suicide note lullaby.
Startsidan Blogg Fotoalbum Gästbok Om mig Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<
December (2019)
>>


Mars - vi börjar om?




För att läsa detta blogginlägg krävs att du loggar in med ett lösenord




burn this fucker... down!

Jag är rätt så nöjd med min septum. Jag känner att jag har äntligen klarat av nånting - alldeles själv. På lördag blir det antagligen snakebites. Sen kanske angelbites. Och då kommer jag att vara... ganska väldigt nöjd med det. Tror jag. Jag är dock rädd att min kropp kommer att "avvisa" piercingarna och jag kommer att vara tvungen att ta ut alla. Jag vill inte. Imorgon ska jag träffa Elin, min hemterapeut och kanske tjejen som kommer att vara min ny handläggare efter Elin slutat. Och så kommer hon antagligen att sluta sen. Just my luck! Jag borde ju för fan vänja mig vid sånt. Nästa vecka blir det kanske också nån fika med Madde.
Jag skulle skicka brev och paket redan i måndags, men det slutade som vanligt. Jag borde ju skärpa mig med sånt. Jag hatar mig själv för det.
Men imorgon - jag ska skriva ett brev till Heidi, så att hon kanske tänker efter. Sen ska jag fortsätta med uppgifter till svenskan, och sen ska jag försöka att skriva berättelsen. Jag vill skriva nånting fint, nånting som kommer att röra alla som läser.

Jag är ganska trött just nu, let’s call it a night.
27 Februari 2013  | Länk | dear diary. | 1 kommentar
today was a good day.

Än så länge är allting bra.
27 Februari 2013  | Länk | dear diary. | 1 kommentar
And we both go down together




För att läsa detta blogginlägg krävs att du loggar in med ett lösenord




boring.




För att läsa detta blogginlägg krävs att du loggar in med ett lösenord




det kommer inte att sluta bra.




För att läsa detta blogginlägg krävs att du loggar in med ett lösenord




Jag trampar på mina egna byxben och gör allting svårare för mig själv.

Jag vill bara slippa verkligheten nu. Jag vill sitta och skriva, och skriva, och skriva, och sen skriva ännu mer. Jag vill tappa bort mig in i min fantasi och aldrig komma därifrån. För att verkligheten gör för ont. Det värker i ryggraden och svider i magen. Jag är trött på att ha ständig ont. Jag vill vara fri från smärtan. Låt mig fly ifrån den.
24 Februari 2013  | Länk | dear diary. | 0 kommentar
Trauma?




För att läsa detta blogginlägg krävs att du loggar in med ett lösenord




three years of pain.

Så det fanns en tid där mina ärr inte syntes så mycket.
23 Februari 2013  | Länk | dear diary. | 0 kommentar
fy fan, vad jag förstör för andra!




För att läsa detta blogginlägg krävs att du loggar in med ett lösenord




två brev.




För att läsa detta blogginlägg krävs att du loggar in med ett lösenord




through the blood he can look, see the life that he took




För att läsa detta blogginlägg krävs att du loggar in med ett lösenord




FUCK YOU AND YOUR HAPPINESS




För att läsa detta blogginlägg krävs att du loggar in med ett lösenord




Jag är mitt ute i ingenstans och vet inte var jag ska ta vägen.

Det känns i alla fall så. Jag vet inte längre vad jag ska göra. Åka eller stanna, dö eller leva. Elin har sagt att om jag inte bestämmer mig till den tjugoåttonde (jag har i princip en vecka på mig, för att jag ska sluta skjuta upp det) så ska soc och mamma "ta beslutet för mig". Jaha. Och nu vet alla vad som händer. Nej, jag orkar inte. Jag behöver en time out. En paus, vad som helst. Det här går för fort! Jag vill inte, jag vill inte, jag vill inte. Jag kan nämligen komma hem om det inte funkar. Men jag antar att då är jag tvungen att stanna där i minst en månad...? Seriöst, hjälp. Jag drunknar. Jag orkar inte. Jag kan inte. Jag vill dö. Allting känns så hopplöst och jag vet ingenting längre.

Och rakbladets vassa kanter har blivit mitt morgonkaffe.
20 Februari 2013  | Länk | dear diary. | 0 kommentar
I saw Satan laughing with delight.




För att läsa detta blogginlägg krävs att du loggar in med ett lösenord




ångest nivån stiger upp.




För att läsa detta blogginlägg krävs att du loggar in med ett lösenord




men jag vill ju skriva!

Skriva, skriva, skriva. Skriva är det enda jag egentligen vill göra just nu, men inga ord rinner ur mig när jag skär och letar efter nånting vettigt. Ingenting!
17 Februari 2013  | Länk | #writerproblems | 0 kommentar
You selfish bitch; I hope you fucking burn in hell for this shit

Jag började gråta hysteriskt efter att jag pratade med pappa. Och sen började jag tänka på hur mycket jag saknar honom egentligen. Jag hatar, hatar, HATAR horan som har hjärntvättat honom.
Och vad gjorde du det för, din jävla idiot? Du förstörde en familj, du förstörde oss. Du har ingen jävla aning hur många gånger jag låg på sängen och grät på grund av det du gjorde. DU. Du, din äckliga hora. Jävla slampa, du är ju sjuk i huvudet. Jag önskar att jag kunde säga det i ditt ansikte idag. Jag skulle inte vara rädd, nej. Jag tycker att du kan bara gå och dö, jag kan till och med gräva ett jävla hål i marken, bara för din jävla kista. Jag skulle gräva ett hål så djup att även om du skulle förvandlas till en jävla zombie skulle du aldrig komma upp. Jag hatar dig, din jävla äckelhora. DÖ.
16 Februari 2013  | Länk | dear diary. | 0 kommentar
Blandat, smått men icke gott.




För att läsa detta blogginlägg krävs att du loggar in med ett lösenord




usel dag.




För att läsa detta blogginlägg krävs att du loggar in med ett lösenord




istället för att skriva.

Jag ville skriva något, men ingenting verkade vara bra. Så jag satt och "ritade".
15 Februari 2013  | Länk | #writerproblems | 0 kommentar
"Du ser alltid så förstörd ut, så trött."




För att läsa detta blogginlägg krävs att du loggar in med ett lösenord




men ni förstår ju ändå inte.

Elin har varit här, och det första hon sa när jag öppnade dörren var
"Oj. Jag har aldrig sett dina armar förut."
Jag har en konstig dag igen, så vi har inte fikat. Vi var hemma hos mig och pratade om behandlingshemmet, om alla saker som jag "ska" göra. Jag tror att alla vet hur allting kommer att sluta. Om jag nu placeras på ett behandlingshem, så blir det antagligen inte frivilligt. Prima!
Jag vet inte om det är bara nånting jag tror, eller nånting som bara jag ser... men när jag pratade med Elin idag, så verkade hon vara jättestressad. Mer än vanligt. Hon blev distraherad väldigt lätt, hon höll på att glömma bort vissa saker. Hon var bara en enda röra, egentligen. Hon har berättat att hon har fått jättemycket jobb. Elin var inte Elin idag. Det var nåt som inte stämde. Jag vet inte, det känns som det. Men det kanske inte är så.
Imorgon blir det jobbigt för mig. Faktiskt.
Jag ska åka till Östhammar med mamma. Det blir runt åtta på morgonen. Sen får jag vänta.
Klockan tio - psykolog.
Klockan elva - Elin & kvalificerad kontaktperson.
Klockan tre - Madde!
Jag har två saker som jag måste prata om med Madde. För att Elin tänker vara så elak att hon ska be My att ringa Madde på eftermiddag för att kolla om jag har pratat med henne om det. Två saker - angående träning, och angående blodprov. Träning och blodprov, träning och blodprov. Jag ska nog komma ihåg det. Annars så finns det telefon. Ah.
Jag tänkte att jag ska kanske också slänga in mitt eget förslag apropå morgondagen. Jag ska kanske åka buss tillbaka. Kanske. Om jag klarar allting så blir det bra. Då får jag komma hem och slänga mig på sängen, och sova.
Men åh! Jag kan ju ta med mig nån skrivbok och äntligen börja skriva! Jag kan skriva när jag är hos mamma på jobbet. Då blir jag inte distraherad. Kanske lite, det beror på om Katrin kommer dit med Tia. Då kan jag bli lite distraherad av att hunden springer överallt.

Just nu lyssnar jag på en låt som påminner mig om psyk. Jag har lyssnat på den ganska ofta när jag var där, jag vet inte varför. Och plötsligt får jag en känsla som påminner mig om hur det kändes att ha nånstans att ta vägen när hemma var inte säkert. Sjukt. Blä, nej, jag vill inte komma ihåg det.

Och imorgon, bara för min egen skull, tänker jag göra nånting snyggt med håret och klä mig sådär lite snyggt också. Haha, min självförtroende & självkänsla är så förstörda att det där kommer inte att hjälpa!

Men ja. Jag har gjort kort idag. Faktiskt. Ska kanske göra nåt mer.
Jag ska i alla fall gå till ica med mamma. Usch, jag orkar inte gå ut när det är sånt väder, men... jag vill köpa en ny skrivbok. Så meningslöst dock. Jag har tiotals skrivböcker hemma och hälften av de är nästan tomma. Men det är mitt "författare-problem". Om jag vill börja med nåt annat så måste jag ha en ny skrivbok. Det känns nytt, det känns fräscht, det känns... bättre. Eller nånting i den stilen.

Jag måste duscha snart. Men det är så mycket annat som jag vill göra!
Luu, ta dig samman för helvete!
13 Februari 2013  | Länk | dear diary. | 0 kommentar
kallas det här för depression?

Elin ska komma till mig imorgon, och vi ska åka till Österbybruk och fika. Men åh, jag vill inte! Jag orkar inte! Jag vill bara gömma mig under täcket och dö.
12 Februari 2013  | Länk | dear diary. | 0 kommentar
Get out your guns, battles begun.




För att läsa detta blogginlägg krävs att du loggar in med ett lösenord




Distant voices calling.

Lyssnar på:
Ozzy Osbourne - See you on the other side

Det är ganska mycket folk här hemma just nu. Eller... åh, ganska mycket för mig. Det finns en skitmassa väskor och skor utanför dörren till badrummet, så det är nästan omöjligt att gå på toa utan att snubbla på nånting. Fast jag klarade det. Skicklighet, kallas det! Alice och hennes "gäng" tittar på film. För nån stund pratade de jättemycket - även fast filmen var på. Jag förstår att man kan kommentera filmen lite då och då, men jag trodde inte att man kan prata så mycket. Det var ju nästan värre som tjejerna i biografen när jag kollade på "Paranormal Activity". Äh.
Jag har faktiskt skaffat facebook. Jag har gjort det förut, men jag orkade liksom inte använda det. Men den här ska jag försöka använda. Tror jag. Alltså, jag typ hatar sidan redan. Eller... jag hatar bilder på människor. Jag vill bara gråta så fort jag ser bilder på andra, då är det bara "varför kan inte jag vara så smal, så fin, så bra?". Jag duger ju aldrig. Jaja, och då säger alla "det gör du visst!", men... Alla vet att sånt funkar inte längre. Det blir ju bara värre.
Jag har inte kunnat gråta på sistone. Även fast jag ville, och det kändes som att jag skulle kunna börja böla som en galning när som helst. Men jag kanske kommer att gråta mig till sömns idag. Eller nåt. Det är faktiskt söndag nu. Men det är bara några minuter efter midnatt, så jag antar att det kanske inte räknas? Skitsamma.
Jag hatar att jag vill göra så många saker, men blir distraherad så lätt. Ojdå, fy skäms på mig då. Jag har kollat på en film med farmor idag. Och en scen gav mig en idé till en ny berättelse. Så nu har jag ganska många att jobba på. Jag tror inte att jag har börjat med nån av de som jag skulle. Fy skäms på mig, igen.
Jag är så trött.

Idag/igår har jag ätit så jävla mycket. Så nu kommer jag antagligen att sluta äta. Fast nej. Jag kommer att äta, men inte lika mycket. Jag känner mig tjock när någon säger "oj, va mycket du har ätit idag!" och jag vill inte vara tjock. Bläbläbläää.

Jag ska väl underhålla mig på något sätt nu. Godnatt.
9 Februari 2013  | Länk | dear diary. | 2 kommentarer
weekend off.




För att läsa detta blogginlägg krävs att du loggar in med ett lösenord




Be careful what you wish for ’cause you just might get it




För att läsa detta blogginlägg krävs att du loggar in med ett lösenord




ingenting är okej.

Det var bara Elin som kom. Det var helt okej. Men jag vill gråta ändå. Jag vet fortfarande inte vad jag ska göra. Imorgon ska jag träffa min psykolog.
Jävla skit.

Och Elin sa att adressen som Heidi gav mig är nog rätt.
Så jag ska skicka brev imorgon!
6 Februari 2013  | Länk | dear diary. | 1 kommentar
Fy helvete, jag hatar sånt här!

Om en halvtimme (16.15) måste jag vara beredd för att träffa Elin och kvalificerad kontaktperson. JAG VILL INTE! För det första - jag orkar inte. För det andra - jag vill inte träffa andra som ska tränga sig in i mitt liv.
Tänk om jag råkar tycka om henne, men sen måste hon också sluta? Jag vill inte träffa nya personer, för att jag blir fäst vid de för lätt. Och sen måste de sluta.
Lisa, Jennifer, Anette, Therese, Hilla, Elsa, Micke.
Jag vill inte, jag vill inte, jag vill inte.
Jag vill gråta.
6 Februari 2013  | Länk | dear diary. | 0 kommentar
A generation lost in space

Jag vet egentligen inte vad jag ska skriva. Jag skulle ta blodprov igår, men jag orkade verkligen inte. Så jag skulle göra det idag istället, men ingen väckte mig. God dammit.
Så nu sitter jag på mammas säng och lyssnar på musik. Jag vill skicka brev-jäveln till Heidi, men adressen, till behandlingshemmet, som hon angav verkar inte vara... rätt. Jag hittade en adress på deras hemsida, men jag är inte säker om den är... rätt. Uh, jobbigt.
Hamlet sitter med mig. Han spinner och jag vet fortfarande inte vad jag kan skriva.


~ Vi är så jobbiga. Vi är så förvirrade, och vi är vilse.
Vi försöker att hitta oss själva, men det är bara svårare och svårare för varje dag.


Oh, and there we were all in one place
A generation lost in space
With no time left to start again
6 Februari 2013  | Länk | dear diary. | 0 kommentar
Jag kommer ihåg.

Det var oktober.
Jag vaknade mitt på natten för att jag hade ont i magen. Jag ville skrika och be någon om hjälp, men ångesten lät inte orden komma till ytan.
Jag lyckades till slut somna om, men vaknade hela tiden. På morgonen var allting bättre, men dagen var hemsk. Jag kommer ihåg hur äcklad jag var bara av att titta på mat. Jag vägrade dricka min näringsdryck, och sköterskan sa att jag får helt enkelt dricka den om nån timme, eller så. Senare satt jag och Amanda och skulle göra vänskapsarmband. Men då kom Torun och tvingade mig att dricka det. Amanda fick gå till sitt rum och jag fick inte göra armband med henne förrens jag drack klart min näringsdryck. Så jag drack lite, mest för att kunna vara med Amanda.
Lunchen var inte så trevlig heller. Jag ville inte äta alls, och sa att jag ska äta senare, när alla är klara. Jag fick äta med en av mina favorita sköterskor, Ellinor. När jag grät och sa att jag hade ont i magen och sa att jag ville inte dricka min energidryck så gjorde hon inget. Hon sa att det är väl ingen idé att hon försöker tvinga den i mig.
Tjejerna på avdelningen gjorde bullar. Jag orkade inte, så jag gick till mitt rum (och antagligen låg på sängen och bölade). Sköterskor kom till mig och kollade hur jag mådde, och de gjorde det oftare än tidigare. Och jag ville verkligen åka hem, men alla sa att jag var inte i skick för att åka hem än.
Sen var det fika och jag mådde lite bättre. Det var nån sköterska som kom till mig och sa att jag skulle försöka äta lite. Jag, Amanda, Moa och Tea satt vid bordet och pratade och hade det allmänt trevligt. Men senare på dan var allting bara skit. Jag hade så mycket ångest. Amanda sa att vi kan spela tv-spel. Så det gjorde vi, men ändå var det nånting som ville riva isär mig. Vi satt och jag grät. Jag kunde inte stå ut med mina tankar. Ellinor kom och frågade;
"Är det okej, Amanda?"
Jag mådde ännu sämre, för att jag visade min svagaste sida till någon som jag ville få att tro att jag är stark. Men vi alla visste att jag var svag. Jag var helt enkelt slut och behövde lite tid för att få ut allting.
Jag gick till mitt rum och Ellinor kom med mina mediciner. Jag grät så mycket att jag kvävdes när jag drack min c-vitamin. Ellinor frågade också om det känns bättre, eller om hon ska stanna lite med mig. Jag ville vara lite ensam. Då gick hon ut och jag satt på min säng och fortsatt gråta. Jag försökte att lugna ner mig och andas. Jag hörde att nånting prasslade bakom dörren. Jag såg nån skugga, men inget hände. Jag satt och tittade. Inget hände, men prasslet var inte borta. Jag gick fram till dörren och hörde att någon städade upp pärlor. Så jag tänkte att det var nog det som orsakade ljudet. Jag öppnade dörren, och då hoppade Moa upp. Hon försökte "skicka" en lapp under dörren. Den var från Moa och Amanda. Vi skrattade, och jag började gråta igen när jag läste vad som stod på den. Vi kramades och sa att vi skulle sakna varandra när vi skrivs ut. Sen satt vi och spelade Fyra I Rad. Jag och Amanda fuskade lite också!
När det var bara jag på avdelningen (det blev lite sorgligt, eftersom det var i princip fullt innan), hängde jag upp lappen ovanpå min säng. Det var där tills jag skrevs ut.
Och igår har jag, äntligen, hängt upp den ovanpå min säng i lägenheten.
För andra kan det kanske vara bara några ord på papper, men för mig är det så mycket mer!
5 Februari 2013  | Länk | mina fina vänner. | 1 kommentar
Fy.

Jag hatar honom för att jag älskar honom.
5 Februari 2013  | Länk | Arthur, min älskade. | 0 kommentar
we accept the love we think we deserve




För att läsa detta blogginlägg krävs att du loggar in med ett lösenord




we all wanna be famous.




För att läsa detta blogginlägg krävs att du loggar in med ett lösenord




Har jag verkligen blivit sån?




För att läsa detta blogginlägg krävs att du loggar in med ett lösenord




I can still remember how that music used to make me smile.




För att läsa detta blogginlägg krävs att du loggar in med ett lösenord






hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & Jag är en Zebra.                                             Skaffa en gratis hemsida