jobbar på det och leker lite vid hand under tiden…

Men det roligaste med hela sommaren är att Moa bestämde sej för att hon vill ge Lidköping en chans och flyttade upp i augusti. Allt har fungerat jättebra och hon stortrivs i sin nya skola. Det är allt en jäkla skillnad på skola och skola och det är inte utan att jag mår lite illa när jag tänker på hur viktigt det blir att man väljer rätt för sina barn. Idag ser hon fram emot skolan varje dag och tycker t o m matten är rolig, mot tidigare då det var motigt och hon inte fick hjälp av lärarna på rätt sätt. Hon är omtyckt i klassen och hittat sin bästis. Tänk så bra det kan bli ibland..

Vi tröskar för fullt de dagar vädret bär och det är bråda tider för alla på gården. När Jörgen är iväg på Hästhalla så tar jag och Moa kalvarna och snart är hon så duktig så hon sköter det själv… Känns gott för en tonåring med en liten extra slant för gott arbete…

Idag blir det lite av varje och jag hoppas på en tur neråt skogen lite senare. Men först är det frukost och sen lite stalltjänst…

Va rädda om er så hörs vi snart igen. Jag lovar att det inte ska ta så lång tid tills nästa gång.

Kram på er alla

// G