|
|
|
Må
|
Ti
|
On
|
To
|
Fr
|
Lö
|
Sö
|
| | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | |
|
December (2019) |
|
|
|
(1) |
|
(1) |
|
(4) |
|
(9) |
|
(32) |
|
(37) |
|
(44) |
|
(33) |
|
(12) |
|
(2) |
|
(5) |
|
(2) |
|
(3) |
|
(8) |
|
(7) |
|
(6) |
|
(17) |
|
(19) |
|
(27) |
|
(18) |
|
(18) |
|
(17) |
|
(13) |
|
|
(2) |
|
(5) |
|
(11) |
|
(294) |
|
(4) |
|
(6) |
|
(13) |
|
|
|
|
Inlägg: 335 |
Kommentarer: 188 |
|
|
|
|
|
|
|
|
So bye-bye, Miss American Pie.
|
|
|
|
Where is my mind?
|
|
|
|
What if I wanted to break? Laugh it all off in your face, what would you do?
|
|
|
|
2013, please be a good year.
|
|
|
|
kaos.
|
|
|
|
The art of suicide.
|
|
|
|
Too young to notice, and too dumb to care.
|
|
|
|
Are you a saint, or a sinner?
|
|
|
|
Vissa saker måste man göra annars är man bara en liten skit.
|
|
|
|
An angel with a shotgun.
|
|
|
|
"Let the pain be your teacher, not your master."
|
|
|
|
Hej, The Biggest Fucking Douchebag Ever heter jag. Vad heter du?
|
|
|
|
life can do terrible things.
|
|
|
|
play it, pause it, fast forward it.
|
|
|
|
Why do the stars glow above?
|
|
|
|
"Om du kan inte simma, hur ska du rädda de som håller på att drunkna?"
|
|
|
|
Replace my heart ache and my pain.
|
|
|
|
Unprepared to carry on.
Söndag var bra. Måndag var okej. Idag är allting piss. Jag skulle åka till BUP igår, men det gick inte att väcka mig eftersom jag gick och la mig runt sex på morgonen. Idag skulle jag åka till BUP, men jag orkar inte. Inte just nu. Mamma ska ringa till de och sen ringa till mig. Vi får se vad som blir sagt då. Och vi får se vad som blir sagt när jag ska prata med soc om behandlingshemmet idag. Jag är nervös. Lite för nervös, kanske. Jag vet inte. Jag har haft en konstig dröm. Men den var ändå rolig. Och skön. Men det får jag inte skriva här. Den är kanske lite för personlig, och den tränger sig in i mina nya fantasier. Det där låter fel. Men det är inget sånt. Äsch. Jag älskar mina förvirrande drömmar, fast jag hatar de på samma gång. Inne på toaletten i gallerian och biografen gjorde jag och Heidi väldigt idiotiska saker. Våran beroende börjar gå överstyr igen. Och jag känner nästan att det är mitt fel. Jag hatar mina känslor och tankar just nu.
|
18 December 2012
| Länk
| dear diary.
| 1 kommentar
|
|
|
|
Maybe this year I wont be sad on Christmas.
|
|
|
|
"Du lämnade spår."
|
|
|
|
coming and going, asleep and awake, in bed at the hospital.
|
|
|
|
and it’s filled with people who are filled with shit!
|
|
|
|
"Get out of my head!"
|
|
|
|
joy and misery.
|
|
|
|
Det är ett krig mellan mig och dig, psykvården.
|
|
|
|
jag behöver känna mig behövd.
Jag kan inte spraka ut honom. Jag kan inte låsa dörren. Jag är för svag. Jag behöver honom. Han behöver mig. Och jag behöver känna att jag behövs nånstans. Jag måste ta hand om honom, jag måste. Jag ska vara trogen. Jag lovar. Jag ska, jag ska.
|
11 December 2012
| Länk
| Arthur, min älskade.
| 2 kommentarer
|
|
|
|
I just made you up to hurt myself.
|
|
|
|
no chance of recovery.
|
|
|
|
manic state of mind.
|
|
|
|
"Min vän"
|
|
|
|
You said this is suicide, I said this is a war.
|
|
|
|
Tillbaka till verkligheten.
"Du kommer inte att vara här den tjugoförsta." Andreas hade nog rätt.
Jag är utskriven. Igen. Egentligen borde jag vara inlagd tills jag kan flytta till en behandlingshem. Men de slängde ut mig för att de behöver plats, antagligen. På vägen hem grät jag som ett jävla barn. Men jag tror inte att någon såg det. Jag vet faktiskt inte varför jag grät. Jag och Anna pratade lite, och vi kom fram till att personalen vill inte att vi ska skaffa vänner på avdelningen. Så fort någon är vän med någon annan, skrivs en av de ut. Men nu hoppas vi att Anna blir också utskriven snart, så vi kan träffas. Vi ska vara hemma hos henne och göra vad vi vill. Hon har Aspergers syndrom och misstänker att jag också kan ha det. Vi är så lika att det är nästan läskigt. Vi tänker likadant, vi förstår varandra. Och nämligen så har jag också en ätstörning. Ingen diagnos, men med åren har jag lärt mig att lita på patienterna mer än på läkarna. Och när mamma såg mig och Anna igår tyckte hon att vi var lika på nåt sätt. En till fantastisk vän jag har fått på det där stället. Där har jag ju också fått någon som är mer än en vän.
Vi får se hur många gånger jag kommer att hamna på BUP akuten igen. Jag har två år tills jag fyller arton. Sen blir det vuxen psyk. Och antingen så kommer jag att komma tillbaka hela tiden, eller kommer att stanna där för alltid. Tills jag tar livet av mig, för att det kommer att hända nån gång. Igår har jag pratat med Josef och sagt att jag känner att jag misslyckades med allting, för att jag kommer tillbaka hela tiden. Då sa han att den hemska sanningen är att det var de som misslyckades, för att de kunde inte ge mig den hjälp jag behöver. Men det är för sent för att hjälpa mig.
|
6 December 2012
| Länk
| dear diary.
| 1 kommentar
|
|
|
|
"Det var ju så uppenbart!"
|
|
|