I måndags blev det träff och lite träning med Ilas fantastiskt söta lillasyster Yra. En alldeles underbar liten hund som verkligen kunde konsten att charma. Lite försiktigare och lite lugnare än Ila, lite snällare och lite mildare. Annars samma fart och uppsyn, lika skällig och lika smart. Så otroligt mysig var hon i varje fall och ville helst pussas hela tiden. Yra och Kat lekte fint ihop och hon visade upp fina lydnadsgrunder. Ska bli spännande att följa denna fina lilla hund! Söt, eller hur!?

Lite nattjobbande där Kat under paus fick busa med jobbarkompis stora dobermann. Han var lite väl stor och burdus kanske men Kat är så himla cool med andra hundar. Visar sig liten och underlägsen men är snart på för att jaga efter. Hon fick också träffa litet människobarn som klappade henne och som Kat pussade på handen. Borde väl låta henne träffa barn oftare men har inte så många runt mig längre sen allra bästa grannen med de fyra barnen flyttat en timme bort. De är otroligt saknade av både mig och hundarna. Teo var på väg bort till deras hus för någon dag sen, ville väl hälsa på hans bästa lekkompis Chilli, hästarna och barnen. Fick försöka förklara att det bor andra där nu, inte lätt och lite ledsamt.

Ikväll lydnadsträning i inomhushallen. Teo plockade rätt pinne i vittringen och gjorde mig glad. La sig inte helt okej i fjärren, gjorde bättre inkallning där han minsann la sig på "ligg" och gjorde toppenfin sättande under gång. Känns som att det går framåt och åt rätt håll i alla fall. Ila har börjat lydnadsträna sig mot tvåans moment. Fjärren med för mycket energi i kroppen blev inte helt fin så måste lära sig rätt teknik. Supersnyggt läggande under gång. Inkallning med ställande på kort avtånd ser ut som en alldeles ypperligt bra början. Hon ställer sig riktigt snyggt och snabbt på "stå". Får gå vidare med att länga avståndet. Sen har det blivit lite ingångar med apporten och även de ser fina ut. Vet inte om jag har något direkt tävlingsmål med denna Ilas lydnadsträning men visst, får vi ihop momenten och det känns bra så kan vi kanske skymtas på lydnadstävling någon gång framöver.

Kat har växt så att det knakat. Från att vara liten valp är hon plötsligt inte så liten längre. 20 veckor gammal igår, 9,3 kg tung och ca 40 cm hög. Nu växer hon snart om de andra...  

Finväder idag och kameran fick följa med ut. Blev en hel drös med foton... Några syns här under, fler kan ni hitta HÄR.

Fredag blev restaurangäta med ett gäng vänner för att födelsedagsfira Emma. Väldigt trevligt hade vi och godaste maten. Promenerade förresten med nämnda Emma för någon vecka sen, hon med sina två briarder och en schapendoes, jag med mina små. Nyttigt för Kat med nya bekantskaper. Gick hur bra som helst och vi hade mysigaste dagen.

Igår blev det lydnadsträning ihop med Sara med briardWimsa och Jennica med kelpieNitro. Höll till på alldeles snö- och isfri grusplan, underbart! Dröjer nog ett bra tag innan snö och is försvinner härifrån skogen på åsen där jag bor, tyvärr... Vårlängtar nu måste jag säga. Startade i varje fall med sittande i grupp och platsliggning. Finfint gick det! Sen rutan där Teo drog sig lite till höger men inga problem med att springa hela vägen ut. Blir till att belöningplacera åt vänster tror jag bestämt. Tränade på inkallningen från rutan också och han slöt upp fint vid sidan. Jobbade vidare med hatfjärren som går bra på nära håll men mindre bra på avstånd. Tänkte bara köra en inkallning m ställande och läggande lite snabbt för att hålla momentet vid liv och vad hände då om inte att Teo ställde sig istället för la sig på ligg. Pust vad trött jag blir. Måste vara lydnadstråkigast i världen när ett moment som man tror sig vara klar och färdig med plötsligt börjar strula. Minst sagt frustrerande. Fick delvis jobbat igenom det och fick till hyfsade lägganden men han kändes väldigt tveksam. Träna, träna... Sättande under gång med kommendering satt som en smäck i varje fall.

Kat cirkelarbetade med bravur, har börjat hitta positionen riktigt bra och vi började med tempoväxlingar. Mycket roligare nu med lite fart! Har börjat så smått på startträning där vi släpper henne mot leksak eller skål som medhjälpare håller i , sen lägger vi på kort stopp + frisignal innan hon får spinga, därefter ska vi länga tiden hon ska stå still innan hon får springa. Sen ska vi lägga på störningar och annat svårt. Än så länge är vi bara på kort stopp, men blir nog fint till slut. Hon fick träna target också och lite ingångar med "kloss" (man tager vad man haver, i detta fallet ett grytunderlägg). Ja, och så tränade Sara lite apportering med henne också. =) Duktig valp! Kat fick också träna på att vara uppbunden när jag tränade Teo eller hjälpte det andra och det gick långt över förväntan bra. Lite pip och gnäll men inte mer. Skönt! Har för mig att mina andra hundar varit lika lättränade som Kat när de var valpar, så det är väl ungefär samma att träna Kat som dem, förutom att jag kan mer nu och vet mer hur jag vill ha det. Tydligare målbilder och mer kunskap om hur jag ska nå dit helt enkelt. Men några skillnader mellan Kat och TeoIla som valpar finns det. En är att Kat är så otoligt fokuserad i träningen, en annan att hon inte bryr sig ett endaste dugg om vad som händer runt omkring henne. Sådana var inte Teo och Ila! Teo var ju ganska rädd som liten och skulle därför ha koll på allt, Ila var intresserad av allt för att det kunde kanske hända något roligt som hon inte ville missa eller så ville hon iväg för att skälla på någon/något. Igår tränade vi små pass samtidigt som de andra tränade eller lekte bredvid och Kat brydde sig inte det minsta utan höll sig hos mig med full koncentration på sin uppgift. Detta trots att hon verkligen älskar Wimsa och leker massor med henne i vanliga fall. Väldigt bra egenskaper hos lilla valpen och jag hoppas att det är något som kan kvarstå. Lunch hos Sara blev det i varje fall och sen promenad. Duktig Kat som gick lös vid sidan när vi mötte sheltiegäng på fem pälsiga. Sen slog det slint i lillans huvud, vi kan väl skylla på övertrötthet... Skulle valla barnvagnhjul och tyckte plötsligt att bilar var spännande. Tyckte inte jag var så roligt...

Familjemiddag fick lördagsavsluta där Ila nog kan klassas som gladast i sällskapet. Och Kat som charmigast kanske. =)

Söndag idag och lugna gatan. Promenerat en sisådär åtta kilometer och gillar Runkeeper i iPhonen skarpt. Skoj att kunna se hur långt och fort man faktiskt går. Uppladdade för ny vecka som blir mycket tid på jobb. Innan dess planerad träff med Ilasystern Yra, roligt!

Igår på promenaden lyckades Ila gräva upp en mus ur snön. Väldigt spännande tyckte Ila och jagade efter. Duktig var hon iaf när hon kunde sitta still så att jag fick hjälpt lilla musen ner under snön igen. Hon satt och skakade i hela kroppen men hon satt i alla fall kvar så det blev stor belöning när jag kom tillbaka. Duktigt av Ila som ju inte har bästa impulskontrollen i vanliga fall...

Har tränat med Sara och Wimsa i fredags och idag och är så väldigt nöjd med mina duktiga hundar. I fredags fick Teo för första gången göra en helt tävlingsmässig treanruta. Jag var inte ens säker på att han skulle klara att springa 25 meter ut men se det gjorde han. Och kom fint på inkallningen gjorde han också. En tävlingsmässig inkallning med ställande och läggande fick vi också till alldeles klockrent. Sittande i grupp och fyra minuter plats blev det också. Och lite drillande med den förhatliga metallapporten. Är väldigt roligt att länka ihop till hela moment och att länka ihop momenten med varandra. Känns som att vi äntligen får lite lön för mödan nu när man ser helheten i alla detaljer vi tragglat.

Kat tränade lite cirkelarbete, som kändes bra mycket bättre än på onsdagen. Hon fortsatte med sina hoppstå och bjöd sen plötsligt på ett läggande under gång. Vilket vi aldrig tränat. Massor med belöning och sen var det beteendet tillagt i repertoaren. Så himla häftigt!

Idag tränade vi på en parkering utanför ett lastbilsgarage i ett industriområde. Väldigt stökig miljö med traktorer som plogade snö och bilar och lastbilar som körde förbi eller in på "vår" parkering jämnt och ständigt. Riktigt jobbigt för Teo. Det är tråkigt att han är sex år gammal och att miljön fortfarande påverkar honom så mycket. Han blir stressad, flåsig, måste hålla koll på allt runtomkring och tappar fart och precision i momenten. Rädda hundar är inget roligt... Jag tycker så synd om honom, att han ska behöva lägga energi på att vara rädd och osäker. Samtidigt är han som en annan hund idag med all träning jag lagt ner på honom. Han utförde sina moment idag, han sprang till rutan på 25 meters avstånd, han gick ett helt okej fotgående och han gjorde en riktigt bra vittring, det hade han klarat för några år sen. Då hade han förmodligen lagt av helt och inte kunnat utföra enklaste trick, hade antagligen slutat med att jag stoppat in honom i bilen igen och åkt hem... Så jag är jättenöjd över allt han klarade av idag men samtidigt är det ju lite trist att han alls ska behöva känna så. Berger är verkligen härligaste rasen men det här med rädslor och miljösvaghet har de emot sig... Tror faktiskt inte att alla uppfödare förstår hur mycket "lite" rädsla eller osäkerhet kan ställa till det för oss som vill vara aktiva på olika sätt med våra hundar. Sen finns det ju berger som Ila också, som om hon varit med idag, inte varit det minsta rädd men där jag istället fått passa så att hon inte hade jagat efter en lastbil eller två. Kanske lite för tuff för sitt eget bästa, ganska vass och något av en bitch när hon sätter den sidan till. Men totalt orädd och ostörd av vad som händer runtomkring. Så många olika typer av berger finns det! Skulle inte vilja ha en valp efter Teo och Ila precis...

Teos bästa idag var lätt hans vittring, väldigt duktigt att han kunde koncentrera sig såpass bra i den för honom jättejobbiga miljön att han under alla tre skick plockade rätt pinne. Duktigt!

Kat var så himla häftig idag. Hittills har hon visat sig vara väldigt miljöstark. Det bekom henne inte det minsta med lastbilar och folk, hon tränade på fint ändå och med härligaste attityden. Har tränat ingångar med kloss hemma men aldrig utan och bara i köket. Trots detta bjöd hon idag plötsligt på en jättesnygg ingång, utan kloss och i stökigaste miljön. Antar att jag måste ha sett ut som jag gör hemma i köket när hon bjuder ingångar och så testade hon det. Hon verkar vara en jäkel på att generalisera den här valpen! Hoppas att det fortsätter såhär, men man vet ju aldrig, kanske blir värsta känsliga och jobbiga unghunden sen. =)

Det nya året rullar på och visst har det börjat bättre än sämre. Har haft härliga lediga dagar och bra jobbbnätter. Blev väl i och för sig lite väl mycket jobbat nu det senaste, jobbade fredag, lördag och söndag natt. Hem för att sova måndag morgon klockan åtta. Vid tolv ringde jobb om att en av sjukgymnasterna på rehab var sjuk. Nyväckt och snurrig sa jag i ett svagt ögonblick att jo, men visst kan jag komma in och jobbba... Upp och iväg, var på jobb strax före tre och stannade till tio på kvällen, då var jag bra trött! Men väldigt snälla och roliga hundar på rehab och mycket trevliga djurägare gjorde det väl värt. Igår var det också rehab och idag ledigt. Dagens blev sovmorgon och städa ut julen, promenera och iväg för lydnadsträning i vår nyfunna inomhushall.

Träningen ikväll gjorde mig väldigt, väldigt lydnadspepp. Sara med briard, Jennica och Ulrika med kelpie och jag med Teo och Kat visade sig vara strålande bra träningskombo. Teo fick några skick på rutan, stegförflyttningar, fritt följ och fjärr. Plats och sitt i grupp hann vi också med. Fjärren och jag är inte riktigt vänner längre sedan Sara påpekade liten framåtrörelse i stå/ligg-skiftet. Så nu försöker jag få honom att lägga sig bakåt i 100% av skiftena, vilket inte varit fallet tidigare. Men det är ju aningens dödstråkigt att peta i... Fria följet fick vi bara höra positivt om så det känns topp. Särskilt som detta var första gången vi gick ett fritt följ med kommendering på säkert ett halvår. Duktig Teo!

Kat övade på att vara lugn när de andra tränade. Hon blir ganska så uppspelt när andra hundar leker, så blir till att fortsätta jobba på. Var lugn i buren förutom lite gnäll ibland. Annars körde vi lite cirkelarbete till agilityn. Och tränade hoppstå där hon fått mycket bättre stadga i ståendet. Kat fick påbörja fjärren också med tydlig målbild hos mig om hur jag vill ha det. Fick jobba med stå/ligg-skiften och ja, hon gör det ju bra mycket bättre än Teo... La sig bakåt varje gång och flyttade inte en tass. Så ska det se ut! =) Blev väldigt imponerad av hennes fokus idag, hon jobbade med full koncentration trots att de andra tränade eller lekte runt henne. Hon var väldigt samlad och koncentrerad på sin uppgift. Det var som sagt värre när hon skulle vara passiv. Insåg att hennes lek visst har utvecklats enormt mycket det senaste. Trots tveksam närvaro av incisiver, några på utväxt, några lösa, kampade hon som bara den. Testade att låta Jennica kampa med henne och det gick hur bra som helst. Lilla Kat släppte på tack, kom tillbaka med leksaken så snart hon vunnit den, hämtade leksaken när Jennica kastat iväg den och kampade riktigt bra. Lekprojektet just nu är att shejpa henne att trycka leksaken i handen för mer kamp. Som det är nu studsar hon mest runt framför en med leksaken i munnen och vill att man ska ta tag i den. Kat imponerade i varje fall idag, hon är redan grymt rolig att träna med och hon är bara fyra månadet gammal, tror nog att det kan bli något riktigt bra av detta lilla yrväder! =)

Sämre än bättre är väl att Ila redan lyckats skada sig på nya året. Har på något vis skadat ena baksporren. Har dragit klon men hon är fortfarande väldigt svullen och irriterad. Krage, smärtis och dagliga bandagebyten är inte jätteroligt. Men lillan är duktig trots att hon har ont! Finaste Ila! Och visst har hon fått mycket päls!? Fint men nu behöver den inte växa mer, räcker att Teo är ett pälsmonster!

Väldigt sugen på att gå någon bra kurs med Kat. Vet inte vilken eller för vem bara... Men hoppteknik skulle sitta fint, har inte tänkt så mycket på det tidigare för Teo eller Ila river väldigt sällan. Men är man border collie så river man väl mer frekvent, så antar att hoppteknik är något att fundera över och träna på. Förslag på bra kurser någon?

Måste visa vad Kat lyckats med imorse... Jag vaknade av att hon gnällde och hittade henne till slut här, i katternas klättertorn. Längre upp står det en skål med kattmat så antar att det var den hon var ute efter. Lyfte ner henne och hon klättrade upp igen genom det lilla hålet på undersidan av första våningen. Lilla tokiga Katten! Lätt roligaste sättet hon väckt mig på hittills, fick dagens bästa skratt och var tvungen att föreviga med mobilen innan lyfte ner henne! =)

Lite sen på det men nu några ord om framförallt mitt hundiga 2010. Året som varit mycket upp och ner, mycket glädje, drömmar och mål som gick i uppfyllelse men också skador, tråkigheter och drömmar där locket fick läggas på. Allra mest har faktiskt Ila och hennes fantastiska agilitykarriär imponerat på mig, nästan för bra för att vara sant. Månadsvis såg året ut som följer.

Januari:

Snövinter och kallt, vackert. Ila ställs ut på My Dog med en för högt buren svans ena dagen och en välburen dagen efter. Slät etta och etta med hp som resultatet. Hemill, min fina före detta häst hälsas på och bjuder på underbar ridtur. Teo har en svacka med konstigt ont (ryggen?) och äter smärtis. Tränas ihop med Ila i treadmillen för bättre muskulatur.

Februari:

Ila visar sig ha fina A-höfter. Teo kursar för Annica Aller, Ila för Emelie Johnson Vegh. Lydnad tränas men agilityn börjar göra återintåg efter vinteruppehåll. Jag börjar så smått förstå att Ila agilitymässigt är något utöver det vanliga. Hon får beröm för sitt slalom och vitsord om att kunna gå långt. Snabb som vinden och orädd men också emellanåt riktigt galen och självmordsbenägen. Inser också att det kommer krävas mycket av mig för att få det hela att fungera. Snövinter fortsätter och våren är efterlängtad.

Mars:

Blondie fyller elva år och är skruttigare än tidigare. Hon bor hos mormor när jag beger mig till Sälen för snowboardåkande. Teo och Ila bor hos Sara och Wimsa där de trivs bra med livet, den ene saknar matte mer än den andra, vilket inte förvånar det minsta. Agilitytränandet tar ännu mer plats och nu satsas det på kontaktfält samtidigt som det blir boxar och Greghandling med Jennica. Ila vänstervarvar sig återigen till en etta med hp och kommentaren utmärkt temperament. Göteborgshelg där Teo och Ila bekantar sig med Slottsskogen hinns också med.

April:

Valpvisit hos Lotta planterar många tankar hos mig och suget efter harlekinfärgad Ila-halvsyster är större än störst. Väljer dock till slut att valpvänta. Filippa hälsar på med foxterrrierKlas, glad Ila. Ila vinner agilitynybörjarklass på klubbtävling och mäts in till medium, 41,5 cm hög. Våren tar stormsteg och med finvädret kommer även det glada humöret tillbaka. En lördag med tolv timmars hund ihop med Sara och Jennica ger otroligt mycket motivation och inspiration. Vi tränar agility, hoppteknik, äter hembakta kakor, tittar på Greg dvd, analyserar och drömmer om framtiden. Inte säker på min sak men känner att Ila nog snart är redo för officiell agilitystart och anmäler till första tävlingen. Tar underbar långpromenad ihop med vänner och hundar i strålande sol, avslutar med grillning, öl och prat natten lång. Vi ägnar en dag hos fåren där Peter ger Ila mängder av beröm för hennes vallegenskaper.

Maj:

Ila slutar löpa och Teo blir sig själv igen efter dagar av matvägran, skrikande och galenhet. Vi vallar med ett par veckors mellanrum och Ila blir duktigare och duktigare. Ju duktigare Ila blir desto svårare för mig... Den 8 maj agilitydebuterar Ila officiellt i en hoppklass som hon vinner. Dagen därpå tävlar vi igen och hon tar sin andra hopppinne. Jag kan knappt tro att det är sant och är omåttligt stolt över min lilla hund. Inser att hon faktiskt är tävlingsklar... Teo tar en pinne i hoppklass två. I slutet på månaden åker jag och Emelie mot Stockholm och årets berger rasträff. Ställer varken ut Teo eller Ila men får se många fina hundar. Tävlar KM i lydnad och agility. Ila startar, något ofärdig, sin första lydnadstävling och gör det med bravur. Hon vinner klassen och till slut hela KMet! Ila kommer på sjätte plats i agilityn. Teo vinner agilityKMet. När det står klart för mig att jag vinner KM i både lydnad och agility kan jag knappt hålla tillbaka tårarna så glad och rörd jag blir. Vilka absolut fantastiska hundar jag har! På "hemvägen" hälsar vi på hos Jomgarden, träffar underbara valpar och vuxna hundar, pratar och fikar. Lediga soldagar avslutar en helt fantastisk och framgångsrik månad.

Juni:

Juni börjar bra med vallning för Ila. Jag testar valla med Border Collie och blir fast. Vi agilitytävlar i Råådalen där Ila vinner agilityklassen och tar första agilitypinnen. Teo blir trea i hopp två med uppflytt till trean. Mysig tävling där vi får umgås med Sarah och Combat, Jenny och Chili. Promenerar med övergravid Sara, köper fina tekoppar, fyndar på loppis, dansar natten lång på för höga klackar och fyller år. Agilitykursar med Ila för Eva Bertilsson i tre dagar och är så galet nöjd med både hund och kurs. Blir febersjuk och sover bort midsommarafton, tappar mobilen i vattnet och Ila blir halt på ett framben så tävling får ställas in. 

Juli:

Härlig sommarmånad där jag far till Götebrog två gånger på två veckor och hinner med både hundigt och ohundigt. Ila ställs ut ett par gånger med etta och hp och jag börjar bli mer än less på alla dess hp. Vi agilitytränar, vallar får, njuter av sommaren och får finbesök under tävlingarna i Bjuv. Åtta hundar och fyra människor huserar här hemma. I Bjuv nollar Teo första starten i hopp trean och jag känner att han kanske ändå har något att hämta i trean under bra dagar. Ila vinner hoppklass ett med 55 startande, uppflytt på det. Jag ordnar vallningsdag för berger men det blir mest övriga raser som sluter upp. Ilas syster Ixxxi imponerar bland fåren medan Ila är alldeles för på och jag hittar inte riktigt den rätta känslan. Jag och Mia åker till Bergslagsveckan med en briard, en labbe, Teo och Ila. Teo tar sina två sista agilitypinnar och flyttar upp sig till agilitytre. Ila hoppar kontaktfält, har otur och halkar av vippen, gör så gott hon kan och vinner till slut hoppklass två. Får höra fina ord om agilityIla från bergerfolk och är så stolt över min duktiga hund, träffar Ann-Sofie, Pascal och sötaste Kaos.

Augusti:

Blir en hektisk men rolig månad. Tränar lite lydnad igen och Teo är duktig. Tävlar agility i Halmstad och Ila vinner hopp 2, diskar sig i agilityn. Går på möhippa och senare bröllop. Hälsar på hos uppfödarLotta och det blir bestämt att Ilas lillasyster ska flytta till en av mina agilitykompisar. Underbara valpar och allra underbaraste mamma Sassa. Ila gör MH med mestadels bravur. Får bekräftat att hon inte har mycket till rädslor, att hon släpper saker snabbt, att hon är självständig och vågar mycket på egen hand. Ila klättrar upp på skramlet och undersöker overallen helt utan hjälp, nosduttar på den på vägen tillbaka. Får godkänt på skotten. Åker till Nässjö och tävlar agility. Föräldrarna följer med och vi bor lyxigt i husbil. Två agilityettor på lördagen och Ila vinner dem båda två. Helt galet och uppflytt till agility två. Konstaterar att Visa väntar kattungar och Ila skadar sig på balansen, blir halt och slår upp ett tio centimeter långt sår på bröstkorgen.

September:

I september ställer vi in agilitytävlingar, hälsar på Ilasyster Yra, har framtidsångest och valplängtan. Ila fyller två år och det känns konstigt att hon är så ung med tanke på allt hon hunnit med. Ila börjar också kurs i tävlingslydnad och får lära sig att det är okej med andra hundar runt hennes saker. Visa får fem kattungar, fina så fina och jag spenderar några alldeles underbara dagar i Barcelona. En liten border collie valp föds hos Lottie på Somollis och jag tänker och tänker.

Oktober:

Kattungarna växer så det knakar och blir sötare och sötare. Vi tränar lydnad och agility så mycket och ofta vi hinner, tävlar gör vi i Åhus men det går inge bra. Teo går runt i agility tre men med tidsfel. Ila är spritt språngande galen och ostyrbar. Vi passar dvärgpinschern Nanna som minsann är omyyckt av hela flocken. Ila vänstervarvar på SGVK-utställning i Hässleholm och tar det första efterlängtade certet som andra bästa tik. Filippa och foxterrierKlas hälsar på hos oss och jag hälsar på Lottie och valpar. Underbara små och jag kan inte bestämma mig. Vill och det känns så rätt men funderar på om jag är galen och om jag verkligen orkar och hinner med. Sara följer med och förälskar sig även hon. Kommer fram till att jag ska BLI MED VALP!

November:

Kat flyttar in och tar oss alla med storm. Härliga lilla glada valp. Kat börjar valpkurs och är duktig så duktig. Vi tittar på valltävling och träffar border collie-släkten. Det snöar och vi går agilitykurs för Stina Mattsson. Ila är snabb och tokig men vi får till mycket bra, Teo gör snyggaste loppet på en klass tre bana, Kat sover och miljötränar. Ila löper och Teo kastreras strax efteråt. Ett mycket bra beslut.

December:

Teo fyller sex år och har en mysig födelsedag. Jag, Ila och Kat åker till Malmö där jag hjälper till på Greg Derretts kurs. Jag lär mig massor och är väldigt glad att jag får möjlighet att vara med. Kattungarna flyttar och Kat växer och blir härligare och härligare. Blondie hänger fortfarande med och även om hennes kropp inte alltid vill så är hon fortfarande mestadels pigg och glad. Julen är mysig hos föräldrarna och nyår spenderas lugnt med vänner, mat och spel. Kat bryr sig inte det minsta om raketerna och försöker charma in sig hos dvärgspetsar utan att lyckas. Årets sista dagar är helt underbara med sol, blå himmel och massor med snö. Ser tillbaka på ett bra år allt som allt och ser fram emot ett nytt minst lika bra med friska hundar, inga skador och härliga dagar. Funderar på hundiga mål för nya året...