B I T T E R F I T T A
Startsidan Blogg Om mig Logga in
Ti On To Fr
4
5
6
8
13
15
19
24
25
<<
Juli (2012)
>>


Fräscha hästar och glad gubbe

Gubben min har "trimmat" bilen (haha). Trimmat (sugis) i detta fall innebär avkapning av innehåll för att lätta bilen = fler hk/kg. Han och en vän har stora planer på att köra på bana till helgen och det är ju kul. Ska lätt följa med och använda min svindyra asbra kamera (y) *träna, träna*

Ska själv iväg på träningstävling på torsdag med min lilla stora bruna häst. Blir 1m-debut och sen siktar vi vidare mot vår lokala debut i början av juni. Feels fucking good!

Den gula tanten ska få lufta fossingarna under morgondagen då vi ska hoppa lite skogshinder. Blir kul för det var lite väl länge sedan nu.

Vi (läs: jag) är fortfarande värdelös på att laga mat, så det måste det bli bättring på! Har försökt göra en halvdan budget inför kommande månad och jao, den blir väldigt tight. Måste, måste, måste bli bättre på att laga mat och inte hålla på att köpa så mycket skräpmat!

 

Frän bild jag tog häromkvällen.

21 Maj 2013  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Vi kör väl en update dårå

Vad har hänt sedan sist? Aleccis har varit ute på träningstävlingsdebut och vi har även varit ute en andra gång efter det. Pärla är SM-kvalad och gubben har väl hunnit byta bil två gånger tror jag, minst iaf. Vi är sämre än någonsin på att laga mat och i skolan kör vi på. Kul för oss ;) Fast det är ännu roligare att vara så mycket ledig som vi (och många andra) har fått vara nu de senaste båda veckorna! Det har även varit rätt fint väder (för det mesta) och mina hästar går numera täckeslösa även nattetid = skönt för mig, och dem och säkert för täckena också.

Lite mer detaljer, någon?
Aleccis valde jag att starta 50 och 70 cm. Man måste ju börja någonstans och eftersom jag inte visste hur mycket (lite) kontroll jag skulle ha så tog vi det väldigt, väldigt försiktigt i början vad gällde höjden. Jag hade lite att göra där inne, men blev nästan förvånad äver hur bra det gick med tanke på vad det var för stressat galenpanna jag köpte mig förra sommaren! Bra debut med en felfri runda och en med fyra fel.

Därefter tog jag (efter många om och men, kanske och ole-dole-doff:ande) med mig Pärlahäst med till JLFFs SM-uttag (kval), där vi lyckades ha årets bästa tävlingsdag och Pärla har rätt att stå med på startlistan till sommarens SM i hoppning. Bästa hästen!

Aleccis och min andra träningstävling gick ännu bättre än första! Jag måste rida med hägre tempo och det gjorde jag. Aleccis suger hinder och seglar över även om det blir lite nära, långt ifrån eller oblanserat - bra där! Man är rätt tacksam som ryttare. Vi gick upp till 80 och 90 cm där vi red felfritt i båda! Den hästen har roffat åt sig en plats i mitt hjärta. Vilken förändring hon har gått igenom! Hon behövde verkligen ett miljöbyte inklusive byte av livsstil samt full utevistelse, kärlek och motion. Alltid bästa medicinen mot ovälmående (heter det ens så?) hästar.

Över till gubben dåja. Han körde framhjulsdriven turbo, fortfarande med fem bokstäver i grillen. Motorn höll inte med honom i hans körning och trots extramotor slutade det med försäljning. Köpte en nästan likadan, men den dög inte längre än två veckor och sedan fick den dra vidare till andra destinationer. Häromdagen åkte vi därför och hämtade en stark, gammal (med betoning på gammal), hederlig busbil. Så nu sitter han där igen ;) Bakom ratten på en gammal hög. Nejdå, den har uppfyllt mer än vi skulle gissa på och med tanke på att han dessutom nästan var gratis är det såklart ännu bättre! (Behöver jag ens tillägga att jag är nöjd, haha. Tycker han kan hålla sig till de gamla kantiga bakhjulsdrivna volvobilarna!)

Vad gäller våra matvanor finns det nog inget att tillägga. Sambokilona letar sig på plats (...) och vi är för lata för att göra något åt det. Suck, ungdomar! (Eller jusstefan, vi är ju vuxna nu!)

När djuren inte längre har täcken på nätterna så slipper jag åka ut tre gånger och kan glädja plånboken med att det räcker med en gång nu. Glad plånbok! Jag får även några minuters sovmorgon, halleluuuuuuja!

Skolan sen med. Jag ska snart köpa mig finkläder som jag kan ha i skolan när vi har praktik och kööööör. Finkläder, jo men alltså varselbyxor och jacka = snyggt, bekvämt och praktiskt!

Det var nog allt för nu. En genomgång av mitt oerhört spännande liv. Fast det är det ju. Till och med så spännande så jag inte hinner dela med mig av det! För att retas lite ytterligare så kan jag tillägga att jag nu ska roa mig med tungboken och bläddra igenom det vi ska ha genomgång på i veckan. Haregötthej.

12 Maj 2013  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Man kan va kompisar även om kompisen har dålig musiksmak

Jag har egentligen inget att säga, mer än att - när hästen inte går/kan/ska ridas - MEGAJÄTTESKITRIDSUG, extremt. Vill inget hellre än rida hästapållen. Men när det går att rida den och den dessutom SKA/MÅSTE ridas.. Då lockar det inte alltid. Varför ska det vara så?!

Min storhäst och jag ska debutera (låter ju liiite bättre än vad det är. Men vi ska hoppa och det ska göras på en plats varken jag eller hon har varit på förrut, över små, och förhoppningsvis inbjudande, hinder. Nytt, blir det. Det blir även jättejättespännande och jag lääängtar) under nästa vecka. Denna storhäst har då dagen till ära dragit av sig en framsko = ingen ridning. INGEN RIDNING innebär för mig: Jag vill inget hellre än rida just den hästen, helst nu. NU, klockan 22.57 en fredagskväll. Men det blir inget med det...

Imorgon drar jag och min gula iväg på tävling 8-9 mil härifrån. Årets första ute och jag tvingar vädret att visa sin allra trevligaste sida.

Vad gäller lastbilskörningen (jag är en sucker för lastbilar!!! - har blivit såå fast) så rullar det på. Jag älskar det (och de orangea ovala bitarna i Tutti Frutti Original-påsen). Nej men ärligt talat. Det är kul, ja, men det krävs mycket teori och jag trodde att "men det blir inte jobbigt när man är intresserad av det" - SÅ FEL JAG HADE. Det är skitintressant, och jag menar det, men 6-7 timmars teori is fucking killing me! Fattar inte hur hjärnan bara stänger av, även att jag VILL lyssna, fokusera och ta in. Inte så jävla lätt det inte.

Min bil är förresten laglig igen (y), eller ja vad gäller däcken iaf. Jag kör ju bara på mina (störande ojämna) positioner just nu eftersom jag har kört sönder mitt älskade, fina, ganska dyra xenon :( Jag vet inte om jag ältar samma skit om och om igen, men det var ju så att jag körde i ALLA vattenpölar jag hittade typ innan, tills nu. Ju större och djupare desto bättre och ju högre fart desto roligare! Oerhört mogen, javeeest. Men se vatten och elektronik är inte bästa kompisar såattääh... Ett lyser, och ett är dött. Det låter dessutom inte så roligt när man tvingar in ström så därför för det vara avstängt. Poängen var att jag har beställt nytt! Så det är på ingång. Bra där!

Sen har vi även kommit fram till att jag borse besiktiga bilen när det är kallt nästa gång; kallt = mer syre i luften = bättre förbränning = bättre avgasväden. Logiskt! Fick ju feta anmärkningar på den liiiilla detaljen sist, och vill inte ha det igen. Hata anmärkningar på avgasvärderna, haaataaaaaa! Det är dyrt och jobbigt, och så är det svårt att veta om det är åtgärdat eller inte innan man har ombesiktigat (om man inte äger en provare själv - vilket jag inte gör.) Nej, det blir besiktning mitt i sommaren och troligtvis mitt på dagen, alternativt eftermiddagen. Den här gången blir det mer än 50% etanol och en jävla massa tur..! Nu är det iofs bara april och jag borde inte fundera på detta än. (Men det är riktigt synd att han inte är en sisådär sex år äldre = veteran). Han lär väl inte ens leva då :(:( Växellådan är IG.

Jag har väldigt personliga känslor till min bil. Ogillar skarpt att göra mig av med mina bilar. Det är jobbigt, och det är (var ännu värre innan) jobbigt att provköra en ny bil = "otrogen". Förresten, egentligen borde jag regga om honom som lastbil för det är alltid fullt med bröte i hela bilen. Förhoppningsvis kan man sitta två i, eller ja, en för jag kör ju. Det är som en pickup men i kombiform. Min sambo ska alltid "ursäkta röran" när någon av hans kompisar ska åka med - HAHA. Jag skiter väl i vilket, de får väl sitta trångt ;) (eller promenera om det inte passar!)

Häst, hästkrafter och ja, det var väl det. Det är vad som susar omkring i min skalle. "Sport" i form av golf (!!), fotboll, segling, cykling - you name it! Är inget som tilltalar mig direkt. Eller jao, jag gillar motion men (absolut) inte lagsporter - om det inte är laghoppning då förstås.

Lika intressant som vanligt. Men det är väl därför man läser om vad andra sysslar med - tidsfördriv. Varsågod, här var några minuter dödade.

19 April 2013  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Lastbilsförarutbildning

Vi har fått "köra av oss" lite, som vår lärare kallade det. Detta var i tisdags och vi körde halva dagen, samt även ett varv på halkbanan (inte halkkörning, utan "vanlig" manövrering). Behöver jag ens säga att det var så underbart roligt?! Trivs verkligen skitasjättemegamycket där uppe. :D

Vi var uppdelade två och två och fick köra runt, byta fordon och göra lite vad vi ville. Det kändes verkligen som ett gäng ungar i en sandlåda, haha. Det stod koner uppställda ganska tätt och där körde vi framåt och bakåt, och sen ner och parkera, fram igen, runt, runt, runt och så höll vi på så. SKITKUL!

När jag kör min bil så backar jag i stort sett alltid bara med hjälp av backspeglarna, jag tittar liksom inte bakåt längre genom att vrida på hela mig. Ibland kan det va bra att slänga en blick genom höger bakruta, men det är sällan. Jag vet inte exakt när jag började med detta (eller slutade helt med att vrida mig ur led) men det är helt klart tack vare backningen med transporten. I och med att jag redan som det är backar genom att använda speglarna så känner jag faktiskt att jag har jättemycket "gratis" tack vare att jag är van vid det nu när man ska bara med lastbil.

Jag har ju då lite väääl bra självförtroende ibland kanske, haha. Som typ när vi hade köpt hela dagen, för nu känns det som man kan det där och nu vill jag ha släp - helst på en gång och gärna backningen med :D Det är så kuul!

Äntligen ett yrke som jag vill jobba med och som om inte det räcker så får man ju BE på köpet - bara att koppla på vad fan man vill (jaja, bilen och vikten och blablabla, men ändå). Det var snack om detta med att ta BE-kort i ett hästforum nyligen och om jag ska vara helt ärlig fattar jag inte vad fan man ska punga ut och ta ett klent BE-kort för?! Är ju helt värdelöst egentligen då det är en "mittimellan"-behörighet. Mycket, mycket bättre att gå på stort direkt!

Jag har nästan gått och blivit "skadad" redan. Igår när jag skulle sova så tänkte jag på lastbilarnas växellådor och jag kunde inte somna förrän jag kom på opticruise, alltså namnet, haha. Så jag låg där läääänge och funderade. Jag visste ju vad den hette men kom verkligen inte på namnet. Sen kom jag på det och kunde somna. Sååå normalt, känner jag ^^

11 April 2013  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Like a glove!

4 April 2013  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
HAHA, been there, done that!

Bläddrade igenom en massa halvdana "The Typical Volvoraggare"-bilder. De är hemskt ovälgjorda men vissa är heeelt klockrena. Många är sååå mig eller min älskade kille, HAHAHA!



Under är kommentar på övre bilden.

 

Annars då? Idag är första april vilket innebär att jag har känt Amy i 13 år just idag - woho! BFFs för fan (y).

Imorgon är det andra april och det innebär att lastbilsförarutbildningen börjar. :D

1 April 2013  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Avis på MIG?!

Idag fick jag en kommentar... På hästbloggen, alltså. Det stod att en tjej var avis på mig. På MIG?! Fattar inte. Hur kan någon vara avis på mig och det jag har? Jag har inget är ständigt mer eller mindre missnöjd över det jag inte har. Missnöjd med det jag gör fel (även om det är fel så är det så jävla svårt att göra annorlunda, göra rätt). Missnöjd, alldaglig eller något annat. Bara vara, bara är.

Men vem är jag att klaga?! (Kan man ens säga så?) Jag har världens bästa kille, hästar, bil och ibland liv. När jag tänker efter har jag det ganska bra. Med de valen jag har att välja på har jag valt det precis som jag har det och vem kan då vara missnöjd?

Hästarna lever det bästa tänkbara livet - BARA utevistelse, bästa alternativet med mat; fri tillgång på grovfoder och inga onödigt preparat och annar skit. Simple. När jag mötte mor häromdagen i bilen (hon i bil, jag på Pärlahäst) så kom vi in på just det ämnet; Pärlahäst. Hon köptes av tidigare ägaren till turridning (sporadisk ridning?), hon var då tjock hade stått länge och var 16 år gammal. Se hamnade hon snart hos mig där hon blev... tävlingsponny! Men det är inte vad en häst drömmer om eller vad som är det bästa livet en häst kan ha. Det allra, allra bästa är att få gå ute, få sköta sig själv (tolka rätt; typ va "fri" vid ledighet), ha sällskap, äta, dricka när de vill, känna på kylig snö och stekhet sol, kärlek, pyssel, motion osv. Hästen ska ha det bäst. Men BÄST innebär inte alltid att stå inlindad i bubbelplast långt inne i ett instängt hörn där det inte finns någon som helst skaderisk... eller ens frisk luft. Jag är nöjd med hästhållningen, men det bästa av allt är att hästarna är det!

Även om jag vill tävla och gillar det så tänker jag inte låta vår "satsning" kosta hästarnas lösdriftsliv. ALDRIG. Sen att det inte leder till några Grand Prixer - det ger jag blanka fan i. Vi kör på så långt vi kan medan vi kombinerar uteliv med tävlingar. Då mår vi bra; båda två.

När jag köpte min storhäst Aleccis betedde hon sig ganska konstigt i början när vi släppte ut henne i hagen. Det var svårt att tyda vad hon höll på med; hon sprang längs staketet, gnäggade lite och såg väldigt, väldigt undrande ut. De andra hästarna var i samma hage men lite längre ifrån (hon sprang inte och ropade på andra hästar, alltså). Min mor sa hela riden att hon såg glad ut. Men det gjorde hon inte. Det var inte ren glädje. Aleccis fattade inte. Hon förstod inte att det var gräs på maken och det gick att springa. Det tog dock inte särskilt lång tid förrän hon var fast. Fortfarnade idag vill hon helst inte vara inne (som hon är när de rids). Hon går snällt in, men när det öppnas ut så sätter hon av i trav eller galopp upp till hagen igen. Hon har visat sig vara en ännu mer "utehäst" än vad till och med Pärla är. (Visserligen är hon van att få vara ute i snart 7 års tid, men ändå.) Aleccis är även en häst som ALDRIG har visat några tecken på bus; varken glatt eller bråkigt. Hon har sina fyra hovar stabilt placerade på marken. Det är lite tråkigt, tycker jag. Jag vill gärna se sprudlande glädje med skutt och bus i hagen. Det har hon börjat med nu! Förstå vilken fantastisk känsla att få se en häst fyllas med lycka och glädje ju längre hon bor hos mig. Även om hon inte rids perfekt eller har perfekt utrustning osv, så ser man hur nöjd hon är och hur glad hon är. Det är viktigare än alla tävlingsresultat tillsammans. Det känns så himla bra att kunna erbjuda henne detta - efter 13 års "fängelse".

Hur skulle jag kunna klaga när jag har välmående djur som jag tar mitt ansvar för och ger dem bästa möjliga liv, varje dag. Kånkar, släper och svettas med det där vattnet dagligen, rider och motionerar så mycket det går och googlar för att hitta lösningar när min kunskap inte räcker längre vad gäller ridningen.

Sen har jag även min fina kille. Vad hade jag gjort utan honom?! Nu har vi snart varit tillsammans i 4 år och 5 månader - vart tar tiden vägen? Vi har även stabila planer framöver och jag lovar att det känns jättebra att känna sig så trygg, veta vad man vill och framförallt ligga på samma "våglängd" och vilja samma sak ofta, men inte alltid. Det är som det ska vara. Vi delar lite intresse, men inte allt. Är lika, men även kompletterar varandra.

Jag kan inte låta bli att inte skryta över min finfina bil. Han är inte vacker att se på, men det är tamejfan den bästa bilen jag har haft och den är så pålitlig. Jag är nog lite småkär i honom. Snäll, det är vad han är. Går alltid. ALLTID. Bara tuta och köra. I snart 1,5 år - dagligen, snö som sol, plus som minus, blött som torrt. Synd bara att han är så ful (repig, knölig osv). På tal om min lilla gulliga bil så bytte jag (typ helt själv) baklysena på honom i veckan. Fast... jag backade ju sönder det ena med förra bilen så det högra är tejpat (silvertejp<3) vilket ser hiiimla bra ut. Inte. Skitsamma. Bättre än innan. Men jag måste få tag i det glaset längst ner..

Som om inte detta räcker så drar även utbildningen igång på tisdag och runt jul sedan så är det bara att söka jobb som lastbilsförare! Eftersom jag gillar att köra, föredrar att arbeta själv, jobbar bäst när jag får ta ansvar osv, så är jag säker på att det är ett jobb som kommer passa mig jättebra. Good feeling.

Återigen; jag kan inte klaga. Bra liv! (Fast det kan bli ännu bättre!)


Aleccis idag.

 

1 April 2013  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Aktioner

Jag tänkte slänga upp lite gamla telefoner på tradera för 1 kr för att bli av med det. Började med min HTC Wildfire - 1kr, som sagt. Såld på över 400kr! Haha, inte särskilt mycket pengar för en bra telefon men ändå typ 399 kr mer än vad jag trodde jag skulle få för den - najs!

De andra båda slänge jag upp nyss så de har inte fått några bud än; en Samsung Galaxy Ace med dålig batteritid (så det blir väl max 1 kr om det ens är någon som är intresserad), och en Huawei, haha. Den lär jag nog inte ens få såld men man måste ju försöka!

Funderar på om det finns fler saker jag skulle kunna slänga ut..? Sålde ju sex par jeans för några månader sedan, men utöver det har jag inte sålt något. Jag är egentligen ingen försäljar-typ. Anledningen är att jag är för kär i mina prylar för att göra mig av med det. De ligger i någon låda bara för att och "de kan ju va bra att ha".

En annan anledning är att jag inte köper några dyra grejer = inget andrahandsvärde. Då är det inte ens lönt att försöka sälja. Sen vill man ju inte ha för mycket småkrafs på sjuttio olika annonser heller för då blir det bara krångligt och jobbigt.

 


Köpa? :D

26 Mars 2013  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
LAstbilschauffis

Jajamän, intyg och skit är på g och nästa tisdag börjar jag plugga till lastbilschauffis - hur najs?! :D Ett jobb där man slipper samarbeta, man kör mycket (no shit, sherlock?) och så har man körkort för att köra massa hästar sen med. Kanon, ju! Man vet ju aldrig var som händer i framtiden men oavsett vad så lär jag inte förlora på att kunna köra nästan vad som helst (förutom buss).

 

 

25 Mars 2013  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Bästa 4åriga russhingst

I lördags var vi på hingstpremiering med ett av mina "hästjobb". En godkänd fyraårig hingst som skulle göra bruksprov (ridprov) och även premieras. Resultat? BÄSTA hingsten för dagen i den årskullen av den rasen. Godkänt ridprov och veterinärt utan anmärkning samt väl hanterad!

Printar från ridprovet:

18 Mars 2013  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
WORD på den!

 

13 Mars 2013  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
snorhalt

I näsan, alltså. Jag har åkt på en ganska rejäl förkylning som började igår, uääk. Så lyckat! Har inte varit sjuk på över ett år vad jag minns och nu, lagom till hingstpremieringen på lördag så ska jag givetvis drabbas. Bra tajming!

Annars är det lika tråkigt som vanligt. Fast ännu tråkigare då hjärnan knappt orkar dra runt på tomgång och nu börjar jag dessutom bli trött med. Klaga, klaga, klaga.

Något positivt är ändå hästarna. Idag har ena hästapållen tagit ett kliv framåt igen och jag hoppas vi ska nöta detta lite mer så han slappnar av och blir tryggare och tryggare. Mina båda rullar mest på. Jag har dock en fundering på att starta med Pärla första april, men det får vi se om en vecka ungefär då jag i så fall ska ha bestämt mig. Aleccis har inga tävlingar planerade. Vi behöver mer rutin bland hinder, utan press, först och jag tänker inte stressa. Hingsten ska visa vad han går för på lördag. Då blir det uppstigning i svinottan och över 30 mil i SAAAB!(!!) Hur ska jag överleva detta?! Där hjälper nog inte ens alvedon, hähä.

Nej men ärligt. Jag orkar inte detta mer nu. Sängen ropar. Såattääh, hejdådå *prosit, prosit, snörvel, snörvel, gäsp* (Nej, det är inte roligare än såhär just nu. Och jag vägrar att lyfta ett finger mer än det jag måste göra: stallet, rida, laga mat och diska. Thats it.)

För övrigt är inget hört än så länge från kursen. Maah, ge mig ett okej så att jag kan slappna av och börja planera lite, tack!

12 Mars 2013  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
NU ÄR DET GJORT!

Ansökan är utskriven, ifylld och ivägskickad. Tillsammans med kopia på betyg och andra intyg. 8 platser slåss vi om, och sista ansökningsdagen är imorgon. CROSS THE FINGERS FÖR FAN!

Hästeriet rullar på. Båda "jobb-hästarna" har mål uppsatta, mer eller mindre spikade som vi arbetar mot. Mina båda har inget särksilt planerat än att hålla igång och jobba mot div tävlingar framöver.

Pärla, vinst i årets första tävling!

Bilen stöter på mig! Han hoppade och studsade fram häromdagen och jag tänkte såklart direkt att det var soppatorsk, vilket det är regelbundet. Men när han sputtade och misstände och hade sig och när det knappt drev samt det tog hela rakan för att komma upp i 80 så fattade jag givetvis att det inte var soppan, iaf inte bara. Vi, jag och bilen alltså, tog oss till macken och medan jag tankade så klämde och kände jag på tänddelarna då en av kablarna har klappat tidigare. När jag därefter tryckte på tändkablarna så fick jag en sådan inihelvetes jävla stöt från kabeln till andra cylindern. FAN vad det kändes i hela kroppen. Och jag som redan är rädd för ström! Hahah, så typiskt! Tändkabeln är med andra ord kass och det är inte konstigt om bilen går illa när gnistan hoppar lite hejvilt ibland. Visst, det blev bättre efter att jag tryckte dit det lite bättre, men den kablen måste bytas ut.

 

Nej, nu måste jag tvätta klart och sen blir det kakbak! Imorgon vankas möte och ridning av några hästapållar. Trevligt, trevligt.

7 Mars 2013  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Att fota en häst

Eftersom jag inte orkar skriva något så hivar jag upp en dagsfärsk bild och skjuter upp tangentslitandet till någon kommande dag. Nu ska jag drömma vidare om fest och nyår(?!) för det var vad jag drömde inatt. Skumt - då jag varken gillar fest eller nyår. Inte för att man kanske brukar drömma om bara saker man gillar (BRA mening därja), men ändå. Jag kanske vaknar smartare imorgon? Lets prova!

26 Februari 2013  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Min torsdag i(?) en bild

Nu ska jag ragga upp sängen och sen ska jag leva lycklig i alla mina dagar (inte själv givetvis).  Eller något. Imorgon är det iaf en ledig fredag (LYCKA) och på måndag ska jag kolla upp lite grejer. Jag har seriösa funderingar på att... gå en kurs, kan man väl säga. Hoppas bara det går att fixa "på mina villkor" - jag är ju rätt kräsen vad gäller att plugga. Så vi får se. Hoppas.

21 Februari 2013  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Rock this party

I slutet av förra veckan och i början av denna (dvs inte idag) har jag inte varit något vidare glad. Jag har inte känt att det var något speciellt; men när man blir ovän med precis ALLA; familj, vänner och till och med hästen(!) - då kan man fan inte skylla på någon annan än sig själv. Så nej, humöret var väl inte där det skulle kanske.

Jag har även förstått en sak nu. Nu ja, efter 21 levnadsår, efter 4 år i ett förhållande och efter 7 år som hästägare (/lånare i början). Min svartsjuka är inte en ren svartsjuka. Det är ett sådant jävla kontrollbehov jag har. Jag måste veta vad alla gör, tycker (eller inte tycker. Iaf inte OM mig - det ger jag blanka fan i), tänker, planerar, vem de är med osv. När jag inte vet det och börjar tappa fattningen så yttrar det sig som den mörkaste svartsjukan. Brist på tillit? Möjligt. Men kontrollbehov. Jävlar, det trodde jag inte om mig.

Happ, då var man klokare dårå. Det "konstiga" (inte vet jag?) är ändå att jag vill ha minsta detalj i/om vissa saker/händelser - men frågar man så blir det ett förhör och det är inte meningen. Eller, antagligen för att jag vill veta, men inte som ett sådant förhör där man kan få fängelse om man svarar "fel", typ.

Tänk vad smidigt det vore om alla var öppna som en bok, inte hade några hemligheter och berättade innan de blivit tillfrågade. (Men hade det stillat mitt kontrollbehov?)

Jag levar alltså. Häjhäj! 

19 Februari 2013  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Lajfs gudd

Tjoho!

Jaha, måndag är det. Tänkte bara så ingen missat det..? Nej men ärligt, jag vet inte vad jag ska hitta på. Glömmer ju fan bort den här lilla dagboken nu för tiden. Kan ju visa en tuff bild jag hittade (hittade ja, på fb hähä), btw så lät jag föraren vara anonym.

Om snön ligger kvar om ett par veckor ska jag fan kräva lite dokumentering av busigheterna. Jag är ju den som håller i kameran så jag har ju typ inget på när jag kör. Nepp, det måste givetvis ordnas!

11 Februari 2013  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Rolling...

Uäk vad jag har mått dåligt idag. Dels har mitt vänstra knä börjat krångla igen, smärtar bara jävlar, men även så är det något med magen? Kan man ha någon lättare släng av magsjuka? Nej, inte vet jag.

Kom dock att tänka på vad vi har ätit till middag den här veckan och det kanske beror på det...? Revbensspjäll, korv med bröd, våfflor(!) och idag blir det blodpudding. Varierat? Jajamän, men slött och smidigt.

Vad som är bra är iaf att jag har lite "extrajobb" och inte är helt sysslolös (vilket jag iofs inte brukar vara). Nej, men det känns faktiskt bra framöver. Det GÅR att dra in lite småpengar om man bara visar att man finns och visar att man vill försöka.

Efter morgondagen har jag dessutom bara två veckor kvar på Miroi och då kan jag lägga 100% fokus på hästarna på de ljusa timmarna igen och det ser jag fram emot. Det underlättar ganska bra när ljuset är tillgängligt, om man säger så.

Aleccis var hostig igår, men idag var hon redan mycket bättre. Det är aldrig kul när någon häst är sjuk och förhoppningsvis går det över kvickt då hon redan är bättre igen. Pärlahäst går som vanligt. Snart är det dags att börja hoppa småhinder med henne för att bygga upp henne inför vårens första tävling.

Hepp, det var väl allt för nu. Hejsvejs.

7 Februari 2013  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
@ instagram

jagheterjessica @ instagram

2 Februari 2013  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Så kan det gå, när inte hjärnan är på!

Hahaha, upptäckte precis en stoooor grej jag har miss... bedömt(?).
När jag går upp tidigt och rider innan "programmet" så äter jag frukost runt halv fem, fem. Sen hinner jag inte äta något innan klockan nio när det börjar, utan får vänta till tio-fikat. (Rider jag på eftermiddagen klarar jag mig på frukosten runt klockan åtta.) För att få i mig något lätt och smidigt, men som ändå innehåller någorlunda vettiga saker har jag valt att hälla i mig en del av en 1ls blåbärssoppa. Gott, och som sagt smidigt men inte det allra nyttigaste eller billigaste. Dock bättre en många andra produkter.
 
 
 
 
Anyway. Jag köpte på mig två förpackningar när jag handlade förrförra gången, men när jag sen var i Willys häromdagen för att köpa ägg som jag hade missat, så såg jag att det var billigare där så jag kunde inte låta bli att ta en liter till. Denna öppnade jag och drack av två, tre dagar på raken. Jag tänkte inte så mycket på smaken, men konsistensen var lite annorlunda. Den var liksom blaskigare, men inte på något äckligt/konstigt sätt; bara tillräckligt så jag skulle märka det.
Idag, nästan en vecka senare, kom jag på att det var Nyponsssoppa jag hade köpt istället, haha. Det är lika gott, men jag hade inte en tanke på att det var olika saker och av den anledningen olika konsistens. Smartass!
 
 
30 Januari 2013  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Anna Anka som städtant? :D

Jag såg Hollywoodtanterna nu sist, och Anna Anka är en riktig städtant så jag tänkte att när jag blir rik ska jag anställa henne. :] Tänk, skinande rent och snyggt utan att behöva lyfta ett finger. Låter bra i mina öron. (Sen kan hon ju alltid bli min PT med. För vem springer inte när hon kraxar? Nejdå, nu ska jag inte va sån. Men träna och äta rätt är ju något hon kan, så vem vet. När jag är rik och hon inte är det kanske hon även vill jobba som PT? Hahaha, den dagen...)

Frågan är bara när jag blir rik..? Ärligt talat börjar jag tröttna på det här med att aldrig ha råd med något, så jao gudagubben där uppe, det är snart dags att skicka ner den där förmögenheten. Trust me, ill catch it!

30 Januari 2013  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Hurt hurt!

Denna vecka står klockan på 04.30 (förutom imorgon). Hästarna rids innan AF-programmet, och läget är under kontroll..

*När alla säger nej, ska jag säga ja. Ja, jag lovar och jag svär. Lalala*

Jag la upp en jämförelsefilm på Storhäst igår och den gör mig mer taggad att fortsätta. Okej, ett halvår senare och hästen galopperar utan att dra på i 190, det är väl ingen megabedrift kanske, men utan tränare och några månaders "vila" så är det så vi ligger till just nu. Vi har i alla fall tagit ett stort steg framåt och det kan bara bli bättre! :) Det blir nog en tävlingsdebut (klubbnivå) nästa gång det är en PnJ och det lär nog vara någon i februari kan jag tro. Kul med framsteg iaf! Jag ser det ju inte, så när någon väl kan filma är det väldigt intresant att se hur det ser ut från marken.

Pärlatant var jättetrött igår, stackarn. Seg, stel och trött. Men idag var hon sig själv igen. Hon gick riktigt trevligt faktiskt när jag hade hittat bättre ridning på henne.

Häst nr 3 är en ganska spännande häst. Blir rädd och sticker då och då. Spännande, som sagt. Barbacka dessutom. Men det är ingen elak häst, bara lite oförutsägbar.


Storhäst i lördags.

När veckan är slut har jag tagit mig igenom halva "programmet" och det o
m något känns kanon! Det ger faktiskt lite, och det trodde jag inte. Men det blir även en del "dödtid" pga att läget ser ut som det gör. Jag längtar dock tills jag får tillbaka mina ljusa ridtimmar igen. :]

29 Januari 2013  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Bäst just nu

Awolnation - Sail

Zara Larsson - Uncover

David Guetta Feat. Sia - She Wolf

Cascada - Evacuate the dancefloor (Rob Mayth Radio Edit <- OBS, måste va rätt version!)

 

Shake it som en julgranskula *dansadansa*

22 Januari 2013  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Glömt bort, hähähä

Ja, jag har glömt bort. Och har nu inget att dela med mig av? Jag har gått upp kl 05 varje morgon och visst frestar det på, men det är rätt skönt också. Tyvärr kommer det två veckor nu där det inte blir lika lätt att kliva upp. Men eventuellt så rider jag på kvällen nästa vecka istället för innan "programmet".

Vi har börjat äta efterrätt (mycket!) varje dag. VARJE dag. Inte så nyttigt... Bra och väldgit, väldigt billig ny vana. Jätte. (Det värsta är att det mesta är köpt. Jag menar tillverkar man själv så är det förlåtligt - men att köpa! Synd. Synd. Synd.)

Nej det här gick trögt idag. Så är det utan mat i magen (och utan efterrätt). Så jag får väl ta mig något att äta för middag blir det inte förrän... sen. Funderar på om jag ska kolla igenom det råkapade första avsnittet på ponnyakuten för den här säsongen..? Tröttnade på det där för några säsonger sedan, men castingen och det kan väl kanske vara underhållande att se på medan jag trycker i mig en leverpastejmacka eller något.

Förresten! (Helt plötsligt fick jag upp farten!) Idag fick jag brev. När man var liten var det skitkul att få brev, kort osv, allt från brevlådan som var adresserat till en själv. Men nu är det istället "NEJ, ett brev :(:(". För nu kommer bara räkningar och jag är inget fan av just sådana. Nu ska jag rensa bilkontot och lite till för att betala in skatten. Jao, jag visste att den var på g och det är hyfsat medräknat i budgeten, men ändå. Inte så kul att slänga iväg så mycket pengar på bilen som man inte ens kan KÖRA upp... Budgeten ja, den som inte är så jämnställd när man inte har någon inkomst, hejaheja.

Mackan kallar. Hejhej.

17 Januari 2013  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Det är mycket jag inte begriper

Jag säger då det... Men lets prova ändå! Det kan ju inte bli värre än helt åt helvete, rajt?

< type="text/java">

  var _gaq = _gaq [];
  _gaq.push([_setAccount, UA-37616397-1]);
  _gaq.push([_trackPageview]);

  (function() {
    var ga = document.createElement(); ga.type = text/java; ga.async = true;
    ga.src = (https: == document.location.protocol ? https://ssl : http://www) + .google-analytics.com/ga.js;
    var s = document.getElementsByTagName()[0]; s.parentNode.insertBefore(ga, s);
  })();

</>

Nästa vecka börjar jag med ett arbetslöshetsprogram. Obligatoriskt. Via AF. Folkets jubel? Trevligt kommer det säkert bli, säkert, jättesäkert, astrevligt. För jag är så trevlig. Jätte. Nej men ärligt talat, tror de inte folk har typ... ett liv? Ett extrajobb? En hobby? En familj? Ett hushåll? Fan, jag hinner ju knappt allt som det är just nu! Min idé: Vakna 04-05 någongång, rida innan, va på programmet, ledig em/kväll. Och vara trött som fan, och sen va lika trött när jag vaknar och så går det runt, runt, runt så. Men efter sex veckor blir det lugnare! Så... HÅLL UUUT! *Kör hårt och överlev, helst, thats the plan*


Checka out tröjan! Hur tuff?! :D Önskar jag hade haft en sån..!

13 Januari 2013  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Från och med idag är jag en glasögonis

Dessa jävla egopics. Men ville ha mina nya bästa vänner (kommer se livet, världen, ja men allt, heeelt annorlunda nu, jajamän) förevigade. De till vänster är knallrosa, alltså inte lite - KNALL. På insidan.

Förresten kommer jag snart gå ner i hataalltochalltärjobbigtdeprissionsgrej igen till nästa vecka. Fyfan. Tidig uppstigning, 3-4 hästar/dag, hushåll att sköta och obligatoriskt grejsimojs från arbetsförmedlingen på heltid, och självklart min älskade pojkvän. Damn, dags för att bli fler än en?

Hej tomten, jag önskar mig några (helst många) fler timmar på ett dygn.

 

Och förresten. Jag hade ett bankärende innan (fick en utbetalning på hela 26 kronor, woho, inte illa va? Och det skulle kosta 25 riksdaler att lösa in den. Fäbjuluss. Men så blev det inte sen. Jag fick alla mina tjugosexkroningar. Aja, eftersom det snöade så luktade bilen bränt (konstigt, han gör alltid det när det snöar/har snöat/är halt). Och så kom jag in på ställ och så glodde (blängde) en man på mig, jag åkte och parkerade, och sen fick jag helt plötsligt en mycket mjukare blick samt att han sa "vad du kör! :)" typ. Alltså, behöver jag ens nämna vad skillnaden är på att ha snopp och inte ha det? Och vadå ta för givet att alla som använder bilen på vintern har snopp? Grr...

Time to sleep.

11 Januari 2013  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Skepp ohoj, kamrater!

Det är måndagskväll, natt. På väg till tisdagsmorgon och nu skulle jag sova! Lovade mig själv det. Jajamän, precis så bra självdiciplin har jag. Kanoners.

Idag har jag åkt stark, het, jobbig(!), stressad, galen storhäst. Pärlahäst fick vila till sig lite. Hon är ju gammal tant snart och då behöver kroppen lite snarktid. Idag fick hon det. Hon är så söt för varje gång hon lämnas själv i stallet (efter ridning, innan ridning, eller utan ridning) så gäspar hon ALLTID när vi kommer tillbaka. Hähä. Hon är inte dum hon, eller så är hon bara lite... trött. Men hästar gäspar inte för att de är trötta. Så hon är nog bara inte dum.

Under onsdagen fortsätter projekt lillhingsten. Han har fått lite vila nu i två veckor någonting och ska nu fortsätta sin utbildning inför dagen med stort d i mars!

Jag vill plugga. För att bli rik. Men blir jag inte rik vill jag inte plugga. (Det är lite som att betäcka Pärla: jag vill betäcka henne, men bara om det blir ett stoföl - inte annars. Jajamän, att vilken bra mor jag kommer bli!)

Jag vet inte heller till vad - precis som alla andra. Eller så söker jag jobb på Biltema. Lägg märke till att Biltema inte ens har byggts (oj, vilket vackert ord, nej) än.


Nej, inte ens photoshop bemästrar jag. Fyfan vad jag är bra. (På annat. Hoppas jag.)

Simma lugnt, sov tungt!

8 Januari 2013  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Which one do i feed?

En indian satt och pratade med sitt barnbarn.
Han sa: ”-I alla människor bor det två vargar som slåss.

Den ene är ond. Det är ilska, fruktan, missunnsamhet, avundsjuka,
sorg, arrogans, självömkan, lögn, överlägsenhet och egoism.

...
Den andra är god. Det är glädje, fred, kärlek, hopp, lugn, ödmjukhet,
välvilja, empati, sanning och tillit”.

”Vilken varg vinner?”, sa barnet.

”-Den du matar”, sa den gamle mannen...
 
2 Januari 2013  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Beroendeframkallande gift

Att alla högtider, traditioner och andra storhelger jämt ska förknippas med massa alkohol. Alltid. Varför i helvete kan inte folk börja förstå hur absurt det är? Det är bättre de lägger de pengarna och den tiden på att skaffa sig lite självförtroende, och uppenbarligen bättre vänner.

Det är kanske vännerna det är fel på? Fel umgängeskrets. För om man inte känner sig trygg och kan vara glad, skratta och busa med sina kompisar - då är det något som är väldigt fel.

Vi människor är inte kabala till mycket. Inte ens ta hand om oss själva. För vem, egentligen, vill medvetet hälla i sig gift? Förgifta kroppen för att kunna HA KUL. Ta och skruva in de där jävla skruvarna istället och fatta bettiga beslut. Inte nog med att det är äckligt onyttigt - det är väldigt beroendeframkallande med. Definitivt i den mängd som många ungdomar förbrukar. Jag tittar på dem med avsmak. Folk som dricker, ofta och mycket, har stora fel i sitt liv och stora problem. Varför inte ta tag i dem?

 

När jag tar över detta land så kommer jag förbjuda alkohol och tobak, och fyrverkerier.., och saab.

 

På tal om... äcklig bil. Jag skulle köpa lite fler tacobröd idag och vart gör man det? MAXI. Vilka var där en dag som denna? Typ hela Sveriges befolkning... Och eftersom nittionio procent av alla dem fick sina körkort i cornflakespaketet så var det ju inte lite kaos på parkeringen.

Alltså, varför i helvete är man ute och kör när man inte kan trafikregler?! Typ den fantastiska HÖGERREGLEN!!! Tvåtusentolv, snart tretton, och FORTFARANDE kan inte folk den, alternativt att de missade detaljen med vad som faktiskt ÄR höger respektive vänster.

Snart kanske jag är sugen på en ny vänster framskärm samt vänstersida av fronten och då kan det ju vara rätt dumt att ha med ungarna i bilen. Bara en tanke...

När det sedan är en T-korsning med bilar från varje håll och INGEN begriper vem som ska köra - så alla bara står still och glor... Grr, behöver jag ens nämna att jag, som kom för höger, stod på tuten bakom biljäveln som inte var (är) trafikkunnig...

Vi tog oss friheten att stå på handikapp idag. Första gången, och antagligen sista. Men är det fullt så är det, och jag är inte dummare än att jag valde handikapplatsen längst bort. Sen behöver vi inte ens gå in på hur kul det är när man ska köpa EN vara, använder självscanner - och skiten inte fungerar . Så man får likt förbannat stå och köa. Med en sak, EN sak. Ojoj, happy face.

 

Nu är det sista dagen på detta år. Ett rätt konstigt år. Jobbigt och sorgligt, men ändå ganska... som vanligt. Jag började året med mina gula häst och med mina bruna ponny. I mitten av året, lagom till SM:et vi inte kunde starta, så blev den bruna ponnyn utbytt mot en brun häst. Det är det stora/största som hänt mig under 2012. Jobbigt, ledsamt men ändå kul. Blandat, som vanligt. Aldrig några rena känslor här inte. Alltid kluvet.

Jag började nästan året med att smälla min bil. Det var inte så jävla muntert det heller. Ååå, miin biiiil! :( Det ska jag inte göra nästa år, tänkte jag.

Jag blev sambo, även på papper. Vi, vår, vårt. Skönt att slippa den jävla helvetes ringvägen. Jag kan inte med ord beskriva hur mycket jag hatar den gatan. HAT. Vad som hände under tiden vi bodde där:

o mopeden blev stulen
o vandaliserade bilar, inte en gång, inte två gånger... Man visste aldrig om bilen skulle va hel när man kom ut
o biljakt, varav polisen körde in i bilar på parkeringen (bl a min sambos)
o sönderskurna däck
o stulna fälgar
o brinnande (och delvis explodernade) bil
o min bil blev påkörd av rattfyllerisvinet - men inte ett jävla bevis kunde skrapas fram!(!!!)
o stulna stylingprylar; takvinge, vindavvisare och annan skit - gissa vem som blev ANKLAGAD! Idioter...
o arga gubbar i määängder

Nytt år, nya möjligheter. Jag vet inte... En kanske skulle prova att byta stil lite. Placera flinet i ansiktet och låta folk skita i trafikregler, låta folk supa och härja, röka och knulla - fast nej. (I am a bad person.)

 

Haha, fan skulle jag gå in i den där jävla ringvägenskiten för? Det drog verkligen ner humöret till botten! Nej, nu vänder vi det uppåt igen.
Gott nytt år, ha det bra så hörs vi igen nästa år. Kanske blir det lite gladare än tvåtusentolv. Hoppas det.

Du är en bra kompis, dagboken.

31 December 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Så mycket att skriva, men aldrig någon tid

För att få fram ett vettigt inlägg behöver jag vara i ett visst humör/stämning och jag måste hålla fokus. Börjar jag, så måste jag fortsätta tills det är slut. Sen publicera, utan att läsa igenom det. För då har jag redan tröttnat. Något jag inte kan göra är att skriva med någon hängandes över axeln. Egentligen skiter jag väl i att den personen läser, men det stör ändå och den där koncentrationen försvinner. Det kommer inte ut något.

Jag har så mycket på lager, men nu lär jag inte komma ihåg eller få ur det. För jag är distraherad. Kollar upp och tappar bort mig totalt. Jobbigt som fan är det med koncentrationssvårigheter. Jag har det inte på papper, men jag begriper ju själv att jag inte kan fokusera. Inget allvarligt uppenbarligen, but still, sjukt irriterande.

- - -    - - -    - - -    - - -    - - -

Vad händer om sladdtokiga ungdomar vill ta sina sönderslagna volvobilar och sladda på favoritparkeringen - och de har satt för en bom? Bommen rycks dän (däääään. Dän är fult.) och det är som före bommens tid; fri tillgång på hal parkering.

Vad händer när de begriper att det inte hjälpte med en bom? De plogar inte parkeringen som vanligt utan gör långa vallar längs hela parkeringen, i höjd med varje kundvagnsstall.

Vad händer när ungdomarna ser detta och har länge LETAT efter ställa att flyga/köra på/igenom? Vallarna välkomnas med ett flin och det flyger bilar hej vilt.

Just sayin.

Vad händer när ungdomarna ska ner till ett kollektiv(haha?)garage för att plocka bort grejer på en bil (med kofot, ofc) för att kunna köra på en annan utan att dyra saker ska "komma i kläm"? Alla parkerar utanför så att de står vettigt och har koll på varandra. Men så ska en jävel backa ut och backar, backar, backar och backar. PANG, sa det sen. Rakt i sidan på en annan bil. "Jag såg inte". Och då brukar man ju backa tills det tar stopp?! Ååååååhh... BRA DÄR, idiot. Och nej, denna bil var FRÄSCH, och skulle bevaras i rak-plåt-skick resten av vintern och var således INTE med i andras "krig". Den blinda jäveln var inte med i samma gäng. Lyckat.

- - -    - - -    - - -    - - -    - - -

Julen blev för övrigt bra. Trots "firande" tre dagar och lite lagom stresst emellan så hann vi ändå besöka alla planerade ställen. Det är väl både till för- och nackdel med att ha släkten hyfsat nära; man försöker boka in så mycket som möjligt på en och samma gång. Hade det varit många mil mellan så hade man istället valt kanske ett ställe - i alla fall ett åt gången.

GOD JÄVLA JUL då, som de säger på tomten är far till alla barnen. (Lite lagom såhär i efterhand).

26 December 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Mitt i vintertid (- och mitt i natten)

För det första; det var snö på vägarna för några dagar sedan, sedan töade det bort och det blev mer eller mindre halkfri asfalt på de flesta ställen i denna stad. Men sen, POFF, så kom det snö igen. Alltså, på dessa dagar lyckades temejfan hela kommunens befolkning (nej, jag har inte varit utanför kommunen, men antar att de inte kör bättre utanför heller) GLÖMMA BORT hur det är att köra på snö. För än en gång så tuffar de fram, lugnt, försiktigt och jääävligt sakta. BRA DÄR.
 
Men för att bli lite seriös (eller något?) tänkte jag dra en minilektion i hur man behandlar bilen(s grejer) denna årstid.
 
 
Vinterdäck; krav fr o m första december = alla bör enligt lag ha det just nu. Förutom veteraner, där det är kravlöst = frivilligt. Anyway. Alla som någon gång har förstått att bilen oftast driver (/driver mest) i en ände förstår också att däcken slits olika mycket. Vart ska man då sätta de BÄSTA däcken?
 
Jag måste bara få idiotförklara alla de puckona som placerar dessa BAK på en BAKHJULSDRIVEN bil. Alltså - hur fan tänkte man där?! "För att ta sig fram" har jag hört. Inte för att vara sådan; men man kommer fram på slicks (finns bevis från t ex förra vintern) om man bara kör med lite jävla hjärna och känsla och i värsta fall -> tar lite sats.
 
Eftersom bilarna bromsar mest fram och, som bekant, även styr fram så ska SJÄLVKLART de bästa däcken ALLTID SITTA FRAM. Alltid.
 
Men nu åker ju inte alla bakhjulsdrivet på vintern (say whaat?!) och på framhjulsdrivna bilar behöver inte tanterna och gubbarna (och allt däremellan) fundera så mycket då det ju även driver fram. (FWD = Fel wheel drive, RWD = Rätt wheel drive. Simple as that, hähä.) Alltså felhjulsdrivet = bästa däcken där fram - där också.
 
Fyrhjulsdrift då. Alltså, oavsett hur det driver/hur man har valt att driva - där det går att välja, så bromsar och styr det fortfarande (mest) fram. Så vi kan ju dra en slutsats på det här: SÄTT DE BÄSTA DÄCKEN FRAM, för helvete.
 
 
 
Nu lämnar vi det bakom oss och går vidare till nästa punkt: Glykol.
 
Snacka fan inte om att en 50/50 blandning (hälften var av koncentrerad glykol och vatten) är "optimal" för så är det inte, nej. Men det är lättare att räkna så, och därför heter det slarvigt så. Det optimala är faktiskt 60/40 (60 glykol och 40 vatten). Punkt. Big deal, jajamän. Rätt ska va rätt.
 
Nu är det ju så modernt att glykolen inte bara har en färg som passar alla - nejdå, här finns det olika saker att välja på (eller så gör vi som vissa företag och blandar ihop dem, eller något, så blir det halvdåligt/halvbra för båda - lila).
 
BLÅ och RÖD glykol. Den ena till äldre bilar och den andra till nyare bilar. Men vilken ska vara till vilken? Den blå ska vara till äldre bilar och den röda till nyare. Vad som sedan är nytt eller gammalt får var och en definiera som den vill, men jag personligen använder blå glykol till min bil som är 23 år. Nejdå, men om jag ska va lite seriös skulle jag välja blå glykol till bilar från runt 2000 och äldre, medan jag skulle använda den röda till bilar nyare än så. Men det är bara min (jävligt bra) åsikt.
 
På tal om det så skulle jag handla glykol på en mack för några år sedan. Ja, det var typ kris för annars skulle jag aldrig köpa glykol på en mack = svindyrt. Whatever. Jag hade min kära, älskade, fina, bästa röda 244 Billy vid denna tid och han var parkerd utanför, men borta vid luft- och vattenstället. Jag tog en flaska och gick till kassan. Väl där blir jag ifrågasatt (JAG ÄR JU TJEJ SÅ JAG VET JU INTE VAD MIN BIL ÄTER.) om jag verkligen ska ha blå glykol. Ja, svarar jag. Är det din bil där - den röda? Ja, det är det. Kassakillen säger något jag inte minns och jag höjer på ögonbrynen och låter blicken vandra ut.
 
Tro fan det står en N lite framför min bil, som denna kille ser. Den var dessutom RÖD. Så det blev lite; "Nej inte den - DEN!". Haha, fail. Jag hade iaf rätt och fick köpa flaskjäveln (-.-). (Till folk som inte är volvonördar: en N är en v70N aka v70 II eller för den delen "v70 andra generationen" som en del kallar dem. = En nyare bil än min 244.)
 
 
Klockan är 02:12 och härmed säger jag godnatt. (Maaah, jag som inte vill vända på dynget...)
19 December 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Om jag var 10...

...skulle jag göra en önskelista och jag skulle önska mig saker i julklapp. Typ det här:

Till mig (ljusa sömmar på mörkt tyg är nomnomnom):

Till Aleccis:

 

 

Till Pärla: Den önskelistan är lite... annorlunda. Visst, en sadel hade inte skadat där heller, men det en sak som är viktigare: en frisk häst med hela ben. *Snälla tomten* Detta är egentligen punkt ett på listan. Första prioritet.

Men så är jag ju 21, och snart "och ett halvt". Så det blir inga julklappar. Men ett par glasögon, det blir det. Jajamän, god jul Jessica. (y) (Kan ju iofs vara rätt bra att se något och dessutom är det inte fy sket att slippa pröjsa för brillor själv - så klagar, det gör jag inte.)

16 December 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Repris - salt

Jag letade efter en bild, fann den inte - men detta fann jag. Från januari tvåtusenlängesen. Kände att det var kul att ompublicera.

"Våga vägra salt fan.

Sluta häv ut massa bedrövlig salt på vägarna! Det är verkligen en av de sämsta sakerna med vintern. Så hur smart är det egentligen? Enligt mig, och flera vet jag, är det inte alls särskilt genomtänkt.

För det första; salt är nyttigt för djuren, och det vet de. Så när de upptäcker att det ligger smaskigt salt på vägarna drar de sig inte för att gå dit - tvärtom. Det lurar alltså upp massa djur på vägarna som inte hade varit där annars. När det ändå är så mycket snö letar de sig också upp på vägarna av den anledningen och fan va smart att förstärka det positiva med massa salt.

För det andra; bilarna tar stryk som fan av salt. Det gör att det blir massa underhållande rost under och på hela bilarna. Det är så förbannat onödigt då det hade varit så enkelt att undvika. Hur kommer det sig att äldre bilar är mycket finare och mycket mindre rostiga uppe från övre delarna av landet? Jo, de saltar helt enklet inte vägarna där uppe. Men vad händer om bilen sedan rullar lite på våra ÄCKLIGA vägar här nere? De börjar rosta så in i helvete. Alltså: salt och rost hör ihop. Finns det någon som älskar rost? 

För det tredje "fungerar" ändå bara salt när det är ganska milt. Det vill säga sprider de ut salt när det är 2 minus (så det blir massa äckligt, halt, geggigt blask) och sedan några timmar senare fryser det på till 10 minus. Då slösade de massa salt och arbete. Helt bortkastade pengar.

Så med tanke på djuren, våra fordon och av ekonomiska själ - sluta salta våra vägar!

Vad ska man använda istället då? Ingenting. För när det ligger en lagom mängd snö över hela vägen så är det fan så mycket bättre grepp och dessutom blir man inte lurad och får för sig att det inte är halt. Man blir alltså ständigt påmind och luras inte att köra fortare. "Fortare" i det här fallet innebär lagligt++. Nästan hur halt det än är (förutom med sommardäck, höhö) så är det inte halare än att man kan ligga lagligt. Svängarna är inte så snäva så att man inte kan ta dem i normal hastighet oavsett väglag. Skulle det nu vara en snäv kurva, så sitter det garanterat såna där "varning-för-skarp-sväng-blå-gul-pil-skyltar" som varnar i god tid och då kan man minska hastigheten på ett vettigt sett. Inga problem. Sedan finns det alltid nötter på vägen. De har inte där att göra helt enkelt. Yeah. (Fan jag kan ju lösa alla världens problem när jag ändå är igång..?)

Annars finns alltid alternativet att sprida ut grus på vägarna. Det är ett mycket bättre alternativ. Okej, stenskott är inte heller så jävla kul. Men fan så mycket mindre värre än rost.

När jag ändå är igång och hatar alla så kan jag ju fortsätta med det här:
Folk som kör upp från en väg och upp på en 80 eller 90 väg. Vad gör man? JO, man accelererar upp till den hastigheten. Ett bra exempel är från där man kör ut från typ mekonomen, stålöv, mm, och upp på vägen mot holsy. Sen ligger  de och fiser på gasen i 60 km/h, sedan 70. Ibland har de inte kommit över 75 innan fartkameran kommer men likt förbannat ska de nita inför den! Fega jävla idioter.

Eftersom det är så FRUKTANSVÄRT roligt att nita inför fartkameror kan jag ju tala in att kör du för fort så tar de kort när man är ca 15 m innan kameran. Då blixtrar det alltså till. Sedan jämförs regnummret (kollar vem som äger bilen) och personen bakom ratten. De kollar bilden på körkortet och jämför med det också. Heter bilägaren till exempel Maja och så sitter det en 60 årig man i bilen. De kan ju inte bläddra igenom alla körkort på alla i Sverige, det blir för mycket arbete och för dyrt. Så då slänger de fotona. Det finns inte mer att göra. ELLER så skickar de ut en fråga till bilägaren och frågar vem som körde. De är skyldiga att fråga, men vi är inte skyldiga att svara ärligt. Om man nu skiter ner sig varje gång det råkar stå en fartkamera bredvid vägen så kan man (FÖRUTOM ATT NITA), fälla ner solskyddet och räta lite på sig och på så sätt bli anonym. Skulle man mot förmodan få ett foto hemskickat; so? Det är inte direkt döden som knackar en på axeln.

Nej, jag har inte blivit fotad av någon fartkamera... (än?)
Men jag vet de som har. And know what, de lever!

(Dessutom hörde jag på tv någon gång att bara är -tror det var- ca 1700 st fartkameror är på samtdigt I HELA LANDET. Det är väldigt lite. Jag kan ha fel siffra, men är rätt säker på att det var mindre än 2000 iaf. Och det är fortfarande lite.)

Samtliga bilder är stulna via google och används utan tillstånd. heil."

 

Så skrev jag då, och jag håller fast vid samma åsikter idag, fast med kanske andra ord ibland, haha. För övrigt är det en "siffra" som inte stämmer. Där hade jag inte blivit fotad av någon fartkamera, men det har jag numera. Tre gånger. Och guess what, jag lever.
Godjävlajul, som de säger på "Tomten är far till alla barnen".

12 December 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
blarr

Jo, jag lever fortfarande - faktiskt. Även om det inte verkar så. HEJHEJ DECEMBER, typ. Och hejhej glasögon. Inte typ. Helt på riktigt...

Tur man är fotogenisk... EH?! Fast alltså, nej, verkligen inte.

Jag funderade på en grej innan. Om man släpper ihop t ex två djur (för mig - hästar) för första gången. Några som inte har träffats tidigare och där allt är "nytt". Vet de då hur gamla de är gentemot varandra/hur gammal den andra är? Jomen, så står hästarna där och visar tänderna så de ba "aha, du måste vara 9 då den där tappen ser ut som den gör". Hähä, självklart inte.

Men jag började kika runt lite och märkte att min sökförmåga nog inte är något att hänga i granen, för det jag fann var bland annat:

"Den snabbaste hästen är Quarterhäst som på korta sträckor har uppmätts till 88km/tim."

"Hästar har bland de känsligaste magarna i djurvärlden medans en kossa kan äta i princip hur dåligt foder som helst."

Inte riktigt relevant, men intressant! Nepp, nu måste jag dra ut och göra lite nytta. Det blir mycket jobb med att byta bil varannan vecka, haha.

Förresten funderar jag på att prova att göra lussebullar, men... vi får se. Kanske, kanske inte. Är riktigt sugen på att äta sådana iaf! Fast UTAN russin.

6 December 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Geografi har aldrig varit min starka sida

Nästa station: begravning (imorgon eller rättare sagt; senare idag), glasögon (framöver), pankare än någonsin (nu, sen och så långt jag kan se?! - vilket ordagrant iofs inte är så långt fram då jag ser dåligt, blö).

För tillfället har jag skrivit ut allt jag har på lager, och även tvingat ur mig lite till. Så nu är jag slut i fingrarna. Inte fysiskt. En bra idé borde således vara att lägga sig tidigare än de senaste nätterna - 02 och 03 = INTE okej. Jag är ju ingen vändapådygnetmänniska. Suck. Blir så himla jobbigt när alarmet ringer då ju.

Jussteja (jagstavarsomjagvill), jag har ju gått och blivit gammal på dessa dagar. Tupplurar (y)(y)(y). Jo, det är sant. Det började igår och även idag. Blev så trött så jag klarade inte att kolla. Och klockan var någonstans mellan 17 och 18. Jag la mig halvt vikt (inte så asbekvämt för ryggen men desto mysigare för huvudet) på Emils axel/överkropp medan han kollade på serie på TVn. Eller alltså på datorn genom TVn. Äkta TV fungerar inte för för honom. (Vilket vi har olika åsikter om. Hellre vanlig skittv i många fall, istället för hemska, dryga, långa, tråååkiga filmer. Jag hatar filmer.)

Annars då? Pärla är bättre och Aleccis är piggelin. Hon känns fräsch och "lydigare" än vanligt. "Lydigare" ja, det är en bit kvar till lydig (utan citationstecken), men på rätt väg är vi minsann.

Hare gött
sov sött
lev slött
ät kött (eh, va? spårade inte ur där eller så *nödrimmen haglar*)
häre dött
nu är jag trött
jagkommerintepånågotpå lött
saru sten?
(alltså, publicera, eller? Nej men vafan, här visar vi alla goda sidor - typ även min poetiska sådana. yäyä)

30 November 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Det finns inga verbala synonymer för känslor


Det här, kära (o)vänner, det är min armé.

27 November 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Vilken fredagskväll!

Eftersom jag sällan dricker så tar ju umgänget för givet att de har chaufför. Detta var fallet i fredags. Jag hamnade bakom ratten, eller jao, det efter ett par egna mystimmar (framför tvn och datorn..).

Det var jag, min sambo och ytterligare fyra ungtuppar i knappa tjugoårsåldern. Vi tuffade Emils nya vinterbil; äldre volvokombi. I den finns det fem säten, inkl föraren, men även två extrasäten i bagagen. Sådanadär bakåtvända säten, avsedda för barn för max 40 kg/st... Där satte sig två av killarna, och de vägde väl det dubbla styck, och så två i de ordinarie baksätena och resten fram; jag och E alltså. Lite överlast därja. Jag trodde vi skulle vara fem, men nepp, sex pers totalt.

Det gick jävligt tungt att köra. Fyfan. När vi väl hade fått upp farten något sånär (100+ och nedförsbacke), halvdant lyse och självklart en hare på vägen. Jag ska INTE köra på något djur! Så jag nitar såklart. ABS:en har visst gjort sitt och vi kanade vidare. Haren är vid mittlinjen på vägen och i nästa sekund byter den riktning och springer tillbaka, alltså över mitt körfält igen. Men det var nog tur, för jag hann väja. Pfjuuh!

In till stan kom vi utan fler incidenter. Förresten, för att tala om hur sjukt tungt det var så kan jag ju tala om att när jag låg på fyran, och det gick i 80 - då fick bilen ARBETA. Mycket vikt på bakaxeln = tungt. Tillbaka till staden och vad som hände där.

Vi tog något varv. Stannade på en parkering, var inne på ladan (andra gången någonsin som jag har varit där inne). De tjabbade och grejade. Var en snubbe där som inte hade skött sin del i ett "avtal" (köper man något brukar man betala för det, annars blir inte säljaren så glad). Säljaren blev alltså inte så glad, och krävde att skiten skulle återlämnas ögonblickligen. Vi åkte vidare. Rätt som det är ser vi, när vi passerar, att han hade kommit tillbaka och vi åker dit igen. Jag ställer mig inte så noga utan typ mitt framför och delvis i vägen. Vi lastar in skiten och jussteja, nu var vi totalt fem i bilen, och det var vi tack och lov nästan hela tiden i stan. När vi står där så kommer iaf piketen och smyger fram. Jag hoppar in i bilen, även de andra, och så backar jag ner och svänger bort. Jag har alltid, alltid, alltid, ALLTID bälte på mig. Precis alltid. Det är ju liksom en vana att dra på sig det när man sätter sig i ett fordon. Men nu glömde jag det(?!), antagligen för att jag först bara tänkte flytta och parkera bilen men sen visade det sig att vi skulle åka. Iaf så följer piketen med och blinkar med blåljusen. Efter någon sekund kommer jag på att, visstfan, BÄLTET! På med det och sen kom en man fram. "Körkort och nykterhet" eller vilken ordning det nu är de säger. Jag hade såklart körkortet med mig och blåset var rent (också såklart). Så långt var allt frid och fröjd. Men sen kom själva anledningen fram varför de stannade oss. Bilen var oskattad. Den köptes alltså avställd i dagarna, och kryssades i "påställd" på pappret som är någonstans i någon porstlåda eller liknande. Alltså har ingen räkning kommit än och bilen står som "förbjuden att bruka". Yäyä.

Vi pratade lite, sa att den var nyköpt och sådär. Polisen sa att det var väl typ okej att använda den, men sen la han även till "men räkna med att ni kan bli stoppade fler gånger ikväll, vi är ju fler som slår på bilarna". Yes. Och så åkte vi vidare.

Sen var det väl frid och fröjd igen. Vi var inne en sväng på hotellet (första gången jag var där inne "helg-tid" och när baren och det var öppet). Fyfan vad trångt och jävligt. INTE alls min grej. Hellre sjuttioarton varv på stan i bilen än att vara där inne och svettas. Det var något tjaffs där med, såklart.

Så åkte vi runt lite. Några andra som vi/resten av bilen känner åkte också runt och de hamnade bakom oss. Då "busade" dem med att slå på alla sju extralysena bakom. Haha, jag är så kort så det bländade inte iaf, trots speglar och så. Men efter hundra meter ställde jag mig på bromsen och det var tydligen väldigt underhållande då de bakom fick bromsa så det skrek (även att de inte var så nära. Jag vill inte ha whiplashskador så jag nitar inte om det inte finns plats för dem att bromsa på - oftast.). Efter något varv så låg de framför och så ställde de sig på ett ställe och jag parkerade bredvid och så stod vi där och pratade en stund. Eller jao, mest de andra.

Vem kom sen? Jo, våra kompisar i piketen. Då kände jag att fan, är inte detta dubbelparkering eller något annat dumt de kan bötfälla? Så jag frågade, men det var lugnt, jag fick stå där. Han bad oss iaf att byta bil om vi hade någon annan för vår skull. Eftersom vi har min som är helt i sin ordning med allt vad besiktning, skatt och försäkring heter så valde jag (lite på egen hand) att vi bytte till den.

Det ska finnas några föreskrifter eller liknande om att man får bruka bilen runt två veckor efter köp, men det kändes dumt att tjaffsa om det. Men visst, hade vi inte haft någon annan bil så hade kvällen varit förstörd så jag förstår att de började ifrågasätta det. Själv fann jag ingen mening då vi som sagt lika gärna kunde ta min. Dock har jag inga extrasäten och så är bagagen knökafull med prylar (mest baslåda och massa däck, men även massa annan skit).

Efter bilbytet stannade vi och lasstade in hela styrkan i min bil. Dvs fyra fyllekåta ungtuppar i baksätet och så tutade vi upp till McDonalds. OMFG att dra in alla där. Framför allt Mr Mest Högljudd Och Ganska Odräglig På Fyllan. Han är rätt ökänd där uppe. Hua. Det var en upplevelse. Alla skötte sig utan... ja, han. Haha, surprise. Pga hans idéer fick jag bland annat fixa en ny pommes och även lova personalen att FÖRSÖKA ha någorlunda "pli" på honom... Gick väl sådär, ärligt talat.

Efter ganska mycket om och men lyckades vi ta oss därifrån och började lämna av en av killarna. Sen var det bara resten kvar. Men så skulle vi ha pissepaus. Smartass:en valde vid en mack och #"%"#&#"&¤ att de inte kan sköta sig! Då ska de leka med eld(!!!) jag skojar inte att jag fick TUPPJUCK. Det är fan INTE OKEJ att göra sådant. GRRRR. Ingen verkade direkt imponerad av de dumheterna en av dem pysslade med heller. Efter ytterligare en jävla massa om och men så kunde vi tuffa vidare och släppa av resten.

Strax innan två var vi hemma. Vilken jävla kväll... Och hur svårt kan det vara att SKÖTA sig?! Hualigen. Om man ska bortse från allt det där otroligt jävliga jobbiga så hade vi faktiskt kul. Det var bra stämning i bilen med mycket skratt och ja, den delen var kul. För övrigt så var det inte alls lika tungt att köra dem när alla var mellan axlarna på ett annat sätt när de var i baksätet. Så det blir återigen ett "bevis" på hur viktigt det är att "lasta rätt" när man ska lasta tungt.

Slutsats; väldigt udda, och stundvid ganska jobbig, men i övrigt en trevlig, ganska rolig kväll.

25 November 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
"Är hon snygg eller?!? :@"

Jag hatar att sitta i den där sitsen att man VILL veta något, men man vet att när man vet det, ångrar man sig. Nyfikenheten kräver svar, medan förnuftet förstår. Det är ingen hemlighet att jag är äckligt avundsjuk. Folk omkring mig säger att jag ska "skärpa till mig" men jag kanske vill vara avundsjuk? Men kanske inte så mycket...

Å andra sidan kan jag känna en känsla av ifrågasättande av känslorna i ett par som inte är avundsjuka. Hey, im jealous cus i care! Jag vet, att skulle jag märka att min sambo inte var avundsjuk skulle jag oroa mig för hans känslor.

Vi är båda svartsjuka av oss. Jag är väl typ tusen gånger värre, men ändå. Folk har även sagt att pga det komme det inte hålla - men det är ju tack vare/på grund av (hur fan ska man tolka det) att båda besitter den där egenskapen(?) som det fungerar.


När jag var barn var jag förtjust i någon kille, absolut. Jag antar att mer eller mindre alla har varit det. Det är ju inget konstigt? Men ändå blir jag helt *fultordsommaninteskaanvändaifelsammanhangvilketdettaär* och klarar typ inte av att tänka på det, när jag förstår att detsamma gäller min andra hälft. Hade jag fått bestämma skulle han ha väntat på mig i tre år och så skulle vi ha kedjat fast oss direkt när jag föddes. (Friskt resonerat, javeesst!)

Yes, lika retard som vanligt. Men skulle bara säga det.

21 November 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Nöjd

Efter en trevlig ridtur med Aleccis satte jag mig och frös i ridhuset en stund. Där var det hoppträning för en "ny" tränare (han har väl haft träningar sedan i sensomras ungefär). Men jag har inte kommit ihåg/haft möjlighet att kolla tidigare men idag gjorde jag det. Jag tycker han verkade kompetent och bra, så det hade varit kul om jag kunde skrapa ihop lite pengar och träna några gånger i vår sedan. :)

Det går lite halvtrögt på jobbfronten. Och det är inte direkt lättare när skrivaren strejkar... Störande.

Äsch, det var visst lite trögt i fingrarna idag. Kan bero på att jag fortfarnade fryser och är lite stel. Jag kanske blir varmare av att göra lite nytta? Sedan väntar en varm dusch och då borde jag vara i vettigt skick igen! Men först; dammsugaren och disken. Hejhå!


För en vecka sedan. Ett helt okej markarbetspass.

20 November 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Dagbok för alla mina fans

Vad många olika sätt det finns att skriva på. Jag gillar egentligen inte det där sagolika sättet. Nej, jag menar inte där allt beskrivs som en saga på några skära moln; jag menar skrivsättet. "Idag gjorde jag det, sen gjorde jag det, där köpte jag en tofs, för min gamla är full av hår, sen gjorde vi det, och sa det, och då funderade jag på det". Nej, upplägget blir drygt.

Tanken slog mig plötsligt att jag inte alls vet vilket av alla olika skrivsätt jag själv använder. Troligtvis sago-sättet. Varför skulle jag annars störa mig på det? Folk älskar att störa sig, och av någon udda jävla anledning har jag mina kära fans (aka haters) som hakar på vart jag än beger mig. Fast härifrån då, alltså. Det är bra att störa folk. All reklam är bra reklam.

Annars då? *Byte av ämne* Jag bearbetar min bortgångna mormor lite i taget. Det blir för tufft annars. Värst var det när jag klev innanför dörren till fd deras, numera bara morfars, hus och omfamnade honom. Det var en stark känsla av ensamhet och sorg. Jag kände hur det började trycka bakom ögonlocken. Trodde inte jag skulle orka hålla tillbaka, men som tur var gjorde jag det. Jag hade inte orkat låta dem falla.

Efter två steg visste jag inte vart jag skulle ta vägen. Som det invanda flyktdjuret man är (någon här har väl tillbringat för mycket tid ute hos hästarna), så hade det varit lättast och det kändes lättast, att bara vända på klacken och gå ut. Gå vidare. Men så fungerar det inte i praktiken. Då verkar man känslokall och man bryr sig inte. Är det inte lättare att bara inte bry sig då? Låtsas som man inte gör det. Och jussteja, vi ungdomar "bryr oss inte om traditioner och seder" fick jag höra, med en lite sorgsen ton med lite förakt inbakat mellan raderna.

För mig är inte traditionerna så viktiga, nej. Det stämmer. Efter ett par generationer så har det inte alls samma betydelse längre. Kyrkan till exempel. Det är bara när det är krav inblandat som den besöks. Varför? För att det inte är lockande. Vi finner inget som är varken roande eller som vi tar "lärdom" av. Det är för avlägset, och helt och hållet ointressant. Hjärntvättat svammel. Sen att byggnaderna i sig kan vara fina och ståtliga, men det är inte samma sak som att det är trevligt innanför väggarna - för det är det inte. Jag finner det ganska otrevligt faktiskt.

Nu känner jag att min saga är slut för idag, och för den här gången. För saga, det blev det visst ändå.

19 November 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Som flugor

Alltså, usch jag kommer låta väldigt känslokall... Men nu verkar folk dö som flugor här runt omkring. Konstigt nog läste jag nyss något som en tjej hade skrivit efter att hennes bror hade gått bort (för ett tag sen) och en av "punkterna" var att hon tyckte att nästan alla runt omkring henne dog. Det känns lite så för mig också.

Det jag tycker är allra konstigast och det som är fruktansvärt otäckt är att man har ju alltid planer framåt. Vad man ska göra, saker man ser fram emot osv. Alltid. Alltid. Alltid. Ena dagen finns man och har planer, andra dagen finns man inte längre. Otäckt. Det känns jättetråkigt att dö ifrån något man ser fram emot. Jag lider verkligen med dem på den punkten.

En annan sak jag har lagt märke till:
Nu förstår jag hur religion(/kristendomen) uppkom. (Jag vet inte ens om jag menar allvar eller om det var ett dåligt skämt i dessa tragiska tider.) 
För det känns nästan som jag har gått och blivit religiös nu efter den senaste händelsen. På något underligt sätt vill man ändå inte släppa det där att det är över. Done. Finito. Nej, nej. Det känns så overkligt. Och nej, jag har inte förståt det. Det kommer bli väldigt jobbigt när jag väl förstår.

15 November 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Jag vet hur det känns...

... att hälla kokande vatten över handen. S-M-Ä-R-T-A. Har nu en lätt brännskada på tre fingrar och fyfan vad det bränner. Inte så jävla mysigt.

... att bli väckt 03.30 och få höra att en släkting har gått bort.

... att rida Aleccis "på riktigt" = på ridbana/ridhus. Det var positivt.

... att rida en hingst som gör allt i sin makt för att slänga av en. Det var inga små bocksprång och sparkar han bjöd på, trots sin storlek.

... att få ett jävla inkassobrev som jag INTE ska ha!!! Oh, fucking madness. Hur svårt är det att PRATA med varandra på det där stället?

... att vänta på ett paket som var lovat att anlända på tre arbetsdagar. Otåligt.

... att gå på Maxi med glömd plånbok. Pengar hade jag, men inte ica-kortet = kändes helt handikappat och det tog tid (kunde ju inte självscanna).

14 November 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Theres a reason

JUST SAYIN

13 November 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Sant, så sant!


För mig/oss är det verkligen såhär! Eller jao, inte så överdrivet kanske. Men även att Emils bil är tvåsitsig (plåtren bakom framsätena) och min är femsitsig + stor bagage, så får vi alltid diskutera om vilken bil vi ska ta dvs vilken det finns mest plats i (om alla får plats om vi är fler) och många gånger låter det "får vi ens plats i din bil..?" HAHA, de vet att det är knöökafullt där inne ;)

Jag har gjort en rätt... inte så bra sak, kanske? Skickade efter lite grejer från Hööks för över 800 spänn. Ujuj. Vilken tur att nästa lön (min sista) är "hel".

Annars då? Vi hade den efterlängtade (fan för att baka!) inflyttningsfikan innan idag och jodå, det gick väl... bra? Eller vafan. Vi blev mätta och trötta, hähä. Sen hann jag faktiskt rida A också, i delvis mörker.

10 November 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Livet är en autobahn (heter det en autobahn?)

Tre timmar tog det igårkväll att sortera in massa viktiga (och mindre viktiga) papper i pärmar. Detta började jag med klockan 22, hua. Innan dess var jag i Nässjö på arbetsintervju (med över hundra andra, haha). Utöver det så red jag, tvättade och lagade mat. Det var fullt upp!

Idag har jag ridit och nu är syster med kille här och vi ska lyxa till det med Chili Thai :] Så, jao, over and out då, eller något.


HAHA, såhär skulle vi ha det vid jul! :D

9 November 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Onsdagsstädning

Jao, efter stallet och stalltvå (höhö) så tänkte jag att det är väl lika bra att ta tag i dagens planer och börja städa. Men nejdå, "ta det lite lugnt" hette det, och så landade baken i soffan istället. Klockan 21+ kom vi på att vi skulle städa! Så då var det bara att plocka fram dammsugaren och moppen med tillbehör och köra på. Därefter väntade disken och så delade jag upp tvätten inför morgondagens (dagens) tvättid.

Nu är klockan sent igen... Jag som skulle bättra mig med det där. Planerna för torsdag lyder:

- Fixa stallet och rida båda mina
- Tvätta
- Laga mat
- BAKA(!!)
- Diska
- Arbetsintervju
Och jag hoppas verkligen inte att jag har missat något.

Det är ju en sak att göra tuppkaka, sirapsbröd och kladdkaka, men en hel annan sak att göra bullar. Jo, jag råkade lova att göra bullar så nu kan jag inte "dra mig ur" den biten. Jag gillar inte ens bullar! Eller jo, men bara de där smöriga med massa göttis innuti. (Och hur ska jag lyckas göra sådana utan erfarenhet, recept och framför allt utan att ha tränat innan?!) Det verkar vara någon här som har tagit sig vatten över huvudet kanske? Happ. Det blir ju spännande att se hur detta blir. Jag har fortfarande inte bestämt vilket jag ska baka vilken dag. Vill ju ha allt färskt på lördag men hinner inte stå och baka järnet just då. Så vi får se. Är ju verkligen ingen bagare...

Annars då? Jogging av Pärlahäst med rockarden, blev hennes motion. Jag längtar tills jag sitter på Aleccis imorgon (fortf idag)! Dagens höjdpunkt, måste jag nog erkänna. ^^ Haha, aja, så ser det ut.


Den som i mitt (t o m) 18 år långa liv är den som har betytt absolut allra mest.
He still makes my eyes wet.

Min bästa vän i många år, och den som jag satte allra först i alla situationer. Drömde ofta att det brann och det enda jag gjorde var att leta efter Linus och jag sprang genom huset för honom. Jag lovar, att det skulle jag göra på riktigt, om det skulle ha inträffat. Mitt allt. Min fantastiska själsfrände. Trots sjukdomar på slutet, var han hela tiden sig själv och lika fantastisk! Jag ångrar idag att jag inte tog sjukdomarna på allvar. De blev kroniska. 1992-2009

Loved you once, love you still
always have, always will

8 November 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Ett år sedan

Idag är det ett år sedan världsettan - och min absoluta favorithäst bland eliten - Hickstead ramlade ihop mitt på hoppbanan och dog. Det är först idag jag har kollat på klippet från när han dog. Jag har inte orkat det tidigare. Klarar inte av sådant. Gjorde det knappt nu heller. Det var med tårar bakom ögonlocken. Så fantastiskt fin var han och en riktig kämp! Så liten och ändå fixade dessa megahinder som ingenting med en vuxen man på ryggen. Otrolig vinnarskalle.

RIP

Känsliga tittare bör INTE kolla: http://www.youtube.com/watch?v=zpry43Yn6Mw&feature=player_embedded (Det är när han föll ihop och dog.)

6 November 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
När jag tankade i lördags

...så var det liiite roligare än valigt att tanka. Inte för att det brukar vara kul att tanka, för det är det inte. Man måste ur den varma sköna bilen för att göra av med massa pengar = inte så kul. Men denna dag så hade min kära bil en glad överraskning till mig och ja, han vet hur han ska få en på bra humör (:

Jag hade fyra hundra i sedlar som jag skulle hälla i, så det började jag med. Dessa skulle täcka tävlingsbensinen (Växjö t o r) och det blev drygt 28 liter. Sedan tänkt jag hälla i ytterligare fyra hundra från kortet för att det skulle räcka även till Kalmar resan så att jag inte behövde tänka på att tanka sedan.

Eftersom jag aldrig har haft soppatorsk (sedan avgasröret fixades). Alltså, tankmätaren fungerar inte, därför denna ovisshet. Jag räknar 1l/mil för att det är smidigt och det är typ vad de brukar dra och så nollar jag såklart trippeln varje gång jag tankar. Så av den anledningen kan det vara svårt att veta hur mycket det exakt finns i tanken. Men eftersom jag som sagt inte hade soppatorsk på länge så visste jag ju att det finns ett par liter iaf, absolut jättemax 10 (men jag skulle absolut inte våga chansa och bränn iväg till exempelvis Jönköping för det).

Anyway, min tanke var att dessa 800 kr skulle så gott som fylla tanken om jag hade tur. Men gissa vad?! Jag stoppar in kortet, trycker koden, börjar tanka och efter 25 kr är det fullt, haha! Så jag hade typ över halv tank redan innan jag började tanka!

Tänk så snål han är min lilla rallybil :] Och ändå så kör jag INTE snålt med honom. Han sotar minsann inte igen, så att säga. Aja, så jag är nöjd. Han ser inte så mycket ut för världen, men det går att leva med när han är så o-törstig.

Det är nog bara jag som kan skriva ett helt inlägg om att tanka bilen. Yäyä.

5 November 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Växjö och Kalmar-helg

Efter en halvmisslyckad tävlingsdag på lördagen (felfri i första klassen, men rev första hindret i andra (den viktiga!) klassen, GAAH.) puttrade jag och bil ner till Kalmar där Emil och syster med pojkvän och kompisar var samlade för fest. Vad jag hatar fester! Uäääk! Jag bara stör mig på folk (MÅSTE alla vara såååå jääävla trevliga och hälsa och ta i hand och "HEJ JESSICA! :)" "eeh, hej. ><" och hålla kvar handen länge och låtsas-vara-trevliga-och-intresserade: "vem känner ni? AHAAA; du är Beckas syster! Storasyster då eller? AHAAAAAA. Pluggar ni med? NÄHEEEEE, vad gör ni då? JAHAAAA ni jobbar. Osv, osv" Verkligen SKITTREVLIGT när jag bara vill att alla ska dra så jag kan sova. Glädjedödare is my middlename. Så efter 11 minuter kollade jag första gången på klockan. Suck. Jag var för övrigt sjukt trött efter 30 mil i bilen och så med. Tolv-halv ett drog dem ut och jag och Emil började kolla på en film. Jag valde, men ändå somnade jag efter en kvart eller något. Ny dag, och efter frukost åkte vi för jag skulle ju jobba med hingsten tidig eftermiddag.

Det är ju inget att kanske berätta om men när vi är ute och åker så är ju vi inte direkt kända för att ligga och söndagsputtra direkt. När jag skulle om en jävla passatjävel (LBX105 - #"%&#¤&@$!!!) så släpper han inte förbi! Så jag låg där och maxade bilen, i nedförsbacke och sen kom en kurva, och KRÄKET släpper inte förbi! Alltså okej att man gasar, men sådant är ju fan inte okej! FAN va arg jag var! OOOHHH. Fuckfuckfuck. Sen mådde jag till och med illa (när JAG körde!) mellan Korsberga och stan, haha. Hemskt egentligen. Undrade först var det var för känsla och sen kom jag på att jag började bli illamående.

Min hästdel var inte stor idag. Men vi gick ett steg längre med hingsten, och det gick bra. Mina fick stå idag, men imorgon sätter vi igång igen!

4 November 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Krig (a)

Jag fick en "aha-"(eller mer än "WTF?!?!?!!-)upplevelse igår och började skriva lite. Det blev kriiig, haha. Det handlade iaf om att jag tycker det är fel att ta ett lån för att köpa häst.

Idag är jag forever aloooone i ett helt dygn! :( Oh, vi pussade och sa hejdå precis som om emil skulle till australien i ett år eller något. Han ska visserligen till varmare breddgrader, men inte riktigt sååå långt. Kalmar, är det som gäller. Vi träffas efter tävlinge imorgon. Det kommer nog vara sjukt jobbigt att sova inatt. Är ju jobbigt bara när han jobbar natt. Hua. Dålig sömn + tävling = ?

Ikväll ska iaf jag och Jennie äta hamburgare i MAx-frisco-bröd. Hoppas det blir gott och jag är huuungrig. Glömde ju äta middag pga det där kriget innan... Lite skyll-mig-själv på det kanske?

Aja, det blir nog X-faktor senare och jao, kvällen får väl se vart den tar oss (inte bokstavligt).


Jennie i egen hög(? hahah, blev lite fel!) person :D

2 November 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Inte jag

Inspirationen dammar.

Att tro på sig själv, tro på andra, tro på det man gör och tro på idéer. Det är viktigt. Väldigt viktigt. Tvivel och funderingar hör inte dit. Starka tankar på att det går, trots motgångar, så går det. Trots brustna broar så går det. Det finns ingen som någonsin har sagt en siffra på hur många vägar det finns. Det finns inga lagar på hur lång tid det ska ta innan tankarna är verklighet. Inte alls. Ingenting.

Att jobba på tankarna. Eller varför jobba på tankarna? Att jobba på dem innebär att det finns fler än bara de man vill ha. De borde inte finnas. Finns de inte, finns det inget att jobba med. Tanken vill ta raka vägen. Låt tanken leda.

1 November 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Li Mellonie

Jag har grävt ner mig i ett sakna-Mellonie-träsk. Helt plötsligt dök tanken upp att Mellonie inte är min längre. Det har faktiskt annars känts mer som att hon är utlånad än att hon är såld. Men hon är ju verkligen inte min längre. Inte någonting, någon stans. :( Ååh, det känns fortfarande som att jag har svikit henne även att jag vet att hon har det jättebra i den nya flocken och den nya familjen. Det är bara mina hemska saknakänslor som har kommit upp till ytan igen och som spökar. Jäkla mänskliga känslor...

30 Oktober 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Saru sten?

Jag har äntligen kommit på vart fan det är jag har hört det där "saru sten?". Jag visste att jag kände ingen det, men jag kunde inte komma ifråg vart det kom ifrån. Det är ju lite av ett återkommande skämt här omkring, och nu, nu minns jag! Det är ju från bullerbyn!

När jag gick sista året och vi hade varit på studiebesök i Braås så stannade vi och åt på hemvägen. Vi åt visserligen i stan, men skit samma. Bredvid Sibylla finns ST1-macken. Det kan såklart tolkas på mååånga olika sätt; st-1, "stett", st-one, "stone" och så, såklart "sten", höhö. Där uppkom då dagens "saru steen?".

 

Jag har faktiskt tänkt på en annan grej med. För ett tag sedan visade de en modern typ av pump-tvål där de var noga med att tala om hur mycket bakterier det blir på själva pumpen. Därför hade de uppfunnit en pupmtvål utan pump som istället hade någon sensor som kände om man höll fram handen.

Snacka om slöseri med pengar och tid för den "uppfinningen". För även om man får bakterier på den handen man pumpar med, så tvättar man ju hnderna, med tvålen, i nästa sekund. Stöööörande att de tror att det skulle bli en stor grej.

29 Oktober 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Klubbmästare!

För andra året i rad är vi klubbmästare i JLFF. Vi satte även en stabil nolla i 90 cm clear rounden. Vilken häst hon är! :) Nu taggar vi om inför nästa helg. :)

28 Oktober 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Trötter

En eftermiddag på gekås och käkande på Max på hemvägen. Men så BESVIKEN jag blev! Deras fantastiska hallonpaj som jag avgudar har de slutat sälja? (kampanjprodukt?) GAAH. Jag som har varit så sugen på det ett bra tag nu. Jävla skit.

Nu är jag trött som fan. Men imorgon - då ska jag inte vara trött! Klockan 13.40 åker jag och Pärla till Nässjö. Boo-jah! På kvällen ska jag, med flera, fira Jennie. Bra dag. Bara jag kommer upp skapligt. ^^


Besiktigade även storhäst idag. Det gick bra. (Och var alltså ute och körde med sommardäck på hela ekipaget trots is och snö. Det gick bra det med, men det borde nog inte bli en vana för då "slappnar man av" och tar för givet att det går bra och det är då det inte går bra längre. Så jag hoppas det är bättre väglag imorgon. Då ska vi ju dessutom lite längre än bara 5-6 km)

27 Oktober 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
första helt arbetslösa dagen

Jag har haft så fullt upp! Från 07-19+. Gissa om jag har varit efter? Nu är jag delvis ikapp. Eller nja. Ska fortsätta imorgon. Har bland annat inte hunnit diska så det ser ut som ett bombnedslag i köket. Vad jag har sysslat med? Ridit Pärla, ridit Aleccis (och det gick så bra!), smörjt (oljat) vissa träns och ett lite snabbt drag över sadlarna, plockat bort plast och nät från förra balen och burit upp lite hösilage innan de får nästa bal, tagit med lite mer grejer in till lägenheten (däribland cykeln) och så har jag gått igenom byrån och OMFG vad prylar jag har. Och inget vill jag helst slänga, haha. "Nej, inte den. Den kan va bra att ha!" Emil höll inte med ;) Men en liten kartong lyckades jag ändå slita mig ifrån.

Fan, att jag inte kan vara spara vad gäller pengar, och "slösa" ("slänga"?) vad gäller saker istället för tvärtom som det är nu! Aja, det tog lååång tid men nu är det bättre iaf. Bara en kartong med kläder som är kvar och de fick helt enkelt inte plats i byrån.

Därefter var det matlagning som gällde och sen dusch, tv och koppla av lite. Jag har haft så mycket att göra att jag inte ens har suttit vid datorn något! Haha, DÅ har jag haft att göra.

Min morgondag kommer vara nästan lika full, tror jag. Då ska jag ringa ett par samtal, rida Pärla, arbeta med en hingst, boka tvättid och eventuellt tvätta om det finns någon ledig tid, planera mat, laga mat osv. Jag ska dessutom cykla ut till hästarna, hualigen. Det var länge sen.

Jahopp, det var väl det. Just nu kollar jag på hollywoodfruarna och hahaha, den där Gunilla är allt bra speciell. *underhållning*. (Åh vad jag känner mig intressant! yäyä)

Och en sak till:
GRATTIS JENNIE!!!!!!!!!!!! :D

23 Oktober 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
och där gick det ner igen

Jävla skit. Finns inget att göra så jag och många fler har blivit uppsagda. Blä. Så är läget. Det innebär att från och med nu blir det cykel som gäller. Varmt och gött, och torrt. Mina planer?

Jag har kontaktat en syo och jag har även kikat på platsbanken. Men det verkar vara sämre än någonsin med jobb just nu (iaf på platsbanken). Men jag ska iaf passa på att göra en del nytta i stallet. De ska motioneras och sådär precis som vanligt, A ska veterinärbesiktigas och så måste jag verkligen gå igen all utrustning och tvätta och smörja. Inte så kul, men det är verkligen dags. Jag borde även städa lite då det bor rätt mycket döda flugor, spindlar och andra varelser i bland annat fönsten, sedan har jag lagt allt trasigt i en hög och det borde slängas. Så det finns en del att sysselsätta sig med ett tag iaf.

Men nu ska jag göra nytta i lägenheten. (Mina kläder bor fortfarande i kartonger = inte så praktiskt.)

OCH SNÄLLA JÄVLA HELVETE, LÅT MIG HITTA MITT BILTEMA-KVITTO!!!! :(

22 Oktober 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
En kullerbytta senare...

Pärla gjorde comeback på tävlingsbanan idag (Pay & Jump/träningstävling). Vi skulle hoppa 80, och det gjorde vi ju med, eller de första fem hindren iaf. Sedan gav underlaget med sig och Pärla som alltid ska snedda i kurvorna tappade greppet och vi gick omkull.

Efter det blev det ett jävla liv då vi hade olika åsikter om vad som gäller angående att starta i en klass efter. Jag anser att jag tar mitt eget ansvar över mig och min häst och kan bestämma det själv, men det tyckte såklart inte dem. Vi fick iaf avsluta den sista linjen på plutthinder på 50-60 cm. Munter? NEJ.

Nu siktar vi istället framåt inför nästa helg! Jag kan även tillägga att Pärla var oskadd och brydde sig inte nämnvärt om dagens incident. Men så är hon ju lugn och trygg också. :)

21 Oktober 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Efter solsken kommer regn

Mina tankar mördar mig.

Har haft en riktig helvetesdag/dygn. Grät mig till sömns inatt, höll på att börja lipa på jobbet, fick höra att vi inte skulle vara kvar på den industrin, blev pikad, blev "tröstad" och sen bröt jag ihop. Orkade inte mer. Det rann över. Gick hem för att jag inte mådde så bra. Grät hela vägen hem, grät lite till. Kröp ner och sov en stund. Åt osv, mådde bättre tills magen sa ifrån. Åkte ut och red Pärla. RAMLADE AV!! Bölade lite till för att jag är så orolig för hennes syn. Promenad med bästaste J! Var så sjukt behövligt och jag flöt i alla fall upp till ytan igen.

Från så bra, till så jäävla dåligt. Sjukt. Men är som sagt bättre nu igen, så då är det bara att köra vidare med alla planer. Hua. Egentligen är det nog lite för mycket just nu...

19 Oktober 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Sumering, eller något

Kallt, blött och jävligt. Två bra ridturer på två BÄST hästar. Dags för mat och sedan ut och kolla in lite hästapållar. Tanka bilen, kolla på Solsidan, och sooova.

Imorgon är det ny vecka. Jag börjar få lite panik på hur jag ska lägga upp dagarna... Det kan aldrig hålla i längden med detta tempo och den nivå jag håller nu. Hualigen. Jobb till 15.30. Sedan stall och så är jag inne i lägenheten runt åtta igen (förhoppningsvis) och så är det matlagning som gäller efter det samt att äta, och så sova. Men datorn har ju en stund med, och det är väl egentligen tyvärr det jag kan skippa. Men är man beroende så är man. Och har ett jävla kontrollbehov och en sjuk nyfikenhet. Sån är jag.

BÄSTJUSTNU:
I feel my knees are shaking
the sun is in my face
I feel my heart is pounding
On stage and amazed

Im getting kind of dizzy
My sweat is on the floor
on stage in Jesus city
I will sing for rich and poor

But I will never be like Britney spears and Timberlake
its funny everything turns out to be a major fake
I will never sell myself for money or publicity
I will sell myself in weakness for self written poetry

Rough
They could never do it
like I want to do you now

everythings going to be just fine
everythings going to be ok
Im going to do this my way
Scream now
For me In my city

I feel the power in me
Im going to let it loose
Hey you girl in the corner stop drinking all that booze

I feel my bodys shaking
I can’t control my self
This could kill me just wait and see

Ive got no one that would stand with me
and in front of you
in a Jesus city
and all the words I want to say to you
standing next to you would you like me to

Rough
I would never be gone if a song I play would follow you home

Everythings going to be just fine
going to be ok in front of you
Im solid scream for me

14 Oktober 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Borås Hästmässa med clinix (vad fan heter clinics/clinicer i plural?)

Hej jag heter Jessica och jag kan då fan aldrig bara vara snäll.

Restaurangen i ridhuset var UNDER ALL KRITIK. Kaos, noll koll, slut på mat, stress, lång kö osv. Fick utbrott och krävde pengarna tillbaka (för att jag aldrig fick min mat!).

Maria Gretzer tyckte jag var mest intresant, tätt följd av Eamon Hickey medan Tobbe Larsson nog har haft bättre dar. Det var inte dåligt, men de andra var för dagen bättre. Det var kul att JLFF anordnade denna dag. :)

Jag längtar tills imorgon, haha! Har sjuk ridabstinens och ändå har det "bara" gått två dagar = jag har på sett och vis missat fyra pass! Egentligen borde jag verkligen, verkligen, VERKLIGEN klippa min Pärletantis. Men det beror på om min kära sambo har planer för dagen eller inte. Har han det är det ju fritt fram för mig (det tar närmare två timmar att klippa henne! Dumhetershäst och skitklena klippmaskiner...) men ska han vara hemma så ser jag också till att vara det efter mina dagliga sysslor är avklarade. Men en sak ska jag minsann göra som var länge sedan - nämligen hälsa på en kompis och hennes hästar (bland annat TOOOLAA :D). Så min dag kommer förhoppningsvis bestå av mycket häst imorgon. Dessvärre kommer den väl rusa på fort som tusan och hux flux är det måndag igen. Its rolling...

Och en sak till: Jag är fan självutnämnd KUNG! Medan jag väntade på bussen (till Borås) så hoppade jag in i min bagage till mitt slutsteg och den lånade halvdana baslådan. Skiten har slutat spela för en kabel är urdragen. Jag är typ RÄDD för allt vad ström heter, haha. *Erfarenhet av elstängsel* Dessutom är jag helt fuckedupokunnig i strömmens värld. Kan verkligen INGET. Vadå ohm, volt, spänning, ampere och wtf?! Säger mig absolut INGENTING. Men jag lyckades fan få in kabeln - på RÄTT PLATS - och fick igång ljudet igen. HAHA, stört nöjd man kan va alltså xD (Det var bergis en engångsgrej!) Nu ska vi ta raggen på stan, bajbaj.

13 Oktober 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
oktober

Här om nyss skrev någon "snart är det mitten av oktober". Nejdå, tänkte jag, inte än, oktober har ju precis börjat. Men sen slog det mig att vafan! Det är ju den 12te nu och dvs snart 15 som är i mitten! Vad hände där liksom?! Men jag klagar inte. Ju fortare det går desto fortare blir det VÅÅÅÅR. :D

Vad har hänt sedan sist då?

Jag satte mig i soffan innan och vad hände - mina byxor SPRACK! ¤#%&¤!! Typ nedanför röven, på baksidan av låret. Vackert?! Njae, det vetifan. Och riktigt SÅÅ fet är jag väl ändå inte? Höhö, jävla skit. Funderar på att göra fler hål och låtsas att det ska va så :) Allt för att slippa slänga dem! Vi får väl se, annars lär väl min andra hälft slänga dem när jag vänder ryggen till ;)

Katalysatorn jag köpte behövde jag ju inte. Den kostade 699 kr och köptes den 28:e. Alltså har jag till samma datum denna månaden att byta in den. Det var precis vad jag tänkte - tills jag upptäckte att jag har slarvat bort KVITTOT!! :@ Fuck. Behöver verkligen de pengarna och jag behöver INTE katalysatorn... Kul. Himla kul. Jag sparar ALLTID ALLA mina kvitton. Lägger dem i fickan och lägger dem sedan på byrån (haha). Där är det världens oordning, och det är sällan jag behöver dem så de ligger bara där och skräpar och samlar damm. Men jag vet vart dem är den dagen de behövs. Det samma gjorde jag denna gång - MEN sen så flyttade vi och kvittot är puts väck! #%#&#¤ Det kommer säkert fram sen när det är för sent.

Jag använde min vinterjacka (den inte-tjockaste av dem) idag och vad fann jag? JO, min borttappade och sörjda läderplånbok med massa presentkort med pengar på som jag har letat efter! Det var fan på tiden att de kom fram! (Jag har dessutom redan beställt lite nya kort pga att plånboken var borta...)

Min storahäääst är klippt. Halvklippt närmare bestämt. Det gick bra och hon stod som ett ljus - skönt att ha det gjort! Nu är det bara Pärla kvar... Och det finns fasen mycket roligare saker att göra än att klippa henne ^^

IMORGON bär det av på hästmässa! :D Men tyvärr tomhänt vad gäller stååålar. Jag får helt enkelt ta in all kunskap istället och vara nöjd med det "inköpet". Det blir bland annat hoppclinic med Maria Gretzer och dressyr med Tobbe Larsson. Det enda negativa är att det blir en heldag med flera timmar i buss och min telefon SUGER på alla sätt och vis. Framför allt batteritiden. Efter två timmar är det typ slut. Så det är som sagt inte alls kul. Det känns som jag kommer ha användning av min telefon nämligen.

Nästa vecka är jag kvar på samma industri. Först sa dem att jag skulle vara där ute som jag är nu, men sen sa de att jag skulle vara i fabriken i stan. Haha, men sedan skulle jag vara där i alla fall. Så det gäller att de har bestämt sig tills på måndag! :P

12 Oktober 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Min nya vardag

När jag sitter där, kollar ner, kollar framåt, kollar ut och kollar ner igen. Kollar mest ner. Då rullar tankarna. Jag får rätsida på vissa saker, från stora idéer av gammalt skit och har kli i fingrarna för att jag bara vill sätta igång. Men så stressar dagen vidare. Någonstans på vägen kom allt det där bort. Stämningen, idéerna, formuleringarna och egentligen hela tiden. Tiden försvinner, och den borde jag vara rädd om.

Jag har kommit på att jag nog aldrig har mått så bra och OM jag har gjort det så har jag inte märkt det. Alltså jag har inte erkännt för mig själv att jag mår bra. Så just nu kan jag egentligen inte klaga. Jag jobbar, har en underbar samo, vi bor i egen lägenhet, bilen är besiktigad och jag har en alldeles egen hoppstorhäst tillsammans med mitt gula hjärta i stallet. Det är bra just nu.

Det är bara en sak jag klagar på - SÄNK TEMPOT! Jag stressar ihjäl! Nu med. Hejsvejs, måste dra, för att skynda tillbaka, duscha (skiter väl i värsta fall i det. Gör det imorgon), och så sova. Sova för lite, upp lika trött som jag gick och la mig, jobba och slita, stallet osv. Runt, runt, runt. Ny dag, ny vecka, ny månad, nytt år. När ska jag hinna njuta av att jag känner mig helt FRISK?! (Och har jag varit sjuk? Var går gränsen för att det är en sjukdom? Så många frågor...)

Hörs framöver, folks.

9 Oktober 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Min storhäst och jag

Storhästen som jag tycker superduper mycket om :)
Vad jag gillar med denna bild är att den är så ärlig. Helt och hållet äkta. Inget fejkat smile och ingen häst som man har kämpat med att få fram öronen. Den är spontan, och den blev bra.

Sedan hade jag såklart gjort mycket för att ha en vettig kamera. Men tyvärr har jag bara min kassa kamera (som är bra att filma med, men bilder blir sådär).


Some day, we´ll be fucking awesome!

7 Oktober 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
WOPPA, GANGNAM STYLE

Vadå efteeeer? Hähä.

Jo, alltså bilen gick igenom ombesiktningen när vi (läs Emil haha) bara hade fixat en anmärkning. Det var en styrled och tre avgasvärden (alla utom lambdavärdet). Jag ville ändå ha färska siffror så jag sa inget utan lät dem kolla avgasvärdena ändå och OM jag blev förvånad?! WTF. Han gick som sagt igenom! Det enda som var gjort där under var smågrejer som: tryckte på lambdakontakten (och den kabeln var dessutom tejpad = den är skuren i av någon anledning. Man ska ALDRIG va på den kabeln! Det är skitviktigt att det inte kommer åt någon syre ens vid kablarna...), olja och oljefiltret är bytt och jag tankade i några liter etanol/E85 så det blev ungefär 50/50. På det gick han fan inte så himla bra. Eller jo, men bara uppåt 2000, 2500 varv därefter började han mota sig själv lite så när han ska va stark och typ dra något så ska jag inte blanda med etanol, höhö. Man kan fiffla lite med avgasvärdet genom att blanda i lite etanol men man kan absolut inte få ner dem till korrekt värde från att ha varit så höga som mina var. Så vi vet väl egentligen inte vad som var felet. Men som sagt, han gick igenom så jag är nöjd. Fan va glad jag blev när han gjorde det btw! xD Sa det med "Åh, nu blev jag glad! :D:D" *Stööörd*

Annars då? Imorgon är sista dagen som A har haft ordinerad aktiv vila. Jag ska skritta en sväng tillsammans med Jennie och de kommande veckorna ska jag fortsätta skritta henne. Hästen alltså, hähä. Först blir det väl varannan dag och sedan varje dag. Framåt löning någonstans så blir det återbesök/ny check + förhoppningsvis besiktning och samtidigt tänkte jag vaccinera henne och även avmaska henne. Mycket där, ja. Pärla rullar på och nu går hon hårdare, mer "normala" pass igen. Känns kanon! :)

Jag har jobb på samma industri även nästa vecka. Brabra! :)

Något som däremot är äckligt tråkigt är att jag har fått ett rykte om att vara rasist på ett stort lokalt företag... Jag kan verkligen inte förstå varför eller när någon har tolkat mig som det, men det har hänt och jag är inte välkommen dit. Jag har mått dåligt av detta och har funderat så in i helvete på vad det kommer ifrån. Men jag har inte blivit klockare. Jag har även tagit upp det med min chef och han tror mig, men samtidigt kan han inget göra och han vill att jag släpper det. (Men det är inte så lätt!) Det känns ändå jättetråkigt för visst kan jag prata utan att tänka mig för och ibland använda grova ord men jag är INTE rasist och jag har ALDRIG sagt de orden som de använder i ryktet. Nu menar jag grova ord som att man överdriver för att, ja men alltså, hm, det är svårt att förklara. Men det blir en annan effekt när man berättar och det är väl kul att underhålla? Men ABSOLUT INTE på någons bekostnad och jag har aldrig menat att göra någon illa eller säga något som har kränkt någon.

Sedan kan jag väl tillägga att det är väl inget konstigt att kemin inte alltid klaffar med alla hela tiden. Men det gäller väl alla? Sedan måste man ju inte älska alla, men acceptera alla är ju skitviktigt. Det är ingen hemlighet att jag, precis som alla andra, inte passa ihop med alla men det har INGET att göra med etnicitet, hudfärg eller ursprung att göra. Och jag skulle aldrig få för mig att yttra mig negativt om en grupp människor. Jag är däremot inte alltid glad i folk som till exempel vandaliserar och förstör naturen överdrivet och allmänt "håller på". Men det gör ju måånga svenska ungdomar! Så vem har sagt att jag skulle vara rasist?! :( Jag har däremot folk i min omgivning som mer eller mindre är rasister och vi börjar BRÅKA för att jag FÖRSVARAR invandrare/nysvenskar/använd vilket ord du vill.

DAMN. Det är för fan jag som har blivit utsatt av rasister..? Förlåt så jävla mycket då, för att jag är född i detta land och att jag accepterar andra.
SAD WORLD.

6 Oktober 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Ett ord:

KAOS. Och tidbrist så in i helvete! Hinner ingenting mer än det som är absolut asjätteskitnödvändigt (och knappt ens det!). Damn. Låt tempot gå ner i normalläge snart...
2 Oktober 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Coach till min Knoa med nya ryttaren

... och det blev två kanonfina, felfria rundor i bra tempo! :)

30 September 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Full fredag

Helt utan alkohol. Jobb 06.30-15.30, Jönköping - Charlies flyttrea och Biltema. Och garanterat ett besök på Max. Yäyä. Två ord: det rullar.

 

27 September 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Ledsen dag i stallet

Motivationen var som regnet, det fanns där i luften men det mesta låg på marken och sögs långsamt neråt. HELVETESHÖST. Eller regnet i alla fall. Det är bra med mjuka vägar, men inte fan är det poppis med gegga i gången mellan stallet och hagen. Fyfan...

Jag tog mig ut i alla fall. Ridning av Pärlahäst och byte av vatten samt fodring och rätta till underlaget i boxen. Det var vad som skulle göras och jag var på god väg att göra allt som vanligt i normalhumör. Men inte då.

Det sista jag skulle göra (eftersom det typ är MÖRKT ute -.-") var att ta på reflexländtäcket på Pärla och medan jag tog igenom sadelns kåpor genom täckets "hål" så stod Aleccis med huvudet över boxdörren, precis som vanligt. Hon stod ganska nära med huvudet och undersökte väl litegrann. Jag var klar på ena sidan, och gick över på andra sidan för att föra igenom kåpan där också. Jag har gjort det sååå många gånger förut. Det har aldrig varit några konstigheter och det går både smidigt och effektivt. Verkligen inget konstigt alls och alltså inte heller något jag tänkte särskilt mycket på... Men just när hon stod där, ganska nära som sagt, så lyckades det bli någon typ av "snärt" som nuddade Aleccis på mulen. Hon skickade upp huvudet rätt upp i den låga balken som är längs med boxväggen och -dörren och så backade hon illa kvickt. Sedan skakade hon på huvudet några gånger... Jag blev förtvivlad. Det var absolut inte meningen och jag mådde verkligen sämst! :( Gick in till henne, klappade, klämde och kände lite för att se hur hon reagerade, sa såklart förlåt och så stod jag där och grät en stund. :( Stackars häst :(

Hon verkade tack och lov inte bry sig något direkt efter det, men ändå. Hon "ömmade" inte heller någonstans utan lät mig ta och trycka överallt; på nacken, på huvudet, längre fram på huvudet och "dra" lätt i öronen. Snacka om snäll häst!

När jag hade lipat färdigt så gick jag ut till Pärla för att spänna sadelgjorden. Då ställde sig Aleccis likdant igen. Så tack och lov förknippade hon nog inte smärtan med den platsen eller så. Men ååh vad jag hatar mig för det! :( Det är verkligen en känslig häst som INTE vill göra fel. Det räcker med ett lättare morr så förstår hon mer än väl att det inte är okej med det hon sysslar med. När jag nångång under en promenad skulle klappa henne högt upp på halsen och råkade va lite snabb i min rörelse så blev hon direkt misstänksam så det är verkligen ingen häst man behöver använda "hårdhandskarna" mot... Det gör det hela ännu värre att jag råkade göra henne illa. Men trots att hon är så pass känslig och verkligen, VERKLIGEN, vill göra rätt (hon blir stressad annars) så verkar hon ändå "tåla" smärta. Vilket absolut INTE är bra. Tvärt om... Det gör mig bara mer orolig att det kan finnas mer dolda skador i henne...

 

Jag är som sagt trött, skör och jävligt sliten och så ska jag självklart lyckas med detta. :( Hej jag misshandlar mina djur :( Ååå, vad onödigt! Kände även att jag behövde få ur mig det (av någon anledning) och som sagt verkar hon inte bry sig nu längre. Jag blev väl förlåten redan innan det hände, men ändå... Jag vill verkligen inget illa.
Mycket stackars-häst-snack idag... och lite klagande, så det är precis som vanligt. BLÄ. det är bara torsdag imorgon... Vill ha helg! (...Och en helvetes massa jävla punkter..!)

FUCKYOUALLGOODNIGHT.

26 September 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Tröööött

Tisdag är verkligen den officiella "trött-dagen". Blä vad det har tagit emot idag. Jag är seg och ganska slut i kroppen. Men alla krav är fixade, så det är bara nöjet kvar = typ ta det lugnt, leka med datorn, och sådant. Klockan kommer skena och snart kommer jag ligga och nysa i sängen. Nysa ja, inte mysa. Jag har börjat nysa och det är garanterat bara för att jag tänkte någit i stil med "ja! Jag klarade mig från förkylningsbomben!". Huvudvärken kan jag i och för sig inte klaga på förkylning, då det är helt och hållet en kombination av lite sömnbrist och mycket jobb. Eller alltså, tidiga mornar helt enkelt och ganska fulla dagar. Men det rullar på. Jag är ändå ganska glad faktiskt. Jag fick en aha.upplevelse i stallet innan med och vi är inne på näst sista vil-veckan av Aleccis. Hon ska skrittas uppsuttet i ca två veckor och därefter vila igen (för att vara på den säkra sidan) och kanske därefter gå lite halvt troligtvis i mitten av vintern/början av våren. Men vi får väl se hur länge jag kan hålla mig borta ;) Nu förutsätter jag förstås att hon är HELT frisk och i bra hull osv. Helt enkelt att allt är som det ska.

Jag red Pärla barbacka idag. Hon var pigg och glad. Dock kunde hon bli lite springig ibland men hellre det än trög. Håller regnet i sig så lär det inte vara sista barbackaturen den här veckan...

Jag betalade parkeringsboten idag. Då såg jag att det stod något i stil med "betalas senast 8 dagar efter..." blablabla, ojsan! Det hade jag missat! Idag var det i alla fall dag 8, så det är nog lugnt. *Bra att man tar reda på vad som gäller -.-*

Imorgon är det onsdag, och den ser nästan ut likadan som idag. Fast då blir det inget stadsbesök (hade lite ärenden innan), utan då är det bara jobb och häst som gäller. Det blir nog bra. (:

25 September 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Rimlig "drömbil"


Här är den alltså! Eller inte exakt den, men en sådan i den färgen. Bilden gör verkligen inte bilen rättvis men man får passa på att spara bilder när man ser dem. Det är sällan de finns ute på blocket i den färgen. Aja, det är i alla fall en Volvo 945 1998. Hade det varit en lättrycksturbo så hade den hetat Classic, men nu är det en fulltrycksturbo och då heter den bara Turbo. Det är alltså en "classic", fast ändå inte. En sådan komme det bli framöver. Just nu ligger de i prisklasserna: 20.000 (rätt billig och skick efter det) och uppåt ca 35.000 någonting (givetvis dyrare om de är ännu fräschare/inte gått så långt eller dylikt). Jag letar väl framöver inte i de allra högsta prisklasserna, men en del får jag helt enkelt räka med. För den okunniga och intresserade är det 164 hk original, och detta är den sista så kallade "riktiga" volvon; bakhjulsdrivet (tilsammans med v90/s90). Synd bara att bilden inte var bättre för färgen är to die for IRL! :)
24 September 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Dag med mycket av det hästiga

Började dagen ganska slappt. Frukost och dator. Fortsatte därefter ut till stallet och fixade och donade. Gjorde allt utom att motionera dem. Väntade lite till vid datorn, och åkte därefter in till VRF för att kika på tävlingarna. Såg två klasser och frös lite grann (det får man räkna med när man sätter sig i en kylväska till manege). Åkte därefter hem och åt, var ute i stallet och motionerade djuren. Aleccis är SÅÅ min typ av häst. Hoppas verkligen det blir bra det här. Pärla kändes sådär. Eller alltså jag märkte inget (hoppade till och med av och travade vid hand, kollade i skugga och kände efter jättenoga) men jag fann alltså inget, men ändå hade jag en svag magkänsla att något var vajsing. Så jag låter henne stå imorgon för att vara på den säkra sidan. (Jäkla paranoida tankar/känslor!) Åkte sedan in till Maxi med Marielle och babblade och diskuterade lite, sedan åkte vi hem (och jag höll på att glömma släppa av Marielle haha) och, ja, det var det. Såg lite på x-faktor och ska snaaart krypa ner. Är trött men nöjd med en bra, och ganska hästig dag. I veckan blir det jobb och klockan ringer strax efter 5. Hualigen.

Snabbt återberättat - och sjuuukt intressant.

23 September 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Sanningen bakom min piercing

Jag har totalt fem piercingar. Inga tatueringar (och kommer ALDRIG heller skaffa!). Tre av piercingarna är i öronen (ja, det är faktiskt piercingar - öronpiercingar), en "i magen" som jag brukar säga (naveln, alltså om det var otydligt haha) och så min kära hemgjorda grej i ögat (ögonbrynet).

Det var december 2007. Jag var 16 år gammal, gick första året på NV på gymnasiet och var ute med BästisAms på helgerna. Jag ville så gärna ha en piercing i ögonbrynet. Det är snyggt! Ams var själv en jäkel på att vilja ha hål lite här och där i ansiktet (läppen t ex) och hennes föräldrar sa såklart nej till att pierca. Även om vi hade snackat om det där med att ta en säkerhetsnål så kändes det ändå ganska avlägset. Men en morgon när jag skulle cykla till skolan så mötte jag Ams nere vid vägen och hon hade tagit klivet och satt en nål genom läppen. Då kände jag väl att det inte var en helt avlägsen tanke ändå... Hon sa att det var lite segt att trycka igenom den bara, hahaha.

Morgonen efter så stod jag vid spegeln, efter att jag hade duschat, och förde nålen mot skinnet. (Jag hade värmt nålen över en tändare lite först, men den hade mest bara blivit sotig, haha.) Tanken var aldrig att verkligen trycka igenom den där nålen - jag bara "måttade" lite vart jag nog ville ha den. Men jag tryckte lite och rätt som det var så hade spetsen tagit sig in i huden. Då tryckte jag på lite till och den gick igenom "köttet"(?). Det var smärtfritt då jag tog det väldigt, väldigt försiktigt.

Sedan kom väl "problemet". Det var sjukt hur segt och svårt det var att få igenom nålen genom skinnet på översidan... Jag tog i mer och mer. Man kände spetsen där bakom, men den vägrade att titta ut! Efter säkert en halvtimme satte jag mig ner på golvet med benen vikta under mig och så lutade jag mig framåt, la nästan huvudet mot golvet och tryckte att vad jag orkade. Till slut kom spetsen ut lite och när jag då kunde få ut den lite, lite till (lagom för att kunna stänga nålen) så lät jag det vara så.


Första försöket.

Jag var inte helt nöjd med placeringen. Den började för långt ner och den blev alltså "för lång". Men nålen satt fast och det gjorde ont att försöka röra på den. Men efter två dagar gick det att rubba på nålen och då tog jag ut den för att göra om det igen. Nu var det svullet och ömmade så det gjorde skitont att vara där och peta igen. Det tog flera timmar men jag ville så jävla gärna att det skulle gå så jag gav mig inte utan stod där och plågade mig. Det gick till slut och nålen fick sitta där tills det gick att föra den upp och ner obehindrat och utan smärta. Det tog ungefär två veckor.

Då köpte jag en piercing i en smyckesaffär. Jag tror jag började med en sådan där ring för att kunna tvätta rent det. I och med att nålen blev sotad så blev det inget snyggt. Jag hade länge, länge en stor (för att sitta där, ca 1x1 mm) missfärgad skorpa på överdelen av "hålet". Men till slut släppte den men det blev ändå ett litet ärr. Jag tvättade varje morgon och kväll med sådan där koksaltlösning. Ibland slutade jag och då började det genast vara. Ibland kunde jag verkligen trycka ut massa var och blod runt piercingen.

Två år tog det innan piercingen var helt ren och fin. (Eller den var "fin" tidigare men det fanns ju dold skit.) Då slutade jag tvätta och den har hållt sig fräsch sedan dess. Jag köpte även ett annat smycke (ett sådant med en pigg där uppe och där nere) men tappade det någon gång. Efter en tysklandresa min syster gjorde fick jag ett smycke med en "blingsten" formad som en stjärna där nere och en vanlig rund "låsning" där uppe. Men tyvärr tappade jag låsningen och var för rädd om smycket så tog därför ut det och satte tillfälligt ett gem i hålet så det inte skulle växa igen. Jag köpte ett nytt sådant där med piggar och har väl i stort sett haft det sedan dess. Någon gång har jag bytt tillbaka till ringen (främst då när jag provade med piggarna men det blev varigt = det låg för tätt mot skinnet jämfört med ringen).

Jag kan ju tillägga att jag fastnade mycket mer med de små piggarna än med den stora säkerhetsnålen! Sjukt men sant. När jag hade säkerhetsnålen så var jag även tvungen att hålla för det ögat när jag pratade med mamma, haha, hon tyckte det var så äckligt. Ridhjälmen satt över nålen, så för att kunna rida utan att hjälmen var i vägen så la jag nålen på sidan och tejpade fast den mot pannan. Där var den inte i vägen - den märktes inte ens. Eller alltså jag såg den ju i ögonvrån men det störde inte det minsta.

Var det värt det då?! OJA! Så sjukt jävla värt det alltså! Är väldigt nöjd med den och den har ändå visat att vill man så kan man. Kanske dumt att jämföra med vilja, men så är det. Det gav helt klart sin del av självförtroendet. Jag vågade. (Men vill man pierca sig rekommenderar jag att man gör det hos en seriös piercare med studio för det. I mitt fall så fick jag inte pierca mig och man behöver intyg av målsman, så därför gjorde jag det själv. Det kostar även att pierca sig hos en piercare = pengar jag inte hade/ville lägga på det för det är dyrt!)

22 September 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Tjockiiiiiiiiis

Uäk. Jag är verkligen trött på mig ibland. I tisdags lekte jag med Jennie. Vi promenerade hela vägen till Maxi (maraton på säkert flera hundra meter). Där blev det lite tuggummi och skit, sedan satte vi oss på deras konditori och köpte en varsin bakelse. Jag var sugen på en sådan där med rött "lock" (vet inte vad de heter). Men de som var närmast konditoriskan (wtf?) var så jävla små. Så jag ville såklart ha en längre in som var mycket större. (Jennie gjorde likadant. Fan, man måste ju få något för pengarna!). Så vi krånglade till det för henne och sedan satte vi oss vid ett bord och började äta. Alltså, jag är inte den som klagar men det var inget vidare. Grädden var inget att ha alls (gårdagens?) och nej, det var svårt att få ner den. Men snåljåpen inom mig kunde ju inte slänga skiten. Så jag skrapade av lite grädde och tryckte i mig det som var kvar. Det höll på att komma upp igen. Usch, vad verkligen inte sugen just då, på just det.

Igår åkte jag och Emil in till stan. Jag behövde frallor till frukost när jag jobbar. Egentligen var det bara det jag behövde. Men vi fyllde ju på med godis, glass och chips så att det gick på nästan hela hundringen. Suck. När vi kom hem åt vi frasvåfflor med grädde och sylt, och därefter såklart nästan all den den där skiten. UÄÄK. Jag fattar inte?! Vad fan är problemet? Hur svårt ska det vara att stå emot? Bläbläblä.

Jag tänkte att från och med den första så ska jag köra på en sådan där godisfri månad igen. Det här är fan inte okej. Dessutom är det ju så äckligt lätt att dra upp det där hemska beroendet med. Äter man inget godis blir man inte heller sugen, men minsta lilla bit man äter så sätter suget in direkt. Äckligt.

20 September 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
fan va coooool

Jorå, jag har faktiskt hittat (med hjälp av en annan blogg) en asatuff tjej! Hon är tamejfan klockren! Sök på "claraslife" (javet, "reeeedaaan" men jopp, så är det) på youtube. Sedan sitter man där. Underhållning!<3

Nu har jag suttit här en timme längre än planerat. Och hey, jag har ett stall att sköta (med tillhörande innehåll). Såå, hejseliesvejs!

18 September 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Där var oskulden tagen, eller något

Alltså, jag har fått ett kärleksbrev från p-nissen (eller snuten var det nog) idag. Myspys. Men jag kollade faktiskt i myntfacket innan, men det var tomt där! Så jag hade faktiskt tänkt att betala - på riktigt! Men kanske inte för flera timmar (a) (Och det är ju tanken som räknas ffs!)  Så fick en liten räkning på 200 kr (det var ju typ värt det, haha!). Men jag ser det som retroaktiv betalning av parkeringsplats istället. För jag betalar nästan aldrig i vanliga fall, så jag är nog skyldig 200 kr, haha.

17 September 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Världens finaste kille :)

Emil och jag. Om två veckor flyttar vi. Även adressen faktiskt. Så det blir som en nystart kan man säga. En port in till vuxenvärlden. Vi båda :) Vi har förresten varit tillsammans i 3 år och 10 månader snart. Tiden går (och jag börjar få panik! Är ju för fan 21 jävla år! Den biologiska klockan tickar. Men jag vet inte om jag vill ha ungar. Eller alltså, klart jag vill. Det vill jag visst ha. Men kanske inte nu? Men jag vill ändå ha ungar tidigt för jag vill inte vara en gammal förälder/hinna vara med så länge som möjligt i ungarnas liv. Så lite panik har jag, även om den inte är så stor än...)

15 September 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Fattilapp säljer pryyyylar

Johorå. För typ första gången någonsin. Jag ska mer eller mindre skänka iväg två av mina grejer för att få ihop några stålar så jag kan 1. tanka bilen och åka till jobb 2. äta någon lyxburgare/lyxkebabrulle eller 3. äta något annat sött, fett skit. Det lutar mest åt första alternativet faktiskt, höhö. Men de andra lockar med. Åh, gick i affären med Jen9 innan och jag fick nästan panik (fast försökte dölja det, haha) över att jag ville, ville, VILLE ha något äckelpeckel, men har ju inte råd egentligen och behöver det verkligen inte heller. På tal om magen så lagade jag det där trasiga piercingsmycket igår. TÅLAMODSPRÖVNING var det ja. Trött och jävlig, tidspress för jag ville sova och så skulle jag ut till djuren med. Men det gick. (Tog väl typ BARA 20 minuter eller något med. Skitgrej. Hoppas fan det håller nu!)

Jag fick lite sug på Nomys skrikalåtar och uuuums, vad jag har saknat dem! Var skitlänge sedan jag lyssnade på dem och jag blir fortfarande lika glad (eller jag vet inte) av den rösten. Umsmums för öronen. Alltså, jag älskar gråtamusik. Helst när rösten knappt inte bär längre för att densom sjunger är så... ledsen. Det är fint. :)

Alldeles strax ska jag fortsätta fotografera prylarna och därefter ska jag skicka bilder till hela Sverige. Skänker man typ grejerna så tar det inte lång tid innan folk vill ha. Eftersom jag är snål och fattig så köper jag sällan några riktiga kvalitetsprylar. Det får helt enkelt bli billigare skit och sådant kan man ju inte sälja när man har tröttnat på det. För då är det hög tid att köpa nytt... typ. Det är därför jag nästan aldrig säljer något, för det finns alltså knappt något att sälja.

Det är surt att vara fattig. Jag såg ett par stylingbaklysen på tradera, till min bil. Egentligen tycker jag de är fula men dels har jag en vit bil (där de kan passa) och dels så är typ ALLT mindre fult än original. Så om jag bara hade haft några hundra över så hade jag lätt köpte dem. Så är det. Jag har förresten ett annat "bil-dilemma" med:

Jag har ju då min gamla skramlande, gnisslande häck. Den har jag tänkt att ha ett tag så jag har alltså kostat på den en del. För inte så länge sedan fixade vi även till honom hyfsat på utsidan; plockade bort stripesena (plusral på stripes, åå så bra det blev) och emblem, putsade upp lacken, och slipade samt lackade till rosten i skärmkanterna. Det blev stor skillnad! Dessutom har jag ju en takvinge till honom med (med bromsljus ofc). Men nu till mitt lilla problem. Jag är SÅHÄÄÄÄR sugen på en 240. Saknar min gamla Billy och visst hade det varit mys med en Billy II? Nejdå, men jag vill inte göra mig av med min nuvarande. Och att ha två bilar är inte så hiiimla klyftigt faktiskt. Inte just nu. Då skulle jag ju kunna ställa av den och ha den andra som vinterbil. Men det är ju typ just en vinterbil jag har. Så är så stört att skaffa en till. Aja, i-landsproblem. I vilket fall så hade det varit skoj (och stabilt. Jag blev lite fegare efter missen i vintras) med en 240. Men det lär inte bli någon sådan. Bara vilda tankar...

Nu; vidare till telefonen för att fota vidare.

13 September 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
trögt

Det går trögt nu...

---

I början av veckan, eller om det var i slutet av förra, skitsamma, så köpte jag ett smycke till min navelpiercing eftersom jag hade tappat "kulan" på det förra. Jag var sugen på ett hängsmycke och skiten kostade nästan 200kr(!!!). Svindyrt. Nu till det "roliga". Igår tappade jag hängdelen på jobbet. SKITkul, verkligen. Men jag hade sådan enorm tur att kvinnan jag packade med upptäckte den och undrade om det var min. Sådan jävla tur! Men nu är problemet att en pigg sticker ut från den delen som inte är "hängig" (där hängdelen ska hänga. Det var helvete vad mycket häng det blev!) och den gör sjukt ont då den trycker rätt in i magen. Så jag borde verkligen se om jag kan klämma dit hänget igen så att den inte kan peta/sticka mig i magen mer. >< Skitestablo. Den affären kan ju bara ta och dra, typ. Det minsta man kan kräva är väl att skiten håller?! Vet inte om jag borde klaga..? Äsch, orkar inte.


Tuff bild från dagens promenad. :)

12 September 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
stavar som en kratta

Det är ju nästan äckligt vad trött man blir av att jobba fm (dvs gå upp mitt i natten. osunt..). Har dessutom inte hunnit göra något idag förutom att klippa pärla. Eller jusste, vi var och kikade på en lägenhet med. Flyttar in om drygt två veckor.

Jag har längtat som en tok på att tuffa till ullared helgen efter löning, men nu blir det inte så. (av ovanstående anledning.) Men däremot blir det nog Jönköping och Charlies någon av den helgens dagar.

Igår såg vi klart Pretty Little Liars. Sista avsnittet sög. Var typ som vilket avsnitt som helst då man inte fick veta något speciellt. Blä. Annars var serien över förväntan faktiskt. Nu blir det kvällsmat och därefter tagga för en ny arbetsdag. *gäsp*

11 September 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Yoga är religööööööööööst

Hörde på radion idag att de hade börjat låta elever utföra yoga för att lära sig andas bland annat och återfå koncentrationen. Inget fel med det, tycker jag. Jag skulle gärna prova yoga. Eleverna var väldigt unga, jag tolkade det som att det är lågstadienivå. Tidigare hade de även provat övningar från friskis och svettis. I alla fall, nu provade de något nytt - alltså yoga. De hade bara fått positiv feedback och det var effektivt på eleverna.

Problemet var nu att en religiös gubbe hade fått nys om det här och anmält det till skolinspektionen. "Yoga är religöst" var vad han sa, men tydligen "fel" religion. Medan de utövade detta gjorde de ett läte som liknande "aaah" och det betydde då antagligen gud på något språk. Rektorn däremot sa att det bara var ett läte. Men gubben påstod även att det skulle vara lika lugnande att säga namnet jesus istället. Och han sa att de skulle uppnå samma lugn/effekt om de lät gud hade frälsa eleverna istället. (Eller vad det nu heter.)

Lotta frågade då om det hade varit okej om det hade varit kristendomen något var kopplat till och ja, självklart. Hur störd?!

Jag är ingen som älskar religioner direkt. Men hallå eller? Lite yoga har väl ingen tagit skada av? Det är en rätt naturlig del i vårt "kristna" samhälle med så varför anmäla och ha sig när han är precis likadan - fast tvärt om. Hur många skulle inte rasa mot skolan om det var något överkristet de sysslade med (typ att frälsa ungarna och stöna jesus). UÄÄK. DET är fan inte okej.

Det har inget med religion att göra och de borde fan ta och skita i religion (undervisa är väl okej) i skolan över lag. Men poängen var ju att yoga är en "lugna-ner-sig-och-hitta-tillbaka-till-vad-det-nu-var-grej" och inte en uppmuntran till att bli *vilken religion det nu härstammar ifrån*.

Gubbar till att vara äckligt överreligiösa och lägga sig i. Han sa även att skolan i övrigt skulle behålla alla kristna typ högtider och ett exempel var skolavslutningen. Han sa att han växte upp med att ha dem i kyrkan och (dags att hålla i sig!) "det var det finaste jag hade varit med om". Yeah, right. Säkert att en tioårig skolpojke tyckte så.

Jag tycker att yoga låter som en bra idé. I alla fall ett tag för att prova.

10 September 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Klockan ringer 05.00 imorgon

Och det var länge sedan den gjorde det sist. Jag jobbar oftast eftermiddagar faktiskt, och det är rätt skönt. Något som är positivt med att jobba förmiddag är att det oftast är då de har bäst program på radion. (Jag kanske slipper P1 alltså, haha!)

Annars så har detta varit en riktig slö-och-mys-dag som har bestått av stallet, PLL, jogg (på dagen faktiskt), gjorde mat, tvättade en omgång kläder och mer PLL. En vända till stan hann i också med där jag köpte lite gott till jobbet; frallor, yoghurt, müsli, frukt. Lite sådant helt enkelt. Tyvärr lyckades jag övertala mig till att besöka favvo-pizzerian Arena och så delade vi på en kebabrulle. Åh, det var så himla gott! Men nu är det nästan kris... MÅSTE sälja lite prylar.

Eftersom det blir tidig uppstigning ska jag verkligen försöka få oss i säng nu. Jag behöver mååånga timmars sömn. (Helst skulle jag vilja sova redan vid åtta, eller i alla fall nio. Men jag får nöja mig med runt sex, sex och en halv timme i bästa fall).

Helvetesögon! :( Är så trött på dem. Jag behöver egentligen glasögon. För någon månad sedan var jag och gjorde en synundersökning och jag har ett brytningsfel på varje öga (låter som att jag har typ femtio eller något) och är närsynt. Jippie -.- Det är antagligen därför mina ögon bråkar med mig... Det gör de nu med, eller så är de bara trötta/anstränga av allt TV-tittande.

9 September 2012  | Länk | livet i en kokbok | 1 kommentar
Min ganska braiga dag, faktiskt

Först och främst var jag som vanligt ute hos mina pållar. En promenad på 30 minuter och en lugn ridtur på 40 minuter fick jag njuta av idag. Det gick väl bra. Med Pärla så gjorde jag mycket halter och igångsättnigar och även en del skänkelviknigar hit och dit på vägen. I traven tryckte hon på framåt och var inte jättemjuk i steget men ändå är hon hyfsat fin i kroppen i övrigt (med tanke på all vila i sommar).

Därefter åkte vi (jag, Emil, hans kusin och en kompis) till Sävsjö och kikade på lite olika bilar då det var bilträff där. Det fanns ganska blandat även om det inte var en enorm träff. Allt från överstylade plastbilar, ren SKIT och bruksbilar, till fina, välgjorda bilar och en och annan jänk. Så något för alla fanns det väl att beskåda, kan man säga.

Tillbaka på gården för att äta och därefter tuffa ner till Marielle. Jag fick rida hennes mors kompis häst idag. En sur hästapålle, haha, och ganska så mycket tvärtemot om man jämför med mina (gissa vem jag syftar på). Men det gick väl hyfsat ändå, även om jag egentligen gillar hästar med mer tryck och motor i. :) Det var väldigt trevligt att rida med någon igen och få tjöta lite. Uppskattat!

Därefter fick det bli en film ihop med Emil. Vi kikade på Snow White and the Huntsman. Den var väl inte direkt någon jättehöjdare, men klart bättre (mindre dålig, eller mindre sämre kanske?) än den skiten vi såg igår. Då såg vi Dark Shadows (med Jonny Depp) och den var dessvärre under all kritik! Seg, lång och hände typ ingenting. Nej, den var inget vidare faktiskt. Och inte dagens film heller, egentligen. Äsch, jag är rätt svårflörtad vad gäller film faktiskt.

Efter filmen såg vi på Körslaget, haha. Var ju bara tvungen att kolla på första avsnittet. Blev riktigt förvånad att de ligger på första plats inför nästa vecka (och då ska jag inte titta, tror jag inte).

Efter en stunds umgänge med datorn så var det stalldags igen. Jag tog även idag en sväng på min minirunda. Igår fuskade jag grovt, tyvärr. Alltså inte med joggen - med det jag stoppade i mig. Gjorde sirapsbröd (blev nästan knöckebröd -.-) till filmen och intalade mig att bara det inte är köööööpt så är det ju lugnt. Huuuum. Åt även en bullbit. Idag åt jag med bulle. Men INGET godis har jag stoppat i mig sedan typ 15 augusti. *lite stolt*

I och med att jag hade ätit massa kakor igår så var det riktigt tufft att jogga. Jag hade sådan hemsk håll/magknip på båda sidor så jag var tvungen att vara hukad och bara ta korta, korta steg. HEMSKT! Men det gick! Jag har faktiskt joggat varje dag (kväll, nästan natt) i sju dagar på rad nu! Woho! I och med att jag kopplade ihop det med kvällssysslorna i stallet så har det faktiskt blivit av (och tack vare hörselskydden, såklart!)

Nu har jag precis stoppat i mig lite havregrynsgröt med jordgubbssylt och mjölk, och ska efter en dusch försöka se ett avsnitt av PLL med min älskade, kära pojkvän/sambo/man.

Hypernervokustiskadiafragmakontravibrationer.
GOD KVÄLL.

8 September 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Dagens!

Jag och Jennie gick en promenad innan. Hon lärde mig ett nytt ord; spa-task, någonting. haha, har visst redan glömt. Men det betydde "snålt" iaf.

Sedan skulle hon visa att hon kunde lite biltermer:

Jennie: jag vet faktiskt vad sedan och kombi är.
Jag: vad är coupé då, haha?
Jennie: det finns i tåg.

HAHA, det var fan kul! :D

7 September 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Älsklingshästen

Fint väder idag ju! Men det bara skriker HÖÖÖÖÖST, då det var svinkallt när jag gick ut. Inte ens tio plusgrader... Tog en längre sväng med Aleccis, på ca 45 min och lät Pärla beta i trädgården ungefär lika länge när vi hade kommit tillbaka.

Jag har faktiskt joggat min minirunda på 2 km varje dag sedan i söndags (dvs typ fyra gånger, haha) och har tänkt att göra det även ikväll och imorgon ska jag jogga med Jennie. Så det lär bli minst sex gånger på raken - rekooooord! Känns himla bra faktiskt. Mycket är tack vare radiohörselskydden. ;)

En av cheferna ringde precis och sa att jag har jobb spikat även nästa vecka. Himla bra. :) Dessutom är det i stan, så det är ingen körning till Sävsjö och tillbaka - tack och lov! Inte för att jag har något emot att köra bil - tvärt om! -  men det kostar att pendla varje dag. Denna månaden har jag ju lite extra pengakris och då är jag glad om jag bara behöver ta mig in till stan istället för att lägga ut en större del på bensin. Målet är ju att ha balans i ekonomin och just denna månaden blir det svårt, men det SKA gå. Och just nu så ser det lovande ut. Brabra.

I och med att jag inte kan träna eller tävla så borde ju pengarna kunna växa i höst. Men allt beror ju på hur det ser ut med jobb (just nu ser det bra ut tycker jag) och hur friska/sjuka hästarna är. Om jag får som jag vill kommer jag ha två friska hästar i vinter och samtidigt jobba heltid. Men det har ingenting med verkligheten att göra. Det är bara vad jag hoppas, som sagt.

Ibland är det rätt träligt att vara ungdom och inte veta så mycket. Det är stor skillnad på att ha det såhär, eller att ha en stabil bostad (misstolka mig inte, här är det stabilt, men det är liksom inget helt EGET. Här delar vi ju) och kunna planera som man vill med allt från mat till när man vill duscha. Även att ha ett fast jobb så att man vet att man får in samma summa varje månad så att man kan lägga upp hela ekonomin med en viss budget istället för att vid varje löning räkna och räkna för att se vad man kan, borde och ska lägga pengarna på, samt helst spara med. Det är svårt. För ibland går det riktigt bra, men så kommer det en sådan här månad då lönen innefattar fyra dagars arbete samtidigt som hästen behöver veterinärvåd och medicin. Det rullar helt enkelt på och det gäller att behärska sig och ta en dag i taget så att det verkligen räcker. Och så var det ju det där med att behärska sig... Äsch, det går. Måste det - så gör det (oftast) det.

6 September 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Träna mentalt

Att träna mentalt. Det skulle jag vilja göra. Ibland känner jag mig ganska stark i tankarna och tänker rätt för att kunna prestera. Det har jag delvis lärt mig tack vare Pärla. Alltså man måste ju tro på att det går, och att vi kan. Men visst har man tvivlat ibland.

Däremot är jag otroligt svag mentalt vad gäller andra saker. Ett starkt exempel på det är när jag joggar. Jag intalar mig att "visst är det väl jobbigt?" "jag orkar inte längre än till det träder" osv. Jag hittar liksom på saker som gör att jag ger upp och slutar försöka. Men det händer sällan, eller aldrig, på och med hästarna. Där är jag beslutsam om vad jag ska göra eller rättare sagt vad vi ska göra. Såklart har jag ibland höjt ett hinder för mycket eller liknande, och det är väl ett bevis på att jag verkligen försöker, även när jag kommer på att det visst inte var så klokt. Men att försöka lyckas med det ändå, det gör jag.

Ett annat exempel är väl att jag har lätt för att "övertala" mig till att göra saker jag egentligen inte vill - eller? Nu menar jag inga grova grejerna utan en sån sak som att jag inte kan motså att äta godis, kakor osv om det finns framme. Egentligen vill jag inte ha dem, för jag vet att jag ångrar mig efteråt. Men så hittar jag på att "jag ska/har ju ändå rida" eller "bara en liiiiten". Det är rätt jobbigt att jag inte kan stå emot mig själv i sådana situationer. Nu handlar det ju inte direkt om att mörda folk eller liknande, men jag känner mig inte direkt starkare när jag märker hur lätt jag faller för frestelser.

En annan grej, som egentligen kanske inte har med svag mentalitet att göra. Eller jag vet förresten inte. Men det är också en frestelse. Jag har ju slutsteg och baslåda i bilen, och här om dagen brände jag en ny skiva. Nu har jag börjat ha ont i öronen. Jag höjer liksom till högsta volym (innan det slår igenom) nästan hela tiden när jag kör. Det är underbart med den hårda basen i ryggen och jag blir på bra humör av de fasta tonerna och de lättnynnade melodierna. Men nackdelen är hörseln. Jag är rädd om min kropp och min hörsel, men ändå kan jag inte låta bli att skruva upp volymen. Det är störande. Särksilt eftersom jag nu har ont i öronen... Jävla skit att jag ska göra och vilja olika saker.

Ibland känner jag mig lite schizofren. Absolut inte som dem som faktiskt är drabbade av sjukdomen, men jag kan liksom tänka mig hur det är. Istället för att jag som människa har olika känslor och gör olika saker, så känner jag mig istället som om jag inte är samma ibland. Jag hör inga röster och hallucinerar inte, så det är bara "hitte-på". Men ändå. Sjuk känsla. Det kanske är vanligt, inte vet jag.

Det känns som en bra idé att ta reda på hur man kan stärka sig mentalt och hur man helt enkelt kan träna upp sig. Bra böcker finns tydligen så jag ska kanske ta reda på vilka och börja läsa lite. Det är nog inte till någon nackdel i alla fall.

5 September 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Snart mitt i veckan

Jag lyckades övertala mig själv när jag jobbade igår att jag skulle jogga lite efter jobbet. Men så började jag tveka då jag inte kände mig helt frisk. Hade hostat lite och ibland anade jag att näsan ville börja tjocka sig samt halsen. Jag vill ju inte direkt provocera fram att bli sjuk. Men så tänkte jag att det var nog bara hitte-på, så jag tog faktiskt en sväng sedan i alla fall. Först gav jag kvällshösilaget till hästarna och därefter tog jag min tur på 2 km. Det är konstigt. När det är ljust tar det runt 13 minuter, men när det är mörkt runt 11 minuter. Det är ändå ganska stor skillnad. Aja, jag springer iaf bäst och "lättast" när det är mörkt. Jag löste även ett "problem" jag har. Det är väl klart att om man kan, så vill man gärna lyssna på musik. Jag kan inte ha hörselsnäckor. Det spelar ingen roll vilken sort; det fungerar inte. De är för stora för öronen så de sitter inte bra och har jag inte en mössa över eller hörselskydd så far de ur direkt. Musik på telefonen, högsta volym, och hålla i den har jag med provat. Men det blir liksom inte samma sak. Så igår tog jag på mig de kära radiohörselskydden över mössan. Problemet löst! Det var assmidigt, och de satt på plats. Helnöjd faktiskt! :)

Efter bara några hundra meter så mötte jag en bil där på skogsvägen, halv tolv på natten. Jag är inte mörkrädd och inte heller tror jag på spöken (även om man kan undra vad fan som händer ibland). Det finns ALLTID en logisk förklaring. Inte för att bilen är ett spöke direkt, haha, men man undrar ju vad fan den pysslar med egentligen. De hade skjutit ett vildsvin tidigare, och var därför nere och kikade. Så ingen stor grej alls. Jag är inte rädd för några vilda djur heller, men självklart började jag ju fantisera om vad som skulle hända OM det kom en flock sådana... Haha, jävla skräckexempel tankarna hittar på ibland.

Tilllbaka efter en ca 11 minuter alltså, och in i duschen. Slängde i mig mina nötter framför reprisen av Robinson - det sög. Vad FAN var det som var så spännande med det förr i tiden? Inte ens tävlingen var ju kul. Jag såg väl typ halva, därefter kröp jag ner. Men att somna var inte så enkelt. Jag tänkte på Emill, på Pärla, på Aleccis och på Mellonie. Min lilla, fina Mellonie. Ibland saknar jag henne faktiskt. Som igår, och när jag är ute och går med någon av hästarna, och när jag ska öppna boxdörren till Aleccis. Det gjorde ju Mellonie själv. Åh, lilla ponny. Hon har det absolut kalasbra där hon bor nu, men ändå så gnager saknaden ibland.

Jag var alltså inte helt utvilad när klockan ringde vid nio i morse. Vid tio var jag ute i stallet och hämtade hösilage, bytte vatten, rättade till underlaget i boxen och hämtade hästarna. Aleccis fick som medicin (det är sååå smidigt att ge henne den! Hon liksom för in det själv i munnen så jag behöver inte ens snudda henne om jag inte vill. Smidigt med en häst som gillar medicinen, haha! - till skillnad mot Pärla t ex). Sedan borstade jag av henne och så tog vi en promenad ner till Kjells lagård och tillbaka; drygt 25 min. Sedan tog jag ut Pärla och satte fast henne med långt grimskaft så att hon kunde beta lite (ajabaja, men det är bara hon som får det. de(n) andra är det nolltolerans på att äta när de "används". Det är för övrigt förbjudet att äta när de rids/promeneras oavsett vem det är. Men Pärla får som sagt äta när hon står uppbunden). Under tiden gav jag Aleccis hösilage eftersom hon behöver mer än Pärla.
Jag borstade därefter Pärla mycket och ganska länge, kratsade såklart hovarna, pysslade om henne och smörjde in hovarna med olja. Sedan tog vi också en promenad. Men utan krav och i sakta, sakta mak. Vi gick neråt, och in på en skogsväg som leder till lite åkrar. Sedan vände vi och gick tillbaka igen. Det tog säkert 40 minuter. I några steg hade Pärla sin nos i min svank. Går man nära då eller? Haha, sötnöt :) Hon gick bakom mig med sänkt huvud hela tiden. Eller ja, nästan. Vid äppelträden försökte hon snappa upp ett äpple i farten.

Sedan gick jag in och bytte om. Jag glömde ju köpa kraftfodret igår, så jag åkte in och gjorde det idag istället. Så nu ska framför allt Aleccis födas på. Jag vill inte att hon tappar något, men lite har hon tyvärr tappat, så nu ska jag fodra upp henne igen.

Detta är vad jag har pysslat med igår och idag. Tanken är att efter jobbet först ge hästarna hösilage, för att därefter jogga och innan jag går in igen så ska de gå lite, lite kraftfoder för att börja vänja magen. Sedan blir det duschen och därefter inväntar jag nästa dag - som kommer se ungefär likadan ut.

Spännande liv? Men det är skönt att bara låta fingrarna dansa längs tangentbordet ibland, utan att hjärnan behöver vara med och formulera argument för olika saker.
Simma lugnt!

4 September 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
6-årsdag

Ja, idag börjar vårt sjätte år tillsammans. Älskade fantastiska häst! :)

 

Jag var och besiktigade bilen innan. Fan va kul det är när man får anmärkning på favoritgrejerna, dvs avgasvärdena. Woho. Fira kanske? Njae, men blä. Får googla lite och se hur man kan få ner dem igen. CO- och HC- värdena var höga. Annars var det en styrled med, och resten gick igenom. Så bara lösningen för avgasvärderna är smärtfria så klarar jag mig ju hyfsat ändå.

 

Idag väntar jobb, och även resten av veckan som sagt. Så nu ska jag snart börja förbereda mig för det.

3 September 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Dagarna rullar

Det går lite upp och ner vad gäller skrivsug och idéer (dvs hur sur jag är på något eller vilka funderingar jag har).

Igårkväll tuffade vi uppåt Jönköping och tog ett par varv på deras cruising. Vi åkte Emils BMW och spelade väl inte så väldigt tidsenlig musik direkt kanske. Det var allt ifrån Asaf Avidan - One day (rekommenderas! Speciell låt!) och Basshunter & BB - Fest i hela huset till Lill-babs - Älskade ängel och dagens radio"hits" som Call me maybe, International love och någon med Simple plan och vad det nu är. Så ganska blandat, men det är rätt gött faktiskt. Vi träffade min kära Ams med, och deras gäng, och så svängde vi förbi Mc med. (BRA DÄR! Men nuggets är väl nyttigt..?) Innan klockan tolv åkte vi hem för det dog ut skitfort och väl hemma blev det PLL innan jag slockade. Emil kollade på två avsnitt till för han ska jobba natt nu hela veckan.

Idag började jag med stallet. Imorgon MÅSTE jag svänga förbi granngården och köpa kraftfoder såg jag. Det räcker visst inte med det jag stödfodrar just nu och den gula av dem behöver inte mer än vad hon får. När det är dags för återbesök ska jag be om recept för avmaskning (för att vara på den säkra sidan). Idag var det ja. Efter stallet så slog jag mig ner i soffan och när Emil vaknade var det dags för PLL igen. Det är det som är så jävla gött med serier, för man slipper leta film och försöka motivera sig för att kolla på en lång, seg filmjävel. Serier är precis lagom. Är man inte nöjd efter ett avsnitt så går man bara på nästa. Simple as that.

Efter maten så gick vi ut till min bil och medan han bytte tillbaka till sopiga vanliga skitlampor (SBP är ju cp och godkänner inte förbättringar -.- vilken utvecklingsplan, liksom!) så bytte jag ut mina tillfälliga rosetter (till snuttutan och dess kablar) till buntband. Vi sket i att spänna handbromsen.

Därefter åkte vi in till stan och sålde en rallystol och då såg vi att det var blåsljus söderut så efter köpet tuffade vi ditåt för att snoka lite. Utanför korsberga låg det en v50 på taket i "Malms kurva" (den fick visst heta så efter en viss Malms misstag just där). Det var inget blod (som tur är, jag tål inte sånt) och det verkade ändå hyfsat lugnt på platsen. Det som är otäckt är ju att det kan hända så lätt! Jag menar det behöver ju inte vara en kriminell handling bakom, utan det "räcker" ju med någon ganska "lätt" typ av sjukdom. Man får ju hoppas att det inte fanns barn eller djur i bilen när det hände. Med största sannolikhet står det nog om olyckan i tidningen imorgon.

Efter vår lilla tur så hoppade vi in på Maxi och köpte nötter (viktigt med detaljer, haha) och därefter blev det lite PLL igen. Nej, jag brukar inte alls vara så intresserad, men idag har det blivit en del kikande. Det är ju så smidigt! Vi såg ett avsnitt och därefter gjorde vi paj. Äppelpaj med hemmaäpplen = myyyyycket socker på äpplena innan degen åkte på. Så bjöd vi hem Mimmi med familj.

Så idag har jag alltså syndat. Jag missade att det blev lite glass efter maten med, så jag har faktiskt syndat två gånger idag och så Mc igår. Men jag tog faktiskt en joggsväng innan, vid ca tjugo till tio i tio, 2 km i mörkret. Det var sååå skönt! Var dessutom länge sedan jag joggade nu och även om det inte är någon lång sträcka så känns det ändå bra efteråt.

Så vid tio-tiden fick hästarna kvällshösilaget och några äpplen. Sötisarna. :) Innan jag hann sätta mig här igen så hjälpte jag min far med att sätta ut prylar på annons. Så lite har jag minsann fått gjort idag. Nu kände jag även hur tröttheten kom ifatt. Det får bli en dusch (såklart, frös ju inte direkt när jag sprang), och därefter sängen.

Det är alltså dags att besiktiga min lilla bil imorgon. Det är dags, för blir det för kallt för att skruva (ute). Då regnummret slutar på en 8 så går han egentligen december ut men vem vet om jag har råd att besiktiga + laga bilen då och vem fan vill lägga sig ute i snön och frysa häcken av sig. Det är lika bra att köra in honom nu, så går han ett och ett halvt år sedan. Skatten kommer ju ändå i början av året (när allt annat ska betalas med, suck. Typ diverse licenser och medlemsavgifter).

Jag tänkte på en sak när jag hade sprungit klart innan. Nämligen att man svettas ju för att kroppen inte ska bli överhettad. Så det borde alltså vara bra med väldigt lite kläder på sig (så länge man inte bara ska värma upp för att prestera senare t ex). Men om man har lite kläder på sig så kan man istället bli sjuk. Så det gäller ju att vara lagom påklädd. Men ändå. Det borde ju inte vara så. Jag hade iaf jeans (orkade inte byta om) och stallt-shirten, en fleece och MÖSSA. Det var rätt lagom, men svettigt ändå förståss. Svettigt om pannan till exempel, men öronen är så äckligt känsliga. Så nu har alltså mösstiden börjat. Yääää.

Förutom besiktning av bilen, är det även en betydelsefull dag för mig imorgon. Jag och Pärla har årsdag (hon lånades hem 3 sept och köptes 25 april). Men hur många år vi har fått hittils, det väntar jag med till årsdagen imorgon. Min fina, bästa, älskade häst. Min tredje hälft :) (vet att det inte heter så, men så är det ändå).

Duschtime och sovatime.
Nästa vecka jobbar jag em. Skönt när man får veta i förväg hur det blir med jobb så man inte behöver oroa sig för att det inget blir, eller inte vågar planera något på dagen för de kan ringa. Så jag är ändå ganska taggad faktiskt. Det var kul där och som sagt  soloarbete är min grej! :)

2 September 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
SD och SAAB

Något jag har stört mig på väldigt länge (typ två år någonting snart?) är hur vårt "fantastiska" Sverige kör över vissa medborgare när de inte gör så kallat "rätt val". Demokrati my ass!

Det jag syftar på är vårt förra val. Alla som vill får starta ett parti och arbeta sig framåt och göra sig hörda. Vad jag vet så har det aldrig varit några äggkastningar eller klotter på ledaren av Kalle Anka-partiet till exempel, men mot Sverigedemokraterna. Jag är ingen sverigedemokrat men jag försvarar dem mot hur de blir behandlade.

De har precis som alla andra jobbat och jobbat för att få plats och för att höras.

Alltså de har röstats fram av svenska medborgare. Det är inget fuffens eller valfusk, utan uppenbarligen för de en politik som flera anser vara vinnande. De lyckades komma över 4%spärren och fick sin plats inne i de högsta hönsens hus; regeringen. (Jag är inte så jätteinsatt i politik och jag skriver säkert fel, men det är inte poängen.)

Nu till det jag tycker är fucked up: De andra partierna går ihop mot dessa och vill ha ut dem. "Vi vill inte vara fientliga och blablabla." Men detta är ju för fan kollektiv mobbning inte bara mot SD utan mot ALLA dem som tycker som SD och som har röstat in dem. Låt deras röster också höras! Det är ju det som är meningen med demokrati. Bara för att man inte gillar någons argument och åsikter har man absolut ingen rätt att trakassera och fnysa åt dem, OCH åt omkring 4% av vår befolkning (18 år+).

Man måste inte älska alla, men man måste acceptera alla.

 

Ja, precis här och nu så säger jag emot mig själv. För hur många gånger har inte jag sagt saker som "alla är bra - förutom de som kör saab" och liknande. Men det säger jag ju inte på fullaste allvar till någon som inte fattar att jag inte gillar saab. Bara de som fattar att jag inte är helt seriös är ju de som får höra mina sjuka utlåtanden. Visst, här har jag gått ut med dem. Men jag vet att det är många här som har fått lära känna den sidan av mig genom denna sida. Här visar jag alla sidor; seriösa, oseriösa, glada, ledsna osv. Det är en del av mig och jag har valt att gå ut med det jag skriver. (Dessutom är det sällan - typ aldrig - någon som säger emot mig, så uppenbarligen håller ju alla med mig. Right? Hahaha, precis som mobbning. Står man bredvid är man delaktig. (; höhö)

1 September 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Ingen smidig dag

Uähk. Idag är kroppen inte på min sida. Så risken finns att det blir en jobbig dag. Men det är bara att stå ut. Där jag är nu är faktiskt det roligaste arbetet jag ahr gjort hittils. Dessutom är mina siffror himla bra. Riktigt kul! :)

De har nämligen ett system som räknar ut hur mycket man bör producera och jag ligger ganska mycket plus på allt jag gjort hittils. Igår, när jag fick reda på vad siffran för just det jag gjorde, låg på varje timme så räknade jag lite snabbt i huvudet och kom fram till ett mål jag hade för dagen. Jag försökte hålla ett jävla tempo och jag arbetade mig svettig, haha. Men jag fick lön för mödan när jag nådde målet med råge och dessutom sprang dagen på. Så jag är faktiskt nöjd med min insats. Det går ju i och för sig lättare att jobba när det är ett arbete man trivs med.

För min del fungerar det bäst om jag får ett arbete, som jag ska göra själv. Dvs inte samarbetar. Jag jobbar bättre när jag får lägga upp arbetet så det passar mig och trivs med det. Det är inget konstigt att olika människor vill ha det på olika sätt. Då kan det vara svårt att anpassa sig och jobba på ett sätt som inte flyter lika mycket. Men det innebär inte att det inte går att jobba. Det innebär bara (för min del) att jag jobbar bättre när jag kan lägga upp arbetet efter mina förutsättningar.

Imorgon är det ledigt, och då ska vi kolla på drifting. :)

30 Augusti 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Rökare har misslyckats

Vad har egentligen alla rökare gemensamt? Är det cancer, gula tänder, ett snabbt åldrande, rynkor, äcklig andedräkt, förstörda organ och en konstant stank - eller är det en annan sak. Egentligen är det väl allt det, förr eller senare, men en sak vill jag trycka lite extra på.

Antingen har det med grupptryck att göra. Det är helt klart ett misslyckande att falla för grupptryck. Eller så är det ett försök till bekräftelse. Då har man misslyckats tidigare med sin egen självkänsla och trygghet. Det kan även vara en typ av självförtroendeboost (hur stört? och det är väl egentligen lite samma sak som att söka bekräftelse) eller ett "rop på hjälp". Allt tyder på ett (eller flera) stort jävla misslyckande.

Vad är det med rökning som är så fantastiskt bra då? Ingenting. Absolut ingenting. Det kostar pengar, förstör för alla andra och sig själv. Man uppmuntrar till en marknad som inte borde finnas. Det tvingar ALLA i omgivningen att utsättas för samma skit som för den som drar in beroendet mellan sina läppar. Det drabbar djur och det drabbar barn.

Jag vill ge en känlsa av misslyckande när rökare tänder en cigg. Det ska kännas som att bli utpekad och hånad. Det ska kännas som att alla vet ens djupaste och jobbigaste hemlighet. Det ska kännas som att naken stå framför de mest betydande människorna någonsin, och det ska kännas som att det är ett lätt alternativ att bara strunta i att tända cigaretten, slänga paketet och aldrig mer vilja se någon som röker igen. Det är en skuld som ska tynga axlarna, en synd värre än att ljuga, och det ska kännas som att man är för evigt HATAD.

Jag röker.
Passivt.
Och jag har inte valt det.

Jag hatar det.
Och jag hatar alla som röker - när de röker och för att de röker.

29 Augusti 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Ledig dag

Skönt med en ledig dag! I och för sig har jag inte gjort något speciellt (på eftermiddagen) så det hade ju inte gjort något om jag fick jobba.

I morse fixade jag alltså stallet och det som skulle göras med hästarna. (Åka till vetten med A och därefter rida P.) Sedan drog jag och Emil inte till stan lite med hans bil och han skulle köpa+hämta lite olika saker. Det slank även ner en glass (jag har alltså syndat idag... men bara en liten synd - och utan sås!) och sedan åkte han till jobbet. Efter en stunds datortid blev det middag och därefter åkte jag in för att hämta ut lite grejer som jag fick på recept (lika bra att passa på medan det finns pengar. De är alltså typ slut snart. Det enda jag har är soppapengat till förhoppningsvis jobb). Jag hade inget bättre för mig (trots att jag hade TÄNKT att jogga en sväng, och hade även tänkt att ringa ett samtal och skicka mail, men så det blev alltså inte). Jag hann iofs slänga in lite i tvättmaskinen innan. Annars har jag mest suttit här och knarkat lite musik. Tips för den som gillar en go regelbunden bas och som har vettigt ljud inkopplat till datorn; my life is a party (extended) - ItalioBrothers. Det måste vara rätt version!

Nu överväger jag faktiskt att frivilligt(!) sätta mig framför en film eller något, och äta resten av mina nötter... Nomnomnom. (För jag är alltså fortfarande för lat för att gå ut och jogga.)


Det var min dag det. Ikväll är det avbytarmöte här, så det gäller att ligga lågt och inte störa :] höhöh (typ)

27 Augusti 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Bra kväll

Det blev en trevlig kväll igår. Jag körde men hade kul ändå. Det var väl sådär i slutet (HATAR RESPEKTLÖSA RÖKARJÄVLAR!), men vi stannade och lyssnade på i stort sett hela Magnus Ugglas framträdande. Vad jag däremot är missnöjd med är att han lät publiken sjunga de populäraste låtarna - dvs typ allsång. Det är ju inte det man är där för att höra...

Jag gillar inte mycket människor på en och samma plats. Framför allt inte packade sådana, och fjortisar, och rökare, osv. Det är bara jobbigt och det går inte att prata för inte ens när man skriker går det att gissa sig till vad som sas ibland. Blä. Men ändå. Kul att få tjöta lite med bästaste ams igen. Thats my girl! :)

Min dag idag har varit ganska lugn. Degade, fixade stallet och hästarna, gick prommis (inkl MC-stopp... åååh, var tog nyttigheten vägen?) i öööösregn, köpte lite nötter, åkte hem, åkte in med Emils bil och hjälpte en kompis, handlade lite smågrejer, kollade på en film (A Thousand Words med Eddie Murphy), och ska alldeles snart ut och ge kvällshösilaget till hästarna. Skönt med en lugn dag faktiskt. Fast, så jävla lugn blev den kanske inte. Den blev i alla fall inte jättehästig och det var väl därför den kändes lugn? Haha, jag vet inte. Men ibland är det skönt att vara (halv)ledig därifrån med.

Imorgon är en ny vecka och då tuffar det på som vanligt igen. Jag börjar dagen med att lasta hästen och tuffa in till veterinären. Jag kommer hålla alla mina tummar och tår att hon hittar något! Sedan blir det skritt- och travtur med Pärlahäst. Förhoppningsvis ringer någon av cheferna och ber mig jobba med. Men vi får se.

En sak i taget bara. Först och främst; mina hästar.

26 Augusti 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
FAMILJEHEMLIGHETER. Du vet inte allt. Eller varför.

Jag är aldrig så avklädd som jag är när någon går på mig om mina djur. Ingen har någonsin ifrågasatt min djurhållning - förrän nu. Men jag har inte gjort något fel. Ingen vet ju anledningen till mina val och handlingar.

Det är väl baksidan med att dela med sig offentligt av allt. Det äckliga är bara att alla siffror kommer fram. Siffror är farliga och ska hållas djupt instängda. Typ. JAG har inte gått ut med några siffror, men ändå ska de komma ut. Jag sa ordagrant att jag inte vill att de skulle komma ut. Detta för att jag visste att jag skulle få skit för det - och vad har hänt? Det har inte ens gått en månad och skiten haglar.

Det var en jobbig kväll igår. Vad jag grät för att en nära vän kritiserade mitt val av häst. Nu var det inte bara så, men det var hack på hack om att hon inte är redig. Jag vet det, och nejtack, jag vill inte ha expertutlåtande på ogrundat skit. Prova att lyssna på mig, och förstå, innan orden sprutar ur (helt och hållet okontrollerat).

Ny kväll och nytt försök. Blir det bättre ikväll?

25 Augusti 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Mmm

Fick lite smått damp på vad jag skulle lyssna på (via YT, spotify är så jävla snåla ju (om man inte betalar, haha, vem det egentligen om är snål?! DEM!)). Så jag började ta lite gamla goa Nomylåtar som typ self therapy (åå vad jag fortfarande känner för den låten!) och sedan började jag skriva in "crucified" för att att fortsätta med "by love", men då kom crucified barbara upp som förslag.

Då var jag bara tvugnen att lyssna på deras bidrag till melodifestivalen 2010; heaven or hell. Jag tyckte om den då, men hur var det nu - två år senare? Den var fortfarande bra! :):) Så knarkar den lite nu. (http://www.youtube.com/watch?v=1yXZ-ZH3DyY) Tjejen som sjunger har riktigt fin sångröst! Annars är jag ju mer för den dova typen, men hennes röst var himla fin faktiskt. Så jao...

Ajfan. Klockan rusar! Vi ska nämligen hämta en bil snart och jag måste hinna duscha innan. Och hänga upp alla underkläder som ligger i tvättmaskinen. Jag är INTE kompis med blöta underkläder. De tar ju aldrig slut när man ska hänga upp dem. Det är mycket smidigare med stora grejer, som typ schabrak. Dem tvättar jag två och två, och det tar inte en minut och hägna upp dem - smidigt! :)

Så jag var nog klar här,
för nu.
Chillidill.

(På måndag har jag och storhäst tid för utredning kl 09. Det blir spännande!)

24 Augusti 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Jobbadags!

En kortis får det bli:

Stallet fixades tidigare. Jag slängde in lite till spån, fyllde på vattnet och hämtade hösilage.

Pärla = tömkördes tidigare. Penslade på tjära på fossingarna så hon är klar för idag.
Aleccis = hittade lite skorpor på ballarna, men i karleden är hon ren. 3 av 4 ben/hovar. Tvättade med juversåpa och torkade rent. Penslade på lite tjära även under hennes hovar.

Nu är det alldeles strax dags att åka iväg till jobbet. Sedan är det helg! :)


Mugg?

23 Augusti 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Men hallå eller?

När jag, för över en månad (eller är det snart två? Ah, det är det nog) sedan köpte min bärbara dator så frågade de såklart om jag skulle ha försäkring på skiten. NEJFÖRHELVETEE! - anser jag, men sa väl typ "Nej!". Tycker de ska sluta med sådan jävla bullshit!

Idag fick jag ett brev. Det var en räkning på 249 kr för en försäkring. "Detta är ett erbjudande och det föreligger inget betalningskrav. Väljer du att teckna försäkringenblir detta ditt försäkringsbevis." UÄÄK. Förstod de på allvar inte mitt NEJ?! Idiotjävlar. Det finns nog en hel del som blir skrämda av räkningen/inte ser att man inte behöver betala/teckna försäkringen som betalar. Snacka om att bli ordentligt jävla lurad på pengar! Äckliga jävla företag!

Jag har iaf redan fixat typ allt i stallet. Motionerat Pärla, longerat Aleccis, smörjt på med tjära på deras fossingar och fyllt på vatten samt hämtat hösilage. Det enda som fattas nu är att ge dem hösilaget på kvällen och det får jag nog be Emil att göra för jag ska jobba idag. Börjar om två timmar och så är det arbete i tio timmar. Så jag är inte hemma förrän efter ett, halv två på natten.

Dags att förbereda lite.

21 Augusti 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Knådat gul

Som vanligt har jag inget kul att berätta. Jag red (skrittade) iaf Pärlis 20 minuter i morse. Sedan tog jag det lugnt och jusste, jag öppnade paket! Fick båda mina paket som jag har väntat några dagar på från tradera. Hjälmen passade och det gjorde även benskydden - vilken tur! :):)

Efter middagen åkte jag och Emil in till stan och där köpte jag hov-tjära (till Pärleplutt som har fått lite röta...) och olivolja (även det till Pärlis, men till hovarna och taglet närmare bestämt roten där hon är torr och kliar sig). Jag köpte även lite, lite nötter (cashewnötter med smak av sourcream and onion eller hur det nu stavas och det var fan vad paranteser det blev!).

Sedan kollade vi på The Hunger Games och nja, tycker den var rätt kass faktiskt. Har visst blivit svårflörtad vad gäller filmer med på äldre dar. Aja, jag förstod inte vad syftet var med den filmen. Det var lite som lost - det dör en i taget. Tidsfördriv och MYS var det iaf.

Därefter blev det datortid några minuter igen, och sedan kvällsmat.

Efter det var jag ute i stallet och fixade och donade. Fyllde på med två IKEA-påsar spån så nu luktar det vinter där ute. Fint! Matade djuren och tjärade Pärlas fossingar. Därefter smorde jag in alla åtta hovar med olja och till sist Pärlisens svans och man. Oljigt värre, kan man säga!

- - -

Tog även fjortisbild i spegeln för någon dag sedan. Jag HATAR spegelbilder! Inte direkt för resultatet, utan för att då tycker ju uppenbarligen folk att de ser bra ut - när de kan "styra" det på bilden i minsta detalj. Typ. Men jag tycker inte att jag ser bra ut, så då är det så töntigt, haha. Men en sak måste jag nog "erkänna" ändå. Och det handlar om hur osymmetriskt ansiktet (eller egentligen hela kroppen) är.

Tar man kort vanligt framifrån, så är ju det tvärt om/spegelvänt med tanke på hur man själv ser sig i spegeln. Så jag är van att se mig, dvs spegelvänd, har jag som sagt VANT mig vid och kan väl acceptera i vissa fall. Men ett foto framifrån blir helfel! Man känner inte igen sig och det ... blir helt enkelt inte "bra" då det är ovant. Fel, fel, fel! Så stört egentligen, men så är det.

Jag tycker jag är MINDRE FUL i spegeln än vad jag antagligen är i verkligheten. Hur deprimerande?! Jag kommer aldrig få se mig på riktigt, inte live iaf.

Tur det inte spårade ut nu, haha. 
Aja, ful eller inte, och osymmetrisk eller symmetrisk och van eller ovan - såhär såg jag ut, i spegeln, i mina ögon just denna dag. (Min bästaste keps! :D Emil gillar inte den! Ibland gömmer han den till och med för mig... :( Elakt!)


Original (blekfis!) - ooriginal, höhö (överdriven)

20 Augusti 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
lördag

Sov hyfsat länge, så dagen var typ förstörd. Red Aleccis (vart tog det fina vädret vägen?) och tömkörde Pärla. En dryg timme senare åkte vi till min mor och hjälpte henne med en grej och där fick vi även mat. Mer spännande än så har inte min dag varit.

Jag har allt lite träningsvärk sedan igår! Framför allt i lår- och bröstmusklerna. Och nu vet jag vad man har bröstmusklerna till! Nämligen att spänna sadelgjorden, för fan vad det var svårt och gjorde ont att spänna den.

 

Imorgon ska jag in och kika på Pay & Jumpen som jag egentligen hade velat vara med i, men jag har ju ingen häst att använda så då tänkte jag ställa mig och vara funktioner. Det brukar vara uppskattat med lite hjälp :)

18 Augusti 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Börjar jag bli stadsbo, tro? o.O

Idag så har båda hästarna fått ta det lugnt, som planerat. Jag däremot har gjort allt annat än att ta det lugnt!
 
Började med jobb typ 06-15 (men var inte hemma förrän närmare kl 16) och därefter hem för att äta och byta om. För vid kl 17 var det dags för bodypump på gymmet med Jennie. Det gick bra och så, men det jag tycker är negativt är ju att man inte vet om man har rätt teknik och om man verkligen gör rätt för det är rörelser på rörelser på rörelser konstant i hyfsat tempo.
 
Därefter hoppade vi in i en affär och köpte lite grejer till en hemmagjort+påhittad "after-trainig-shak" (innehåll: vaniljyoghurt, morotsjuice, grapefrukt, apelsin och hallon. JO det blev bra!). Vi satt på balkongen och tjötade en stund. Därefter tog vi en promenad igen och sedan var vi tillbaka på balkongen för mer snack. (Girltime! Länge sedan jag upplevde det! Det var för övrigt himla saknat.)
 
Därefter var klockan närmare nio och efter en snabb(ehm)visit på hemmakväll så tuffade jag hemåt.
 
Hästarna fick nytt vatten och hösilage. De var fina, pigga och fräscha. Tanken är att motionera båda imorgon. Skritt och ev liiite trav på en äng för att känna på Aleccis och Pärlis ska tömköras t o r till Oljetorpet.
 
Det var min dag och jodå, det har varit fullrulle typ hela tiden, non stop från 05 till 22. Härligt! Nu ska jag förbereda mig för en film- och nötkväll. För jag är ju nyttig nu! Så för mig blir det cashewnötter - mums! (Jag råkade äta en glass innan! Ååh, blev bjuden på den och hade heeeeelt glömt bort att jag skulle slopa allt vad onyttigt heter, men det kom jag på först i bilen, när glassen var öppnad. Smart där...)
17 Augusti 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Hastighetskäka

Jag är expert på att slänga i mig all typ av mat. Även sådant som inte är mat; typ glass och godis. Självklart vet jag att det är dåligt och onyttigt - men jag har inte vetat varför. Förrän nu.

Det är nämligen så att jag just nu halvligger i soffan och kollar på The Doctors (inte serien) och de tog precis upp det. (Så jag tycker källan är rätt säker, och dessutom är det bra att skriva upp och spara.)

 

Det tar hela tjugo minuer innan magens mättnadskänsla kommer upp till hjärnan. Så äter man fort är man nöjd innan man känner det. Dessutom så sväjer man mycket luft när man äter fort, tillsammans med stora inte så vältuggade matbitar. Denna kombination gör att man blir uppsvälld i magen och inte lär må så bra. De sa även att man kan "spara" (att äta) hela 150 kalorier om man äter långsamt istället för att slänga i sig maten, och på ett år blev det runt 23 kilo som man då inte behöver, alternativt kan gå ner.

Det är svårt att äta långsamt när man bara har 12 minuters lunch och matlådan är fryst, men när jag inte har den tidspressen ska jag verkligen försöka att äta långsammare. För mig är det bara en ren ovana att äta snabbt, så det ska jag försöka ändra på.

 

Igår lekte jag med Jennie (sååå saknat var det!) och vi har tillsammans bestämt att vi ska sluta vara onyttiga och så ska vi bli (mitt något felaktiva uttryck): "fit:a". Idag börjar vi och det kommer bli en joggingtur på elljusspåret. (Nej det blev inget gymmande igår, för det var dyrt, stängt eller svårt att förstå vad de menade med det som stod på hemsidan.)

Jag har vunnit en budgiving på en hjälm med - äntligen! Den är betald med så nu väntar jag på att den ska anlända. :D

16 Augusti 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Ridabstinens

Ååh, jag vill riiidaaaaaaa! Men inte då. Inget ribdart i hagen just nu, tyvärr.

Igår fick jag en seriös idé att pallra mig till ett gym och vara lite nyttig (har de senaste dagarna ätit så fruktansvärt mycket SKIT! - mc, pizza, kakor, paj mm). Men idag lät inte idén riktigt lika seriös. Dock skulle jag vilja, men nu hamnade jag ju hääär..?

Jag behöver inte ens ha stallkläder på mig idag. Hur tråkigt?! Ska bara byta vatten och hämta hösilage och då skiter jag i vad jag har på mig (typ "vanliga" kläder). Alltså det är sjukt vad påfrestande det är att ha hästar man inte kan använda! Bläpådet!

Ikväll ska jag i alla fall leka med Jennie! :D Har längtat som en tok! "Tyvärr" har jag ju lovat att vi ska tröstäta och skvallra, och då känns det ännu viktigare (ehm) med ett gymbesök. Vi får se hur det blir...

15 Augusti 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Känslan :)

Känslan av att få se bilder på en glad ponny tillsammans med nya ägarna och få information om att de är nöjda och att ponnyn sköter sig! <3

It make me happy!


Aw, lycka!

14 Augusti 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
hoppkanon

Tro det eller ej, men idag har jag hoppat med Aleccis! Hon var pigg, stark och glad! Studsade runt som tusan och bara ville fram, fram, fram, fram och kasta sig över hindren (vilka va pyttesmå, men hinder som hinder). Det var i alla fall kul.

Nu ska vi snart äta kräftor (köpta sådana) och ikväll blir det släktkalas då Becka har fyllt.

 

Jag är verkligen tom på idéer! När jag jobbar har jag massor olika saker i skallen som gärna hade kommit ut ur fingrarna, men direkt när jag är hemma är de borta. Så det får bli såhär "kul" fakta för tillfället.

Det ska i alla fall bli gott med kräftor. "Gillar du kräftor?" "?!?!?!?! *DUM FRÅGA*" "Jag trodde inte det, hehehe" "Vem gör INTE det?". Ojojoj, en del har mycket att lära. Kräftor är väl de flestas favvomat i alla fall i mitt umgänge.

Jag kan ju även tillägga att Pärla har tröttnat på att vila. Hon har börjat gå ut. Ja, hon sticker alltså inte på samma sätt som hon gjorde tidigare. Numera GÅR HON UT. Alltså hon bara... går ut. Helt obekymrat, haha. Men hon är i alla fall lätt att fånga! Nu ska vi se, det var den 16 juli hon fick order om vila och idag är det den 12 augusti. Så enligt datumet är det fyra dagar kvar. Räknar man veckorna så har hon vilat "klart", men jag vill vara på den säkra sidan och ta det lugnt och låta henne bli helt bra. Här ska vi inte chansa! Min tanke är att därefter sätta igång henne med ca 20 minuters skritt varannan dag första veckan och därefter öka successivt.

12 Augusti 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
shopping och studsande häst

Idag har jag shoppat loss, haha, nejdå, men jag har fan bränt över tre tusen spänn... Stövlar, benskydd, flugspray och ett dressyrspö. Undra vad som kan ha varit dyrast :P


De var himla stora i storleken. I dessa har jag storlek 36(!). De är lätt de snyggaste stövlarna på marknaden just nu! :)

Nu i kväll red jag Aleccis och hon var lugn och fin i traven. Det gick att reglera henne och hon var mjuk i munnen. Men när det var dags för galopp - ja då hände det grejer! Första gången var hon ganska lugn och sprången var jämnlånga, men resten så studsade hon och det var väldigt korta språng där hon rörde sig uppåt. Jag försökte ha henne lugn men vi har en lång bit kvar. :)

Nu blir det grillning! (Men det är fan kyligt ute nu. Ja, jag sitter ute. Man måste ju passa på!) 

11 Augusti 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Dags att sluta döma..?

Det kanske är dags att sluta bestäma saker innan man har fått en rättvis bild? Jag är världens sämsta människa när det gäller den saken. Första intrycket kommer direkt. Men jag är inte sämre än att jag ångrar mig rätt snabbt om det inte stämmer.

Varför ska man tolka det man ser och lägga stor vikt vid det? Jag erkänner att jag dömde framför allt en människa väldigt fort. Inget direkt elakt, men jag var inte den som tog initiativ till att umgås. Det gjorde den här människan och jag hakade på direkt. Det visade sig att människan sliter som ett djur men ändå är så glad! Inställningen verkade vara svårrubbad och hon är så himla snäll!

De senaste dagarna, men framför allt igår, så mådde jag sämre än jag gjort på länge. Precis när jag hade skrivit klart så bröt jag ihop totalt. Jag skrek och svor, grät och hulkade. Jag kunde knappt äta för jag var så ledsen och hade så ont. Jag gjorde mig i ordning för att jobba och i hallen brast det igen. Jag försökte att inte gråta i bilen (skulle plocka upp en kollega med) och det gick sådär. Tankade, hoppade in på Maxi. Rödgråtna ögon och tjock i halsen. Fyfan. Hemsk dag.

Fick en glad fråga på jobbet av denna fantastiska människa. Hon undrade hur det gick på besiktiningen. Vi pratade lite och jag nämnde att jag inte hade haft någon bra dag för att förvarna att jag var lite depp och så.

Men vi tog lite i taget och vips! Efter halva dagen var jag GLAD. Resten av dagen var den bästa på hela veckan! Vi skämtade och skrattade, och jag mådde faktiskt inte dåligt längre. Totalomvändning med andra ord.

 

Detta tack vare denna positiva människa med rätt inställning - och en stark sådan! Jag kan ju säga att jag är väldigt tacksam! Vilken insida en del har, alltså! Jag tror inte det var något "mål" hon hade, men hon lyckades få mig på rätt köl igen.

 

Inatt, efter jobbet (ca 01) så åkte jag och kollegan till Nässjö för att köpa mat till min fina Emil som jobbade natt men inte hade matlåda med sig. Snäll är jag ibland :) Vi fick även soppatorsk på vägen med, haha. Men jag fyllde dunken (det var den jag tankade innan på dagen) så det var lugnt. Han blev nöjd och sen kunde jag sova.

 

En minut innan klockan ringde vaknade jag. Min dag idag har bestått av att plocka fram, göra i ordning, rida en sväng barbacka, fyllt i och kollat så alla papper är där de ska vara och sedan... sedan åkte min ponny ifrån mig.

Jag höll känslorna i styr under hela tiden. Värst var när jag sa hejdå i transporten. Men sedan gick det bra igen. Även under middagen hade jag kontroll - men inte längre. Jag vet inte ens om jag vill, vågar eller kan gå ut till stallet till de som är kvar. Jag borde verkligen rida Aleccis. Men jag vet inte om jag klarar mentalt att hon testar mig idag. Eller, egentligen vill jag bara att det ska vara frid och fröjd - vara som vanligt, och att Mellonie står där när jag kommer ut. MEN EGENTLIGEN, egentligen, vill jag ju såklart inte det. Tufft, det är vad det är.

 

Förresten, en sak som hände, det var helt sjukt. Lite magiskt/"otäckt" faktiskt. När de kom så pratade vi och så packades grejerna in i bilen och transporten. Därefter stod vi och pratade. Mellonie stod i "gången" / uppställningsplatsen och allt var som det skulle. Grimma hade hon på sig och grimskaftet hade jag snurrat två varv runt en "pelare", som jag brukar. Boxen var igenhaspad, ytterdörren var öppen och vi lät henne stå där medan vi gick in i huset för att skriva papper.

När jag, som gick först, gick ut så tittade jag automatiskt upp till hagen. Vad för jag se?! Jo, min bruna ponny som går och betar i hagen. Vad hände där?! Vi går in i stallet och då hade hon öppnat (haspat upp) boxdörren och gått ut. Så grimskaftet släpade efter. Jag säger ju att hon är smart!

För den som tror att jag numera har mer pengar en vanligt kan jag ju tala om att så inte är fallet. Aleccis är numera helt betald och alla mina bilar jag har köpt (som jag har lånat pengar till av min mor) är även de betalda och jag behöver inte längre tänka på att jag har pengar "ute" som jag ska betala tillbaka. Även min far har fått det han ska ha och veterinärbesiktningen är med betald. Men jag är ren nu! Så nej, mer än vanligt är det inte. Jag har inte gått minus, men det är verkligen inte "mer än vanligt". Visst är det tråkigt, men jag får skylla mig själv att jag har lånat pengar. Hade jag inte gjort det hade jag kanske haft råd med en sadel nu...

Jag borde tänka på träningar just nu och planera in så mycket som möjligt innan stålarna är borta (uppätna och upptankade och upphandlade på typ schabrak och nya skydd haha).

Dags att ta sig samman och gå ut? Det är så jobbigt. Jag förstår ärligt talat inte hur barn kan sälja sina ponnyer? Hoppas det går över snabbt så att jag kan fokusera på det nya; Aleccis och vår kommande tid tillsammans.

10 Augusti 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Jag är så trött

Trött på att aldrig ha flyt, må bra eller få känna något positivt. I flera veckor har skit blandats med skit. Press och krav. När det äntligen verkar vända, så är det istället en volt tilbaka, djupare ner. ALDRIG kan det få vara bra.

JAG HATAR DEN HÄR JÄVLA VÄRLDEN!!! Varför i helvete ska jag slita som ett djur, förstöra min kropp för något där jag inte får något tillbaka?! Äckligt ovärt är det...

9 Augusti 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Veterinärbesiktning av Mellonie

Nu är det klart. Köpet blir av. (Man vill ju inte ropa hej förrän besiktningen är gjord.) Hon veterinärbesiktigades idag och det gick bra. Jag har aldrig gjort det förr så visst var det lite nervöst.

Jag hinner verkligen inte sitta här. Har massor att göra och klockan RUSAR. Och jag som trodde att jag skulle kunna krypa ner och sova en stund innan jobbet. SOVA?! Nej här är det fullt ös; fixa stallet (är iofs precis gjort, Aleccis får vila idag), göra mat, duscha och helst då sova och kolla på os-hoppningen. (#%# att Casall hade trampat sig. Ingen RGB idag tyvärr.)

Bilen håller med på att lagas, för jag MÅSTE ha den idag. MÅSTE MÅSTE MÅSTE. Alla andra bilar är upptagna. Jag kan ju inte dirket cykla 2,5-3 mil... Hoppas det bara är wiren och inget annat (alltså någon kombination av flera grejer eller något).

Nu måste jag stressa vidare. Första stoppet blir duschen och målet är att slå världsrekord i att duscha snabbt...

 

Mellonie kommer bara vara min, och bo hos mig, i några dagar till. Åh, det är så frutkansvärt mycket och blandade känslor inblandat. Min lilla ponnytjej! :/

8 Augusti 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Nu är det sådär stressigt igen

Man hinner inget längre. Inget överflödigt. Det är bara häst och jobb, häst och jobb, häst och jobb, eller för den delen jobb och häst. Jag borde inte klaga, men jag hatar det där äckliga jävla hamsterhjulet!

Aleccis fick bakskor igår och idag red jag henne igen. Det var en del tryck i henne! Men det gick bra. Vi travade och galopperade ganska mycket (mycket mer än sist iaf). Mellonie gick ett pass i byn och skogen.

Det är allt för nu. Orkar inte sitta här (är så JÄÄÄVLA TRÖÖÖÖTT!!!) måste vila lite innan det är jobbdags igen.

7 Augusti 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
snabba puckar

Ena minuten planerar man dagen på ett sätt. Bl a rida (tur jag gjorde det innan), os finalen i hoppninen, visa en bil. Andra minuten ringer det och så får man skrota hela eftermiddagsplanen och planera in jobb hela veckan.

På onsdag händer det en viktig grej... Mer tar vi då. Nu ska jag äta och förbereda mig mentalt för arbete.

6 Augusti 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Här händer det grejer

Igår var det en provridning, idag är det dags för en ny...

En sak jag är nyfiken på, är att ha tre hästar (vilket jag iofs har) men alltså att rida dem, allihop, på en dag. Bara för att känna hur det känns. Jag är sedan sex år tillbaka van vid att motionera två om dan (förutom vid ett och annat skade-/sjukdomstillfälle). Några jag vet om rider ju ett flertal hästar om dagen, så det hade varit kul att "känna hur det känns".
Men det kommer jag inte kunna göra. Nu är visserligen Mellonie helt bra igen (därav provridningarna), men då är Aleccis på gränsen till oridbar pga att hon är så öm bak. Pärla har fortfarande vila, och det i minst två veckor till.
Sedan vill jag ju ha sålt Mellonie "så fort som möjligt", men utan att skicka iväg henne till vem som helst. Detta av skaderisken att ha de båda bruna ihop mer än nödvändigt, men även att slippa provocera fram mobbning, eller gruppering av hästarna. De håller helt enkelt inte ihop som den flock de borde va.
Nu är det visserligen mycket bättre mellan dem. De håller ungefär två hästlängders avstånd mot varandra, men är Aleccis inne, så går de andra inte in. Detta är såklart inte bra med tanke på att vattnet är där inne. Jag gör vad jag kan och har tagit ut en hink till dem ibland, och även stängt ute Aleccis för att de andra ska få dricka.
De är faktiskt inte ovänner, de är inte jättetydligt sura mot varandra. Det är bara det att de inte är kompisar.

Igår så galopperade jag med Aleccis för första gången. Vi var på en äng och travade och galopperade fram och tillbaka längs kortsidan några gånger. Det gick bra, men hon vägrade ta vänster galopp. Jag måste även lära mig att sitta ner och bromsa med sätet. Åh, jag vill börja träääna! :D

4 Augusti 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Bråk mellan traktorförare och ryttare om att vistas på vägen

Det har de senaste dagarna varit otroligt tjafsigt mellan traktorförare och ryttare om huruvida man får vara på vägen eller inte. Jag skrev en fyra inlägg lång text med mina åsikter och argument. Bäbisnivå ibland kanske, men det är sån jag är.


FYFAN för att köra ifatt det här! :O

Hjärnan utvecklas bakifrån och fram. Längst fram finns allt som har med bedömning, resonerande, kontroll och empati att göra. Inte ens alla som har fyllt 18 år har utvecklat denna del av hjärnan helt. Det är ändå ett krav vid att ta bilkörkort att ha fyllt 18 år. Vad jag vet finns det ingen despans att söka för minderåriga.

Från och med 16 års ålder kan ungdomar ta traktorkort. Dispens finns, och kan ges till vissa som har fyllt 15 år men då behöver de oftast bo/arbeta på en gård så att de har användning av kortet mer än att bara kunna transportera sig själva.

En epa-traktor eller a-traktor är ett ombyggt transportmedel som bara får köras i max 30 km/h. Det är förvisso varmare på vinterhalvåret, men kom ihåg att en moped får lagligt framföras från och med 15 års ålder och det är ett betydligt smidigare men framför allt billigare alternativ.

Dessa så kallade "traktorer" tar tid, energi och pengar att bygga. Det var tal om att 2012 skulle vara sista året att godkänna dem så att det inte skulle gå att bygga fler efter det att året är slut, men jag vet inte om det har gått igenom. Man utgår från en vanlig personbil, men som traktor ska den inte kunna gå fortare än tidigare skrivna 30 km/h, ha ett flak och max ett passagerarsäte. Gällande epa-traktorer (som inte längre är lagliga att tillverka) så ska det inte vara fjädring på flaket, ett visst mått mellan axlarna ska finnas och så är det andra regler som gäller angående vilka växlar man får/kan använda. Vi behöver inte gå in på dubbla växellådor, kapad eller okapad eller ens VARFÖR de ska finnas på vägarna.

Förr, när jag var i den åldern, så fanns det riktiga SKROTHÖGAR för närmare 40.000kr. I och med att det är så mycket pengar och arbete nerlagt så kostar de alltså skjortan! Det är i flera fall billigare att bygga en egen än att köpa en färdig traktor. Dock så krävs såklart plats och kunskap.

Det jag vill ha fram är att dessa maskiner många gånger inte bekostas av ungdomarna själva, utan av deras föräldrar. Föräldrarna pumpar inte bara ut ett x antal 10000-lappar vid ett köp, utan även kortet, bränsle, besiktning, delar, skatt och försäkring. På en moped handlar detta inte om många nollor bakom en siffra.

Det är inte svårt att gissa bränslekostnaderna när dessa ungdomar åker runt större delen av den vakna tiden på dygnet och då som högst ligger på andra växeln. Man kan jämföra det med att ständigt köra stadskörning, många gånger med högre varv än vad man har i staden och även den billigaste av traktorerna drar nog garanterat 2l/mil.

Och nej, nu räknar jag inte med de olagliga traktorerna som går precis som vilken personbil som helst. Ungdomarna som framför dessa är likt sina kamrater inte mer utvecklade eller utbildade att hantera dessa i trafiken. Jag syftar inte på att köra fort, blinka i korsningar, häva en sladd eller för den delen provosera fram sladdar och kunna hantera bilen med sin storlek. Jag syftar på allt det där andra. Det som man fick betala i många fall ganska mycket för att både träna på och även veta i teorin hur man ska hantera vissa saker. Det är många saker som inte ingår i en vanlig traktorkurs men som är obligatorisk när det är dags för körkort.

Det handlar även om att bedöma saker och ting. Räkna ut vad som händer innan det händer, begripa att "finns det en, finns det flera" i mååånga sammanhang. Men det som är viktigast för alla som beter sig på vägen, det är att överallt använder man sitt sunda förnuft, tar sitt ansvar men även BEDÖMMER saker och ting.

För 16-17åringar kan man inte kräva att alla bedömningar blir korrekta. Det kan man inte ens kräva av rutinerade bilförare. Men ni förstår att det är en stor risk och en fara att ha dessa ungdomar ute på vägarna. Vi kan inte kräva att det blir rätt och de har inget försvar eftersom vi vet att de inte är tillräckligt mogna för uppgiften.

Sedan att jag personligen tycker att a- och epa-traktorer är en trafikfara och den sämsta skiten någonsin som har uppfunnits och att det bara är bortskämda kräk till ungar som har dem, det hör inte hit. Dessutom ska de sitta i skolan och lära sig läsa istället för att åka runt och uppföra sig illa.

Våra vägar är allmänna. Alla får befinna sig på dem; men vi har lagar, regler och skyltar mm att följa. Alla är lika inför lagen, heter det ju och det stämmer.

Förflyttar sig till fots gör man på vänster sida för att möta trafiken, medan man cyklar, kör och rider bland annat på höger sida. Man är skyldig att framföra sitt valda fordon så säkert som möjligt och även att underlätta för andra trafikanter.

Ordet respekt innbär inte att du är rädd för den andra parten och hukar dig för denne. Det innebär att ni förstår vart den ena är och vad den gör/tänker göra och att ni båda löser mötet på bästa sätt. Man har helt enkelt koll på varandra och gör något tillsammans. Fotgängare och bilförare SKA till exempel ha ögonkontakt vid möten. Man ska vara uppmärksam och bete sig väl mot varandra.

Man ska som bilförare ge en cyklist ungefär en meter i "vingelutrymme" för även den bästa kan bli förvånad av ett oplanerat tufft luftmotstånd och vingla till. Det är inte att visa att någon betyder mer än någon annan, eller för den delen har rätt till mer plats. Det är bara en fråga om hänsyn och ett sätt att lösa just denna uppgift så bra som möjligt.

Passerar du en häst, som alltså är ett fordon och befinner sig på höger sida av vägen (såvida ekipaget inte ska svänga vänster då det befinner sig på vänster sida - precis som ett motordrivet fordon gör), visar du hänsyn och löser denna uppgiften på bästa sätt genom att sänka hastigheten en smula, hålla ut och ge utrymme medan man passerar effektivt och smidigt. Det är inte heller här tal om någon tävling om vem som har rätt att befinna sig var, och inte heller den som ska visa sig ha det bästa färdmedlet.

Båda ekipagen har, precis som alla på vägen, samma ansvar att lösa sitationen och bemöta varandra trevligt. Visa hänsyn helt enkelt.

En häst är ett flockdjur och ett flyktdjur. Man kan aldrig lita på en rädd häst - ALDRIG. Den mest väluppfostrade, äldsta och trafiksäkra häst kan se något i diket/höra något som får den att ta ett kliv ut på vägen. Något som måste läggas stor vikt vid är att oavsett djur du hanterar: hund, häst, marsvin eller vandrande pinne, och oavsett hur många generationer som är avlade bland oss människor i nutid, så kommer ALDRIG instinkerna att försvinna eller förminskas. Instinkten kommer ALLTID före det inlärda. De flesta hästarna i trafiken vet att fordonen inte är farliga. Många av våra hästar går att passera i hög hastighet, så länge de har sett dem i god tid och det inte är alldeles bredvid dem.

Det är omöjligt för oss som ryttare att vinna rent styrkemässigt över en häst. Precis som det är om bilen inte "lyder" - det går inte att med styrka vinna den situationen. Blir hästen rädd, eller för den delen bara reagerar på något, så är det förödande om det är ett fordon i närheten som ska ha "kukmätar-tävling". I det fall är det inte ryttaren som har valt att bete sig sämre mot fordonet, utan situationen ändrades och då måste båda parter lösa den nya uppgiften på bästa sätt.

Jag förstår att många inte vill ha osäkra djur ute i trafiken. Men även den mest trafiksäkra och trygga hästen måste LÄRA SIG att det är en ofarlig miljö. Det är inget instinktivt eller medfött - tvärt om så är det något väldigt onaturligt.

Ryttare kräver inte att bli omtyckta - men att bli accepterade. Alla är på vägen av samma anledning. Man ska förflytta sig och det är därför vägar finns. Alla har rätt att befinna sig på dem och alla har ett krav på sig - att bedömma olika situationer och lösa de "problem" och möten som uppkommer.

Självklart innefattar djur på vägen att man rengör efter dem.

2 Augusti 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Ridit


En bild från provridningen.

Idag har jag ridit Aleccis igen. Det gick bra, typ bäst hittils. Hon "frös fast" två gånger och vände/snurrade runt två gånger men det var inte planerat från hennes sida. Första gången gick hon för nära ett elstängsel och kom emot tråden. Andra gången blev hon skrämd av en hund som kom i full fart som hon inte såg först.

Vi travade mer än vi gjort tidigare och hon skötte sig bra. Tyvärr så ömmar hon ju bak så det kan bli lite stelt ibland men hon håller sig hyfsat lugn och mjuk. Det blir nog bra framöver det här. :)

1 Augusti 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Avboknig


Så tråkigt. Var tvungen att avboka besiktningen imorgon för jag har fan inte råd (pch dessutom är ju bilen trasig). Så jag skjuter fram den där besiktningen lite. Synd, med tanke på att han just nu är jävligt fit for besiktning.

Egentligen vill jag bara få allt detta med hästarna överstökat. När man väl har bestämt sig är det bara jobbigt att det inte blir så. Något som inte direkt gör det bättre är att de båda bruna inte kommer överens. Det är riktigt tråkigt... Men jag kan inte göra mer än såhär. Det är faktiskt en hel del som är intresserade men just nu får vi skjuta fram precis alla provridningar. TYPISKT. Jag hoppas bara att det blir bra så fort som möjligt - för det här är som sagt jobbigt.

Idag ska jag iaf pyssla med alla mina hästar. De ska få olika saker, medicin och rykt av Pärla, rykt och longering av Mellonie, rykt och ridning av Aleccis. Men först ska jag kika på OS i fälttävlans banhoppning som snart börjar. Jag hoppas vädret är soligt och uppehåll hela dagen så det kan torka till lite i gräset så jag kan rida på en äng.

31 Juli 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Min måndag

Jag klev upp skapligt och släppte ut Aleccis, som får vara inne på nätterna just nu. Därefter ringde jag ett par samtal och sen, sen kröp jag ner och sov som en stock. Det var värst vad trött jag var!

Efter några rostade mackor så drog vi till stan. Men det som fanns där uppfyllde (uppföll haha? hur fan böjer man uppfyll?) inte vissa av osss krav (fdet var fan vad grammatikproblem det blev nu) så vi tuffade vidare mot Jönköping. Jag, syster och våra killar. Där blev det lite IKEA-korv = gott. Även ett Ekobesök samt en visit till Biltema.

Väl hemma blev det en och en halv timmes titt på terränghoppningen i OS. Det ser så kul ut men det är fan inte lätt och att det är farligt är det inget snack om. Sverige skötte uppgiften fantastiskt bra medan några ryttare lämnade hästryggen och några gick omkull. Imorgon är det banhoppning och jag hoppas kunna se större delen iaf.

Hästarna har med andra ord stått idag, allihop. Planerat var det men jag känner ändå av mitt dåliga samvete. Det är iofs inte så farligt trots allt för det finns ju anlednigar till varför de tar det lugnt. Semester kan man ju faktiskt kalla det. :)

Imorgon tänkte jag rida (skritta) Aleccis igen och jag hoppas att gräset är torrt... Nu blir det Lotta på Liseberg, haha. Vuxenpoängen ramlar in!

30 Juli 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
SM

Idag skulle det vara dagen med stort D. Vår dag. Där vi skulle visa att åldern bara är en siffra, att prestationen inte sitter i manen, att vi kan och att vi inte har (hade) givit upp än.

Men jag for till Västervik utan häst. Fick skäll i sekretariatet - som om jag inte har haft fullt jävla upp de senaste dagarna och dessutom en helvetes massa oflyt, problem, otur och tusen känslor. (:@!)

Läktarplats var i och för sig spännande, men det var tyngre och jobbigare än jag trodde. DET VAR JU DET HÄR VI HAR SIKTAT MOT HELA VINTERN OCH VÅREN! De där kalla, hala vinterdagarna - det var ju då motivationen fanns på grund av just denna dag. Vi satsade, både ekonomiskt och mycket tid men även mentalt. Det var tufft att sitta där utan Pärla. Det var ju vårt år. :(

Självklart åkte jag ju på en jävla nykterhetskontroll med när jag redan var sen på morgonen. Typsikt. Men jag var nykter, så det var bara att åka vidare (no shit, sherlock?! -.-). Det kryllade av snutar runt Västervik!

Jag skrittade Aleccis runt byn. Det var lite protester men annars gick det bra. Jag har en känsla med den hästen som jag inte har haft tidigare - det här kan bli riktigt bra! Synd bara att jag inte har grejer som passar helt och synd att hon ömmar (mest bak - oskodd där ><) och synd att Mellonie ska tycka illa om henne. Men så är det väl när hästar som inte är vana att vara i flock möts - de vet inte hur de ska bete sig. Det är i alla fall min teori.

Nu är jag TRÖTT. Det har blivit många nätter med först dålig sömn och nu alldeles för lite sömn. (Respektlösa jävlar till att inte bry sig, acceptera och anpassa sig ibland alltså. Makes me sick. Och det skulle säkert vara utan "s", men det ger jag fan i - eller?)

Jag ska ut och kika hur hästarna har det. Om de ska tvingas vara inne inatt eller om de kan vara ute. Därefter ska jag fan pysa ner under täcket.
Imorgon ska det ringas samtal.

29 Juli 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
STORHÄST

Idag har jag inte gråtit någonting. Det är en bedrift nu de här dagarna. Problem efter problem har förföljt mig de senaste dagarna och idag gick min kopplingswire av bara några kilometer från där vi skulle hämta hästen. LYCKAT. Så Emil fick åka ner och så drog vi hem kärran (med hästen i) med den och så står min bil där tills imorgon. Det är ett evigt farande... Hästarna är än så länge inte bästisar, men de bråkar inte heller i några fysiska fighter. De håller avstånd helt enkelt medan mina småttingar (hihi) springer/äter tätt, tätt bredvid varandra. De är lite töntiga faktiskt som inte släpper in henne. Men de är ju inte elaka så snart borde de väl komma överens kan man ju hoppas.

Något som är väldigt tråkigt är att flugorna, myggen, knotten och blinningarna är på min nya häst som FAN rent ut sagt. Det är feta svärmar runt henne och hon gillar det inte... :( Vet inte riktigt vad jag ska göra åt det. Ska prova att spraya med migg flugmedel och hoppas att det blir bättre av det. Hon skulle nog vilja vara inne (vilket hon får!) men hon vågar nog inte det än då det bara är en öppning ut = kan vara svårt att "fly" (instinktivt).

Denna häst heter Aleccis och hon är född 2000, importerad ifrån Belgien. Yäyä :)

28 Juli 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Min röda dag

ETT: Gick promenad med ponnyn. Lyfte foten samtidigt som hon skulle ta ett steg fram = "krock" och pallade inte gå för det kändes i hälen. Så jag hoppade upp och så red vi; med öppen grimma, grimskaft i ena näven och utan hjälm = MYS! Eller red och red, vi skrittade. Var ute i 1h.

TVÅ: Solade. Först framsidan, satt i en typ solstol och läste Häst & Ryttare (senaste nummret som jag inte hade hunnit läsa än!). Var väl så i nästan två timmar och det är inte lätt att sitta/ligga still! Benen får ju sitt eget liv efter en stund *ligg kvar, ligg kvar, LIGG KVAR* Det är ju inte dirket så fartfyllt att ligga och sola.

TRE: Matade kaninerna. Grannarnas.

FYRA: Solade ryggen/baksidan i runt en timme. Fick en tydlig "knut" mitt på ryggen med. Vackert...

FEM: Duschade, vilade i soffan och åt sedan.

SEX: Tog ett varv på staden i Emils bil. Tog emot ett samtal. Emil åt en glass, jag bokade synundersöknigstid(!!!) :(

SJU: Jag sitter vid datorn och har fixat och trixat, och sparat och printat och grejat. Ska in till mor sedan och hoppas att allt är SOM DET SKA. Det vill säga; inga tilbakadragningar i detta nu... Jag är nervös. (Inför att träffa min mor, ja.) Det är inte bra. Det är fan inte bra. Det känns som det hänger på en skör tråd just nu. Det hon säger nu har STOR betydelse.

Det är så jävla påfrestande det här så jag inte vill gå igenom det ens. Dålig sömn, konstant ett tryck bakom ögonlocken och hopp bråkar med hopplöshet. Låt det gå fort. Låt det bli överstökat. Men mest: låt det gå som jag vill.

27 Juli 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Vad jag HATAR det här!

Att man aldrig kan få ha lite jävla FLYT?! :( Lär ju garanterat gå skit i morgon med på veterinärbesiktningen. FUCK. Så jävla typiskta att detta jävla skitlivet ska börja bråka nu igen.

Nej, jag mår inte så jävla bra. Det är bara skit och elände, om vartannat. Jag är så fruktansvärt trött på det...

26 Juli 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Vetlanda-Posten, idag

Våra namn i tidningen efter helgens enda lyckade prestation. Det stod iofs inte avd B, men skit samma. :)

23 Juli 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
ÅÅÅHHH vilken KASS helg!

... och inte kan man ladda om inför nästa för där blir det bara publikplats. FUCK.

Kika på det här liksom:

Fredag; pay and jump
90 cm: utesluten på typ femte hindret
90 cm: utesluten på sista hindret

Lördag; dressyr och utställning
LB:1 2006: 53,793%
Utställningen: 88787 = 38 p, silver.

Söndag; hoppning
LC, avd B: felfritt och faktiskt en BRA runda. Kom lite i framvikt/rätade inte upp mig ordentligt till ett räcke, men som sagt - felfritt och en bra runda.
LB, avd B: utesluten på fjärde hindret, kombinationen. KISSNÖDIG ponny som vägrar kissa när det är livat omkring henne så hon tänkte kissa två-tre gånger innan starten, ställde upp sig och sådär men kissade aldrig. Så vi vägrade ut oss och sen, när vi kom ut gick det SÅKLART att kissa.

Det enda som inte är skit på den här värdelösa helgen är utställningen (även om jag gärna ville att hon skulle få guld såklart) och LCn idag. Fyfan för det här alltså...

22 Juli 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Hallon!

Jag hade nästan glömt hur himla söta och goda helt vanliga hallon kan vara. Det tråkiga är att jag inte orkar plocka dem, utan de får helt enkelt sitta kvar där de sitter och ruttna. Hallonpaj hade varit himla gott, dränkt i hemmagjord vaniljsås - uuumm! Det har jag faktistk gjort två år tidigare, men då tog jag moppen bort till ett ställe där det är sjuuuukt mycket hallon. Där räcker det med att man bara tar de "lättplockade" hallonen och skiter i de jobbiga för det räcker ändå. Åh, synd att moppen blev stulen.. Det är ju inte direkt så att jag tar bilen bort, eller cykeln. Det är liksom mitt i vår 600 meter långa klätter-/galoppbacke.

Jag gjorde iofs sirapsbröd (aka kolakakor, aka alla möjliga konstiga namn) här om dagen. De blev helt okej, dock inte så vackra att se på men smaken blev perfaaa. :D

... Och mina sirapsbröd, hahaha:

21 Juli 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Musiktips

NOMY - close to lose it all

Riktigt fin låt. Knarkar den om och om igen. Om jag kunde få tag i den (få ner den) har jag en idé på en film att göra med den låten. Men det får jag såklart inte tag i.

Idag var första dagen på NF-mästerskapen. Pay & Jump. Mellonie fixade två uteslutningar. Starkt jobbat! -.- Imorgon är det dresyr och då kan vi fan inte vägra ut oss iaf. (Halt, kass ridning och slarviga vägar. På söndag MÅSTE det vara sol och TORRT!)

Snart ska jag ta tag i dagen och tuffa in till skorten och se om jag kan göra någon nytta som medhjälpare där. Tänkte först cykla, men jag ska ju tanka med så då får det bli bilen ändå.

20 Juli 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Så jävla trött på vissa frågor, påståenden och argument.

"Börjar hon inte bli gammal?"
"Hon ska ju snart pensioneras."
"Hon kanske inte håller för tävling."

SÄGER VEM?! Det är ju för fan för att hon har varit (och är) i en sådan jävla bra form som hon faktiskt har hållt och faktiskt mår så jävla bra och presterar. Det är det sämsta jag kan göra att ställa av henne.

Jag kan ju inte sitta här och säga att hennes ben är som en 10-årings, eller att hon har lika stark rygg som en dressyrhäst på elitnivå. Benen kan jag inte göra något åt, och jag har sagt att jag är glad för att hon har hållt såhär länge och att hon fortfarande tycker det är kul! Ryggen gör jag vad jag kan för att arbeta upp, men det är fan inte lätt. Hon rids ut varje dag, på gruvägar som ibland är hårda av mycket fordon och ibland mjuka av regn, skogsvägar, backar, asfalt och gräs - det är varierad ridning och inget äckligt nötande på böjda spår varenda dag.

Skulle jag ställa av henne skulle ingen må sämre än den hästen! Det är inte aktuellt någonstans att hon ska gå och skrota. Efter vilan ska hon sättas igång och göra det vi brukar göra, helst på samma nivå och med samma resultat. Detta ska vi syssla med så länge vi pallar!

 

Detta är alltså vad som har hänt:

Skadan på benet är troligtvis en överansträngning och jag MÅR SÄMST över att jag inte la märke till att hon vilade det benet. För hon gjorde inte det mer än vanligt och inte heller på något konstigt sätt. Det såg helt normalt ut. Hon rörde sig normalt och var glad. Därför gick hon två dagar nästan som vanligt, lite lugnare dock. Det var först dag tre jag reagerade på att hon vilade benet direkt när hon stod still och bara det benet. Jag kände på det, kollade, jämförde och letade fel. Men ingenting var konstigt. Hon var inte varm, svullen eller något annat. Det var precis som vanligt. Så vi skrittade fram länge, över 30 minuter. Skritten var ren. Därefter travade jag några steg och märkte då att hon var oren bak. Jag hoppade av och longerade henne på första bästa äng. På böjt spår syntes i stort sett ingenting - även att jag visste om det. Vi skrittade såklart hem. Hon vände även korrekt när man vände henne från marken.

Dagen efter skulle veterinären komma och då passade jag på att visa Pärla. Det var även första dagen det syntes något över huvud taget på benet; nämligen svullnad och hårdnad. Hon fick zincabandage som ska sitta på i en vecka och därefter ska det bytas, och hon ska vila i en månad. Hon ska även få Metacam.

Såhär har veterinären skrivit: "visat hälta senaste dgr, vilar vb, 2 g i trav, svullen och hård kotsenskida - trol orsak till hälta. zincaband som byts e 1 v. metacam beh vila minst 1 mån."

Jag sökte lite och fann denna text i ett inlägg: "En akut senskada kan uppstå på grund av överansträngning eller på grund av ett s k trauma (d v s våld). Det vanligaste är dock att det beror på överansträngning, fast ägaren många gånger tror att hästen gjort sig illa i hagen.
Det är nämligen inte alls ovanligt att sen- och ligamentsskador blir tydliga först ett par dagar efter att övertänjningen skett i t ex ett lopp. De är ofta lömska för det är inte ovanligt att hästen är ohalt.
Det som händer är att övertänjningen ger en blödning i senans vävnad och det uppstår en inflammation.
De vanligaste symptomen är värme och svullnad längs senan, ibland kan den bukta ut bakåt så att den ytliga böjsenan blir bananformad av svullnaden. Detta beror dock var skadan sitter, det kan även
vara så att svullnaden mest sitter längs sidorna."

 

SLUTA säg, och dra egna slutsatser att det beror på formen och tävlandet! Det är som sagt helt mitt eget fel och jag mår skitdåligt över det. Hon har inte gjort något fel eller blivit illa behandlad. Jag sköter henne som den bästa vän hon är. Mitt hjärta! :( Jag börjar nästan gråta bara jag ser på henne. Hon är så glad och snäll, och så är jag så slarvig att jag missar när hon visar att det är fel. Hon "tål" ju smärta mer än vad tunna hästar gör och så är hon ju så "dumsnäll" och ställer upp och arbetar ändå. Det är skillnaden på arbetshäst och ridhäst. Jag säger inte att det är positivt, jag säger att det är så.

18 Juli 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
VÄRRE ÄNDÅ! Det blir inget SM :(:(

17 Juli 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Nej, nej, klart det aldrig kan vara lätt

Min Pärla ska få vila sig i form. Älskade, kära häst. ORKA MED DESSA JÄVLA PROBLEM JÄMT!!! :(

Mellonie är iaf fräsch. Men dagarna kryper närmare NF-mästerskapen så hon hinner nog säkert göra sig illa om hon anstränger sig.

 

HELVETE.

 

16 Juli 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Extreme car makeover!

Igår vid fyra-tiden började vi ta hand om min bil. Och då hade Emil och Annie redan gjort klart bagageluckan som tog 2-3 timmar, när jag red. Vi plockade bort stripes, rubbade, vaxade, gnodde in olja för att få fram det svarta på kofångarna och listerna, slipade och lackade över rosten i skärmkanterna. Därefter tonade vi bakrutorna, bagagen och satte en board i framrutan. Klockan halv tolv, inklusive ca en halvtimmes paus, var vi klara för dagen. Vilken skillnad! Han blev som en annan bil! :)

 

Idag har vi "lagat" blinkersen. Jag har ju kört utan i flera månader nu och så är det såklart bara en säkringjävel som har gått. Det konstiga är att vi har kollat säkringarna innan! Men vi måste ha missat det. När blinkerserna fungerade igen såg vi att det var gladdkontakt till höger skärmblinkers, så det är med fixat. Nu är han så gott som färdig för besiktning. Handbromsen ska spännas lite och xenonet ska plockas ut (men det åker inte ut förrän samma dag, och så i igen lika snabbt det plockades ur) då jag inte får besiktiga med det.


Planen är att besiktiga i början av augusti och jag räknar med att det kan bli någon anmärknig på något stag för det är ju sådant som slits och behöver bytas regelbundet. Annars ska det inte vara några problem.

Bilder och en fet lista på allt + kostnader ska jag lägga upp senare :)

14 Juli 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Dags att äta en Bäst-Före-passerat, köpt tårta.

Mellonie har blivit riden, Pärla The Stjärnhäst har fått en promenad med matpaus. Jag ska hoppa in i duschen och sedan ska vi nog äta en gammal tårta... Jusstefan, jag har ju två godispåsar med att käka upp. Jag har alltså att göra idag.

Igår var vi på en utflykt på över 28 mil, säkert 29-30 innan vi var hemma. Det började med att vi var hungriga och vi skulle göra egen mat (dvs köpa mat) för ingen annan var hemma. Vi kom inte på vad vi var sugna på, men så bestämde vi oss att tuffa upp till Jönköping (7-8 mil) för att äta på Max. Sagt och gjort. Väl där provade jag en annan hamburgare och fyfan, den var inget att ha :O PÅ MAX?! Första gången vi var där och maten inte var något att ha. Bara för att få bort skitsmaken i munnen slängde jag i mig en hallonpaj med glass (=kärlek!). Sedan tog vi småvägar till Mariannelund. Tanken var att snoka och se om vi lyckades se någon översvämning och JA, det kan man ju säga att vi såg! :O Shit, vad vatten kan förstöra! Vägarna hade ju runnit bort på flera ställen (grusvägar), odlad mark var numera sjöar och en del trädgårdar låg också under vatten. På ett ställe stod militären (hemvärnet eller vad det heter kanske?) och arbetade samt stod så att man inte fick åka där.

Vi letade därefter efter Lönneberga och på vägen fann vi Bullerbyn - det riktiga! Det var fränt faktiskt. Det var mindre än vad jag trodde, haha. Tyvärr såg vi bara från vägen, men ändå. När vi hade snurrat runt på småvägar och grusvägar så slog vi in Gibberyd gård (sökte på vad det hette på gooooogle) på GPSen och då hittade vi! Men klockan var nästan halv elva så vi fick inte gå och titta, så även det gick vi se från parkeringen. Men ändå, vi hittade det ju! Någon annan dag ska vi åka och kolla på riktigt!

Därefter tuffade vi hem och fyfan vad jag mådde illa! Är ju åksjuk och det blir inte direkt bättre när Emil kör som fan (dvs 60-70, fortare går det inte att köra på de vägarna) i den lilla bilen. Vi var hemma klockan halv tolv och då var det bara att krypa ner. Vi fick ett litet äventyr minsann!

12 Juli 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Nya grejer (både begagnat och splitter nytt)

Fick paket igår;

Som innehöll detta;

Jag köpte även ett schabrak från Sharpman när vi var där för någon vecka sedan drygt och även en remontnosgrimma från Hööks. Dessutom kom det ett paket innan idag. Detta var ett begagnat schabrak som jag klickade hem från tradera.

Så nu har jag en liten hög med nya prylar - kul! :D

Dock är jag lite frågande vad gäller storleken på vissa grejer. Det oreangea schabraket från Lamicell är storlek full och det är inga konstigheter. Det vita med blå och gul passpoal från hansbo är storlek ponny, så det blir spännande att se hur det sitter... Det senaste, nämligen det begangade vita med röd och blå streck/passpoal är i storlek full, men är mindre än Hansbot i ponny! Det kanske har krympt lite i tvätten? Annars hoppas jag faktiskta att det är Hansbot som är stort - för i så fall passar ju alla!

Jag köpte ju även ett annat schabrak, ett brunt och beiget från hv-polo nyligen, i storlek ponny. Det var väl i minsta laget men går att använda. Så jag har en del att välja på nu. :D (Men egentligen vill jag har fler - i fler färger.)

11 Juli 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Bokhylla från Ikea

Igår köpte vi som sagt en bokhylla. Denna pratade vi om igårkväll. Emil påstod att HAN skulle göra det medan jag skulle fixa i ording kläderna som låg i påsar slängda i en hög på golvet. Jo men grattis. Att han trodde på det själv. Det var såklart JAG som skruvade ihop hyllan och HAN som fixade i ordning kläderna - precis som det ska va!

Så nu om något borde jag ju vara vuxen..? Fyfan. Det var mycket roligare som barn.

 

Idag är det en riktig helvetesdag så jag tänker bara dra åt helvete och inte bry mig om något eller göra något. Hästarna har fått en kort, kort sväng var så de är klara.

 

FACKÅFF.

10 Juli 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
min dag i få(?) ord

Vaknade, åkte till Jönköping (Biltema; nytt avgassystem (halvsats), fördelarlock och rotor, Ikea; bokhylla (Billy), McDonalds (driven), Back to Vetlanda. Soppatorsk - igen. (Tre gånger på två dagar! (y) MVG!) Åkte och solade (Emil fiskade) och läste Lill-Blakken. Hem igen för att äta och nu sitter jag här. Ska alldeles strax traska ut och rida båda mina kära hästapållar.

Hm, intressant. Men jag är trött. Orkar fan inte skriva.

9 Juli 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Vad hände igår?

Vi tuffade alltså iväg nästan 35 mil upp till Västerås (Big Power Meet). Men min åsikt är att med tanke på alla mil och de kostnaderna (bensinen) så var det väl sådär. De skulle burna längs med några staket och där var det såklart massa folk. När vi lyckades få en plats intill staketet fick vi se en bil, sedan hände ingenting. Så vi gick vidare. Självklart börjar de burna som tusan då. Och när vi gick tillbaka var det återigen dött - ingen som körde. Så vi gick därifrån igen och då körde de. Snacka om oflyt. När de väl körde (typ någon gång mer) när vi var där, så såg vi såklart ingenting ändå för det stod massa folk framför.
 
Det andra vi kollade på var en dritinguppvisning. Jamen tjena, det är ju liksom mer att se om man tar sig till Karlssonparkeringen en vanlig kväll. Nästan. De körde några varv åt höger (dvs det lätta varvet) och typ max två varv åt vänster (som är det "svårare" varvet). Dessutom var inhängnaden MAX 100 kvadratmeter, max alltså. Så de höll sig där inne på en stor volt, ungefär. Man ville ju se en riktig bana (av mindre storlek såklart, med svängar åt både höger och vänster, inte bara någon som gör donuts)... Det stod även några snett bakom oss som snackade lite. De verkade inte vara de mest kvicktänkta direkt. Ett påstående den ena mannen (i medelåldern) sa var "han har ju separat broms på bakhjulen". No shit, Sherlock?! Hört talas om HANDBROMS?! Hahaha, handbroms är ju inte alls något som finns på PRECIS ALLA bilar? Smart, smart!
 
Sedan måste jag ge Max Hamburgare en rövspark med. När man kom in i restaurangen så STANK det spya. Jag talade om det för personalen (då de kanske inte hade märkt det i all stress). Tjejen bakom kassan svarade; "vad ska jag göra åt det?". Kanske be någon att städa upp det? Jag vet liksom hur det är, för jag har ju jobbat på McDonalds. När någon spydde där (vilket hände en gång när jag jobbade där) så var det verkligen inga problem. En kille gick iväg och städade upp det. Det är inte direkt lite äckligt med spystank i hela restaurangen. Jag kan ju tillägga att vi åt utomhus. Maten var det som vanligt inget fel på iaf. :)
 
Sedan åkte vi runt på cruisingen, alltså "fulrundan". De har en "finrunda" och en som inte är så fin. Det gick sakta, sakta såklart. Men sedan stod det still. På vissa ställen var det dubbelfiligt, och sedan gick de ihop till en fil. Det var detta som gjorde att det gick så otroligt segt ibland. När vi, runt 00-tiden, slog in Vetlanda på GPS:en och tänkte börja styra hem igen så tog det över en timme innan vi kom "loss". Så närmare 01 åkte vi hemåt. Jag la mig i baksätet och försökte sova = gick inget vidare. Klockan 04.45 var vi hemma igen. Lång dag! (Då jag klev upp 05 för att jag hade jobbat innan.)
 
Jag tog någon bild, men de är på telefonen (som jag konstigt nog inte kan tömma på bilder..? Skittelefon!)
 
Idag ska jag rida båda och imorgon blir det tävling med Pärlis. Jag ser det som ett litet "genrep" inför SM, då detta är sista tävlingen innan dess.
7 Juli 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Det är ÖVERKURS

ÅÅÅÅÅHHH, jag är pissedjävlaförbannad!! Jävla respektlösa kräk till gubbar! De verkligen KÖR ÖVER en GÅNG PÅ GÅNG. Skulle plasta en korg och TRE gånger av TRE MÖJLIGA så kom de och "tog över". Först en störd jävel och därefter en annan idiot (som förstod att jag blev arg ("du behöver inte bli arg på MIG" - nähe, var det inte DU som precis så snällt "tog över" kanske?!) jag gick iväg till där jag brukar stå och jobba och han gick efter att tjabbade. Han verkade i alla fall FATTA när jag sa att den jag jobbar med (snäll och lugn människa som jag inte har något som helst emot) hade bett mig att plasta den. Sedan, när jag återigen hade fått i uppgift att plasta korgen kom det första aset igen och började klaga! Han sa "egentligen är det här överkurs". OMFG! ÖVERKURS?! För det första har de visat hur jag ska göra och jag har gjort det måånga gånger innan. För det andra gör de det så fult och slarvigt medan jag gör det noggrant så det blir fan snyggare när jag har gjort det! För det tredje så kan de bara ta och dra åt faaan! (slut på argument/anledningar.)

Detta har hänt förr, och då höll han till och med fram handen och tänkte ta tejpen ur näven på mig! HELVETE.

Det låter kanske som det är världens trevligaste karlar som kommer fram och ska vara snälla men SÅ ÄR INTE FALLET. De kommer med sin översittarstyle och kräver bort en.

Jag kanske inte särskilt respektfull mot dem men det finns väl en anledning. Fyfan för att bli behandlad såhär!! Jag är snäll mot andra som är snälla. Är de respektlösa och ska trampa runt så kommer jag fortsätta bete mig lika omoget. KRÄK!!!

De verkar inte ha någon "antimobbnig/-kränkningsgrupp" heller. (Inget som märks iaf.) Usch, vilken hemsk stämning det är på hela stället. UÄÄK.

*happyface*

Ärligt talat är jag så sjukt jävla less så jag vet inte vad jag ska göra. Fortsätta jobba (såklart! Inget annat är av intresse) men om man skulle gå och säga till någon kanske? Äsch, då blir det väl som på högstadiet "nu säger ni förlååååt och så är det bra sen" (ungefär). Tänker inte be om ursäkt för mitt beteende för jag anser inte att jag har gjort fel. Behandla andra som du blir behandlad. Så är det i detta fall. Jag slänger inte på mig ett stort fejk-smile och tackar och tar emot. NEJ NEJ NEJ.

Jag undrar hur många kvinnor (ja, såklart är även detta en könsfråga) som blir behandlade på detta sätt dagligen. Dessvärre misstänker jag att det är jävligt vanligt, framför allt på ett såpass mansdominerat ställe som industrier. Time to make a change. (Inget jag kan göra direkt, men jag tänker inte acceptera att bli trampad på och överkörd. Det blir inget bra humör av sådana handlingar).

- SELF THERAPY SELF THERAPY SELF THERAPY SELF THERAPY -

Avreagerad.

3 Juli 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
jag har något i ögat -.-

På jobbet är det långärmat, skyddsskor, hörselskydd och skyddsglasögon som gäller. Och ändå har jag fått något i ögat! Det är en liten skitgrej, som verkligen SITTER FAST. Jag kan inte rubba den med fingret, varken i ögat eller genom att gnugga mig i ögat. Det är kvar även att vi provade att hälla i en droppe av mina ögondroppar (provade att "lösa upp"/fukta det och se om det släppte). Skit med. Den är i vägen och det är störande som tusan. Får i värsta fall säga det imorgon och så kanske man kan "ögonduscha" bort den.

När jag var på jobbet så fick jag skrivsug och hade flera idéer att tjöta om, men nu orkar jag inte. Är verkligen skittrött. Har inte ens ridit! (Ja, jag är en dålig hästägare/ryttare :( fast hovslagaren kom innan så lite pyssel har de minsann fått. Men magarna får inte bättre form av det).

Sov skitkasst inatt. Eller förresten sov; "sov" är väl mer rätt. Var vrålförbannat och vaknade till flera gånger och bara la djupa suckar och... fan va arg jag var!

Emil fixade med min dator så nu har jag photoshop. Men jag är en riktig nybörjare, haha. Har en heeel del att pilla med framöver.

Jag har även en bikt att erkänna (heter det ens så?): Idag blev det McDonaldsmat. Fet, tjock, friterad Mcmat. Visserligen har jag inga "diet-inteätaonyttigt-projekt" för mig just nu, men ändå - ÄCKLIGT!

Nu blir det snart film, och kanske även några gille-köpe-negerbollar. På tal om... färgad. (Nej, jag är inte rasist.) Innan, när jag tog ut pengar, så var det en securitas/värdetransport/något som stod utanför Willys och det som var kul att se var att killen som jobbade var mörkhyad, faktiskt väldigt mörk. Sjukt att man ens reagerar egentligen, men min reaktion var iaf positiv. Jag tycker det var kul att se att det faktiskt finns arbetsgivare som vågar göra skillnad. (Det är ju annars så lätt att säga, men tydligen mycket svårare att göra.) Tummen upp!

Nu: mirror mirror. 

2 Juli 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Johnny English, Reborn

Vi tuffade in, köpte kebabrulle (det har blivit mycket skräpmat/köpemat de senaste dagarna...) och hyrde även en film ur maxis automat (en med sifferminne kommer ju ihåg rabattkoden fortfarande, även att den inte är i bruk (lapparna är bortplockade iaf) haha) och emil skulle ha chips och dip. Filmen vi hyrde var Johnny English Reborn.

Ojojoj vilken lågbudgetgrej! När han åkte i en rullstol som skulle göra typ 100 km/h så blåste det bara lite, lite i kragen och när han hoppade fallskärm låg slipsen typ slät mot bröstet. Dessutom var det snö och kyla, men han var inte ens rödflammig i sin tunna skjorta, utan mössa, vantar eller annat. Han var helt och hållet "kontorsklädd" (eller spionklädd kanske man borde säga). Emil verkade iaf uppskatta filmen då han skrattade en hel del, men jag är ju inte en sådan som skrattar rakt ut när jag ser på film. Jag drog väl lite på munnen ibland, men det var väl allt. Dög att se på iaf, så helt bortkastat var det väl inte iofs. Störde mig på att det var väldigt datorgjort och det syntes! (Hallå eller, är det inte 2012?)

1 Juli 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
vilken daaag

Hemkommen och är faktiskt riktigt trött och slö. Men om några minuter åker vi in till motorstadion och kollar på bilspeedway (typ som folkrace på speedwaybanan). Innan dess tänkte jag skicka in ett snabbt inlägg.
 
För det första så är jag väldigt, VÄLDIGT besviken på Sharpman. Dit lär vi ju inte åka fler gånger... Det enda jag fick med mig därifrån var inte på rea. Ett schabrak (vitt med blå och gul passpoal) från Hansbo i för liten storlek(?). Tycker full är (för) stort så chansade på ponny. Dock låg det i en låda där det stod "UTFÖRSÄLJNING" (eller om det nu stod "REA" men skit samma) och när jag kom fram till kassan fick jag ge fullpris?! Illa! Ville egentligen inte ha det för ordinariepris, men Emil skulle väl ifrågasätta om jag kom ut tomhänt, så det var bara att betala. ;) Blev iaf besviken på utbudet och deras så kallade lagerrrensningspriser.
 
Tuffade därefter vidare till Linköping. Åt på ett köpcentrum (Thaimat, eller om det var Kina. Vet faktiskt inte. Gick på 93kr/pers iaf. Men det var inget fel på maten, och vi blev mätta. Köpcentret såg litet ut, och det kändes litet när man gick i det, men konstigt nog så kunde man fortsätta längre och längre in. Det bara svängde och fortsatte. Efter att Emil köpte sig en radiostyrd bil så vände vi och gick till elgiganten. Jusste, vi hoppade in lite snabbt på Hööks med. Självklart kom jag ut med något det inte var rea på därifrån med. Men har haft funderingar på att testa Mellonie på en remontnosgrimma så köpte en sådan för ungefär 150 kr.
 
Elgiganten som sagt. Där skulle jag köpa en dator. Vi började kika runt själva och blev intresserade av två olika, en för ungefär 3800 (PackardBell, visningsex) och en för 4990 (Sony Vaio). Jag är allergisk mot visninsex så jag valde Vaion. MEN så hann en gubbe före att köpa den! (För det fanns visst bara ett exemplar kvar och det var alltså det som var framme - visningsex det med.)
 
Vi gick ut och jag sökte på internet vart det fanns fler Vaios i samma prisklass. Fick upp netonnet men tänkte att det finns väl ändå inte i närheten så vi åkte mot Jönköping och elgiganten där. Efter några kilometer hade jag fått fram att det fanns netonnet i Linköping så det var bara att vända igen. Åkte dit och såg att det inte var samma Vaio utan en dyrare variant som jag inte ville ha (läs; hade råd med). Sökte därefter och jämförde vad de hade. Blev intresserad av en Asus Aspire men den fanns SÅKLART inte på lager. Så då fick det bli en HP Pavilion g6 som var väldigt lik (inuti med mycket samma saker) men den hade dock inte riktigt lika mycket minne. Men jag har ju ändå min externa så det var inte så visentligt.
 
Efter detta åkte vi hemåt, med ett kort stopp på MAX (för en hallonpaj med glass *mums* :D:D). Dessvärre blev jag INTE nöjd. De satte den upp och ner(!!) i förpackningen så jag glassen smetades ut och det gick knappt att äta. Idioter! >< Så slängde i mig den för att inte spilla :(
 
Just nu kan ju Mjölby och Linköping bara dra åt fan. Jag har inte fått några vidare upplevelser därifrån. Men nu har jag i alla fall en dator, ett nytt schabrak och en remontnosgrimma. Biltema sket vi i då vi var rätt sletna efter dagens äventyr.
 
 
 
Red Mellonie innan idag och vi tog det lite småchill och hoppade lite på oljetorpsvägen. Red först bort dit, travade och galopperade på volter på vändplanen och hoppade sedan hindren. Det är tre hinder (stubbar och pinnar) på ca 70, 80 och 90 cm. Mellan de första är det ett kort galoppsprång (för Mellonie) och mellan de andra så är det två mer framåt. Vi kom lite knas men sedan när jag visste hur avstånden var så var hon hyfsat reglerbar faktiskt (och snabb i fötterna). Vi rev bara en gång (90-hindret, hemåt, alltså när det var först) men då hade vi inget tryck i galoppen. Alla andra språng var "felfria". Känns bra att hon gärna vill hoppa utan att riva och är rädd om sig. Sedan red vi genom skogen ner till byn och därefter hem. Ida red Pärla barbacka och hon hade visst flugit av. Pärla då, haha.
 
(Snabbt inlägg var det ja, ehm, nej det blev det inte direkt. Nu ska jag se om jag kan få med mig Emil ut så vi kan kika på bilspeedwayen! Jag kommer få köra ikväll och de som ska åka är sådana långdragna jävlar så vi lär inte vara hemma förrän 4 på morgonen. Har ingen lust kan jag tala om.)
29 Juni 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
är det nu man kallas vuxen?

Fick en räkning på bilens försäkring innan. Halvår; 1463 kr, trafik. Jag som skulle byta tillbaka till helförsäkring. Aja, får väl skjuta på det lite.

Jag betalade iaf den innan. Känns inte direkt så kul (är aldrig kul att se summan sjunka) men det var ändå en skön känlsa att kunna betala den själv, ur egen ficka. Tidigare har mina föräldrar stått för den och skatten ibland. Men målet är ju att jag ska kunna stå för alla kostnader själv och detta är en bra början. Hovslagarsumman står jag också för själv och har gjort ett tag nu faktiskt. Det är också skönt att INGEN har rätt att yttra ett jävla ord om dem längre för nu är de som sagt 100% mina. Ingen kan tvinga mig att sälja ("du lever faktiskt över dina tillgångar") nej, ingen kan säga något alls! :) (så säger jag nu när de är hela, friska och fräscha *peppar, peppar*)

Snart är det jobbdags och innan dess ska det fixas mat (halvfabrikat is the shiiit!).


Buhuu, min biiil! :(

27 Juni 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
äntligen klar!

Jag fick hem en feeet bunt (ett häfte) från SIFO för säkert ett par veckor sedan. Jag har suttit lite då oh lite då men har inte kommit någonstans. Men NU blev jag precis klar! Det var ungefär 50 sidor med liten text och tusen rutor. Det känns fint att ÄNTLIGEN vara klar. Slipper man tänka på det mer och känna press, brabra.

Hade tänkt rida idag men det har regnat konstant i ett dygn (minst) och de skakade, så jag slängde på dem ett par täcken var och ställde in dem. Fyllde på med spån och slängde in ett par kilo hösilage. Sedan var de nöjda. Mellonie hostade till ett par gånger när jag var i hagen och när hon gnäggade lät hon inte som vanligt så känns fruktansvärt onödigt att anstränga henne. Pärla med för den delen. De behöver hålla värmen själva innan man kommer och kräver arbete av dem. Dessutom är det ju skönt för mig med att få en dag ledigt såhär.

Snart ska jag åka in och posta SIFO-grejen och så ska jag passa på att köpa hem mer hästgodis från lantmännen/granngården och jag ska dessutom köpa med mig mellanmål till jobbet sedan. Det får bli någon frukt eller något, typ ananas eller melon. Gott!

Ska först logga in på internetbanken och njuta över att se fler siffror än vanligt ;] (och föra över pengar till pappsen för att vi bor hemma nu).

Ha det blött, hej!

25 Juni 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Sharpman på fredag :)

Jag har märkt att jag skriver väldigt, VÄLDIGT tråkigt nu för tiden. Bara saker som vad jag gör och vad jag inte hinner. Skulle kolla upp en sak härom dagen och gick bak ett halvår men fastnade en stund när jag skummade igenom lite.

Det är inte så att jag inte tycker saker längre, eller inte vill skriva, det är bara det att jag inte hinner och när jag väl hinner har jag glömt vad det var jag svor åt sist. Eller så har jag väl helt enkelt redan avreagerat mig.

Jag kan ju iaf berätta att jag kommer slå personligt månadslönrekord denna månaden! Hur awesome är inte det?! :D Får ju ut resterande stålar från McDonalds (alltså typ semesterpengar eller vad det heter) och så får jag två veckors lön från nya stället, plus en dags vikarierande i en mellanstadieskola. Det känns underbart vill jag lova! :)

Så det finns bara ungefär tusen saker jag vill köpa; egen dator, systemkamera, sele, ny hjälm, sänkningsfjädrar (eller hela sänksatsen) till bilen, andra grejer till bilen (typ baslåda, ny stereo), massa schabrak och grejer till hästarna och så helst ett ullaredsbesök med. Haha, nej det blir alltså inte ens hälften. Men det lutar skarpt åt en bärbar dator.

Jag har faktiskt fått med mig Emil på att vi ska åka till Sharpman (ca 1,5 h enligt hitta.se - jag har aldrig varit där förrut) på fredag och så tar vi jönköping på hemvägen. På biltema kommer jag köpa bland annat ett nytt avgassystem. Det kommer säkert bli en dator i någon elektronikaffär och såklart lite hästprylar från självaste sharpman. :):) Sedan får jag väl leva på ihopskrap resten av månaden. Nej, så illa ska det inte bli - så illa FÅR det inte bli. Jag ska visa för mig själv att jag minsann kan spara (lite är bättre än inget) och så ska vi helst ha råd att hitta på något i sommar (gokartkörning och semester t ex). Dessutom vet jag ju inte hur det blir med jobb framöver, så jag avvaktar och ska verkligen försöka att inte kasta bort mina surt förvärvade stålar!

Över till något mycket, mycket, MYCKET tråkigare. Vi var på Jeepträff och Jeep-pulling i Eksjö igår och det var väl iofs kul och så. Vädret var väldigt ostabilt men annars hade vi trevligt. Dock såg jag en man och en flicka där ibland oss "publik". Jag såg dem flera gånger men framför allt en gång reagerade jag på dem. Hon hade väl antagligen gjort något som fick mannen (pappan?) att reagera, så han böjde sig ner lite (han var inte glad) och höjde rösten åt henne. Jag hörde inte vad han sa och jag lyssnade inte. Men jag såg flickans reaktion. Hon drog sig tillbaka illa kvickt precis som om han skulle drämma till henne. Jag är skitsäker på att hon blir slagen hemma. :( Vad ska man göra? Jag sa högt att hon nog blir slagen hemma, för att han skulle höra och reagera. För om det är så, så ska han märka att det MÄRKS och det är fan inte okej! Jag fick verkligen ont av att se det. Stackars lilla tjejen...

På tal om sorgliga saker så är låten show must go on med Qween, tillsammans med everybody hurts med R.E.M de mest sorgliga låtar jag någonsin hört. (En annan låt som nästan är i samma kategori är when the children cry med white lion.) Jag går verkligen ner i "sorgläge" när jag hör dem. Men de är fina så jag lyssnar på dem ändå.

Ska vi hoppa tillbaka till något roligare igen så kan jag berätta att starterna i torsdags gick över förväntan. Båda hästarna skötte sig (iaf tillräckligt) och Pärla nollade sin start, dock lyssnade hon inte framåt så bra, och Mellonie fick med sig två bommar, men hon lyssnade bättre. Den ena var en avståndsmiss då hon är kort i steget men den andra var allmänt dålig ridning från min sida (båda var mina, men den sista var något som jag till och med hade kunnat göra något åt). Så jag är nöjd med dem. (Filmer finns på min YT-kanal.)


Fytusan vad jag ÄLSKAR den blicken och det uttrycket. Min älskade tant :)

Slutet gott, allting gott. (Uh, vilken slö dag det är/har blivit/kommer bli idag. Men det sitter fint det med ibland.)


Åh, vad de är fina! (Och numera är de BÅDA helt och hållet MINA!)

24 Juni 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
ååh, hinner ju ingenting!

Kliver upp mitt i natten (fem räknas knappt som morgon), jobbar och sliter, kommer hem rider och så går man och lägger sig igen. Samma om och om igen. Den här veckan är det så iaf. Men det är ju "fredag" imorgon och det känns FANTASTISKT. Särskilt eftersom jag går lite tidigare då jag och hästarna ska hoppa LBn i VRF. Kommer bli kul! Kostar dock skitmycket då båda ska veterinärbesiktigas (för en klass, känns ju lönt!), och Mellonie dessutom ska efteranmälas = mycket dyrare. Så där ryker väl en 500 ungefär och då är ändå Pärlas start redan betald. Aja, jag slipper ju lägga ut massa på bensin då vi bara behöver åka runt hörnet. Jag är iaf ganska taggad. :)

Innan var jag borta en sväng till VRF och försökte hjälpa till så gått jag kunde. Passade även på att gå banan innan jag åkte hem. Sedan in i stallet och byta över bett och ändra till rätt nummer på nummerlappen och sådant där "tävlings-pill". Hästarna reds innan i eftermiddag. Pärla reds i skogen och byn med i stort sett bara fokus framåt. Mellonie gick dressyr/genomridning på ängen. Pallade bara rida drygt en halvtimme för blev så jävla dålig i magen sen. >< Men hon var iaf mjuk och fin så det fick räcka så.

Hua, vad jag är trött! Särkskilt i ögonen. De blir lätt torra och då behöver jag anstränga dem som fan för att se något (överdrift) och då blir de torrare. Är jag dessutom redan trött så blir det inte direkt bättre.

Mu ska jag bara kolla det sista inför imorgon sedan ska jag krypa ner, svettig och go, i sängen. Myspys - inte. Men hinner verkligen inte duscha. Måste sova. Och fan också, jag har ju glömt att äta. Är ashungrig. Ännu mer att göra innan sängen... *död imorgon*

20 Juni 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
aldrig mer 20

Blä. Idag är jag 20 år för sista dagen och sista gången i mitt liv. Vad händer?! Jag föddes nyss, började skolan nyss, började på ridskola alldeles nyss och fick nyss Pärla. Sedan köpte jag Mellonie igår (eller?) och körkortet tog jag väl för någon timme sedan..? Jag har igen tidsuppfattning och livet springer ifrån mig. Det känns inget kul alls att bli äldre. Jag är dessutom typ sur på släkten för att de inte låter mig va! Jag vill inte ha dem här och låtsas vara glad och trevlig. (Jag jobbar och så ska hästarna ridas, sedan räcker det!) Dessutom behöver jag inte en blombukett från trädgården och köksredskap. Inte heller vill jag ha tårtan. Inte egentligen. Jag är så trött på allt skit jag stoppar i mig - jämt, varje dag! Jag kan inte låta bli! Det är ett jobbigt beroende och just NU är jag inte sugen på tårta. Så det hade varit bättre om det bara var en vanlig dag. En vanlig dag utan att fira någon, ge någon något eller för den delen äta något. Jag vet att jag är orättvis och elak men just nu vill jag verkligen bara vara i fred. Jag känner mig dessutom "övergiven" av min mor och då känner jag att inte ens hon behöver komma och fira mig. Det räcker med pappa, lillebror Rikard, syster Becka och hennes kille Joel om de är här, ev syster Mimmi och hennes kille Fidde (om de vill och inte de jobbar) och hans dotter Felicia och SJÄLVKLART min andra häft; Emil. Det blev visst ganska många ändå. Men ärligt talat - det är min familj och helst skulle jag inte ens vilja äta tårta med dem, men okej då, såå långt kan jag sträcka mig.

Det är JOBBIGT att fylla år. Här får man inte saker för flera tusen som man önskar sig (nej, jag önskar mig inget - längre, men ändå) och så är man världens lyckligaste. Och det tråkigaste som finns är att få köksprylar - SLUTA PIKA MIG! Jag tänker då ändå inte ställa mig där och ha tråkigt. Dessutom köper jag mig en bunke själv om jag vill/behöver och gissa vad - den skulle INTE vara rosa. Inte heller porslinsprydnader vill jag ha, och inte "det här får du för jag kom inte på något annat"- men kom igen. Jag har inte KRÄVT något. Snälla, behåll pengarna och säg grattis... Nej, inte ens det vill jag ha. Låtsas som ingenting. Det är en vanlig dag. (och mitt humör är på TOPP. inte.)

18 Juni 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
:(

Jag HATAR att låna ut mina grejer! Folk fattar ju för fan inte att de ska lämnas tillbaka i samma jävla skick som de var när de lånades!

Luckan längst bak på kärran måste STÄNGAS HELT för annars regnar det in och förstör framför allt mattan på lämmen. Mattan har redan lossnat och dessutom är det hål i den så det blir ju inte direkt BÄTTRE av att ha luckan helt jävla öpenn är det vräker ner regn! :@ Den ruttnar ju för fan sönder! Det är dessutom redan hål i väggen med... Förbannade stolpskott! Dessutom att tömma den och inte stoppa in helvetet igen (eller för den delen stoppa in det FELVÄNT, GAAH!!!) så nu står mellanväggen DYNGSUR tillsammans med verktygslådan, sopkvasten, skyffeln, binslet ute. KUL, jävligt kul!! "Det är bara lite regn" ja, och det är bara mina hästar som åker igenom och dör sen för att den inte är skött!!! Åh, vad jag hatar ALLA!!

16 Juni 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Regler

Jag tänkte gå igenom några regler:

1. Fråga ALDRIG vad det är.
("Vad är det/vad var det innan?" Var jag inte sur då så är jag garanterat det nu.)

2. Fråga ALDRIG om man är sur.
("Är du sur?" Samma som ovan.)

3. Kom ALDRIG, och jag menar verkligen ALDRIG, och ge så kallad "HJÄLP" när det inte är bett om det/självklart att det behövs (syftar på ex skaderisk).
(Håller jag på med något, som för någon annan ser fummligt, svårt och omöjligt ut - låt mig lösa det själv. JAG KAN SJÄLV. GE FAN i att förstöra genom att ta över helt eller delvis. Det gör mig förbannad! Oftast kan jag själv men det kanske tar längre tid - so what? Har jag börjat så kan jag för fan avsluta. Åh, det gör mig verkligen förbannad när folk tror att jag inte kan / ska vara "snälla" och "hjälpa till" eller helt enkelt inte litar på att jag kan och typ tar över. :@

 

*pissedjävlaoff*

15 Juni 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
vart tar tiden vägen?

Det är inte många minuter varje dag som jag är helt "fri". Men det är bara att bita ihop och köra på. Idag har båda hästarna fått gå; Pärla och jag red i skogen och i byn. Hon var pigg och glad. Mellonie spände vi för och så körde jag henne i byn. Mest skritt men även trav. Det var rätt länge sedan hon kördes sist så hon skötte sig bra. Vägen är ganska nygrusad och sladdad så när jag bad henne trycka på lite så skvätte det och plingade till i rockarden och det tyckte hon var lite snuskigt så då valde hon galopp men det var bara att bromsa ner henne. Nu ska jag vila lite så jag orkar med eftermiddagen och kvällen.
13 Juni 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
ohyeah

och så tar vi nya tag (y) ...

 


Förresten; igår, typ mitt i natten, för ett år sedan körde jag i den enooorma vattenpölen som fick denna bil att inte vilja leva mer :/ såld, bytt motor och går numera i stockholmstrakten (sist jag kollade iaf).

11 Juni 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
återhämtning pågår...

Uää, har fortfarande in återhämtat mig sedan natt-veckan. Men tänkte att jag skulle knalla till sängen och krypa ner när som nu, och kliva upp vettigt imorgon.

Idag var vi i Eksjö och kikade. Vädret hade då stora prolem! Strålande sol som värmde gött ena minuten men nästa så vrääkte det ner. En stund efter det kikade solen fram igen. Det small även till några gånger av åska.

Vi tuffade därefter ut till Ekekull för släktfirande (typ) med mat och paj+tårta. Det var finfint!

Red runt sju-åtta i duggregn+kvällssol. Mellonie var fin. =) Ida red Pärla innan idag så det var bara Mellonie kvar till mig.

Imorgon är det inget mer planerat än ridning av mina båda kära fyrbeningar. Men jag har gett mig fan på att få tag i (minst) en sele i lagom storlek nu för jag vill fan köra dem mer! Så har skrivit på ett par annonser. Vi får väl se vad det leder...

9 Juni 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Regn och kallt

Min dag i prickar;

o vaknade way to tidigt (med typ lite flit, men mest oflit) *gäsp*
o mådde skit, kramp i magen, spyfärdig, skallebank osv, osv.
o tryckte i mig lite gröt, slängde typ 75% (ajabaja)
o degade i soffan
o middag - med spyfeeling vid varje tugga (mys!)
o åkte in och tankade bilen, köpte frimärke och postade ett papper
o ut och red. P först, M sen - kalltsomfan var det. Iaf när vi skrittade av och gudaaset grät. Eller nåt. Blött och jävligt var det iaf. Hästarna var kungliga.
o slängde in tvätt i maskinen
o daaaataaar mig lite

Efter detta händer följande;

o duschen
o soffaan
o hänga upp tvätten och slänga in en (eller två) maskiner till. Jippieyaay.

Sen kommer Emil hem och förhoppningsvis har jag inte sovit något utan kan somna vettigt ikväll sedan för att kliva upp någorlunda imorgon.

Jo, precis såhär kul har min dag varit idag. En positiv grej mitt i all skit är iaf att jag har jobb så gott som spikat fram till semestern. Yäyä!

Lönt att föreviga detta - oja! Btw, denna lapp möttes vi av igårkväll. Misstolkning, någon? Haha

Byesolong

8 Juni 2012  | Länk | livet i en kokbok | 1 kommentar
Still alive

Det har varit 100% jobb de senaste tre veckorna (kväll, kväll, natt). Detta är något som jag helt och hållet, tillsammans med hästarna, har lagt all fokus på. Inatt är det dags för sista natten och nästa vecka vet jag inte än vart jag kommer vara eller vilka tider det blir.

Så det är alltså så det ligger till. Och det har varit skönt att inte sitta vid datorn, även om jag då har koll på "det viktigaste", så att säga haha, via telefonen. Så helt off har jag inte varit.

Men datorn har mycket mer än telefonen och allt man behöver kolla upp som inte går med telefonen, har ju drivit en till vansinne. Men nu är jag tillbaka på banan. Vi får väl se hur länge men just nu är det så iaf.

Hästarna har varit helt fantastiska idag! :) Kärlekpådem! Jag själv är aningens slö och sliten nu efter att ha jobbat natt. Men det är bara en natt kvar nu! (Vet ju inte hur det blir nästa vecka än iofs)

Låttips: http://www.youtube.com/watch?v=TYYyMu3pzL4 (lite lagom fjortis sådär i början, men faktiskt jävligt go att lyssna på och inte alls som allt vanligt skrot man annars hör överallt)

7 Juni 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Idag är en stor dag

Min stjärna,
min bästa vän,
min anledning.
Hon är min Pärla.

Hon har nu givit att sin lycka till denna värld i hela 22 fantastiska år.
(Det är jag helt säker på, även om jag inte ens har varit med i 21 av dem.)

Hon är det bästa som hänt mig. Hon har tröstat mig många gånger och vi har haft otroligt roligt väldigt många gånger. Hon har hjälpt mig när hon har kunnat och hon har lärt mig allt jag kan där uppe. Det jag inte kan, är det hon har gjort åt oss båda; exempelvis balans och avstånd.

Hon har tvingat mig att tänka rätt för annars har det inte gått. Vi har helt plötsligt stigit TILLSAMMANS, efter år av blandade resultat och höjdrädsla.

Hennes glädje och hennes lycka har tagit oss oändligt många mil. Hennes sätt att bortse från smärta och fortsätta ta i när hon inte borde. Hon är en vinnare. Hon är min vinnare.

GRATTIS PÅ FÖDELSEDAGEN! :)
Jag älskar dig, mitt Busefluff!

4 Juni 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Lok-reg NTR och beckas bal

Mellonie och jag (och Emil) åkte till NTR och hoppade 1m och debuterade 1.05m igår. Det gick över förväntan med resultat på 4 fel och 12 fel. :)

Becka var på bal igår och bar en grön klänning. Hon blev hämtad i en BMW men sedan åkte de Jaguar till röda mattan.

Det var allt för nu. Far fyller så vi ska fika (och det sitter just nu en väldigt hungrig/fikasugen unge bredvid och tjatar, haha) och sedan tuffar jag iväg och ska jobba natt.

3 Juni 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
konsult

Ja, det är vad jag numera kallas (HA HA?) Jag har alltså ett nytt jobb där jag kommer jobba kvällar-nätter några dagar framöver. Så allt vad heter dator och socialt kommer gå på lååg nivå just nu. *blandade känslor*

Men så ligger det iaf till. Så bli inte förvånad när det inte blir någon förändring här. Jag håller på att anpassa mig och försöker vänja mig vid andra grejer än vad jag nyss var van vid. Hua.

23 Maj 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
måndag

Gick upp vid sju, red Pärla - gick inte alls bra. Skulle rida Mellonie men hon tog några väldigt höga steg med vb, så jag longerade lite och såg bara då och då någon typ av skillnad. Men tänkte att det inte är värt att förvärra något så ställde in henne igen. Kände inget och hittade inget konstigt så ska snart ut och kolla igen. Hon kan ha varit lite stel då hon stod inne när jag kom till stallet, när jag red Pärla och när vi kom tillbaka. Hon hann inte riktigt sträcka på sig helt heller när jag hämtade henne. Så jag tror verkligen inte att det är något egentligen.

I eftermiddag/ i kväll och början av natten ska jag jobba. Är inte så jättesugen kan jag ju säga...

21 Maj 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
söndag

Gick upp hyfsat (för att ha varit ute och kört till tre). Åkte in till Maxi och handlade grejer till kycklingsallad och tankade även bilen. Åkte hem och red. Började med Pärla; vi red mot sjunnen, i skog och sedan cykelvägen (alltså var kondis-runda med mycket galopp i ganska högt tempo). Vi tog även ett varv runt flugebyrundan innan vi red hemåt. Mellonie och jag hoppade. Hon var faktiskt rätt fin! Just nu är ju vi i en svacka vad gäller dressyren så jag sket i att hon var sådan och i stället var vi kompisar och rullade över lite hinder.

Efter stallet så gick jag in och skar till salladen (isbergssallad, körsbärstomater, gurka, majs och så förstås kyckling) i ugnen skickade vi in vitlöksbröd som Becka hade slängt på några skivor ost på. Dressing hade vi också till.

Annie kom upp för att hon skulle byta bromsskiva på sin bil, så vi var sex personer runt matbordet. Skålen vi använde blev överfull med sallad men det blev precis lagom (+en matlåda). Till efterrätt hade Becka gjort rabarberpaj och vaniljsås. Hemmagjord såklart! Så vi blev mätta och belåtna, haha.

Därefter gick vi ut igen i det fantastiska vädret och fortsatte med bilen. Vi bytte även bromsbelägg på min bil. Jag lyckades faktiskt byta hela själv på iaf ett däck, och behövde bara fråga på ett annat. Men på andra bakdäcket (där jag förstörde på andra sidan) så fick Emil slå ut monteringspinnarna och sedan kunde jag faktiskt. Så jag kan ju erkänna att det var rätt gött när det faktiskt FUNGERADE. Gött med att alla belägg är bytta runt om nu, plus skivan höger bak.

Efter det körde jag ner bilen till lagården och släpade fram högtryckstvätten (jag tänker då fan inte ställa mig och gno för hand!) och så sprutade jag av det som gick. Det blev faktiskt skillnad, även om det är mycket kvar. Jag funderar på att köra förbi mästertvätten i dagarna och tvätta av honom på riktigt. Jag vill även måla oken (fick lite mersmak när både Emil och Annie har målat sina - det blir en sådan jävla skillnad!).

Vi var ute till nio, och klockan bara gick och gick. Vädret var helt fantastiskt och dagen var bra.

Jag har massa kassa mobilbilder som jag tänkte slänga upp för skojs skull, men det skjuter jag på.

21 Maj 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
typiskt..! Part 2 - skittelefon!

Klockan gick och Emil och Felix skulle ta några öl på kvällen, och jag skulle köra på dem. Så jag skjutsade in Emil så att de kunde börja och så att jag kunde rida innan. Började med pärla; dressyr på LP. Hon var mest bara seg och tung, men jag fick fram henne bättre sedan. Dock var hon fortfarande lite hängig och inte så bekväm att ha i handen, eller hur man ska säga. När det var dags för mellonie sen så kom det några regndroppar och min motivation var inte vad den borde. Vi har kommit ner i en svacka just nu... Men vi tog iaf några varv på LP och fortsatte sedan med att "åka" i byn (det var ungefär så det kändes). När hästarna och stallet och jag var klar så åkte jag mot skogen för att hämta dem. Där fick jag vänta en timme(!) sedan kom de fram till att Felix skulle stanna kvar då han, som är laktosintolerant, hade fått i sig fel mjölk. Tråkigt och snopet var det såklart men det fanns ju liksom inget alternativ. Jag och emil hade faktiskt trevligt ändå och stötte på diverse trevligt folk. Vår kväll blev dessutom nästan betald ;) vi stampade bort till kebabvagnen och jag, som försöker äta mer hälsosamt - dvs inget godis, chips eller skräpmat, köpte en tallrik sallad med kebabsås :) det var gott men mättade tyvärr inget vidare. Men jag är nöjd att jag kunde motstå frestelsen. Senare kom jag iofs på att jag hade kunnat ta en hederlig grillad hamburgare, men det var så dags då! Vi spelade för övrigt sönder mitt ljud i bilen med - kuuul! Inte steget eller basen, men typ originalhögtalarna (haha) och stereon är konstig. Just nu har jag den stereon som jag hade i billy (240n) vilket alltså var för 1,5 år sedan och sedan dess har den legat ute (i ett skjul, men ändå). Så det är alltså inte konstigt om den är lite sliten... End of part 2 och det var fan inte smidigt detta! Så jag skippar att skriva om idag. Det skjuter jag på lite. En sak som är säker är iaf att det har varit en bra dag idag :)
20 Maj 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
typiskt..! part 1 (skittelefon!)

Nu har jag massa på lager i skallen som jag bara vill få ur mig (för att kunna fylla på med nytt) och få ner i ord. Men typiskt nog så är datorn upptagen... så det får bli en mobilupdate i för stor textstil och helt ihopknölat. Det går nämligen inte att göra stycken, eller for den skull ändra textstil, så då får det helt enkelt bli skit av det. Över till de senaste dagarna och till att börja med gårdagen -lördag. Nu kommer jag inte ihåg vad vi gjorde på förmiddagen (kanske sov?) men dagen gick iaf i ett. Vi (mest emil) slog sig iaf blodig när han slutförde det jag påbörjade med bilen (så grattis liksom att jag trodde att jag skulle klara det själv -.-). Jag satt just då i förarsätet och bromsade ut bromsokskolven, och sedan väntade jag medan han skulle bända in den då hela oket kärvade. Då hör jag hur han slinter/ kofoten tappar greppet och så skriker han till. Jag gör som vanligt när det händer något som kan förknippas med blod, namligen tittar bort, blundar och håller för öronen. Jag kan ju tillägga att det inte var det rätta att göra... Han ropade på mig och så fick jag torka och plåstra om honom, detta samtidigt som MINA tårar rann och jag höll på att ska sönder. Det var ju helt och hållet mitt fel ju! :( End of part 1 - jävla skräptelefon!
20 Maj 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
BAD DAY >:(

Igår åkte vi till Köttkulla (Ulricehamns kommun) och bytte bil. Alltså Annie bytte bil. Den "nya" flyttar på sig vill jag lova! Så det var lite kul faktiskt. På hemvägen blev det MAAAX!!! (Bästa på hela resan ffs! höhö)

Egentligen är jag på surt jävla fucking bråkhumör. ALLT har verkligen jävlats idag! Jag hatar min bil och Mellonie är lite sådär lagom billig... SKITDAAAG!!! :(


vi var kompisar en stund, tills...


TVÅ gånger! -.-

Jag har faktiskt haft skrivsug idag, så jag HADE tänkt att skriva av mig lite. Det skulle även bli en bra dag idag tyckte jag. Men som fan heller! Hat flyter i mina ådror just nu. Och nej, det beror inte på hästen - det beror på bilen! HUR JÄVLA DÅLIG FÅR MAN VA?!! :@ Biljävel! :( (Ponny och jag blev kompisar igen.)

18 Maj 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
bra dag?

Hoppas det blir en bra dag idag. Den har iaf börjat lovande med fint väder och duktiga hästar.

Ikväll ska vi nog kika i en bilaffär/handlare(?) som tydligen importerar lite mer "värstning-bilar" (typ för drifting och allmänt sådana med mer effekt i). Sedan efter det drar vi eventuellt vidare och byter bil. Eller alltså, en kompis ska byta sin bil. Vi är väl med som dels chaufför till ena bilen och sällskap. 

Nu ska jag käka klart mina hamburgare :D

16 Maj 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
SM!!!

Nu är det spikat! Jag kommer vara i Västervik i slutet av juli MED häst! Pärla och jag satte vår sista nolla idag och är klara för Fjord-SM i hoppning! :D (Nu ska jag behandla henne med silkeshandskar och bomullstussar så min porslinshäst inte går sönder =) hihi - eller?)
 
Nja, hon ville inte vara med på bild idag :P

13 Maj 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
promenad-, skvaller- och minnen-kväll

Började min dag med att rida ett markarbetspass med Mellonie på 1h 45 minuter. Fyra bommar och fyra ben - det blev nästan lite mycket att hålla reda på där ett tag. Nejdå, det gick bra faktiskt. Iaf första övningen vi gjorde. Den andra blev lite väl komplicerad med tanke på ytan. Vi var iaf båda svettiga efteråt, så något gjorde vi nog rätt kan man ju hoppas.

Sedan köpte jag nya tändstift och så bytte vi dem. Vi ja... Jag plockade ur de nya och tog emot och plockade ner de gamla. Emil bytte alltså. Jag tycker det är lite snuskigt med tanke på att de måste dras åt rätt.

Först skötte sig bilen och gick rent, men sedan började han med de där jävla misständningarna igen. BLÄ! Tänkte ju ta den till Bratteborg (Vaggeryd) på söndag...

I kväll åkte jag in till stan igen och så gick jag och Jennie till Östanå och på tillbakavägen svängde vi förbi Åsa (vår handledare som vi hade i 7-9an). Där blev vi sittande och tjötade massor. Trevligt var det minsann! :)

11 Maj 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Bra humör = bra dag

Min dag blev helt totalfuckedvriden idag. Fick hoppa in och jobba massor med timmar men hann som tur var ta ut mina kära djur på en varsin saftig, svettig runda med mycket galopp innan dess. Vi var nog allihop rätt slut efter det! (Jävla cyklister bara som inte kan hålla sig till höger, haha!) Inte alltid så lätt att komma förbi en enorm flock pensionärer som som varken ser eller hör något och så cyklade några i bredd med, och som om inte det räckte hade man ju en liiiiite taggad ponny med som bara ville dra förbi i fuuuull ponnyfart. Haha, kul har hon/jag/vi iaf. Ibland får man vara busig och olydig. Typ sådär en gång i veckan så man kan träna upp kondissen lite. Är ju perfekt att göra det på en rak grusklädd cykelväg. Mys!

Imorgon ska Ida rida Pärla. Känns bra att Pärlis får ta varannan dag tufft och varannan dag mildare. Så kroppen hinner med ;) Min plan för morgondagen med Mellonie var första att hoppa, men jag tror vi skjuter på det. Vädret har faktiskt en viss betydelse när det gäller hoppning. Inte kul med vått-halt och dessutom djupt och tungt underlag när man vill hoppa. Blä för det!

Det kom förresten in en kvinna på Mc innan och jag tror att hon stod i kö och var nr två, och att det inte var någon bakom henne. Så när det blev hennes tur säger hon tyst "under utbildning..." (det står det under mitt namn på namnbrickan) och sådant tycker jag är så jävla otrevligt! Hon sa det alltså med ett visst tryck i och liksom snörpte lite på munnen. Jag hade inte gjort henne något och det var inget som hade tagit längre tid. Men "som tur var" kunde jag - med gott samvete - ge fan i henne och hennes beställning för jag skulle ta rast precis då! HA! Så då fick hon stå där medan jag gick runt och plockade med annat lite säkert ett par minuter innan det kom en annan och hjälpte henne. Rätt åtna! Komma dit och bete sig illa! (Nej, jag överdriver inteee aaaalls...) TANTJÄVEL.

Jag är en sådan person som tolkar sättet och tonfallet väldigt hårt och så blir jag lätt lika otrevlig tillbaka. Tycker inte alls om när man inte kan säga något SNÄLLT. Sedan kan ju meningen vara exakt likadan bara att tonfallet eller sättet är nedtryckande/hånande (då hamnar jag i försvarsposition) istället för att kanske vara skämtsamt (vilket oftast är helt okej!).

Jag höll på att snäsa åt en gäst en gång. Blev så jävla lack på hur han sa, med riktigt tryck i meningen och med "jag sitter på dig"-ton. Men jag knep igen, och fyfan vilken tur att jag gjorde det! För jag har skitsvårt att känna igen folk och de som satt i samma sällskap hade nog inte blivit så glada, hahaha. Däremot kan jag inte förstå hur de andra kunde låta honom bete sig så..? Inte mitt problem längre iaf. Men jag TAR INGET SKIT. Det är det värsta med att jobba på Mc. Det finns mycket skit till och från - av otrevliga gäster vill jag tillägga. Alla som jobbar där är guld värda! :)

Färdig för ikväll. Ögonen går i kors...

10 Maj 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Det är en kväll som luktar gott!

Jag vet inte hur det är i staden. Ibland kanske det luktar annorlunda, ibland som vanligt. Ibland mer och ibland mindre. Ibland sommar ibland höst..? Men inte fan luktar det lika mycket som på landet!

När jag gick ut innan så var det så nära regna det bara kan vara, utan att det faktiskt regnade. Det luktade sommarkväll, med inslag av... vått? Sjukt gott luktade det, så jag drog in några extra andetag på väg till stallet.

Egentligen är det rätt fascinerande (nu hoppas jag fan det stavas så!) hur man kan koppla vissa dofter till olika årstider - eller förresten, hur vissa åstider kan lukta så starkt, fast ändå inte, och att de nästan alltid lukar likadant! För hur kan man annars säga att det luktar sommar om man inte har känt det förr?

Dock är det väl rätt sällan det luktar vinter, haha. Snö är rätt luktfri vad jag har märkt iaf. *spelar dum* Men höst och vår, sommar respektiva morgon och kväll, natt eller ... dag. När höet skördas för fullt - då doftar det sjukt underbart! Hö luktar fantastiskt! Det är liksom friskt och helt enkelt sommar.

Sedan kan man ju manipulera dofterna med. Jag syftar på gödsel! Det är en hemtrevlig och trygg doft. Eller för den skull wunderbaums! En solvarm bil fylld av starka wunderbaums - DET är också en fin doft! Men sedan måste man ju dra ner alla rutor det går (ungefär) för att kunna andas något då det är som en stekhet bastu där inne. Fast tänk en småkylig kväll, efter att solen har legat på hela dagen och så har värmen lagrats där inne i bilen... Det är rätt mysigt faktiskt.

Aja, nu spårade jag ur lite. Det får väl bara bra med mina doftfantasier (eller vad det nu är) för ikväll. Simma lugnt!

9 Maj 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Klättrat med djuren och gått på stan med Ams!

De ser lite kul ut när de går i branta nedförsbackar :P (Vi red uppför kettilsås skidbacke och såklart ner igen.)

När jag och Ams var i staden, så kom det helt plötsligt ett enormt gäng skolbarn som sjöng och förde oväsen, haha! Vi undrade vad som stod på kan man säga, och Amy och Matilda fastnade mitt i klungan en gång. Såg skitkul ut men precis när jag skulle ta upp telefonen så kom hon loss.

Vi köpte en varsin (fusk!)skinnjacka. Känns bra att ha en kraftigare sommarjacka med, för det är jävlar inte varmt om nätterna även om det heter "sommar" före.

Hon köpte även skor och en jacka till sin dotter. Det gick faktiskt ganska kvickt, och var inga överpriser heller. Skönt när man råkar hitta grejer som är sänkta i pris. (y)


Velade som fan mellan denna och en likadan fast i svart. Det fick till slut bli den svarta efter mycket om och men och låååång överläggning. Den vita satt dock bättre på mig. Den var bättre sydd på något sätt, då den svarta blev pluffsig. Men svart är ju lättare att matcha och så tröttnar man nog inte på den lika fort.

I lördags såg det ut såhär vid Illharjen-rondellen. Det var helt knökafullt ner till stan på hela lasarettsgatan och västerleden. Lastbilar och vanligt folk som inte skulle kolla på cruisingen var nog inte som mest lyckliga just då :P


Sommarfeelings! :)

8 Maj 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Fin ponnytjej har jag allt :]


Från förra helgen, 90 cm.

7 Maj 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Stolt ponnyägare

Yes, idag är jag nöjd med min ponny. Två felfria rundor trots rejäla missar på avstånden ibland, haha. Men hon fixade det ändå! :D

Jag är riktigt, riktigt trött nu alltså. Det har blivit närmre 50 mil i bilen idag. De första drygt 10 med släp men därefter drog vi med Norrköping för att hämta en bil till Emil. Den andra såldes några minuter innan vi åkte, så här är det minsann snabba puckar!

Men vi kom inte längre än till Jet innan vi fick "problem". Han skulle hälla i en femhundring, så han matade i en 500-lapp i apparaten. Som bekant fungerar inte min tankmätare så jag kör på trippeln, men när vi drar på tävling så är det svårt att veta hur mycket som finns kvar. Så jag trodde väl att det var så gott som tomt, alltså typ max fem liter i tanken eller något. Men så fel jag hade! Efter 250 kr sa pumpen stopp - fullt! SAY WHAAAT?!?! (Kan ju tillägga att 250 spänn är drygt 16 liter och min tank rymmer 60!) 298 kronor gick det i, men då var det jävlar knökafullt enda upp i röret till tanklocket. Så i ett desperat försök för att inte de sista hundringarna skulle brinna inne gick jag runt och frågade alla i kön om någon ville ta den soppan och ge oss pengar cash. Ingen kunde/ville, men sen PRECIS innan vi typ tänkte ge upp eller något, så var det en snäll utländsk kille som gick med på vår deal. Pfjuh! Så det löste sig och då var minsann tanken full med. haha! Snacka om att jag blev snopen! Aja, då drar han ju långt ifrån så mycket som jag trodde. Brabra.

Vi tuffade därefter uppåt i minst sagt blandade hastigheter, hahaha. Ena stunden kom man ifatt och låg och såsade i 80 och rätt som det var så var det fritt och då var vi uppe i 150, för att sedan köra ifatt och ligga där och såsa igen. Miljövänligt vare här! Dessutom är bilen konstig som fan. Han misständer och rycker ju ibland. Men konstigt nog blir det mindre i högre hastigheter och högre varv, dvs att det rullar lättare och blir mindre jobbigt för honom. Blä, tänddelar som är såååå billiiiiigt till B230F... -.- och konstigt nog får man ALLTID köpa nya när man byter bil för det är inte en jävel som fattar att de behöver bytas regelbundet. GAH.

Vi hämtade iaf bilen och tuffade neråt igen. Men då gick det att hålla en jämnare fart. Typ 120-130 var det större delen av vägen. (Fortare än så går typ inte "nya" bilen HAHAHA). Så nu är vi hemma och jag kommer sova stenhårt inatt tror jag. :]

Fast vi höll på att dö en gång, ehm. Eller aa, beror väl på hur man ser det. Jag skulle köra om två bilar, och så kom det möte. Jag hade redan trean och gav fullt och Emil bara "gå in där, gå in där! GÅ IN DÄÄÄÄÄR!" emellan men jag jävlar skulle om och det gick ju xD Men det var inte nära. Så blinkade den mötande saaben med hellyset, ungefär som att det skulle få min lilla bil att köra fortare. Haha. Kul såhär i efterhand. :P

6 Maj 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
det blåååååseeer

När det blåser hos andra, då jävlar är det storm här uppe! Även att solen strålar så känns det kallt. Jävla vind! Jag hade t-shrt, långarmat och fleece när jag red i förmiddags men det var nästan kallt när det blåste på ordentligt. Blä. Fast hellre detta väder, än regn och skit.

Imorgon ska jag och Mellonie åka till Braås. Jag ska faktiskt tala om för henne redan innan första starten (till skillnad mot förra helgen) att det är jag som bestämmer. Hon ska 1. framåt 2. hoppa 3 LYFTA på fötterna över hindren. Hoppas vädret visar sin vackraste sida! :)

Just nu lagar jag mat. Eller ugnen gör det. Makaronilåda är mums! Ikväll blir det cruisin och förhoppningsvis säljer jag ett säte och lite andra grejer.

Så det rullar på med andra ord.

5 Maj 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Nästa gång kan jag själv!

Jag fick en snabbkurs i hur man slår på en tappsko. Så nästa gång ska jag nog lyckas själv! :) Måste dock skaffa lite nya verktyg först... :)

4 Maj 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
nej, det blev inget vidare...

Alltså, jag skyller inte på hästen men vafan hon borde kanske PROVA att lyfta på hovaran och se vad som händer..? -.- Oxern jag byggde upp idag kom vi över TVÅ gånger utan att riva. TVÅ GÅNGER. Humpf. Vi kom bra på det flera gånger och sämre ett par gånger men hon hoppade faktiskt varenda gång, vilket iofs var himla bra. Men vafan, vi rev, rev, rev, rev, och rev. Och så blåste skiten omkull då och då med. GAH. Fast ibland rev vi inte. Då revs mina klena skit"bommar" av vinddraget. Men ändå. Inte så jävla kul att hoppa av och bygga upp lika jävla många gånger som man hoppar... En gång så släppte jag även Mellonie och vände mig om för att bygga upp skiten igen. Vad händer då? Jo hästapållen drar fullt åt andra hållet längs med heeeela ängen. Suck! Tog några vändor innan jag var intressant igen, kan jag ju tillägga.

Usch, var fan nästan lipfärdig efter det passet. Men det var inget fel på henne. Hon kändes helt okej, men JAG - vad fan håller jag på med?! Känns ju lagom taggande inför söndag. Jag är rätt så jävla idiotsäker på vårt resultat: rivningar x lika många hinder det finns på banan. Aja, huvudsaken är väl att hon hoppar? Inget kul med vägringar direkt.

Orkade knappt rida Pärla sen. Men kände mig så himla dum så tog ut henne ändå. Min älskade tant!!! Åh, vad jag kärlekar henne alltså! Fast hon kändes mest lite småseg. (Eftersom jag red Mellonie först och eftersom hindren var på bäbisnivå). Ja, alltså hindren var på stadiga 50 cm. Efter lite uppvärmning tog vi några språng och nja, det är ju knappt kul när det är så litet. Inte ens Pärlis tycker ju det, haha. Sedan galopperade vi runt ängen lite och så travade vi av. Basic. Bara för att hon skulle få komma ut och få lyfta lite på fötterna med. Hon kändes finfin i kroppen!

Eftersom hovslagaren var här idag. (Jag har förresten fått en "snabbkurs", praktiskt, hur man slår på en tappsko. Kan ju behövas!) Så nu kommer hästarna gå fullt igen. Inte för att det har varit överdrivet lugnt nu direkt, men nu ska det bli hårdare igen.

3 Maj 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Igår var livet bra

Det var underbart väder. Hästarna var fina, och jag gjorde allt med dem på förmiddagen. Sedan åkte vi till Emils föräldrar och grillade. MUMS! Och därefter var vi i stan till halv åtta på kvällen.

Trevligt som tusan var det och solen värmde precis hela dagen! Efter en film och efter att hästarna hade fått på sig täckena och fått kvällshösilage så åkte vi ut en runda igen. Denna gång för att se hur xenon:et var på natten. Sjukt skillnad var det! Så om jag med "råkar" hitta ett xenonkit på tradera för bara ett par hundra slår jag lätt till! Värt att så det bara smäller om det!

Idag är det återigen sol. Och i eftermiddag när hovslagaren har varit här så ska jag hoppa lite med båda hästarna på ängen. Det ser jag fram emot! :):)

3 Maj 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
inte på humör

Hur jävla svårt kan det vara att börja dricka/"festa" rimlig tid, typ åtta-nio, och sedan lägga av vettigt med; typ 02. INTE börja vid typ tolv och hålla igång till fyra-fem på morgonen?!?!! :@

Och det är fan skillnad på att "åka med" och "köra på". -.-

Jag har iaf ridit båda; 1,5 h resp >30 min. Och gått en promenad på dryga timmen och cyklat ett par kilometer. TRÖTT.

1 Maj 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Ponnyplutt på tävling


Efter första starten var hon väldigt billig,
men efter andra så blev hon betydligt dyrare.

29 April 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Det är en livsstil

Efter många timmar i stallet sitter jag nu här och är faktiskt ganska trött. Båda hästarna har blivit tömkörda i drygt en halvtimme idag och båda gick finfint. Efter det så gjorde jag i ordning lite inför morgondagen. Plockade fram och så. Mitt nya träns jag köpte i höstas på Charlies (i jkpg) rea har jag inte använt än. Det beror på att jag har "sparat" det (som ska vara Mellonies nya tävlingsträns) till vår tävlingsdebut för i år.

Jag tog med tränset ut och började pilla till och fixa det så att det ska passa. Det tar inte lång tid innan jag ser att nackstycke och sidostycken är storlek cob, men nosgrimman är storlek full! Kul. Nosgrimman satt som en smäck på Pärla - dvs fel häst den här gången. Jag är osäker på om det ens går att fixa till med en jävla massa extrahål. I vilket fall, så gav jag det iaf en chans och gjorde hål efter hål efter hål. Med hammare och spik. Vår hålgörare är TOTALT VÄRDELÖS. ><

Det blir upp till bevis i morgon. Eftersom jag pratade i telefon samtidigt som jag tog med nosgrimman upp i hagen för test, var det svårt att få något vettigt resultat. Så jag tar helt enkelt med det andra tränset med i morgon, ifall att.

Jahapp, om en timme ska jag vara redo för att jobba. Innan dess hade jag tänkt att ta det lugnt (som jag nog blir tvungen att hoppa över. Jävla skit...), äta, fodra hästarna + byta täcken, åka in och ta ut pengar och sedan byta om och stämpla in. Jag slutar inte förrän strax innan tolv, om jag inte blir tvungen att jobba över förstås. Sedan ska jag i säng illa kvickt! Jag vill inte missa mycket av min viktiga sömn!

28 April 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
En jävla massa otur...

Jag har strukit mig och Pärla från tävlingen imorgon. Känns förjävligt rent ut sagt. :(:(

Mellonie, som ska/skulle tävla på söndag hade dragit av sig en sko. BRA där. Men Marielle var så bussig och kom upp och slog på den lite halvdant. Bara den sitter två dar iaf! Hovslagaren kommer nästa vecka, när det passar.

MEN en sak som dök upp tidigare idag var att jag har vunnit ett presentkort på Sharpam för 500kr! :D Inte helt fel, alltså! :):) Så nu har jag suttit och suktat, övervägt och funderat i deras webbshop. Dock blir bara beslutsångesten större och större ju mer jag tittar. Färgglatt? Stilrent? Maaah! Svårt val.

Vi har ätit glass idag. Mjukglass från Maxi. De var skitstora så man blev mätt haha! Det är så det ska vara! :)

De ringde innan och frågade om jag kunde jobba (ska jobba 19.30-23.30) från 12.00 (på dagen!) till 23.30 på natten, dvs nästan tolv timmar!(!!!) Jag kunde inte. Men om jag hade gjort det så skulle det vara typ tre gånger så länge som jag brukar jobba på raken...

Aja, nu har jag bråttom. Som vanligt, alltså. Hästarna ska ha mat och andra täcken, och därefter dörnar jag in till jobbet.

27 April 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Sleten och seg

Jag känner mig allt lite seg idag. Det är nog vädret. *skyller på något* Hästarna är klara vad gäller motin och stallet är som det ska. Egentligen skulle jag gå ut och smörja upp sadeln, några träns, hoppgjorden och martingalen. Egentligen... Jag har faktiskt bestämt mig för det men när jag gick in nyss, för att ta något typ av mellanmål, men jag hamnade visst här. Jag "skulle bara" ha tag i ett nummer, och skicka iväg ett SMS. Känns som att man får svar snabbare så, även om mail egentligen är lika effektivt.

Aja, nu ska jag ta ur tummen och äta något litet. Sedan är det bara att samla all energi och bege sig ut igen.

Ikväll är det åhörarkväll och uppvisning av projektarbetena på gymnasiet. Dit ska jag och kika på framför allt fordonselevernas och systers arbete.

26 April 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Yeah, en sadel!

Tävlingsmänniskan kom fram i mig och jao, det blev en liten höjmarch i slutet. Men nu är den minsann min! Dock för det dubbla än vad jag hoppades... Egentligen vet jag inte om jag har råd med den. Men inte så mycket att göra åt det nu, haha. En extra anledningen till att jag blev så jävla på och ville ha den var att den finns i Sävsjö - dvs då slipper man skicka. Är ju inte alls många mil dit. :)

Nackdelen är ju att jag inte vet om den passar. Men gör den inte det så är den till salu. Jag har ju iofs två pållar, så lite större är ju mina chanser att den ska passa på någon av dem. We´ll se. :)

Jag och Emil har spenderat några timmar av denna dag i Jönköping. Det blev biltema och clas ohlson, och så mat när vi ändå var inne på a6. Font med buffé, men fyfan vad mätt man blir! (Man är väl smålänning! Fast egentligen tror jag att det inte bara är smålänningar som äter mer än det får plats när det är buffé. Vem gör inte, liksom?) Haha, kom precis att tänka på Sunes jul: "Ta lax! Det är dyrt, eller gott, menar jag!". HAHA! (http://www.youtube.com/watch?v=epkopHo3WwM)

Pärla är tömkörd, och Mellonie ska gå lite senare. Nu ska jag bara deega. (och kika lite halvt på tradera. men jag har inte råd att bjuda mer >< hahaha.)

25 April 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
tradera

Alltså... Tradera är egentligen ingen bra idé. Inte om man är en fattig liten hästtjej som vill ha och vill ha och vill ha. Det är lätt att bjuda 20 spänn på massa grejer och sedan höja och höja... Usch, det blir stora pengar om man slår ihop det. (Ungefär som att jag kommer kunna vinna en aktion om en kamera för 17 kr... HA HA. :( jävla skit, höhö). Så ja, det är där jag sitter just nu och vaktar. :]

Jag och Emil var nere vid skroten innan. Så snart åker resterna av Casber ner dit. :/ Blä, min bil! Och min TAKLUCKA!!! :( Jag saknar den som faaaan! Och fjärrlåset, och elhissarna och elspeglarna och det nästan hela innetaket och tankmätaren som fungerade ibland och den fina turbogrillen och den "rena" lacken utan emblem och för den skullen den upprubbade lacken som lös röd när han var nytvättad! (vilket iofs var typ EN gång... men ÄNDÅ!) Fan skulle jag smälla honom för. :(:( Jävla skit. (visserligen drar nya bilen, Alf-onz, betydligt mindre och är "jämnare" när man gasar. Så jag borde inte klaga - men igen - MEN ÄNDÅÅ!!!) Jävla skit. :(

Det är tisdag. Vi har ätit feta chicken nuggets och druckit vaniljmilkshake (så gooooood den ääär!), och behöver jag nämna pommesen..? plusmeny yes. Sedan blev det ju en jävla massa godis med. Och chips, och en lättöl, och choklad (som iofs borde få under "godis"). Mitt nya, nyttiga liv går så JÄVLA BRA! :D do you feel the ... ironi?

Jag tänkte ju någongång att jag skulle spy lite över bodypumpen med. Men det skjuter jag väl på. Det blev så långt ändå. (100% vettigt med, som vanligt. fantastiskt.) Och något mer jag skulle kunna berätta om var när vi blev jagade av en civilbil, eller om det var två. Det var en först, men två som vände när vi hade sprungit iväg. JÄVLAR vad det gick på grusvägen!! -.- Aja, det skjuter vi också på.

Dagens kalasväder: sol och värme, inte så mycket vind = ganska behagligt. EN STUND! Tills det brakar till och vräker ner hagel och regn. Men sedan tittar solen fram igen. Vare april eller? Snart är det maj. Då kräver jag solsken och molnfritt. (y)

24 April 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Hur det ser ut uppifrån

23 April 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
SM-kval idag!

Jag kan säga såhär; jag höll på att lipa på hemvägen för att hon är så JÄVLA underbar! Ställer verkligen upp, trots att hon inte borde. Im a bad person.

Hela historien finns att läsa på: http://jessicawilhelmsson.blogg.se/ (orkar inte dra det igen, haha.) Sedan är det även så att vi fortsätter kvala på egna meriter. Nästa helg bär det av till Vaggeryd-Skillingaryd. :)

22 April 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Gash vilken ponny!

Idag var en BRA dag på hästryggen. Det blev ingen träning av att svänga vänster i galopp men däremot har hon gått finfint! Till och från slår hon sig fri men de senaste dagarna har hon inte varit medgärlig för fem öre. Så det kändes verkligen bra när vi gjorde öppna i trav längs vägen, i form och hon spetsade öronen och tyckte det var kul. KÄNSLA<3

Red alltså bara Mellonie, då det är fredag.

Vädret är skit,
och jag har inte råd att köpa godis. Yäää...

20 April 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Träna med Jen9 på fredag!

Ja, vi ska minsann (efter två dagars käkande på MC på raken! Varav den igår var vid kl 11 på kvällen, och ja - såklart var det plusmeny och den där asnyttigt (inte) milkshaken med... HURRA för beach 2012!) träna imorgon! Jag är fan lite småtaggad på det. Det kommer göra min kropp gott! Dessvärre lutar det åt en fika efteråt. Vilket inte är sådär asabra kanske, haha. Men vi kommer ju ha förtjänat det. (y)

Idag blir det ridning, som vanligt. EFtersom vädret är lite småkissignödigt så väljer jag att åka runt lite barbacka. Det kännes som det kommer gå foooooort, iaf på brunis. Men lite konditionsträning (eller man kanske borde kalla det "träning av de explosiva musklerna" istället?) sitter ju inte helt fel. Det tråkiga är bara att det är så enformigt att dag ut och dag in åka runt i byn. Yeeaah.

Jag kan ju tillägga att jag har personligt rekord på MC med. Servicetid på 35 sek! *stolt* Men sen så stämmde det visst inte för jag borde inte trycka som jag gör. Dvs jag lägger det i minne innan allt är på bricken = kortare tid. Så det blir det ändring på. Men oavsett siffror så tycker jag ändå att det går hyffsat undan för mig. Övning ger färdighet. (Och det bästa av allt - JAG SLIPPER JOBBA PÅ CRUISINGEN! :D åh, vad skööönt! Bävade lite för det faktiskt, men det är bättre att de "gamla rävarna" får ta den dagen (kvällen) så det blir ordentligt gjort, och snabbt och framför allt rätt! Haha :))

När vi ändå tjötar cruising. För min del blir det inget "festande" (jag tycker inte om att det heter "festa" eller dyl bara för att man ska förtära alkohol... men skitsamma) ändå. För dagen efter - hua, det kommer bli en kort natts sömn och en seg morgon! - ska jag med Knoahästapålle till Braås.

Jag gillar att hopp/tävla på stora ytor (som till exempel i Braås) för då känns hindren mindre, hahaha. Vilket är rätt sjukt. För det är ju roligare ju högre det är. Så jag vet inte riktigt vad jag har för idéer... :P

Nej nu får det vara bra. Jag är hungrig.

19 April 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Anmält till en till tävling!

Såg att det var mindre än en vecka kvar att anmäla till en tävling som jag har planerat att åka på med Mellonie. Så jag passde på att anmäla. Annars händer det att jag planerar tävlingar, men glömmer att anmäla i tid. Det är rätt så onödigt, så nu görs det i hyfsat god tid. :)

Nu ska jag skutta in i bilen och styra mot lantmännen/granngården!

18 April 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
polisjakt som leder till döden

Här är filmen från när polisen jagar en 22åring och en medpassagerare. Han dör och kvinnan skadas. Det är det här de kommer ta upp i nästa uppdrag granskning som går nu på onsdag.

Det är helt sjukt hur poliserna kör; de tränger sig och står på som fan. De svär åt medtrafikanterna ("sväng någon gång då ditt jävla mähä!") och de skämtar om att det är kul att köra fort.

När de har kört runt en timme ska de stänga en väg och sätter alltså för en vägbom (om jag har förstått det rätt) och motorcykeln kör alltså in i den och han dör.
När de har hört att han har kört omkull säger de bland annat:
"-Han ramlade"
"-Härligt!"
"-Det är perfekt!"

Man ser inga hemska scener i filmen, men man ser hur jävligt poliserna pressar sig mellan bilar - i civilbilar bör tilläggas - utan varesig sirener eller blåljus ibland och klockan är 21-22 på kvällen.

http://www.youtube.com/watch?v=sBdXMgdqAHM&feature=youtu.be

Och på Uppdrag Gransknings reklam påstår någon polischef av något slag att "vi har inte gjort något fel". De är för fan störda.

17 April 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Healing av hästen

Läste för lite sedan om någon som "healade" (gav healing? wtf!) till hästar. Alltså hon jobbade typ med det. Det stod bland annat att hon jobbar på distans(!!!) och att hon skickar energi till hästen, så den känner sig lugn och mår bra.

Nej, jag tror iinteee aaaalls att det är BULLSHIT. Haha, så patetiskt!


Det hade väl iaf låtit snäppet mer trovärdigt om hon iaf var HOS hästen. Aja, andra kanske inte är lika svårflörtade som jag är.

17 April 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Pärla = GULD

Hon är verkligen en stjärna, den hästen. Kärlek i määängder! <3

Jag är nöjd med hästen, nöjd med vädret och nöjd med bilen. Men inte helt nöj med resultatet. LC: 0 fel - det kändes som en riktigt bra runda! LB: 4 fel, nedslag. Jag satte för mycket tryck i henne, så det var bara mitt eget fel till 100%. Känns lite tråkigt när vi hade alla möjligheter, men å andra sidan så är jag supernöjd över Pärla. Hon var pigg, glad och taggad i båda klasserna. Underbart!

Angående bilen då. Den förra jag hade (Casber, den röööda) var ju heeelt slut i röven. Så när jag hade sommardäcken på (pentafälgar + ballongdäck) skavde däcken mot skärmkanterana vid minsta lilla ojämnhet. Men den här bilen är mycket friskare i röven så det har inte skavt, eller ens gått emot, en enda gång! :)

Resten av min dag ser ut som följer: middag, promenad vid hand med Mellonie och sen tare luuuugnt.

14 April 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
bra början fakiskt, helt utan ironi den här gången

Ställe klockan på åtta. Åt frukost och lyssnade lite på MorronZoo. Gick ut och tog en rask promenad och sedan fixade jag alla stallsysslor utom själva ridningen. Rida ska vi göra i eftermiddag/kväll. Efter en dusch så sitter jag nu här och snart händer andra grejer.

Det är sjukt vad lite motion kan göra. Och det är också sjukt att det känns i musklerna, inte träningsvärk, men det känns att de har fått göra annat än att rida. Även att jag tycker jag går mycket, men nejdå, det är annorlunda att gå en rask promenad med ett mål - röra sig framåt.

Något som är förjävla tråkigt är dock att det är så mycket lättare att äta upp sig, än att få bort skiten igen. GAH, störandelikehell.

Annars rullar det väl på. Jag räknar ner till lördag. Det är inte mycket kvar nu! :):) Bara ett ridpass med Pärla innan, för Ida rider ju på fredag. Så vad vi ska göra idag bli väl antingen klättring och rida mycket fram och få tillbaka, eller så skjuter vi på klättringen och sysslar bara med det sistnämnda. Med Mellonie ska jag nog prova en ny skogsväg som jag hittade. Fast jag tror inte den leder någonvart, dessutom så måste vi korsa stora vägen då den så kallade skogsvägen bara är några hundra meter. Men på andra sidan stora vägen, och cykelvägen, så fortsätter den ner i skogen. Dock lär vi väl få vända, men ändå. Något nytt är alltid något nytt.

En sak till; DET ÄR FÖR FAN SOOOOOL UTE! :D:D:D Tyvärr inte den typen av sol som bjuder på sommarvärme, men ändå. Det är ett steg i rätt riktigt och det är garanterat bättre än vad väderprognoserna (på bla mobilen) har visar (= regn, regn, regn). Så WIEE, hoppas det håller i sig resten av dagen. :D

12 April 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
my day

Nu är det nästan vad man kan kalla "torrt" eller nja, "torka upp" ute. När jag red var det regnigt som tusan. Tur man kan ha då...

Men lite småstolt får jag faktiskt lov att vara idag. Träffade Ams på Mc för att tjöta lite och det enda ja g köpte var minimorötter för 12 spänn! och en vatten (konstigt att det heter "en vatten" - det gör det iaf där), men det är ju graaatis. Vad jag satt länge och klurade och övervägde. Var (är!) så jävla hungrig och sugen, men plånboken och den lönnfeta magen ville inte ha något. Så när det var nääära, så gick vi därifrån. Brasomfan.

Det negativa är dock att jag svängde förbi Maxi, och där fick jag med mig både det ena och det andra hem... Suck. Godis, kex, "chips-liknande" grejer och jaa.. Ett par mackor med faktiskt. Och paketmjölk till Emil.

Resten av min dag kommer jag nog slöa framför datorn. Eller något. Det finns en slags beroendekänsla över den...

11 April 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
två bilder

Fotade av: Hanna Martinsson / http://compes.blogg.se/

Alltså, jag är verkligen inget fan av mitt skänkelläge... Ovana så det bara smäller om det. Pärla är kung! :)

10 April 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
spännande dag

Något jag tycker är skitstörande är när hemtelefonen ringer. Åh, jag hatar det verkligen! Men ringer det på min mobil är det ju en helt annan sak. Då vill den som ringde förhoppningsvis något.

Jag har iaf skickat in (dvs lämnat på skatteverket/försäkringskassan i samma byggnad som arbetsförmedlingen är) min lapp om UGA-stöd. Så att de kunde kolla igenom lite snabbt och se så att det var korrekt ifyllt. Man vill ju inte få den tillbakaskickad liksom. Men det var bra och så skickar de den. Så bra, du slapp jag köpa frimärke för 6 spänn! (vad soppan kostar fram och tillbaka till stan hör inte hit, haha, för det är bra mycket mer än 6 riksdaler).

Hästarna gick imorse (eller nja, i förmiddags och runt mitt på dan). Skogen och lite i byn så var de nöjda. :)

10 April 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
ojoj, här har jag glömt skriva

Jag har så mycket i huvudet och är sjukt skrivsugen när jag inte sitter här. Men när man sätter sig här är allt som bortblåst. Så det blir sådana roliga inlägg "det där gjorde jag igår, detta ska jag göra idag och det här gör jag nu". Spännandesomfan, rent ut sagt.

Igår red jag båda. De var båda pigg och glada. Idag var jag med Pay & Jump med min älskade Pärlahäst. Hon gjorde en vacker entré som nästan såg ut som en kullerbytta - BRA där. Aja, på banan gick det bra! Ett stopp på andra hindret i första klassen för det var lite svårt att få en vettig helhet av det hindret då det var byggt konstigt. Det var ett stigsprång där frambommen var väldigt, väldigt låg medan bakbommen var 90, och så var det ju mellanrum med. Så ja, jag förstår om hon hade svårt att se det helt enkelt. Resten gick klockrent men jag ville ändå ge henne ett visst stöd med en del smackande inför vissa hinder. Andra rundan gick jättebra, förutom första hindret som vi kom nära så det trodde jag ramlade, men det låg kvar. Resten var verkligen bra. Vi hade bra flyt, tempo och inget fegande från min sida. Så jag är nöjd! :)

Kameran la av i första starten. Inte ens ett hinder orkade den, suck. Så andra klassen filmades med min mobil. Men det är asdålig kvalité, allt hackar och det är skitlitet. Men bättre än inget iaf :) Jag kan inte föra över det till datorn, så jag slängde upp det på facebook för intresserade, haha.

Mellonie viskade innan att hon inte kände för att rida idag i regnet, haha. Eller inte. Efter fyra timmars stress, högt ljud och huvudvärk nu på eftermiddagen så är det faktiskt jag som viskade till henne att hon får ladda tills imorgon istället. Men nu ska jag ut och ge dem kvällsmat.

9 April 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
och julen varar över påska

jao, det blir ingen ridning idag. Men snart blir det påskmat!

 

Jag håller förresten på att göra en grej. hihi, jag sa ju att jag ska ta min egen jävla chans! :D:D

7 April 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
ibland får man vara lite stolt... och nöjd

Efter frukost (en väligt liten sådan då jag bara fick i mig ett ägg i morse), så gick jag ut och mockade och bytte/hämtade vatten. Sedan red jag Mellonie. Det var halvtaskigt väder med små regndroppar, men sådana som är så jäkla effektiva. Jag red bettlöst idag, det innebär att jag red med grimma. För jag har varken sidepull, hackamore eller något annat bettlöst. Så jag satte  tyglarna i grimman och red. Hur d et gick? Njae, jag skulle ljuga om hon gick grand prix, haha. Hon kutade runt med näsan i vädret och var så nöjd så. :) Jag kunde återigen konstatera att jag inte rider något vidare...

När jag kom tillbaka, skulle precis Ida o co ta ut Pärla och rida henne. När jag plockade av Mellonie grejerna så ringde det. Det var en kille som behövde bakaxeln, och jao, det var väl ganska småakut. Så direkt när jag var klar med att hämta hösilge och Mellonie var färdig för hagen, så var det bara att lägga sig i gruset och skruva bort bakaxeln.

Halva arbetet var ju mer eller mindre redan gjort då bilen redan står på pallbockar utan däck och utan oket vb. Men resten var det bara att göra. Jag hade två timmar på mig och Emil skulle komma senare, men han var upptagen med en annan bil på annat håll. Det högra bakoket satt så in i helvete! När Emil kom hem så skruvade han bort två skruvar (från det där sneda staget), resten gjorde faktsikt jag. Okej, han hjälpte mig att dra ut den från bilen med (och växellådan var redan såld så det hade han ju iofs med lossat, fast sedan innan).

Men förutom det så gjorde jag resten själv. Det kändes faktiskt väldigt bra. De skulle komma och hämta den klockan tre, och de var faktiskt väldigt punktliga. Så nu kommer mina starter på P&Jn kännas gratis. Fan va bra! :)

6 April 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Jag är förtvivlad och förbannad

Hur många gånger har man inte fått höra under sin uppväxt; i skolan, av vuxna och i tidsskrifter bland annat, att man ska vara unik, man ska sticka ut och man ska stå för det man tror på. Punkt.

Men vad hände sen?! När man kallas vuxen så ska man helt plötsligt rätta sig i ledet och vara som alla andra. Att sticka ut är lika med döden. Då behöver man inte ens vara med, synas eller ens ha samma rättigheter som alla andra.

Sedan när är det okej att trampa på någon på grund av utséende?! Vi pratar om VUXNA MÄNNISKOR! Vad hände?!

Jag är trött på att bli så jävla kränkt, nedkörd och trampad på om och om och om igen! Nu får det vara nog! Jag står för det jag har gjort och jag tänker inte rätta mig för att någon påstår att något annat är rätt eller fel.

Det handlar inte om hälsa, det är ingen säkerhetsåtgärd, och det är DEFINITIVT inget som styr kondition eller prestation! Vad är alla så rädda för?! Vad är det som kan hända?!

Ge mig en chans. Eller skit i det. För då tar jag chansen själv och kör mitt eget race.

5 April 2012  | Länk | livet i en kokbok | 1 kommentar
surpriiise!

Lernia ringde igår. De frågade om jag kunde/ville komma in till dem och prata lite. Jadå, sa jag. Jag trodde det gällde deras utbildningar man typ kan välja på angående UGA (AF). Men när jag kom dit så var det ju en intervju! Haha!

Så nu ska jag skicka upp mitt CV på deras hemsida/databas och sedan håller jag tummarna. :)

Utöver det så har jag ridit båda. Hårtsomfaaaan med Pärla - 1 h 40 min utan stigbyglar i högt tempo. Jag var död i kroppen! Orkade inte mer än att skrita mellonie i ca 40 minuter (oplanerat. Men orkade visst inte rida).

Sedan förstörde jag mitt nyttiga nya jag, som jag har byggt upp under säkert en vecka. (Ja, det är sant! Jag har faktiskt inte ätit något onyttigt - mer än typ marmelad och sånt matigt - på säkert en vecka!) Det bästa är att ju mindre sött och skit man äter - desto mindre sugen blir man. Så det är faktiskt en icke-ond cirkel! Men nu, efter detta ridpasset, så var jag så jäävla hungrig och så tyckte jag dessutom jag var värd det, att jag köpte lösgodis. Och så åt jag på McDonalds. Det la sig fint i bilringarna. (y)

 

4 April 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
:):):)

Det har gått bra med båda idag! :) Men jag har upptäckt att det är lite svårt att hålla balansen helt och hela tiden med Mellonie i hagen då vi håller oss på en ganska liten del, för sedan går det neråt och där kan vi ju inte va. Eller jao, på sätt och vis men inte ofta eller mycket. Så ibland tappar jag oss lite. En gång så höll jag på att åka av! HAHA! Efter trekombinationen på 80-höjd (det högsta jag kan ha det på) så försökte jag akta en sten som jag hade missat när jag byggde hindren, så då var jag så koncentrerad på det att när hon drog iväg åt höger, i vänster galopp stod jag typ i vänster stigbygel och balanserade, samtidigt som jag tappade den andra. Då höll jag om henne vilket hon tog som "öka" och så var hon nära att börja latcha runt med. Men det gick ju bra, haha. Även om det inte direkt var bra gjort av mig. :P

Med Pärla hände inte några större eller oplaneraded grejer. Hon löste sin uppgift så bra. :)

3 April 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
min dag

Har varit på medarbetarsamtal idag. Trots att man har slutat skolan slipper man inte utvecklingsamtal, haha. :P Nej, det gick bra och var inga konstigheter.

Snart är det matdags och efter det väntar hästarna. Igår red vi dressyr på ängen och eftersom det har varit uppehåll (och stundvis även till och med sol!) så tänkte jag passa på att hoppa med dem idag. I och med att det är på gräs, så vet man ju inte när man kan göra det nästa gång. :)

Eller hoppa, och hoppa... det är mer vad jag kallar "lyfta på fötterna". Har satt upp en studsserie på stubbhöjd (ca 50 cm) och i slutet/början (beroende på vilket håll man kommer ifrån) ett galoppsprång till ett kryss (som ska bli ett räcke på ca 70 cm när vi har hoppat några gånger.

Det andra vi ska göra är att hoppa en serie med tre räcken som det är ett galoppsprång mellan alla. Först på 50 cm och senare på 80 cm (om underlaget pallar). Vi får se hur det blir.

Först ut är Pärla och jag gissar att hon kommer vara pigg, glad och STAAAARK. Det är hon nästan alltid när vi hoppar i hagen, bushäst<3 Sedan blir det Mellonie och jag hoppas att även hon är på rätt humör för dagens "övningar".


Värme? Ja, tack!

3 April 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Ibland saknar man DÅ

Bara två av mååånga exempel.
(Ams och jag firar 12 år idag 1/4 (igår) btw! :D)

2 April 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
lördag idag, men det känns det inte som

"Jag såg nästan ingenting för snön som vräkte ner, å hela tiden kom det bara mer o mer o mer, ja hela tiden kom det bara mer" -hjalle och heavy. Men så kan man väl säga om dagen. Snö, blåst och kyla. Jobbade några timmar innan och hade väl inte tänkt att rida egentligen för vi aka snart bowla. Men så mötte jag Annika och guzzler när jag åkte hem, och blev då lite sugen på att rida anda, trots tidsbrist. sen såg jag även att. min ena tretornstövel var lagad (utbytt dragkedja), så då ville jag "återinviga" dem. man kan nog säga att jag har slagit rekord; två timmar i stallet varav 35 min ridtur/häst, resten bytt vatten, mockat och fodrat.:) nu bowling!
31 Mars 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Har haft värsta debattattacken med syster

Vi har vägt för och mest nackdelar med att hoppa av skolan. Alla gör ju som de vill men i mina ögon är det helt oacceptabelt att hoppa av skolan, oavsett förutsättningar.

Några vi känner har några söner och en av dem hoppade av skolan under andra året på gymnasiet. Anledningen var att han blev erbjuden/ fick ett jobb. Ja, det var väl iofs en bra anledning jämfört med andra som man hört (skolan är tråkig etc). Men vad händer den dagen han blir av med jobbet? Det vänger ändå ganska kraftigt pga konjunkturerna. Då är det ju inte värt att inte ha något att stå på (på papper).

Så njae. Att hoppa av skolan är inte det klipskaste man kan göra. Sedan är skolan inte den roligaste sysselsättningen men hallå, den är för fan GRATIS! Kom inte och säg att du kan få plugga gratis i framtiden, för det kostar. Sedan att det går att lösa i nödfall, men ändå. Det är lika bra att ha det på papper att man faktiskt har gått ut och helst har slutbetyg.

Skolan är dock väldigt smal vad gäller utbud. Även om det till exempel finns olika program med olika inriktningar så är det i det stora hela ändå likadant. Det är faktiskt tråkigt. De sätter elever med både ambitioner och som har lätt för att plugga och lära, tillsammans med elever som tycker det är tråkigt/svårt i samma klass. De ska göra samma sak på samma tid. Det låter väl vettigt? Nej, inte alls. Men så fungerar det. Det är 2012 men längre än så har inte utvecklingen kommit här.

Då tycker jag faktiskt det är helt okej att muta. För skulle jag ha skitit i skolan och ha blivit mutad, så skulle iaf jag ha försökt fixa det. Jag sa som exempel innan att för min del hade det nog fungerat med hoppträningar. Andra mutar med pengar (en viss summa för G, en annan för VG och en tredje för MVG), och jag vet att det fungerar. Kanske inte på alla, men jag är bergssäker på att det alltid finns något sätt att lösa "problemet" på. Bara man hittar ett sätt. 

Det här är absolut inte riktat till någon, utan det är bara mina åsikter. Mina framtida ungar kommer ALDRIG att få ens sucka "hoppa av skolan". Big no no.

Nu har faktiskt både Emil och ett par kompisar till mig hoppat av skolan och det är ju helt och hållet deras val. (Och dessutom är det ju inget de kan ångra om de skulle vilja.) Jag har inga åsikter om det och låter dem ta både för och nackdelar helt som de vill. Det är absolut inget illa ment/ingen typ av pik.

30 Mars 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
nejmen MELLONIE!

Vilken ponny jag hade idag! Det är nästan som en helt annan häst efter lite ordentlig ridning. Vad i helvete är det jag har hållt på med i alla dessa år?! Aja, idag var hon KUNG. :) Jag är taggadsomfan på att starta med henne med någonstans. Vi får väl avvakta och se hur det blir med den saken.

Tog även en premiärtur med Pärlis. Lugnt och sakta gick det, haha. :)

Resten av dagen har jag fyllt upp med att tvätta lite, och så ska jag städa lite snart (skulle ha gjort det för en timme och typ fyra minuter sedan egentligen). Sedan hamnar jag kanske här igen, eller så blir det TV. Jag har förresten inte ätit något (jätte)onyttigt på två, nej, en och en halv dag! Stoltsomfan. Nästan så man skulle åka och köra godis :] Hehehee...

Hästarna fick middagshösilage ganska sent idag så än behöver jag inte tänka på dem. De får även kvällsmaten senare idag, så ska nog magarna vara i balans. :) Jag är faktiskt ASSUGEN på att rida en ganska lång runda jag hittade i höstas /vintra innan snön. Den tog drygt 2 timmar. Då red jag den iofs med Pärla så med Mellonie tar den kanske 1,5 timme, haha nejdå. :) Men det känns inte så snällt att ge sig ut på en så pass lång tur "redan". Vi får se hur det blir. Ida rider iaf Pärla imorgon så jag har bara Mellonie att motionera. Det blir nog lite runt i byn för att vi dressyrade på ängen igår och red markarbete med inslag av hoppning på ängen idag. Så ut vill hon nog absolut. (Flugebyrundan tre varv om jag känner henne rätt. Hennes favoritväg/runda - lätt!)

Annars då? Jao, det kommer bli några timmars arbetande både imorgon, på lördag och söndag. Jag hoppas att DESSA JÄVLA FLOCKDJUR, människorna, håller sig på behövrigt jävla avstånd, eller njae, men de kan väl i alla fall komma i lagom dos. De kommer för fan ALLTID samtidigt. GAAAH, flockdjur!

Nu - städa. JIPPIE, så kul! Sedan tömma tvättmaskinen, hänga upp skiten, fylla igen, fodra djuren och så tadaaa, ifatt! (btw så låter det väldigt konstigt om maskinen just nu... han centrifugerar så det håller på att gå sönder.)

29 Mars 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
ny dag

Klockan 10 ska jag vara på AF. Det ska vara någon information där av något slag. Jag vet inte hur länge det håller på men hoppas inte det är allt för långdraget.

Hovlagaren kom igår eftermiddag och skar upp Pärlas böld på vänster framhov, i tån. Så idag ska jag kolla så att trycket har släppt dvs att hon går rent och gör hon det så blir det ett mjukt och lugnt ridpass runt byn tror jag. Mellonie ska också ridas.

Det är väl ungefär det som är planerat för dagen. Just nu är inte solen framme, men jag hoppas den kikar fram snart. Det är mycket finare och så blir det varmare.

Oj, jussteja. Jag måste komma ihåg att ställa alarm till fyra-tiden... Hoppas jag kommer ihåg det!

27 Mars 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
rubrik yäyä

Jag har faktiskt börjat min dag med en joggingtur/promenad. Var ute i en halvtimme och det började bra iaf. Men sedan blev jag väldigt slö, haha. Så är väl inte helt nöjd kanske. Men det är en början.

Är sugen på att rida, men det blir inget med det idag. Mellonie har förtjänat en vilodag, då hon dels var duktig igår och dels har hon gått ganska hårt rätt länge. Så hon ska få ta igen sig. Hovslagaren kommer nog i eftermiddag/kväll och skär upp Pärlas böld. Jag är tyvärr inte hemma då... Det stör mig då jag självklart hade velat vara med men jag kan inte göra något åt det.

Så resten av min dag är ganska lugn. Först ska jag göra stallsysslorna och ta av hästarna sina täcken, därefter har jag bara en sak till planerad innan det är dags för deras kvällsmat och täckena ska på igen ikväll. Det är nämligen att jobba några timmar under eftermiddagen/kvällen.

Emil jobbar extra just nu, så jag har bara mig själv att roa. Han slutar strax innan jag åker, så det blir lite omlott idag.

Under påsk är det elmia. Jag har lite blandade åsikter och känslor om det. Jag vill gärna åka dit på kvällen då det brukar var lite livat då. Men jag är inte sugen på att gå in av två anledningar. Den första är att det är pengar jag hellre lägger på annat och den andra är att jag inte klarar av alla nakna äckliga fittor som kvittrar runt och kissar ner sig. BLÄÄÄ!

26 Mars 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Mellonie på ängen

Jag bad min bror att fota mig när jag red Mellonie idag så för en gångs skull har jag (färska) foton. :) Kvalitén är kass och bilderna är suddiga. Jag är/ser för stor ut och ibland går hon inget vidare. Men vi kämpar vidare och hon kändes helt okej. Balans-satsningen vi har gjort har faktiskt gjort skillnad. Men vi har långt kvar. Fler bilder på bloggen: www.jessicawilhelmsson.blogg.se

24 Mars 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
tummen vann

För den blev nämligen ingen joggingtur/rask promenad. Men jag fixade och grejade / rättade till hela gången mellan stallet och hagen idag. Det var jobbigare än man tror faktiskt. Den blir så upptrampad och förstörd jämt, så jag tänkte att jag skulle fixa det (så gott det gick iaf). Den blev jättefin och platt/rak! Tills hästarna hade gått där EN gång. Aja, jag jobbar på det. Fixade den tre gånger och kommer fortsätta med det imorgon.

Fler saker som ska göras imorgon är att rida Mellonie igen. Idag gick hon kalasbra! Vi ska även åka in och hämta ut en ny turbo och fler bilgrejer som Emil har köpt. Han slår på stort! Hans bil har återigen (haha) fått nytt utseénde. (y) Han stal (fast han frågade först) mina röda sprayflaskor som jag köpte till Casber i höstas. Det är ju inte direkt så att jag kommer ha användning av dem då Alf-onz är vit.

Jag måste faktiskt erkänna att jag är liite smått sugen på att göra något med honom. Bilen alltså. Typ tona. Det behövs! Han är verkligen värsta gubbaräsern just nu. Så tona, tvätta och vaxa (kommer JAG inte göra! hoppas jag, haha) och så på med vingen. Och bort med striiiiiipesena med. Och på med pentissarna. Och så borde extralysena tas bort för de är fula (men bra) och så borde grillen bytas ut till en GLT/Turbo-grill. Sedan ska han lackas om - men det lär drööööja. Men sen - då kommer han se ut som ny! :] Grundskicket är faktiskt inte så himla dåligt. Det är lite lacksläpp på hf hjulhus men det är typ allt. Eller jusste, lite på bagageluckan med. Men mer än så är det inte.

Över till de fyrbenta igen. De fick vara utan täcke idag och oooh vad de njöt! :) De var inte särskilt rena när det var dags för kvällsmat och dags för täcke igen. Vi hade en ganska lång mysstund bestående av borstning och fix. Det var härligt :) Kvällssolen låg på och vi njöt nog lika mycket.

Jag har även hittat Pärlas hovböld. Det måste iaf vara en böld - så som hon beter sig (dvs gör inte mycket - förutom hittar på lite dumheter = understimulerad). Dessutom drog hon åt sig hoven+benet när jag tryckte hovkratsen mot utsidan på undersidan av vänster framhov. Så på måndag kommer hovslagaren och lättar på trycket. :)

Mellonie, som rids "som vanligt"/fullt just nu är anmäld till Pay & Jumpen på söndag. Det kommer bli spännande, minst sagt. Det blir, som jag nog nämnt tidigare, små hinder. Men vi måste ju börja någonstans. Hon har ju dessutom inte lastats så mycket på sistone så även det lär bli intressant. Det blir till att inhandla bananer!

22 Mars 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Lääääget

Ja, hur är läget egentligen (såhär runt kvart över ett en onsdagnatt..)?

Jag sitter här, efter en kväll på Mc. Jobbade över en stund med, och då lockade datorn efter lite feeet mat. "En chicken McJunior tack." Haha, jag fick en sådan beställning en gång. Självklart förstod jag ju vad han menade, men det tog en stund innan jag kom på (var tvungen att repetera några gånger i huvudet först) vad som var fel. Ett annat exempel på ett sådant ord är "skallfärm". 

Just nu är RoadHouse Classic på kampanj (eller wtf) och man blir inte lite snurrig efter att ha bytt "oa/ou"-ljudet några gånger. Det blir lite "raaaouudhawse" och "roudhoooose" ibland. Men det är ju stajling, höhö. Tänkte på en sak förrut faktiskt. På vissa ställen (ser det typ ut som att) gör chefen ingenting. Men på McDonalds vill man isf inte vara chef för att "slippa" stressen och kunderna - nejförlåt, jag menar GÄSTERNA. För de (chef, arb.ledare mm) gör precis som vi andra. Fast kanske inte riktigt lika mycket då de även gör pappersarbete.

På tal om kunder/gäster. Det är fel att säga kunder (förutom i DTn = förkortning på driven = Drive Trough [thru:wh] <- min stavning är kung? nej.) för de är gäster. Men gäster? Jag brukar inte ta betalt av mina gäster. "Välkommen på kalas! Det blir mat, tårta och kaffe. 80 kr för maten, 20 för tårtan och 15 för kaffet. Men väljer du allt får du paketpris - bara 100 kr!" Njae, så jag vettifan. De köper ju även en tjänst, så därför heter de gäster.

På tal om Mc-snack. Jag har lärt mig något nytt idag! (Som jag har funderat på, fast inte just nu/idag.) I tyskan till exempel så heter det ju Die, Das eller Der i bestämd form beroende på om det är så kallat feminint, maskulint eller neutralt. Die Tante, Der Hund och Das Auto till exempel. I svenskan har vi n- respektive t-ord; en bil, ett träd. Men jag har aldrig riktigt hört/tagit reda på om något är maskulint eller feminint - men det är det! Ett är feminit och en är manligt. Ett sto, en valack. (Bara för det så sa min inre röst "en tjej" men aja, antingen är tjej maskulint eller också är det återigen ett undantag som bekräftar regeln.)

Sådant tycker iaf jag är både kul och intressant. Jag älskar dialekter och faktan bakom. Så jag kollar till exempel gärna på språkprogram som "Värsta språket" eller det som går nu, vad det nu var... typ dialektresan/-jakten? Har bara sett det en gång men ändå! Vet jag att det ska gå på TVn så kikar jag gärna.

Men tyvärr så är jag jävligt kass på engelska. Ett exempel från högstadiet när jag skulle berätta för mina kära vänner om titanic: "like a pile down to the bottle" HAHA, jajamän, klockrent MVG (eller, njaaa). Jag har även råkat säga (på McDonalds) i brist på annat, när jag inte finner rätt ord: "I came with it". FEL, FEL FEEEL! Hahahah, det där med att böja ord och framför allt hitta rätt ord är inte min starka sida. Så då blir det lite "tager vad man haver" i ordförrådet och mja... det blev inget vidare. Men - GÄSTEN förstod. Allting gott, slutet gott :)

Jag måste alltså lära mig en bättre fras och/eller BÖJNING innan nästa engelskspråkiga gäst kommer... Det kan bli väldigt fel annars. :$

Nu är det sovadaaags. Blir svårt/tråkigt/jobbigt utan min käre Emil som jobbar natt just nu. Aja, jag sover tills jag vaknar. Imorgon väntar stallsysslor, ridning av brunis och förhoppningsvis (beror väl iofs på hur tummen mår ><) en jogging(/rask promenad)tur.

typ tjugo minuer senare säger jag: God mittinatten.
Förresten så kan jag inte räkna! Råkade ta för lång rast för jag räknade fel. BRA där. (y)

22 Mars 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Åh, Pärlis :(

Bli bra nu älskling!

20 Mars 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
det går BRA nu

INTE alls!

Dessutom hinner jag inte rida idag. ÅH! Hatar när jag inte hinner rida, även att jag verkligen har gjort allt och verkligen försökt. Skit med då. Jävla impulsiva skitgrejer som händer ibland. ><

Ska alldeles strax åka till Mcdonalds. Yeeeah. Taggad till tusen. -.-

19 Mars 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
min dag hittils

har bestått av; frukost, duskat, grejat (><) och sedan alla stallsysslor; mockat, hämtat vatten, hösilage och ridit båda. Nu är jag hungrig och ska snart åka in...

Motivationen är PÅ TOPP just nu. Ironi, vad är det?

18 Mars 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
BLÄ

Att man aldrig kan få vara glad och må bra! Det ska alltid komma något i vägen och förstöra. Nu är det värre än någonsin.

Så nära. Så jävla nära var det. Men nejdå. Det blir inget, inget alls. Jävla skit! Lifes a bitch. Så yes, nu är det kaos, skit och bara en jävla massa ELÄNDE. Och jag kan säga så här: nu jävlar har vi att göra! :@ Tidspress som fan med. FUCK THEM.

Min black list blir bara längre och längre. Hatet växer och... nej, inte och. Inte alls.

Dagens fuckingjävlakukskitväder gör det ju inte direkt bättre heller. Fuck life.

 

Bring me my machine bring me gasoline
That is all I need

When I wake up in the morning just to see
another day at work awaits me
But I dont wanna go
No I dont wanna go
Dont you fucking make me go

So bring me more gasolin
So I can fill up my machine
Yaheey
Your boobs are ok
So lord can you hear me what I gotta say

Life is a bitch then you gonna die
Living this way gonna make your moma cry
And when it snow I gotta go
This is what Im living for

Ive got the right to say what ever I want to
They say Im stupid I can scream so fuck you
Ive got my freedom Ive got my bike
Im gonna use till the day I die

scream and burn
Im gonna break my neck in the next turn

So when Im dead
I will be sitting on a mountain and not in my bed

Stand up right now
Were gonna do this right now

Life is a bitch then you gonna die
Living this way gonna make your moma cry
And when it snow I gotta go
This is what Im living for

Life is a bitch
Here we go let it snow
Bring it on bring it on

Ive got this feeling deep inside
If you are ready to go then lets ride

And when Im gone And Im not by your side
Then its time to let you know

Bring the strippers to me
Bring me my jack daniels
And let me fucking be
I hate this life

17 Mars 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
grå torsdag

Jao, vart tog solen vägen?

Vi började med frukost på McDonalds. (Det var första gången jag åt frukost där.) Sedan tog jag faktiskt bilen ut idag. Han började blurra när jag svängde upp på grusvägen. Så det blir garanterat soppatorsk på vägen in. Yippieyaay! :D

Hade väl lite sådär motivationsbrist egentligen innan jag gick ut. Men när man väl kommer ut så börjar det flyta på, och det gjorde det även idag. Dessutom var båda hästarna sådär lagom taggade och det gör det absolut lättare. :)

Red i skogen, galopperade uppför Himlabacken och tog även flugebyrundan innan vi red hem med Pärla. Hon skötte sig jättebra och var mjuk och fin sedan igår. Stannade och pratade lite med grannen, och var totalt ute i 1h 20 minuter.

Mellonie och jag red likadant men utan Himlabacken (med allt vad det innebär). Vi la mycket energi på den lång-låga formen och vi travade ganska mycket. Hon var jättefin och jag är SÅHÄÄÄÄR glad att jag har hittat något som passar oss.  Så man slipper bråka med henne och så liksom. Nu rider jag på bara långa tyglar och hon sköter sig exemplariskt. Det hände bara ett par gånger att hon såg något/reagerade på något och därmed körde upp huvudet och ökade varpå vi hamnade i obalans. En gång strax innan en backe så tänkte hon också ta kommandot. Men annars skötte hon sig prima hela turen.  Det gör en glad! :) Vi var ute i 45-50 minuter.
Vi får se när jag plockar upp henne igen. Det lär nog dröja.

Så som vanligt när motivationen tryter och man överväger att införa en vilodag men rider ändå så gick det ASBRA. Och den känslan man får då, att man minsann tog tag i det och det blev så bra - den är svårslagen. :):)

15 Mars 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Min hästdag

Pärla: Dressyrpass på LP. Det gick faktiskt riktigt bra! Åh, älsakde gamla häst :) Värmde upp på långa tyglar, på spåret och gjorde några halvstora volter. Plockade sedan upp henne, släppte stigbyglarna och red serpentiner, volter, skänkelvikningar och öppnor i skritt och trav. Avslutade med att galoppera på stora mittvolten. Vi var ute i 1 h 15 minuter.


old pic

Mellonie: "Dressyr" på ängen. gav henne långa tylgar och överöste henne med masssssssssa beröm när hon sänkte huvudet och lyfte ryggen. Smart ponny detdär. :) Hon tog några steg sådär, sedan höjde hon huvudet och sedan sänkte det lite. Vi travade i stora fina steg på så kallade "volter" (eller vad det nu föreställde, haha). Sedan påbörjade jag den där westernrörelsen som jag vill lära henne. Men det blev mest full fart, hahahah. (Vad tänkte jag med när jag tänkte introducera det?!)

Aja, när jag återfick kontrollen så tog jag ner henne på jorden igen och lät henne galoppera lite, i balans, på lite större volter. Vi fick även till en RIKTIGT fin ökad trav. OMFG säger jag bara! Sjukt coolt var det. :)

Avslutade där vi började; stora volter på långa tyglar med mål att ponnyheest skulle sänka huvudet och höja ryggen. Gick kalas! (För att vara första gången.)

Jag är nöjd, även att det blev lite blandat vem som bestämde där ett tag. Vi ska absolut fortsätta med lång-tygel-ridningen. Där ser jag potential. (vem vet - vi kanske till och med kan lyckas med något (för en gångs skull)? :D) Det blev ett kort, men effektivt pass på 30 minuter. Lite lagom sådär för henne just nu
.
14 Mars 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
yes

Nu fungerar resten överföringen iaf. För nu använder jag den där dosan. Funderar på om jag ska klippa ihop något innan jag går ut.. eller skjuta på det? Skjuter jag på det lär det inte bli gjort den närmsta tiden (eller ens över huvudet taget kanske?). Vi får se.

Hästarna ska få ta det lugnt idag. Det får bli en promenad vid hand tillsammans idet fina vädret. Det är inte fy sket det inte. :D

Sedan kommer det en man och ska köpa grejer på bilen. Asabra fan! :D Hoppas jag får ihop lite stålar där. Vad ska jag lägga dem på isf..? Är fan sugen på att köpa lite wunderbaums, har nämligen inga på laget, haha. Det måste man ju ha! Det skulle inte sitta helt fel med en glass, eller två, heller?

Förresten såg jag något innan... och jag tror jag ska anmäla Mellonie så småningom. Det gäller ju att börja i tid! :D Men det är en 3-4 veckor kvar, så mycket hinner ju ändras tills dess.

Jahooop, det var väl allt för nu.

13 Mars 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
fört över filmer

Har precis fört över lite filmer från idag. Jag och Pärla hoppade nämligen, och jag satte två kameror (visste inte hur bra batterierna var, så därför tog jag med båda. Men de höll, så då satte jag dem i olika vinklar). Men den nya är skitjobbig! För den vill inte föra över filmerna till datorn och när den väl gör det - när man väl TROR att den gör det - så står det "0 Kb" och så har den inte fört över... ><

Så måste ta med minneskortsdosan för att kunna föra över. Jag kollade dock lite snabbt (mycket snabt) på den sämsta kamerans film och tog ett par stillbilder.

Hoppningen gick iaf okej. Vi luktade på 1m-hinder och oxern skrämde skiten ur mig, haha. Så jag fegade ur ibland och då vägrade Pärla såklart. Men vi kom över ett par gånger och det var ashärligt. Har glömt hur det känns att hoppa "högt". (Ja, 1m är högt för mig.)

90-hindren vi hoppade innan jag höjde tog hon iaf klockrent. Så vi ska försöka hålla självförtroendet uppe till tävlingarna börjar (och såklart genom tävlingarna med).

12 Mars 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Jävlar vad upptagen man kan vara då

De senaste dagarna har tuffat iväg riktigt kvickt. Jag har ridit hästarna och stått några timmar på Mc. Det var allt, ungefär. Mer har inte hänt/har jag inte hunnit.

Igår kom Annika med mor förbi precis när jag hade SKITBRÅTTOM om skulle rida iväg med Mellonie. Så vi stog och tjötade i en halvtimme någonting. Vi bestämde iaf att vi eventuellt skulle kika på Melodifestivalfinalen tsms när jag hade slutat. Det gjorde vi med! Med massa godis. :] Fel låt vann. Loreen satt och vrålade precis likadant som förra året. Jag hade hellre sett Sean Banan vinna (höhö). Inte för att han var med i finalen, men ändå. Jag hade isf hellre till och med sett Danny som segrare eller den där med någon David (hette han väl?), eller wtf. Inte Loreen, ingen ballad och ingen av gubbarna iaf.

Vi kollade iofs inte jätteväl på TVn då vi hade väldigt mycket att berätta, haha. Det är inte nyttigt att ses så sällan?! :O Det var riktigt trevligt och jag uppskattade det något enormt! :):)

Idag då. Alltså, jag som skulle cykla strax efter frukost... Det blev inte riktigt så. Istället fastnade jag med mobilen i näven i en och en halv timme(!), men därefter så trampade jag ut till djuren.

Det är en vackert strålande dag och mitt humör var på topp. Jag planerade för en lite längre runda än vad det har blivit de snaste dagarna pga tidspress och efter stallsysslorna gav vi oss iväg. Första gången i år utan ländtäcke! Det är ett gott tecken... :)

Vi red Hedbrantarundan och sedan fortsatte vi mot Dahleda. Så det blev en bit, men ändå var vi bara ute i dryga timmen. Vi höll ett högt tempo med många och långa trav- och galoppsträckor. (Vilekt iofs förklarar varför det inte tog så lång tid). Hon fick röra sig i friskt tempo och jag försökte rida henne i en vettig form. Sista långa galoppen var UNDERBAR! Hela passet var faktiskt underbart, men just den biten var allra bäst.

Sedan var det Mellonies tur. Jag hade inte bestämt någon särskilt runda, och jag vill inte rida Hedbrantarundan med henne än då man måste rida ca 70 meter längs med Stora Vägen (80-väg, i början på den berömda "Flugebyrakan"). Vi tog helt enkelt dahlseda- och flugebyrundan. Även den tog ganska kort tid då vi red effektivt. Hon var så pigg och glad. :)

Nu ska jag snart trampa in till staden igen. Vi ska handla lite och sedan ska jag göra paj och sallad. Det blir gott.

Just nu ser mina dagar lite lugnare ut. Men det är svårt att veta i förväg då det kan ringa när som helst under dagen (/dygnet..?).

11 Mars 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Min snöööiga (?!) dag

Den har visserligen mer eller mindre precis börjat. Dock har jag hunnit med både en cykeltur, ridit Pärla och fixat stallet. I eftermiddag någongång kommer hovslagaren. Det känns ju sisådär just nu att snösulorna och broddarna ska bort då det SNÖAR för fullt just nu. Torra små försiktiga, men ändå ganska ettriga flingor. (Stavas verkligen ettriga med e?)

Pärla och jag red ett kort dressyrpass på ängen. Allt är fruset och hårt just nu, så ängen passade ganska bra. Jag har redan träningsvärk! I höger lår. Kände redan det under passet, så tror jag spände/sträckte det eller något och sedan "matade jag väl på" när passet fortsatte. Har även en konstig ryggsmärta. Hade svårt att sitta ner ordentligt i traven då det faktiskt gjorde ordentligt ont. Undrar var fan det har kommit ifrån fuxflux? (Kanske skruvandet I ONÖDAN igår?)

Emil har ju bytt motor för tredje och (förhoppningsvis) sista gången nu. Igår hoppade den ista och det verkade lovnade. Förutom att en oljeslang släppte. men ändå. Det är typ bagatell-nivå. Hoppas den är som den ska nu då.

Jag ska greppa tag om cykeln och trampa in till stan igen nu strax. Men egentligen är jag sugen på att sova... Det blir inget med det. Inte än på en helvetes massa timmar.

Godmorgon,
oh, happy springday.

8 Mars 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
när suget tar över...

"Hatar" att hitta en tävling/PnJ el dyl där anmälningstiden inte har utgått som man kan åka på och som jag egentligen inte har råd att åka på... Men som jag ändå börjar överväga; "det är ju nära, och det skulle jag väl kunna ha råd med?" NEEEEJ. Får inte. Måste verkligen intala mig att inte anmäla och åka. Pärla vill, det vet jag, haha, (och jag med!) men det är bättre att åka på "tävlingar" (avd B) som jag faktiskt har rätt att räkna som kval OM vi skulle rida felfritt. PnJs får man inte räkna.

Åh, vad sugen jag blev nu! Men jag måste hålla mig till den 25e, då det är i VRF. För den är faktiskt "planerad" från min sida. När suget sätter in... haha.

Men något jag HATAR på riktigt, är när, SENAST IDAG, man har bestämt något och så blir det inte så. Det hörde av sig en snubbe som ville köpa stötfångaren bak på bilen, och så kunde han hämta den runt klockan ett och BARA då. Så det var dags för mig att gå upp i svinottan och skruva bort den... Sagt och gjort. Fick bort den och spolade av den. En minut senare får jag ett sms: "Det behövs inte, fick tag i en som var närmare". #¤%#¤"%#%&!!!!! Ja, lycka! >< Då var den morgonens sömn förstörd och det arbetet var nerlagt i onödan. BLÄ!

Var på AF-möte idag, och det var information om UGA. Vi får se vart det leder. Men nu ska Becka och Joel låna hästarna och rida en tur i det fina vädret. Mys för dem! (Fast Becka kommer ha fullt upp, moahahaha!) Jag ska med ut för att se så det blir rätt med all utrustning och sådär, sedan åker jag väl in. Om några timmar ska jag bogsera Emils bil till ett bättre ställe att skruva på så ska de byta motor IGEN. Hoppas verkligen att de får igång den och att den går sedan. Det har varit så in i helvetes massa problem med den förra. Det är nästan så det är värt att åka till fd ägaren och klå upp honom. >< De hade till exempel täppt igen vattenkanalerna i blocket med sand... Vilka kukhuvuden det finns!

Dags att släppa allt hat, gå ut och pussa på hästarna och få lite sol och glädje på sig. Det är för fan vååår! (och i eftermiddag ska det visst bli molningt, så det gäller att passa på)

7 Mars 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
GRATTIS SYSTER!

Min syster fyller 22 år idag. Skönt att vädret är på topp! :)

Jag red Pärla innan. Det gick sådär, men vi har haft sämre dagar (och bättre). Sedan red jag Mellonie och jag säger då bara det OHMYGOD!!!! Har nog aldrig suttit på en hetare häst! Där hade jag att göra! Underbart var det iofs, men hon missade en liten detalj - hon är under IGÅNGSÄTTNING! Vårkänslorna rann visst över idag, haha. (Står mer utförligt på bloggen -> www.jessicawilhelmsson.blogg.se)

Förutom hästarna, så kom det två tjejer från Jönköping idag och hämtade motorn och växellådan. Det är fan så mycket bättre att göra affär med tjejer/kvinnor för bestämmer man något så jävlar blir det så med! Inte om med en hel del av de andra - det rinner ut i sanden.

Nu ska jag snart åka in (ja, jag åker idag. Cyklar ikväll ist) och hoppa in på banken. Tänkte sätta in stålar där, men vi får väl se vad de säger. Har ju hört att de ska sluta med kontanter? Jag vettifan. Det lär jag märka.

Men först ska jag ändra annonsen på blocket.

5 Mars 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Oh, happy daay!

Red, hör och häpna, med mor idag!! Hon har ägt Pärla i snart fem år, och har väl ridit (åkt) på henne ungefär lika många gånger, hahaha! :P

Vi var ute i drygt en timme och red dahlsedarundan och i skogen. Mysigt som tusan var det. Dessutom blev Mellonie eld och lågor efter en stund. Oh, vad jag ÄLSKAR när det nästan rinner över av lycklig energi för dem. Kärlek på det! :)

Snart ska jag köra in mammas golf (hyfsat ny -08) och så ska jag se om Emil har vaknat än. Han har jobbat natt och bråkat med sin bil så han var inte hemma förrän efter åtta i morse.

Senare ska vi på kaaalaaaas! :D Haha, det kommer bli gott. ;)

Det enda jag kan klaga på just nu är faktiskt min motion utöver hästarna. Är sugen... Och när jag väl är sugen så är jag så illa tvungen att ta bilen. (Mor ska cykla in och behöver få in bilen, så därför kommer jag ta den). Men jag funderar på att ta en joggingtur eller något senare. Dock vet jag inte om den verkligen kommer bli av eftersom vi har lite planerat under resten av dagen+kvällen.

Aja, vi får ju se. (Det är väl ändå tanken som räknas?) Dessutom har ju redan hästarna fått komma ut så egentligen kan jag ha "inte-jättedåligt" samvete iaf. :)

3 Mars 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Vår, det är vååår!

Jag började dagen med fin frukost sådär vid halv sju-tiden. Emil kom hem med mackor från Ritz. Mums! Därefter somnade jag om, och så hade jag en lååång sovmorgon (förutom att jag blev störd några gånger med jämna mellanrum av sms och att det ringde). När jag vaknade och kännde mig utsövd så halvla jag mig i soffan med telefonen i näven och någon serie på TVn på lägsta volym. Där blev jag liggandes i några timmar.
Sedan tog jag mig frukost, och en liten stund senare vaknade Emil. Nästan direkt så ringde det så då var ju han "färdigsoven" med. En stund efter det cyklade jag ut till gården.

Där tömde jag resten av bädden och det är så skönt att ha det gjort! Dessutom är ju det också ett vårtecken. På tal om vårtecken så såg jag en liten, liten ensam snödroppe i hästarnas hage igår. Nu är den nya årstiden nära! (Hoppas jag.)

Efter tömning och mockning så bytte jag vattnet och sedan hämtade jag hästarna. Ett par minuter senare märker jag att jag har tappat telefonen! Paniik! Så jag kikade lite runt om kring och kutade sedan in och bad Becka följa med och leta + ringa till den. Den låg OSKADD (tack och lov!) på vägen.

Sedan red jag Pärla. Vi red runt lite i byn och det var inget vidare bra pass rent ridmässigt, men hon fick ju i alla fall komma ut och röra på sig.
Mellonie fick skritta runt flugebyrundan med två korta, korta inslag av trav.

Nu ska jag snart ratta cykeln igen och tuffa in till lägenheten. Magen kurrar. Det är visst inte bra att bara äta en gång om dagen när man motionerar och arbetar för fullt. Timmarna har verkligen bara sprungit iväg idag.

Imorgon ska jag bara rida Pärla och senare på kvällen ska vi på KALAS! :D

2 Mars 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
vädret är på topp!

Igår började jag dagen på ett trevligt sätt; med en cykeltur till hästarna. Efter de dagliga sysslorna red jag pärla. Tanken var egentligen att klättra, men när vi red förbi våra skogshinder blev jag så sugen på att hoppa att jag kvickt ändrade planerna. Efter lite omplacering/ombyggnad och uppvärmning började vi hoppa den "nya" serien. Den bestod av: miniräcke (på stubbhöjd dvs 40-50 cm), två galoppsprång, miniräcke, ett galoppsprång, räcke (90 cm), ett galoppsprång, miniräcke, ett galoppsprång, räcke (1 m). Det flöt på bra ibland men ibland gjorde jag någon miss. Jag tycker faktiskt att jag fick arbeta ganska mycket över lag i själva serien. Pärla var duktig och tyckte det var kul. Jag satte faktiskt mobilen på en svajig, lite högre stubbe och filmade lite. Idag blir det åter en cykltur och utöver de dagliga sysslorna ska jag rida båda. Mellonie skrittas bara, såklart.
2 Mars 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
sista februari, skottdagen

Jag sitter här och blinkar och blinkar. Hamnade av en slump på en tjejs blogg. Har aldrig hört talas om varken henne eller bloggen innan, men sitter nu och plöjer igenom den. Den är så sorglig. Det är så hemskt att läsa. Hon har förlorat sin mor, sin far och sin syster - och hon har inte slutat skolan än. Eftersom jag precis har börjat läsa vet jag inte alls mycket om henne, eller ens hennes ålder. Men jag har förstått att hon inte har det lätt.

Hennes far var alkoholist och till slut gav hjärtat upp och han dog i sin lägenhet. Hennes syster åkte med en kompis, det var halt ute och de kom över på fel sida och då körde en annan bil in i dem så de dog omedelbart. Hennes mor dog i februari, alltså för ett år sedan, i cancer.

Hon skriver att det var hemskt att se sin mor ligga där, och bara se cancern ta död på kroppen. Hon beskriver hur hemskt det var att se alla olika slangar och sladdar in i, och runt, kroppen. Hon har även ett och annat foto med en hemsk bildtext.

Jag tycker det är så jobbigt, men jag kan inte sluta läsa. Hon skriver att hon är stark. Men hur stark ska man egentligen tvingas vara?

Sedan kan jag inte annat än känna igen mig. Det var snart ett år sedan. En dag i april ramlade min egen mor ihop på jobbet. Hon fick åka ambulans till Eksjö, men sedan till Linköping. Hon behövde opereras akut då hon hade fått en blödning/sprucket blodkärl i hjärnan. Det var en hemsk tid... Men det slutade bra. Men som jag sa, jag känner igen mig i den tjejens historia. Även om min är långt ifrån lika jobbig som hennes. Men just det där att behöva se sin mor ligga, näst intill livlös, på en brits i ett svalt vitt rum. Det droppar tyst, men det låter så högt att det gör ont i öronen eftersom resten är så tyst. Jag mådde illa. Klarade knappt av det. Det var hemskt. Så jag kan inte annat än att tycka så fruktansvärt synd om den tjejen. Hoppas verkligen hon kan finna någon lycka i livet och att hon har andra, både vuxna och jämngamla, som verkligen finns där för henne och kan ge henne den trygghet och uppmuntran som en förälder borde göra.

http://juliahofsweden.blogg.se/

Över till något annat, som är bra mycket roligare; nämligen mina älskade djur. Longerade Mellonie och vad har hänt sedan sist? Någon har tydligen legat i hårdträning mentalt inför detta korta longerpasset. Hon gjorde det så himla bra! Visst, hon var lite pigg i början och studsade runt en massa, men sedan så travade hon så himla bra. Vilade på steget, sökte sig framåt-nedåt, balaserade och var bara så kul att arbeta med! Underbara lilla ponny! Vi höll på i 20-25 minuter inkl. en kort skritt på gårdsplanen före och efter själva longeringen.

Pärla skulle få arbeta dressyr idag. Men det var fortfarande mjukt (vilket inte direkt förvånade mig) så vi dressyrade runt i byn. Även hon var riktigt trevlig idag. Jag har bara problem med mina händer, annars är jag nöjd. Tycker jag red helt okej och min sits var även den rätt bra - även i galoppen. Vi fick verkligen till galoppen idag! I både höger och vänster. Kortade henne en del i traven och bytte lite mellan olika tempon, samt flyttade henne i skänkelvikningar på vägen med. Fin häst! :)

Några timmar idag så var jag alltså mattant på en förskola. Det gick bra. Det jag gjorde mest var att diska, men la även upp maten och salladen på fat. Imorgon på eftermiddagen till kvällen blir det några timmars arbete på mcdonalds för min del. Hästarna tar jag på förmiddagen någon gång.

29 Februari 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Jobbelijobb

Det ringde 07.26 och jag svarade såklart (det gör jag iofs alltid, men jag vet att det är jobb på gång när det ringer den tiden). För dagen var det engelskalärare på högstadiet! Hm, jag blev lite osäker. Förklarade att engelska inte direkt är mitt lättaste ämne, hahaha. Det är ganska långt ifrån mitt lättaste ämne, faktiskt. Men hon kollade igenom planeringen och den verkade faktiskt ganska självständig plus att fackelbärarna skulle komma de två sista lektionerna och skulle hålla i lektionen (med lekar och så). Så jag ställde och så var det bara att snabba på.

Några minuter innan avsatt tid (08.10) var jag på plats. Det hade förresten blivit fel, så min bil var inte försäkrad fick jag veta igår, kändes ju bra att behöva idiotköra med en oförsäkrad bil med. Jao, MVG på det.

Eleverna var iaf lite värre än mellanstadieelever, helt klart. Lektionerna blev väl lite sisådär, haha, men de verkade inte missnöjda. Jag lärde dem det enda jag vet - alltså häst och volvo. Intressant och spännande. Dessutom var, framför allt, en nia väldigt intresserad av att få höra hur det är på gymnasiet. Om det är svårt, mycket läxor/prov osv. Så då gick jag igenom det med dem med. Lika bra att svara på frågor de har, då det troligtvis är jag (av lärarna där) som har färskast information.

Men jag kan ju ärligt talat säga att det var rätt skönt när fackelbärarna tog över. Dessutom pratade ju de faktiskt engelska med, haha. Alla utom en kom från Kanada, den sista tjejen var från Tyskland. Så det var bara att gräva fram några ord för att komunicera lite. (Ojoj, kom precis att tänka på hur det hade blivit om jag hade åkt på och vara mattelärare?! Det hade blivit intressant, haha.)

Imorgon ska jag vara mattant (ENSAM!!! shiit) på ett annat ställe. Det kommer också bli spännande, men med en lapp så kommer jag nog klara det prickfritt (haha?). Aja, utmaningar är ju kul så det är bara att köra på.

I övermorgon har jag ett pass på Mc planerat och sedan har jag jobbat 7 dagar på raken. Dock är det olika tider och många gånger är det inte så jättemånga timmar, så det känns faktiskt inte jätteväl. Jag hinner ju med det viktigaste (hästarna, alltså) utan problem. Så då kan jag inte säga annat än att det har fungerat. Men ärligt talat tar jag gärna emot en vilodag efter den jobbveckan. :P

Det är väl ungefär vad som har hänt idag. Självklart har jag ridit Pärlatant med. Hon var pigg, glad, stark och svårbromsad. ;) Vi red med sällskap för en gångs skull, så det var mycket trevligt.

28 Februari 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Jag är upptagen

och har bevisligen bättre saker för mig än att sitta här och spyyyy. Eller så har jag, precis som alla andra -dödödö- skaffat FACEBOOK. Det är ju antingen det eller ett liv, alltså.

Jag jobbade ju idag dåva. I en femma. De var snälla och det gick så bra. Jag talade om att tjejerna (de var tre stycken!) FÅR vråla, härja, tjata, fnissa, prata och leva PRECIS lika mycket som killarna - när killarna gör det. Varför ska inte tjejerna få göra det när killarna gör det, när alla ändå är där av samma anledning? De höll med. Jag vill bara tillägga att när jag håller lektion är det knäpptyst - och jag menar det. De satt som ljus! Så kul det är då :) De var verkligen skitduktiga. Men jag menar att OM killarna ska leva jävlar så FÅR tjejerna med det. Det är ingen som säger något annat.

En kille bråkade lite i matkön och jag med råkade säga: "accepterar inte du mig som din ledare?" "jooo... *skötte sig exemplariskt*" Det var lite småkul, för antagligen hittade jag väl exakt rätt fras för just den killen.

Förutom att ha jobbat några timmar idag så har jag även frusit häcken av mig där ute i stormen, typ. Tömde halva bädden igår och tog ytterligare en del idag. Då om något känns det som att sommaren är där någostans, om fortfarande ganska långt borta.

Red Pärla (yes, fredag. Men Ida ramlade av i måndags och bröt lillfingerbenet, så det blir ingen ridning på ett par veckor) lugnt och på halvlånga till långa tylgar. Det behövdes. Imorgon lyfter vi på fötterna. :)

Imorgon ska jag dessutom jobba igen. Men jag vet inte vad jag tänkte med när jag bokade ett pass på kvällen/natten och HELG dessutom! Shit, jag kommer dö! Snacka om att ha att göra liksom... Som om det inte skulle räcka där så är det mitt längsta pass hittils med. Shiiieeet. Så blir till att hålla mig vaken en stund ikväll så jag sover lite längre i morgon och alltså orkar hålla igång till småtimmarna (nja, men ändå) imorgon natt.

Förresten ska jag på kalas imån! Wie! När det väl är något som händer och något som man ser fram emot/vill vara med på så är det jobb samtidigt. Haha, typiskt! Men jag kan vara med en och en halv timme någonting iaf. Kulkul! :)

Pärlis får stå för bilden. Div II Bratteborg, 2009 (tror jag).

24 Februari 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Mellonie på g?

Igår var det en sån härlig hästdag! Var ute på en kort körtur i ca 40 minuter med Mellonie och hon kändes så fräsch. Red Pärla två varv runt dahlseda och även hon gick bra :) Idag tog vi en ridtur i skogen, då vägen mestadels bestod av is och vatten. Hon gick helt okej. Det var nästan bara trav som gällde och jag red mkt utan stigbyglar. Imorgon ska jag motionera båda igen, antingen promenad vid hand eller körtur med Mellonie. Ridningen med pärla. Ang. Jobb: så har jag jobbat i fem dagar nu, några timmar per gång. Så jag hoppas jag har råd med någon tävling i april sen :)
22 Februari 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Dagens roande innehåll

Började med att, efter morgonrutinerna, åka ut och skruva bort grejer från bilen. Det skulle nämligen komma en och köpa dem, men han kunde inte komma den tiden sen. Han har förresten inte hört av sig än när han kommer (vilket kan bero på att min mobil är död, haha) men vi får väl se hur / när och OM det ens blir något.

Sedan så svängde vi förbi min mor och åt lite, tillsammans med ett urval av släktingar (några hade lämnat återbud, därav vårt "nödbesök" för att äta mat, haha). Men det la sig fint i magen. :)

Efter det så skjutsade jag Emil till jobbet och så svängde jag förbi ridhuset en snabbis för att se några starter. (Missade såklart ponnyerna idag med, så fick se lite storhästar ist. Vilket iofs inte är helt fel.)

Vidare ut till gården för motionering av Pärla. Efter den ridturen tog jag även en promenad vid hand (i RASK takt - shit vad den ponnyn kan trampa på! Träningsvärk i mina ben imorgon ja, haha) med Mellonie. Vi var ute i 45 minuter och snön damp ner i ett rasande tempo.

Nu har jag parkerat här en snabbis för att snart dra mig in till lägenheten (av ovanstående anledning - nämligen telefonen som måste laddas). Jag vet ju inte om han har hört av sig annars.

Det är illa att det ska dra så mycket ström att nörda Wordfeud stup i kvarten, haha, varvat med musikspelning och sms/mail-svarande. Uppfinn snålare telefoner och bättre batterier! (Det är nog på g, antar jag).

En sak till, sedan drar jag. De ringde innan så imorgon är det arbetsdags! Det luktar tävling..! Hihi, kanske har råd att fortsätta försöka kvala SM ändå. :)

19 Februari 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Så länge fick det vara pengar på kontot

För i morse (eller nja, förmiddags) så handlade vi och nu ekar det igen. Men jävlar vad fullt det blev! Vi lyxade till och med till det med frukt av olika slag.

Till frukost blev det tacos, haha. Det var garanterat första gången jag åt tacos till frukost, men nu har man provat det med (y). Som efterrätt blev det semla. Finfint. :) (Men börjar känna att jag har förätit mig på dem, så jag får nog ta det lugnt framöver.)

Dagen hade en ridtur planerad men det blev andra planer där inte ridning ingår. Däremot ska jag såklart ut och fixa och dona hos hästarna i alla fall. Så de är nöjda och glada (trots det här jävla skitpissäckelvädret!!!)

Mor fyller idag, så senare ska jag dit och tjocka mig lite. (Hoppas på mycket sötsaker alltså, haha!)

Dagen har hittils annars bestått av att skruva bort bromsoket vb då det är en kille som ska hämta det ikväll. Jävlar vad det satt! Och vad kallt, blåsigt och blött det var! Fan för höga höjder ibland... Och så kollade jag på tävlingarna i ridhuset en stund, men hann bara se det som var minst intressant. Hade hoppats på att få se någon av ponnyernas klasser (som är roligast att se på) men missade det. Hoppas på att få se några ponnystarter imorgon.

Nej, nu säger klockan att det är dags att gå ut och mocka, byta vatten och hämta hösilage, så jag slipper stressa. HEJ.

18 Februari 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Jag är lite glad!

för jag har plus på kontot, jag har plus på kontot, jag har plus på kontot! :D Yeeah, happy day! -> Det luktar skärpmat, hahaha!

Vi var i Värnamo igår som sagt, och sålde sänkningssatsen. (Varför ska alla vara intresserade av det man själv vill ha kvar?! ><) och idag fick jag tillbaka skatten på en dryg femhundring så yeees, jag är riiiiik! Efter att jag fyllde på mobilen så har jag nu tresiffrigt belopp och det är sjukt att det känns som att vara rik. Jag kan göra vad jag vill, typ. Haha, nejdå, men jag kommer knappt ihåg hur det kändes att ha pengar. Det är underbaart! :D

Imorgon kommer det en och hämtar växellådan med, så då växer min pengahög ytterligare. Fan, jag har ju till och med råd att handla köttfärs - lyx! Trots pantning av flaskor/burkar och rabattkuponger så sa plånboken nej till den där köttfärsen sist, men nu jävlar ska den bli min! (om jag inte råkar köpa för mycket skitmat före (a) *stå emot, stå emot, stå emot*

En annan sak som är lite underlig. Jag jobbar ju på McDonalds till viss del, och då borde man ju bli äcklad och tröttna på maten. (Jag har dock inte varit där så mycket än) men för mig är det tvärtom! Jag går där och är sååå jääävla sugen! Illa, illa :P

Ikväll har jag faktiskt ett pass, annars är nästa i slutet på nästa vecka. Men jag har beslutsångerst - har ju ett annat jobb att "välja" mellan... Tror jag nämnde det sist.

17 Februari 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
snabbcheck

Här händer det grejer! Det blir troligtvis en tur till Värnamo senare för att möta en kille som ska byta lite pengar mot vissa av mina bildelar.

Nyss fick jag veta att vi är anklagade för stöld på vår egen gata. Javisst, det är ju det vi håller på med >< Det är ju inte så att VI har fått saker stulna, och att vi regelbundet får våra saker vandaliserade. Nejdå, det är nog vi som gör det... Åh, så jobbigt. Håller iaf på med att luska reda på information osv för att bevisa vår oskuld. Yes, lite Veronica Mars-style.

Jag red nyss Pärlatant. Vi red ner till byn, upp till himlabacken, galopperade uppför den, red bort och vände, skittade ner och tog dahlsedarundan hem. Lyckad tur! 1h 10 min och svettig häst. Nöjd. :]

Om en stund ska jag hämta min kära Emil så ska vi skruva bort lite bröte från bilen som vi ska ha med till Värnamo.

Jag bokade btw ett till pass nyss. Kul, eller impulsivt och dumt gjort? Fredagskväll halv nio till två... Haha, vi får se. :)

Nästa pass är förresten imorgon, fyra timmar på kvällen. Give me money! Har även ett annat jobb på g. Får se vad som händer. Det som ger mig stålar, mycket och fort, blir det nog. *desperaaaat* 

16 Februari 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
länge sedan sist

Oj här var det dött. Vad har hänt sedan sist? Jag har ridit pärla och vi har dressyrat på ängen, hoppat studsserien på oljetorpsvägen och ridit Hedbrantarundan. Underbar Pärlahäst :) jag har faktiskt jobbat tre timmar idag. Denna gång på mc, och det blir ytterligare ett pass på onsdag. :) en annan sak som "hänt" är att jag och emil har skaffat facebook. vi har kommit fram till att vi missar mycket pga att vi inte var med men nu, som sagt, är vi uppdaterade, haha.
13 Februari 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
fredag idag

Eftersom Emil ska jobba natt sen så sov han länge. Jag slog ihjäl tiden genom att läsa bloggar och kolla på hästannonser genom telefonen. När jag inte kom på mer att titta på så började jag kika på ponnyakuten. Jag har inte sett något avsnitt från den här säsongen (inte särskilt många från den förra heller visserligen) än. I alla fall så stod det att det kunde förekomma viss trafikavgift (eller wtf) innan man började kolla. Men jag tänkte att det nog inte var så farligt... Två avsnitt senare hade jag 33 spänn kvar! Haha, oj xD så det hade kostat någonstans +/- hundra riksdaler. Hoppsan. Det går ju inte direkt att göra något åt det nu så skit samma. Efter frukosten så åkte vi ut till gården och började strippa bilen. Jävlar vad tomt det blev! Det mesta inuti bilen är borta förutom instrumentbrädan och bältena bak. Så vet du någon som behöver något är det bara att hojta. Pärla blev motionerad av ida medan jag (och Emil) mockade, hämtade vatten och hösilage. Nu har jag precis gjort en kladdkaka!(!!)
10 Februari 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
kaputt bil

Idag bar jag vattenhinkarna för första gången sedan smällen. FAN var det var jobbigt! Stramade i hela muskeln och nja, det gör jag inte igen på några dagar. De andra dagarna knuffade jag sparken framför mig med en hink i taget. Så fort det kom emot en sten så tvärnit *skvimp-skvätt*. Lagom roande. Jag tror det tog närmre en timme att frakta vattnet så första gången. Men det gick bättre med den än med vagnen, för då om något skvimpar det ut.

Vi har tömt bilen på bensin idag, och hällde över det i den vite. För så är det. Jag har ny bil. SÅ GÅR DET NÄR MAN SMÄLLER! :( FAAAN. Kaputt är han nu :( Behöver någon delar så har jag. Allt finns utom det som sitter fram... helvete.


Ledsen bil :( Fan, förlåt... Den nya gamla bilen står bredvid. Den har ingen stripes på bakdörrarna! Störande. Ska det vara stripes kan det ju vara på hela iaf -.- (Troligsvis bytta bakdörrar) Uttalas btw "striiiipes" inte "strajps".

Imorgon ska vi väl skruva bort massa på den. Medan jag rider. Asbra, tänkte jag. Men sen kom jag på att det är fredag imorgon så ida ska rida. Skit med, haha, då måste jag ju hjälpa till (och frysa)! Undra vad jag ska hitta på då för att slippa...? Haha, nejdå. Jag får väl offra mig.

Jag mms:ade hovslagaren med. Det lät som att det var något posivit. OOOOHHH, jag hoppas verkligen det! Det är troligen en hovböld som tränger genom hovväggen, och det kan alltså vara det som är boven i den här historien.

9 Februari 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Dont even ask

Helosan is the shit, just nu.

Mina händer dör i den här kylan. Torra hud + kall och torr vinter = ajaj. Så jao, helosan får de väl knarka just nu. Klabbigt och jävligt.

Har jobbat idag, i en 2-3a i Korsberga. Brabra.

Red Pärla en timme; skogen och dahlseda hemåt. Tömkörde Mellonie i totalt 20 minuter till, från och på ängen. Hon ville inte..? Ska mms:a hovslagaren för jag hittade en sak. HELVETE?

Yeah. Happy jävla me. Så känns det.

Men en sak till. Mc ringde igår. Så på måndag är det all jävla in som gäller!

 

JAG TÄNKER DÅ INTE GE MIG UTAN STID,
KOM IHÅG DET, MOR.

8 Februari 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
TILL SALU / UTLÅNAS

Fjordsto -90. New Foreststo -02.
7 Februari 2012  | Länk | livet i en kokbok | 1 kommentar
Premium choklad

Vi fick en chokladkaka som gåva av maxi innan. Man får ju olika varor som gåvor då och då om man har ica-kort. Nu fick vi alltså premiumchoklad. Jag säger då bara fy fan vad äcklig! Emil sa: "det är ju sånt man har i bullar för att göra dem bruna, vad heter det nu igen..? Kakao! Den är gjord på kakao." Ja, smart älskling :) men bullar? Haha :p Aja, besviken blev jag helt klart...
6 Februari 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Ding-e-ding-e-ding-ding-ding, här glider kingen in

Emil och Felix var så sega så jag fastnade och hann se hela melodifestivalen igår. Gissa vilken låt jag fastnade för, höhöhöhööö. Gillar ofc även att Dead by April gick vidare till final. Bra musik, dock var det väl inte den bästa låten de gjort men ändå.

Med lite Ronny och Ragge började de kvällen (vid typ halv tolv, nej då, lite tidigarew var det nog allt, men sent!) och så drog vi ut strax efter ett. Gött med Svensk Istid och Volvobil utan (volvo)värme. Jag har ALDRIG frusit så mycket som jag gjorde igår natt / i morse!

Vi tog några varv och sådär. Sen så vevade några så vi körde dem till Eskjö sådär vid två. Varmt och göööött. Not. Överlast så det bara small om det var det med. Fyfan vad snuskigt det är att köra med det alltså. Fick tänka att jag körde med transport så gick det bra. Halt väglag och bilen drog åt höger, men som sagt. Det fungerade, som tur var.

Efter Eksjö så drog vi till Ekekull, via småvägar. Tog lååång tid. Haha en gång hade jag sån jävla tur! Vägen svängde snävt och jag missade det (var i ett samhälle, typ Värne kanske?) och bredvid var det en avfart/parkering så jag ba: "äsch jag gör såhär istället, haha" För hann inte svänga. Så körde ner på den och backade och körde vidare. (y) Tur det inte var i skogen med dike. Fast då hade jag förstås varit mer uppmärksam. (Det var en kulle på vänster sida, så det var därför jag inte riktigt planerade.)

När vi väl kom till Ekekull så skulle vi byta bil. Emils stod där och väntade - kall och frusen! Det var bara till att skrapa rutorna och starta bilen. Eller först skulle vi skjuta fram sätet - trodde vi! Fan, det gick ju inte! Och så har han ett sånt där värdelöst rallysäte med, så man sitter nere på golvet. Jag som inte ser ut i vanliga säten ens... Så för att jag ens skulle kunna peta på pedalerna med tårna så fick vi sätta ett nackstöd i svanken. Fyfan... Vi kom en liten bit, och jag såg iiingentiing! Fick sitta som en gammal tant och kika under vindrutetorkaren. Sen frös det på igen så fick vi skrapa rutan igen. >< Dessutom hade inte emil någon sån (yes, otroligt smart, såhär vintertid och allt. Han skrapade med Felix första gången) så jag fick ta en skiva och dra över rutan. Så kunde vi rulla igen - saaakta. För jag nådde ju knappt pedalerna...

Efter Skede så började man iaf kunna se linjerna påvägen, wohoo! Nej, men fyfan. När bilen väl börjar bli varm - ja då är det såklart täppt i systemet (fruset) någonstans så motorn inte blir kyld = värmen stiger och bilen blir skiitvarm+ kokar. Så när vi kom till Rösa, och den lilla, lilla backen (inte så liten, alltså) så beter sig bilen som det är soppatorsk. Jag trodde aldrig vi skulle ta oss uppför backen, men det gjorde vi. Sen slutade han driva, men sen gjorde den det igen, sen slutade den osv. Så höll det på hela vägen. När han slutade driva fick jag växla ner och vänta typ. Det gick väl i 60 typ på trean. Vi kom iaf fram och fy helvete vad vi frös! Var ju bara att kuta in i lägenheten, skicka av kläderna och in i duschen (vid halv fyra).

Jag har som sagt ALDRIG frusit så mycket. Stod och hoppade för det började såklart bränna jävlar i duschen. Stod väl där en halvtimme innan blodet flöt runt obehindret igen, haha. Nej fan. Vi skulle haft min bil ståendes i Ekekull. Där finns både värme, framskjutet säte och isskrapa.

Intressant kväll/natt/morgon, yees. Vi vaknade vid ett- halv två idag = hela dagen förstörd. Så det enda jag har gjort idag är hästarna och nu sitter jag här. Snart ska vi väl sova igen, för imorgon ska Emil jobba förmiddag och jag ska upp och gå förbi FI. Men där blir jag inte långvarig, för de ska gymma. PALLA, säger då bara det. Slösa på energi >< Ska ju ändå ut till hästapållarna och svettas. Där gör man ju dessutom nytta med energin. Så hell no, gymmet blir det INTE. Det hade det självklart blivit om jag var sugen / inte hade någon hobby. Men som det är nu. Idiotidé.

Förresten; innan när jag var ute hos hästarna så nynnande/sjöng jag
"Ding-e-ding-e-ding-ding-ding, här glider kingen in,
ding-e-ding-e-ding-ding-ding, här, glid-er king-en in" HELA tiden. Hahaha, jävla trallvänlig melodi alltså. xD Pärla kunde den nog också efter de timmarna. Hon var för övrigt BÄST ikväll (också ;) maha). Mer på bloggen om det.

Fan nu blev det sådär långt igen. Så blir det
när det inte finns något vettigare att göra, höhö.
Schao.

En sak till! I förrgår så erkände Marielle en sak.
"Jag har aldrig kört bakhjulksdrivet"
"VA?! Då har du missat något!"
"Jag har faktiskt aldrig kört Volvo"
"Då har du veeerkligen missat något!"

Fan, hur kan man inte ha kört volvo, hähä. Det står ju till och med på den obligatoriska listan över saker att göra innan man dör ju! ;)

5 Februari 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Yes.

Mjorå, vi var ute lite igår. Men snutarna var jävligt kåta. Fick sticka två gånger! Det förstörde kvällen ganska ordentligt... Efter en stund (där kvällen lika gärna kunda ha varit slut, enligt mig) så drog vi till lägenheten och kikade på Ronny och Ragge till klockan fyra. Så sent blev det, alltså.

Ikväll ska jag nog köra Felix bil medan han och Emil tar sig lite. Där trivs jag bättre - bakom ratten alltså.

Jag har skrivit några tidsinställda och så på blogg.se:n.
Så jao, där finns alltså allt godis.

 

WWW.JESSICAWILHELMSSON.BLOGG.SE

 

4 Februari 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Dagen lite snabbt

Vi sov tills vi vaknade, eller jag sov tills jag fick ett sms. Det gällde Ida som var sjuk, så jag fick den stora äran att rida min tant idag med. :)

Vi var även ute i ekenäs en sväng och fikade, samt kollade istjockleken på sjön = för tunn.

Runt tre, tror jag det var, så åkte (<-) jag ut till mina djur. Idag har jag hittils hafe mest kläder på mig den här vintern. Det var verklien lager på lager och ett IQ-test för att all hud skulle täckas ordentligt och allt skulle kunna knäppas. Först underkläder såklart, sedan långkalsonger (eller om det nu är tjocka tights. skitsamma, bryr mig inte), ridbyxor, sockar (eller egentligen tjocka, långa strumpor med benämningen "skidstrumpor" på ullared), sportBH, piké, långa chaps, termobyxor, skor, korta chaps, två fleecetröjor, halsduk, mössa, hjälm, vinterjacka och tjocka vantar.

Ja, jag var antingen varm eller "inte kall" under alla timmar ute. MEN det gick ju inte att röra sig knappt! Så den där ridningen vetifan vad det blev med.

Började med att hämta vatten, och lämnade både boxdörren och stalldörren öppen. När jag hade bytt och fyllt på med vatten i första hinken kom jag på att det kanske är smartare att ta hästarna till vattnet och inte vattnet till hästarna? (I och med att det fryser brukar de dricka någar liter direkt när jag kommer med vattnet till dem). Hästarna hade tagit eget initiativ och gått ut på gårdsplanen. Så när även den andra hinken var fylld så lockade jag ner dem till mig. De kom och drack lite. Men sedan var de ju så nöjda så de stack iväg på egna äventyr, hahaha.

Det började med att de hittade spilld ensilage (från skopan, när pappa kör ensilage till korna /vagnen i lagården) från lagården ner till kvigorna, vidare bakom lagården. Så de tog en tugga i farten och traskade bortåt. Sedan svängde de in på en liten, liten väg och vidare in i en hage. De tog sig rakt i genom hagen (via öppningar), vidare till en uppställningsplats/ tom plats (typ som en vändplan) som var vid slutet på en annan liten (traktor-)väg. Den tvärade de och stack in på en stubbåker. Väl där så travade de runt lite med höga benlyft och ville inte vara i närheten av mig, hahaha. Men efter några vändor fram och tillbaka så stannade de och började äta. Då märkte jag att klockan började gå så jag ringde Becka, som precis kom hem, och bad henne komma med Mellonies grimma+grimskaft. Precis när hon kom med dem så såg väl Mellonie mig med andra ögon för hon tog sikte mot mig och skrittade på tills hon var framme hos mig. Så det var ju bara att få med henne till öppninen och Becka. När vi började gå, så var väl bromsen lite sisådär, så hon fortsatte även att jag stannade. Tur jag har "nödbroms" på henne, haha. Drar man i svansen så stannar hon. Praktiskt! :) Så det var skitsmidigt att få med henne och när vi kom till Becka så höll Mellonie fram huvudet och satte nästan självmant mulen i "rätt hål" på grimman, precis som hon brukar. Det var lite bus på väg tillbaka till stallet men annars skötte de sig prima. Pärla var förstås på bushumör (därav att jag inte ens brydde mig om att få tag i henne. Det är lönlöst! Bättre att ta Mellonie för då kommer hon med, såklart.)

Efter detta, så fortsatte jag där jag slutade. Med att konka vatten. När alla dessa tunga liter (är det något som är värre/tyngre/klumpigare än vatten så är det ju is! GAH! Blev nästan tokig på en hink och så skar jag mig från isen från en annan... Tina ffs!)

Sedan passade jag på att slänga på grejerna på Pärla och så drog vi ut. Tyckte det var bättre att komma iväg innan det mörknade. Jag kunde ju knappt röra mig i alla kläder, som sagt. Hade egentligen lite planer på att dressyra idag, istället för imorgon, men kom ganska snabbt på att det klarar jag aldrig i de där kläderna! Skulle ju svettas ihjäl efter första skänkelhjälpen. Så det fick bli dahsleda, men eftersom vi inte visste vart vi hade varandra så tog vi några varv på LP. Trav och galopp. Följde mest spåret och försökte ha lite koll på takten, ställa samt ge en och annan halvhalt. Gick blandat.

Jag kan ju erkänna att det var svårt att hålla koncentrationen när en kompis familjs hästar höll på att lastas knappt ett par hundra meter bort. De ska, vad jag vet, lånas ut/ha fodervärd. Jag hade lite blandade känslor faktiskt. Visst, det är absolut helt och hållet frivilligt och en win-win-situation. Men ändå vandrade tankarna på om det hade varit Pärla. Shiit. ALDRIG. Jag hade blviit förkrossad. Så som sagt. Blandat var det. Vi tog oss iaf runt några varv på LP och därefter red vi hemåt igen. Vi var ute en timme och hästen var inte missnöjd. Det var väl inte jag heller, men det var garanterat jag som hade det "värst". Så några fler ridturer när det är kallare än -13 grader (kommer inte ihåg vad termometern visade) blir det nog inte. Det är för klumpigt för det. Dock har jag min egen teori varför hästapållen var så pigg. Hon stod ju visserligen två dar nyss, men hon var ändå pigg och så. Det måste väl nästan bero på (tycker jag?) att det är mer syre i luften när det är kallt och då kanske hon blir piggare? Aja, haha, tanken slog mig iaf.

Efter ridturen mockade jag och det tog en eeevigheeet. Det är inte lätt när det är mörkt, fruset, bara en liten lampa och en ponny som står i vägen mest hela tiden. Och står hon inte i vägen så står hon för lyset så man får kisa där i skummet och försöka hitta de skyldiga bajspluttarna. Efter det så fick de iaf sitt hösilage och de var så nöjda så :)

Jag stack in, åt lite och löste ett sudoku, haha. Jag har börjat knarka dem och har man börjat kan man ju inte sluta - det är ju som att ge upp! Nej, så där satt jag en stund. Sedan parkerade jag mig vid datorn och här är jag nu. Snart ska jag nog hämta Marielle så drar vi mot staaaaden. Nu är det vår tur att härja lite! ;) Emil kör och vi kommer nog spela en hel del

"Jag går med baggy-kläder och kepsen bakåfram.
Yo jag dunkar hiphop så högt jag bara kan.
Jag målar graffitti och skriker FETT FETT.
Jag är den colaste katten som stan har sett.

- Hej lilla grabben vi höll på innan du fanns
och det du sysslar med det kallar vi för trams.
- Rock and roll är musiken som gäller,
riktiga guror, trummor som smäller.

Å rocka på, rocka på rocka på, så hårt det går. (Ååeå)
Vi kör med "be bop a lula",
det är det som får pälsen att stå.
Å rocka på, rocka på, rocka på, så hårt det går. (Ååeå)
Vi kör med "be bop a lula",
det är det som får pälsen att stå.

Basen dunkar när jag glider i min bil.
Den hoppar upp och ner - äkta HIP-HOP stil.
Solbrillor, kedjor känns ruskigt bra.
Jag älskar allt som kommer i från U.S.A.

- Du måste skoja, vad är det vi hör?
En glänsande PV är vad killar kör.
Halsband och krims-krams är mer för tjejer.
Glassiga kavajer ja, det är grejer.

Å rocka på, rocka på rocka på, så hårt det går. (Ååeå)
Vi kör med "be bop a lula",
det är det som får pälsen att stå.
Å rocka på, rocka på, rocka på, så hårt det går. (Ååeå)
Vi kör med "be bop a lula",
det är det som får pälsen att stå.

Får man nåra brudar när man lirar rock? (jah)
Och måste man dricka gidde eller e det bara skrock?
Man kanske skulle testa lite "be bop a lula".
Fan, ni rockers kanske e lite coola!

- Det är rätt killen, det känns ju kalas
- Musiken blir bättre, när´e inte bara är bas.
- Vicka på höften, lägg handen bakom örat,
sen är det bara att tuta och köra.

Å rocka på, rocka på rocka på, så hårt det går. (Ååeå)
Vi kör med "be bop a lula",
det är det som får pälsen att stå.

1, 2, 3, 4.

Å rocka på, rocka på, rocka på, så hårt det går. (Ååeå)
Vi kör med "be bop a lula",
det är det som får pälsen att stå.
Å rocka på, så hårt det går.
Vi kör med "be bop a lula",
det är det som får pälsen att stå. (Ååeå)
Så rocka på."

(åh, var skitdålig text jag hittade som inte stämmer helt, men skitsamma. Ändrade lite men orkar inte kolla hela...)

Haha, old times shit! :D

Vet att det är tråkigt utan bild, men har bara gamla så då får det vara. :)

3 Februari 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
kvick, ganska sen update

Bättre sent än aldrig? Cyklade ut till hästarna, fixade och red. Red i skogen och tänkte ha lite dressyrinriktning. Det gick sådär i början och sen ville pärla ha fysik istället: hur snabbt är det fysiskt möjligt att röra sig i alla gångarter? Haha, det gick fort och hon bockade massa i en galopp. Kärlek! :) När jag skulle cykla in igen så var pappa skitsnäll. och gav mig ett kort jag kunde tanka några kronor på :) :D så skönt att slippa cykla några dagar nu haha. :) det är nästan till och med bortskämd-varning på det, faktiskt. Det var för övrigt -13 grader när jag skulle rida innan och förr/i vanliga fall brukade jag knappt rida när det är så kallt, men idag var det inget snack, hon skulle bara bli riden. För annars skulle inte Ida ha det så lätt imån ;) när jag kom in var det ca -11,5 grader. Efter lite mat så drog vi till Värnamo för att hämta en bil (till Felix) och det skriver jag väl mer om någon annan gång. Det var iaf ett jävla KLIPP! Nu är vi på väg hem från Jönköping för vi har hämtat Joel.
2 Februari 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
och så bockar vi av den här dagen

Min onsdag började med studiebesök på ÖoB som FI hade fixat. Sen lekte jag med Ams :) "vilka stora tuttar du har!" "Nej, det är bara bhn" "?" "Den jag köpte sist duvet" "Åhfan!". Yes, vi är som vi är xD Efter att ha kikat i affärer och ätit mc-mat så raggade vi runt i deras skoda, ahahaha! Åh det var precis som förr! Vi tjötade och hade skoj. vad jag har saknat det! :) sen väntade jag på att Emil skulle vakna och efter en stund fick vi besök av Mimmi, Fidde och Felicia. Vi tjötade med en del och sedan gjorde jag och Felicia mat -spagetti och köttfärsås. Det blev tårta till efterrätt :) De här nämligen köpt sig en sak som behövde firas :p Framåt kvällen var det dags för min numera dagliga cykeltur till gården och hästapållarna. Där gjorde jag det vanliga och var det bara att trampa in igen. Nu ska jag se på en film (blä för film...) så jag håller mig vaken en stund till. Imorgon natt ska vi nämligen hämta Joel, beckas kille, i Jönköping. Imorgon på dagen ska jag minsann rida pärla igen. Jag är sugen :) det får bli skogen. På fredag rider Ida och på lördag ska vi dressyra på ängen tänkte jag.
1 Februari 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
tisdagen nästan över

Jag är lite inne på om jag ska börja använda blogg.se:n igen. Mer "over all" än bara resultat, alltså. Känner att det kanske är lite roligare om inläggen hamnar efter varandra..? Jag har iaf slängt upp en paint-made header som får pryda den så länge. Det blir ju snäppet snyggare och roligare då än med någon av de originala.

Skrev ett inlägg om vad jag anser om hästfria dagar. Har lite idéer om att fortsätta med mina åsikter om grejer i hästvärlden. Det finns ju enormt mycket att "tycka" om; täcken, utetider, underlag, ridning, utrustning osv. Är det något som är kul så är det ju att tycka!

Jag cyklade förresten ut för en stund sedan. Det tog 7, början på 8 Nomy-låtar. Nu ska jag in igen. Fan vad jag svettas!

Var på en intervju innan. Hoppas, hopppas, hoppas, hoppas. Men ganska långt ifrån heltid var det visst, men det är ju något iaf.

Kan ju nämna att vi inte är så populäar på vår gata. De gillar inte hur vi kör. Det är ju de som inte kan köra - inte vi?! -.-

Anyway, you know were youll go now -> www.jessicawilhelmsson.blogg.se

31 Januari 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
snabb update

Tisdag idag. Pärla ska få vila idag och imån. Hon ska få ta igen sig lite, det har hon förtjänat :) så för min del är det halvlugnt på hästfronten. Dock ska jag ju såklart fixa hos dem så det blir väl ett par cykelturer under dagen. Man kanske skulle satsa på Beach 2012 haha? ;) Det blir ju några mil på cykel och det borde göra lite nytta. Vi får väl se hur länge jag orkar ta cykeln...
31 Januari 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Filmen från P&Jn

Ååå, jag kan verkligen inte något med teknik! >< Lyckades ju bädda in den andra filmen, men då stod det "bädda in?" blablabla, så det var bara att kopiera skiten. Men det stod inte vid det här klippet? Aja, skitsamma. Länkar väl då bara:

http://www.youtube.com/watch?v=BgwYkiWxvMU&list=UUEOPG_B1-dZx6TFP1PFUEpQ&index=1&feature=plcp

30 Januari 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
måndag, näst sista dagen i januari 2012

Först tänkte jag vara så otroligt äcklig och berätta hur fantastiskt feminin jag är. Jag rakade benen igår - med rakapparat! Hahahaha, jag skojar inte! Stal Emils julklapp (en hårtrimmer alltså, som även är för skägg = rakapparat) och rakade benen med den, eller nja, drog av det värsta iaf (HAHAHA). Det blev "stubb" kvar som är helt okej att dra av med hyvel. Kan ju även tillägga att det blev en stooor hög med fjunigt hår när jag var klar, hahaha! Yeah, HOT! (Och nej, jag minns inte när jag rakade benen sist, de såg ut som kill-ben :D - tur att Emil inte är så känslig ;) haha. Kan ju även nämna att det här lätt var värsta gången någonsin, även om jag är väldigt slarvig med att raka benen - det är ju jobbigt...)

Den här dagen började med en promenad till snuthuset (måndagsmöte med FI). Sen traskade jag vidare till Swedbank och lämnade information gällandes löneutbetalning om man är anställd av vetlanda kommun. Promenad hem igen, åt frukost (igen). På tal om frukost! Jag tillhör den där gruppen människor som har "problem" med torra händer/hy. Särskilt nu när jag grejar i stallet, blir blöt om händerna, ut i minusgrader, borstar hästen, blir skitig osv. Dessutom undviker jag vantar så mycket det går för jag gillar inte vantar. Jag smörjer händerna med salva och/eller baby oil varje kväll men det hjälper bara tillfälligt. Men självklart skulle det nog vara värre om jag slutade smörja dem.

Tillbaka till ämnet; jag köpte en sk göökböök på Maxi för Emil ville gärna ha saltgurkor på leverpastejmackan. Så tänkte jag ta oskulden på den burken - men gissa vad?! Jag fick inget grepp och det bara smärtade i nävarna. JAG FICK INTE UPP LOCKET! Blev förbannad, haha. För jag brukar kunna öppna dem. Det gick inte med greppvänlig handduk emellan heller. Jag hatar att ge mig i sådana lägen, men det var ju bara att ställa tillbaka den och äta utan gurka. GRR. Dagen efter lyckades jag inte heller öppna den. Jävla händer... -.-

Idag så öppnade Emil burken (för jag krävde det, ehm, mer eller mindre, typ) och så kunde vi äta gurka på våra mackor, woho! Nejdå, haha riktigt så glad gjorde det mig inte, men nästan. Oavsett glädje så försvann den illa kvickt då Emil åkte till jobbet och jag tog CYKELN till Maxi (för att köpa frimärke och posta ett brev) och sen så CYKLADE jag ut till gården. Japp, i minusgrader, halka och snö. Det var FÖRJÄVLIGT rent ut sagt. Man kan ju inte cykla där det är som halast, så man måste hålla sig där det är lite snö = motstånd. Jag var fan svettig innan jag kom till Byestad! Och jag kan ju tala om att jag var dyngsur när jag kom fram. Nyttigt. Men fan va kallt det blir att cykla in sen vid nio-tiden. Blä.

Åsa (granne, mor till Ida) frågade om bilen var trasig. Nepp - pank, men är man hästägare så gör man ju också allt för dem. :]

Själva stallgörat gick ganska kvickt och sedan ut med Pärlahäst på en kort, lugn sväng - tänkte jag! Men vi kom till Dahlseda och blev stående en halvtimme sådär, då Leif var ute så vi tjötade lite. Pärla hann väl frysa fast i backen för hon var inte sugen på att fortsätta sen. Vi fick ju typ skritta fram igen, haha. Nej, hon frös såklart inte men det gjorde däremot jag! Shit vad jag frös! Försökte hålla värmen genom att trava och galoppera lite senare men det hjälpte knappt. Drog in händerna och försökte röra så mycket det gick på smådelarna dvs tår och fingrar när vi skrittade hem. Var ute över en timme - inte planerat. Jag skulle ha tagit termobyxorna... När vi kom hem så bytte jag till deras vintertäcken, så nu har de det varmt och mysigt. :) (Låter som de frös innan men så är det definitivt inte. Har aldrig haft dem så varmt täckade när det varit så här milt som jag har haft i år.)

Jag själv kutade mer eller mindre in till värmen, slet av mig hälften av kläderna och drog på mig några lager till, plus sockar och tofflor. Det lockar att om några timmar sätta sig på cykeln igen. Inte.

Film från igår är på gång. Det är mycket fel galopp, korsgalopp och jag drar runt i käften på stackars hästen (varför gör jag det?! :O Antaligen för att jag kan... hon är ju så mjuk nu), kameran har problem med fokusen i början av andra rundan och jag har problem med att bromsa och byta galopp - men det bjuder vi på. Det kändes även fortare än det ser ut. Och så kändes det bättre än det ser ut...

30 Januari 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
P&J 29/1 VRF

SCOOORE!

Alltså, vem älskar sin Pärlahäst?! :D

Tar väl hela dagen i kronologisk ordning istället:
Gick som sagt upp runt åtta, och var borta vid VRF vid halv nio. Så där var allt som det skulle. Var ute på gården runt kvart i nio, bytte om och var ute strax innan nio. Hämtade hösilage, mockade, bytte vatten och gav dem lite hösilage. Sen kom de ner självmant till stallet runt tio i tio, så jag tog ut Pärla ur boxen och började göra iordning henne. Tjugo över tio, alltså tio minuter före planerat, började vi rida från gården.

Till min glädje så var det snö på hela "gamla vägen" (dvs den asfalterade vägen som vi brukar rida in via) så där gick det att trava en del faktiskt. Eftersom det gick att hålla ett skapligt tempo så tog det "bara" 45 minuter att rida in. Jag parkerade Pärla i en box en kort stund. De var mitt uppe i 80n så jag kom dit mer eller mindre perfekt. Dock så var de ju mycket före i sitt tidsschema (jag hörde att de trodde de skulle börja med 90n runt 12, nu började den 11.10-11.15). Så när 90n drog igång ringde jag och väckte Emil så fick han komma bort med mina ridstövlar och kameran, för han skulle filma.

Det höll på att bli lite stressigt, men det gick precis. Så efter några volter i skritt kunde jag gå in på framhoppningen. Tur att hon redan var ordentligt uppvärmd och framriden! Vi skrittade, travade och galopperad lite innan vi började hoppa. Tog väl räcket två gånger och oxern tre gånger tror jag. Hon var iaf med på noterna och tyckte det var så kul! Jag hade ingen tvekan i mig så hon hade inte heller några tankar på det. (Framhoppningshindren ser jämt så små ut, men de färgglada tävlingshindren ser högre ut, därför har jag oftast "bara" problem med dem på banan.)

Precis när vi var klara och hade tagit det lite lugnt så märkte jag att Zorn som skulle starta mig inte var kvar på framhoppnigen så jag misstänkte att det var min tur snart. Sant, jag skulle hålla mig beredd. Snacka om perfekt flyt.

90 cm: In på banan och Pärla växlar till högsta växeln. Men det var inte vår tur än. Så vi snirklade runt lite och när det var dags för oss så var det bara att sätta fart. Pärla var helt underbar!! Hur mjuk och underbar som helst i munnen och hon VILLE verkligen hoppa. Det var hur härligt som helst, har knappt ord för det. Hon genade (jag försökte hålla ut henne!) till tvåan och vi kom långt ifrån men hon bara klipper oxern som ingenting. Bruten linje till trean, räcke, hoppar finfint, tar även linjen fyran-femman, räcke-oxer, hur bra som helst, men så tappade jag lite tryck och fart i svängen (rätt snäv sväng, runt-tillbaka, åt vänster) till sexan. Men det bekom henne inte utan hon hoppade bra, tog även sjuan bra. Landade i fel galopp så var tvungen att bryta av. Ny galopp och full fart till åttan, oxer. Den hoppade hon med helt underbart och så bara nian, räcke kvar.

Jag tyckte det blev lite av/på-ridning just vid sexan men annars så kändes det lätt och framför allt det var så KUL! Felfri runda och inte en antydan till annat än att hoppa perfekt. Älskade häst! :D

90 cm: Ett ekipage mellan, och så var det min tur igen. (Så jag kunde vara kvar i ridhuset). Vi skrittade lite och så var det som sagt dags. Jag hann tänka att "oj, är vi redo igen?". Men då var det redan för sent, för vi var redan på väg mot första hindret. Pärla sög mot det och så var vi igång igen. Kom stort på tvåan igen, men hon hoppade av och så flög vi en stund, haha. Tappade lite tryck till trean, så var i den bommen, var även i fyran, som vi fick med oss ner. Femman hoppade hon brabra, och så tyckte jag det kändes bättre mot sexan den här rundan. Vidare över sjuan, åttan och så nian. Vi kom stor på en annan oxer med, men jag kommer inte ihåg om det var femman eller åttan. Känns som det var åttan. Det bekom iaf inte Pärla - hon tog det som erbjöds.

Jag tycker nog det kändes snäppet bättre i första rundan, men det var absolut inga fel (känslomässigt) på andra rundan heller. 4 fel totalt. Jag är SÅHÄÄÄR nöjd! Och så känns det som min mentala spärr har börjat släppa lite. Men jag vågar inte ta ut något i förskott, så mer än så vågar jag inte påstå.
(Ev så kommer väl filmer senare)

Heja Pärla!

(bildbrist)

Och jag som var osäker och tvekade på om jag skulle hoppa 80+90 eller 90+90. Just nu sitter det bara hos mig. Det är jag som fegar ur och/eller sätter Pärla i skiten. Men om jag fortsätter träna på höjden så ska det nog släppa så småningom.

Hon var som sagt underbart mjuk och trevlig hela dagen. Så min dressyrinriktning har ju verkligen gjort nytta alltså! Så kul att se att även det lönar sig (dessutom är det ju roligt att nöta dressyr med). Jag är även STENSÄKER på att vår serie med studs och ett högre räcke har gjort nytta med. Höjdrädslan (på just den här höjden) börjar som sagt ge med sig tack vare den.

Pärla made my day :]

 

29 Januari 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Idag har Pärlatant fått gå hårt!

Oj, vilken dag. Från 0-100 på ett samtal! :O

Det var visst årsmöte för JLFF idag, och där skulle man få KM-priset. Så jag kikade i JLFF-bladet och såg att det skulle vara kl 13.00. Klockan var 12.50 närjag såg det! Så jag ringde till dem och de sa att jag kunde komma och hämta det. In i bilen och aktivera idiotkörning.

Tyvärr hann jag inte stanna så länge, för jag skulle hinna fixa i stallet och rida Pärla innan banbygget till P&Jn (kl 17.00). Så hem i iiilfart, ut till stallet och så vidare. Jag började överväga att jag kanske inte skulle hinna göra allt innan jag var tvungen att rida. Men efter en stund märkte jag att jag visst hann. Så jag gjorde i den vanliga ordningen; mocka, vattna, hämta hösilage. Sen hann jag faktiskt till och med hämta spån med.

Upp och hämta Pärlahäst. Som aldrig har särskilt bråttom från hagen... Borstade av henne och satte på all utrustning. Klockan var på min sida så det såg lovande ut. Jag behövde inte ens stressa, vilket var skönt.

Jag övervägde vilket som kunde vara "bäst" att göra dagen innan en P&J; skojstur med mycket framåttänk, eller trimma skiten ur stackars hästen på ängen. Det blev det sista alternativet.

Vi började med att skritta på en ganska stor volt. Jag hade halvlånga tyglar, mycket ledande innerhand och mycket/tydlig skänkel, både inner-och ytter. Hon följde med bra. Bytte varv och gjorde samma sak. Samma där; hon var med följsam och mjuk.

Vi började trava och var kvar på volten. Valde att sitta ner så jag kom åt henne ordentligt. Vi travde runt, runt, runt. Jag (försökte) koncentrerade mig på att inte fuska (vika in) vänsterhanden i vänster varv, och jag ville hela tiden ha henne böjd i kroppen. Hon försod såklart att hon skulle följa volten, så jag minskade den lite så vi höll oss va en meter innanför det förra spåret. Så skiftade vi spår/voltstorlek lite i båda varven. Därefter galopperade vi lite med, men höll oss bara på den "större" volten då, för jag märkte att vi höll på att tappa fästet då och då (när hon stretade och blev stel).

Efter voltarbetet skrittade vi lite och sedan var vi påat igen. Den här gången arbetade vi på en åtta. Fast med raka linjer. Tänk; rakt, båge, rakt, båge. Se det blev liksom som en åtta med rakt spår. Det var inte så komplicerat som det ser ut i text. Vi började i trav och då var min idé att rida igenom bågen, därefter öka till mitten av det raka (där vägarna korsade varandra) och därefter minska. Så höll vi på några varv. Sedan övergick vi i galopp, och där var tanken lite likadan. Öka mot mitten, därefter minska och sedan sakta av, fatta ny galopp och fortsätta runt bågen etc. Det gick ganska bra faktiskt. Dock så blev "minska" avbrott då och då när hästen "räknade ut"/visste (trodde) vad vi skulle göra. Så då blev det misslyckat. Men förövrigt gick det bra. Vi fick till några underbara bågar i en lugn, men effektiv galopp där hon var med mig i vartenda steg. UNDERBAR KÄNSLA. Skrittpaus.

Efter det här så gick vi över på tre stooora serpentinbågar, som jag "satte ihop" så det blev om, och om igen. Även här började vi i trav. På "rakorna" blandade jag ökningar och minskningar, mest ökningar och på själva bågarna försökte jag verkligen ha henne rund, mjuk och med mig. Det gick blandat, men utifrån våra förutsättningar så gick det helt okej, oftast.

Sedan övergick vi till galopp där planen (ja, haha) var att göra ett enkelt byte på de rakorna som byter varv (alltså inte "högst upp" och "längst ner" då det fortsätter i samma varv/galopp). Enkelt byte= galopp, skritt några steg, andra galoppen. Det gick ju inget vidare, hahahaha. Det blev galopp, trav, trav, skritt, galopp. Sedan när hästapållen förstod att hela grejen gick ut på att byta galopp (enligt henne?) så blev det istället; galopp, trav, saakta trav, ännu saaaaaaktare trav, knappt skritt, galopp. Haha! Jag vet att jag borde vara hårdare och verkligen skritta innan vi tar galopp igen, men jag ble lite lurad någon gång för jag TRODDE hon skulle ta skritt men hon kunde minsann trava ännu saktare. Aja, problem man kan ha då. :P

Själva galoppen gick iaf hyfsat. Ibland fick vi verkligen till den där underbara bäriga, lugna med effektiva galoppen på bågarna, men när jag nångång tryckte på henne för mycket så blev hon bara stel i svängen. Innan vi avslutade den här övningen så höll jag henne på den mittersta delen i vänster varv och lät henne galoppera där, med målet att hitta tillbaka till den där underbara galoppen. Efter en liten stund så blev hon bättre så då fick det vara bra.

Det sista vi gjorde innan vi skulle runda av så tog vi några ordentliga galoppökningar över hela ängen i full Pärlafart! Upp i vänster; på volt, ner i höger, på volt (TRODDE JAG!) men när det var dags att vända uppåt, på volten alltså, så sa Pärla FJOOOOOM. Hon stack. I "fel" galopp då hon skulle svänga med tydligen. Så det var ju bara att försöka få henne att inte svänga för då skulle vi säkert dra ikull.

Då och då höll vi på att tappa greppet i snön. Men i övrigt så gick det bra. Jag tycker jag fick ut något av passet och vi gjorde mycket nyttiga saker. Jag fick henne mjuk och följsam, även om jag förstörde det ibland när jag gasade på lite för mycket. Men ändå. Det är inte så ofta vi dressyrar hårt. Pärla verkade ha kul iaf. :) (Jag med för den delen. Sådana här grejer tränar min koncentration vilket jag verkligen tycker om - när jag kan koncentrera mig alltså. Ja, jag har stoooora problem med att koncentrera mig. Det är svårt! Mina tankar vandrar vidare på annat håll hela tiden. Så jag är som sagt nöjd när jag kan hålla mig där jag ska, även i hjärnan.)

Jag behöver kanske inte ens nämna att vi var väldigt svettiga efter det här passet! Det är inte ofta Pärla blir så svettig när jag tror att vi kör hårt, men idag - då fick även hon jobba!

Imorgon ska vi hoppa P&J. Min älskade Emil betalar faktiskt starterna åt mig. Jag har inte råd, så jag tänkte skita i att vara med. Men så frågade jag Emil för skojs skull (vad kan hända mer än "nej"?) och jag räknade väl mer eller mindre med ett svar i stil med: "Nej, det är en hobby och det är frivilligt", typ. Så där blev jag minsann överraskad! :) När jag visste att han kunde betala så var det bara att anmäla fortsomfan och planera in en lyfta-på-fötterna-dag, därav serien vi hoppde här om dagen.

Min dag imorgon:
08.00 - vakna, äta.
08.30 - VRF, gå banan (igen), betala
09.00 - vara på gården, mocka, vattna osv
10.00 - börja göra i ordning Pärla
10.30 - senast börja rida från gården
11.30 - planerad ankomst VRF

Jag hörde att de gissade på att 90n skulle börja runt 12, och så vill jag inte behöva stressa. Så därför blir det nog bra såhär. Jag har även lite extra tid här och där ifall något tar längre tid än beräknat. Första start är klockan 09.00.

28 Januari 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Drifting, höhö



Här kommer en del av våra mycket roande idéer.
27 Januari 2012  | Länk | livet i en kokbok | 4 kommentarer
fullt ös

Igår på kvällen var vi ute och gjorde dumheter. Haha, fan va vi garva xD självklart var kameran med så det hamnar väl på youtube så småningom. Har lite att klippa ihop nu efter flera dagars filmande. Innan på dagen var jag iaf ute hos hastarna. Jag ville att pärla skulle få lyfta på fötterna idag. I brist på idéer, plats att va på och eftersom det blev en självförtroendeboost sist så gjorde vi exakt samma sak som den 14e. Det gick skitbra. Hon drog så in i helvetet och tyckte det var askul! :) Jag fick mer eller mindre bromsa henne även mot det stora räcket. Sjukt underbart var det. Älskade gamla häst :) Efter stallet fick jag dra till en viss sjö (haha) och dra upp Emil och felix som hade kört fast i snön. Det tog en liten stund men det gick :p
26 Januari 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Mån, tis, ons

I måndags var vi ute och skrittade i en och en halv timme. Marielle tog med sig sina hundar och så tog vi en promenad, jag till häst alltså. Sista biten innan avskrittningen tog vi lite, lite trav och galopp för jag frös så mycket. Skrittade av Pärla vid hand av samma anledning. I tisdags fyllde Emil år, men jag jobbade några timmar på dagen och var på intervju efteråt. Jag var hos hästarna på morgonen och mockade och fixade det vanliga. Men det blev ingen motion för pärla, så hon fick alltså stå. Idag var jag ute på gården skapligt iaf. Så efter mockning och vattenbyte tog jag och pärla en tur. I skogen, tänkte jag, men drygt halvvägs till oljetorpet kom en jakthund springande och ställde sig framför oss och markerade. Man har ju hört/läst om ekipage som har blivit skjutna så jag vågade inte fortsätta. Risken är väldigt liten men den finns och OM det skulle hända så hade jag aldrig förlåtit mig. Så nej, vi fortsatte som sagt inte. Hunden hade gjort pärla väldigt uppmärksam och även "tänt till" henne lite. Så när vi vände travade vi lite. Jag kände hur hon bara ville öka så jag lät henne galoppera. Hon stack iväg med sådan glädje! Ruskade på huvudet och tog extra höga språng. Jag höll in henne och lät henne öka igen för att provocera henne. Då kom det! Hon bockade och sparkade bakut som tusan. Så kul! Jag hade fått ett positivt samtal under tiden jag borstade pärla innan så jag var redan på bra humör. Tillsammans var vi fulla av bus, haha! :D Resten av ridturen kändes som när ett barn får sin första egna ponny. För att hitta tillbaka till oss själva tog vi några varv på LP i trav. Vi gjorde lite tempoväxlingar och ställde igenom i hörnen. Började i vänster och det gick bra. Fortsatte i höger och det gick sådär. Buspärla ville mest framåt i egenvald gångart. Sedan tog vi några rallyvändor på en äng och darefter trappade vi ner och red hemåt. Seriös ridtur var det här, haha. Inte. Men kul hade vi :)
25 Januari 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Februari 2011

En sak kom jag ihåg från februari förra året. Resten fick jag smygkika i kalendern för att komma ihåg. Men det fanns ju inte så mycket där som är värt att återberättas.

För det första. Vi var med på ytterligare en PnJ i VRF. Fick med oss en bom (har för mig det var från sista hindret?) i 80 cm. Men hoppade 90 cm felfritt! Det var en sådan skön känsla. Från att tveka och fundera på om vi borde trappa ner, till att komma igen och slå min häjdrädsla på käften. I liked it.

Nästa hästrelaterad grej var att i februari var förra sist jag ramlade av Pärla. Det var så enormt mycket snö och så skare på. Så vid varje kliv åkte man ner igen. Skitjobbigt! Hästarna var såklart högst upp, längst bort i hagen. Så jag fuskade och knöt grimskaftet i grimman och tänkte åka Pärlahäst ner till stallet. Mjp, det fungerade en liten bit. Sen satte hon in rodeo-växeln! Haha, jag älskar det! Jag satt ju kvar den mesta av tiden. Och ja, det va väl ett självsäkert flin på läpparna. Hennes rodeo är ju så mjukt så man gungar ju med utan ansträngning. ;) TILLS hon siktar på kogatan, men gör ett galoppombyte och drar åt andra hållet samtidigt som hon kör ner huvudet. Då åkte jag i backen. I vanliga fall kutar hon iväg så fort man närmar sig henne om hon är på bushumör, men just idag så stod hon och "väntade" några meter längre bort. Den blicken hon hade! Haha, den sa mycket! Jag hoppade upp igen och så fortsatte vi. Sedan tyckte jag att jag skulle få ner henne till stallet... Där hade vi delade meningar, så det tog sin lilla tid.

Annars hände väl inte så jättemycket just i februari. Vi körde på sjön rätt mycket och det är verkligen något att rekomendera för de som inte har provat. Dock måste det ju vara (helst) bakhjulsdrivet eller (inte riktigt lika kul) fyrhjulsdrivet. Framhjulsdrivna skithögar hör absolut inte hemma där.

22 Januari 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Dagens

Klev upp skapligt. Åkte ut och fixade hos hästarna först. De hade för en gångs skull inte grisat ner riktigt så mycket som de brukar, vilket var skönt för mig. Sedan var det ju då dags för det där dressyrpasset på ängen med Pärla. Långa tyglar osv var det som gällde. Vi började skritta fram och började sedan trava igång. Hon var på hugget och smygökade och trampade på som tusan. Sen gjorde vi en stooor volt och travade runt på den. Efter några varv kände jag hur hon liksom kikade bortåt och halvspände sig lite. Hon fick nog någon idé... Nästa varv så kom fjordingen i henne fram och hon satte hon av i världens Pärlafart - "FJOOOOM!". Jag kan ju säga att det inte hände EN gång idag, haha. Jävlar vad hon var på hugget! :)

Så det blev lite träning av de explosiva musklerna idag samt intervallträning, haha. Busiga lilla Pärlahäst! Kul hade vi iaf i all den nya snön. Mysigt! När vi skrittade av så snöade det mer och det riktigt snärtade i ansiktet. Det var inte lika mysigt...

Sedan tog jag ut Mellonie med på lite bus, lös. Hon hängde med ner till där gården slutar. Där stannade och hon och kikade lite. Sedan vände hon och kutade upp till stallet igen. Jag gick upp en bit och lockade på henne. Gissa om jag blev förvånad när hon sedan travade mot mig?! Så vi fortsatte runt på gården lite och några gånger till sprang hon tillbaka till stallet, men alla gånger travade hon tillbaka till mig igen, fast ibland efter några minuters val. Knäppis! Jag blev iaf glad att hon, även att hon sprang till Pärla ibland, sprang mot mig varje gång. :) Glad ponni!

Sedan drog jag in till lägenheten där Emil och Felix hade hämtat ett batteri till Emils bil. Så efter lite Jackass drog vi ut med den och åkte runt. Haha, fan va nära vi var en stolpe! Hahaha, fan va vi garvade när vi preeciiis fick grepp och kunde fortsätta. (Emil sladdar ju i lite högre hastighet än vad jag gör, så då tar det ju också lite längre tid att stanna och det blir lite fler returer innan. Den här gången låg vi väl i 90 liksom. Aja, den mannen som var i närheten tänkte nog inte så snälla saker, haha.)

Nu har de tippat av mig på gården så är jag här medan de kikar på Felix bil. Den tjurar lite. Han startar hur lätt som helst, men dör när man kör. Idag kom han 10 meter. Jag tyckte det var varmare att vara här än att stå där och frysa. :)


Knoa, nångång förra vintern

22 Januari 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
snö!

Det vore synd att kalla mig ett fan av snö, men det är ju ändå mjukare (eller inte lika hårt iaf) att rida i snö. Ska det vara minusgrader kan det lika gärna vara snö. Vad gäller hästapållarna så blev det lugnt för mig idag. Självklart har jag mockat, bytt vatten och hämtat hösilage, men Ida stod för motioneringen av pärla. När jag åkte ut och skulle ge dem för kvällen passade jag på att borsta och mysa med lilla mellonie. Trevligt värre :) Förresten, när jag skulle åka ut höll det på att snöa för fullt och det låg redan ett tjockt snötäcke på bilen så jag tog såklart ett varv runt hela bilen med borsten (så nu är han dessutom nästan ren med) och sopade av allt. När jag var klar så var det bara att ta ett varv till! Fast tog bara rutorna då. Snacka om att det snöade mycket! Haha, fick alltså göra samma sak en gång till sen, när jag var klar i stallet, men då behövdes det bara ett varv. Intressant? Aja, sen drog jag och emil ut med hans bil och hävde lite. De vinterdäcken han har bak har definitivt sett bättre dagar! Har bilder på dem och jag skojar inte - det är slicks! Tillbaka till hästarna; imån blir det nog mer dressyrande på ängen för min och Hästs del. Vi fortsätter väl där vi slutade igår fast med galopp också :) Så ser det ut just nu.
21 Januari 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Fredag idag dåva

Ett chili thai senare...

Mor, far, lillasyster och lillebror var med. Resten jobbade/kunde inte. Vi kom in på det här med att man inte är så bortskämd med att få äta "ute" = på fina restauranger. (På mcdonalds är man väl mer eller mindre stammis, hahaha).

Jag visste, som tjugoåring, till exempel inte hur mycket en öl kostar "ute". Haha, bonne! :D

Det var iaf gott och som vanligt rullar man därifrån. Man är ju för snål för att slänga, så när magen säger "tack, det är bra" och hälften är kvar, så är det ju bara att fortsätta. Dessutom, friterat? Det lägger sig fint i magen. :]

Maha, jag gissar att det inte bara är jag som är beroende (nja, fler är värre, men spelar GÄRNA) wordfeud. Tur man inte är... efter?

Jag har förresten jobbat idag med. Alla dagar, iaf några timmar, utom i onsdags. Finfint! Som vanligt är det jobbigt att ligga ute med pengar (framför allt soppapengar) innan man får första lönen.

Aja, poängen var iaf att jag är på en mellanstadieskola (har varit på två olika den här veckan) och idag var jag den mesta av tiden i en 4a. De var 32 elever!(!!!) Ja, jag lever. :) De samlade in sina mobiler - som de inte borda ha med sig då stöldrisken/tapprisken är enorm. Men de som har med den la ner dem i en tygkorg (typ) och så hämtade de dem efter sista lektionen. Jag tycker det är sorgligt att det är bland de nyaste versionen av exempelvis samsung, HTC, Iphone osv som hamnade i den korgen. Det är mycket pengar. Jag har såklart inte rätt att tycka något om det egentligen, och jag har absolut inte sagt något till någon barnen, men ändå. Jag tycker minsann det är mycket pengar och ett stort ansvar för 10-11-åringar att ha sådana. Men alla tycker olika.

För övrigt så lät det som det blir jobb även nästa vecka. Det hoppas jag! Men det är lite svårt att planera när man inte vet exakt. Haha, det är ju inte direkt så de kan planera/vet om de är sjuka eller inte. :P Tur man är flexibel. :)

Åh, jag fick mersmak efter dagens ridpass! Vill verkligen att det tinar upp nu så man kan RIDA. Dessutom så kommer inte jag rida imorgon, så jag vet inte om dagens sväng gjorde någon nytta/känns någon skillnad. Aja, på söndag är det min tur igen.

Funderade på om jag skulle ta och våga rida Pärla med halsring. Har ju gjort det med Mellonie på gården och det har fungerat bra. MEN... Pärla har ju sina idéer ibland. Och eftersom jag inte har så mycket att säga till om med träns, så finns det nog ingen chans med halsring, haha. Men jag måste ju prova! :) Har man inte försökt så vet man inte vad som händer. Dessutom tycker jag att om hästen har ett val att rent fyiskt kunna göra tvärtom/som den vill men gör som man ber den, så har man bra kontakt. Nu kan jag direkt INTE påstå att jag är 100% ledare för just den här hästen. Haha, läst om igår? Men ändå. Andra saker kan man ju komma överens om. ;) Pärla var mer lydig förr, faktiskt.

Då parkerade jag henne lös i stallet med öppen stalldörr, medan jag gick in i huset och gjorde vad som nu skulle göras. Nu vill jag inte prova. Grannarnas trädgård har varit lite utsatt, så att säga. Hon står visserligen fortfarande lös, med stängd dörr, och jag litar inte på att hon står kvar om jag öppnar dörren och går. Men som sagt. Jag kanske borde prova? Annars får hon ju ingen chans att visa att hon kan. Men OM hon vill leka så är det inte så kul. Helst ska man ju ha bråttom när hon får lek-sug. Har försökt få tag i henne i halvtimmar ibland. KUL när man har tidspress... Då har hon alltså oftast sadel, träns och hela skiten på sig. Det känns fint när hon springer under lagom stora träd som har grenar som kan repa... Yeaah, styling fan.

Efter ytterligare lite tidsfördriv framför burken så ska jag vika kläder (vuxenpoäng. Efter den här veckan vill jag inte vara vuxen! hahaha fast... det har jag aldrig velat) och diska. Tänk vad kul jag ska ha. Synd man inte har soppa i bilen så man kunde ta några varv sen. Ska hämta Emil när han slutar och då vill väl han förstås få något varv i sig innan vi drar hem. Aja, går väl inte att motstå. Helg=varv på stan. Så är det bara. Inga varv på stan=ingen helgkänsla. Så är det verkligen.

Jag vill ha fler bilder! Ser något roligare ut när man har lite mer bilder. Får väl rota på disken. När jag väl kommer ihåg att ta med den. Glömmer jämt!

EN SAK TILL! Nomys nya; The Piano. Hade svårt (njae, svårt är att ta i, men tycker att andra är bättre) för den först, men tycker den är helt okej nu. Annorlunda om man jämför med de andra. Det bästa är efter knappt 2 min.
http://www.youtube.com/watch?v=4ZDivtV6mqw

(Nej jag orkar inte bädda in)

20 Januari 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Pärlebus

Jag har haft en tanke på ett dressyrpass på en äng i några dagar nu. Idag fick det bli av. Jag såg en fantastiskt lärorik film på youtube igår, så jag försökte rida efter det.

Så idag har min hjärna fått arbeta! Jag har mer eller mindre BARA ridit med ben, vikt och blick idag. Precis vad jag behöver träna på!

Vi började passet med att skritta fram, på långa tyglar. Sedan skrittade vi runt lite på ängen och jag var nog med att ha tyglarna långa (men höll inte allra längst ut på knäppet) och försökte så smått börja.

Sedan började vi trava. Jag höll henne fortfarande på halvlånga tyglar och lät henne mest rulla på i sitt egenvalda, bekväma tempo. Jag red lätt och försökte verkligen känna mig "lätt". Var noga med att även "landa" extra mjukt i varje steg och sådär. Hjärnan ville verkligen börja plocka i tyglarna men det fick de minsann inte!

Vi travade runt lääänge. Blandade stora volter och raka spår. Var noga med att verkligen få henne att forma kroppen runt inneskänkeln och hon lyssnade bra. Efter en bra stund saktade jag av och vi skrittade lite. På långa tylgar på mest raka spår men gjorde även några öppna.

Därefter släppte jag stigbyglarna och satte igång henne i trav igen. Vi fortsatte där vi slutade; mycket volter. Sedan gjorde jag en halvhalt och samlade henne något, för att göra öppna. Fram och tillbaka över ängen. Det var blandade resultat men jag tycker ändå att det fungerar bättre än förväntat ju oftare vi "provar" dem. Därefter fortsatte vi med att göra stoooora serpentinbågar och även några mindre (men fortfarande stora).

Efter det gjorde jag lite skänkelvikningar och sedan avslutade vi med ytterligare några volter. Det sista vi gjorde var att skritta av.

Hon blev så mjuk och följsam! Lyssnade jättebra i höger varv och det blev en klar förbättring i vänster varv. Jag har ju problem med att få henne att lyssna på vänster skänkel när den är inner. Men med lite effektivare skänkel några gånger och mycket hjärna bakom min kropp och mina rörelser, så svarade hon riktigt bra faktiskt.

Man måste ju börja någonstans och ja, jag är faktiskt nöjd. Jag hade visserligen planer på att få henne något rundare. Men som sagt. Jag är njd med ridpasset och tyckte (för en gångs skull, haha) att jag fick ut något av det. Hon sög på bettet och letade stöd, fram-ner. Så mjorå, helt okej.


från i höstas

Nu; chili thai.

20 Januari 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Blödig

Jag är sjukt blödig. Vill inte se på filmer som jag vet kommer göra så jag gråter. Tänker ALDRIG mer se "Hachiko - a dogs life". Den filmen är det mest hemska jag någonsin har sett. Grät konstant från mitten av filmen och resten av dagen, typ. Kommer inte heller se "Grace is gone" mer. Började aldrig gråta - utåt. Men grät så jag höll på att dö inuti. Tack vare att DVDn hakade upp sig när det var som värst så kunde jag blinka och andas lite.

Om jag läser om döden börjar jag nästan alltid gråta. Iaf ALLTID om det innefattar djur och om den fd ägaren har skrivit ett saftigt, personligt avskedsbrev. Kan man inte gråta då?

Jag hatar döden. Det finns inget jag är så rädd för som döden. Ändå är jag ganska skonad från den. Linus, är död. Staffan, är död. Det var bland det jobbigaste som har hänt i mitt liv. En katt och en hund. De båda som under största delen av mitt liv har betydd absolut mest för mig. Sedan kom Pärla in i bilden. Min Pärla.

Hon är långt ifrån vad jag ville ha, egentligen. Först var ju "vad jag ville ha" bara "en varelse med päls och fyra ben", men snäppet efter det... Jag har alltid, precis som många andra, tyckt om de pigg och busiga ponnyerna/hästarna mest och jag har alltid älskat fart och fläkt. Sådant som är farligt och tänjer på gränserna ska vi inte ens prata om. GE MIG!

Men jag fick (jag fick inte, och har inte heller fått) Pärla. En 16årig fjording. Hade till exempel Mellonie, Tola eller Amir stått bredvid just där och just då hade det varit någon av dem istället som hade blivit vald. Men det var aldrig något frivilligt val inblandat. Som tur var. Jag är glad för det. Men visst vill jag också bli bättre, ha stor häst osv. OCKSÅ. Inte istället. Absolut inte.

Jag tänkte här om dagen, när jag läste en viss tjejs blogg som har en viss speciell ponny, som är värd en viss summa... Ja, man fattar nog. Att om det var Pärla som var värd de där X antal hundra tusena. Vad hade jag gjort? Ärligt talat hoppas jag att jag hade valt henne. Jag tror det med, men jag kan inte svära på det. Pengar är allt? Pengar är mycket. 

Ibland är man tvungen att välja. Jag hoppas att jag slipper. En dag kommer hon inte längre finnas hos mig. Men då hoppas jag att det är när jag inte kan välja det heller. Hon får välja. Hon måste välja.

Jag kan inte ens tänka mig ett liv utan den hästen. Dessutom vet jag inte heller hur många timmar jag har tänkt tanken, och suttit och gråtit över det. Det är mååånga timmar det. Jag har sagt det förrut och säger det igen. Jag kan inte leva i nuet. Jag grämer mig över det förflutna och skakar av framtiden. Jag kommer ångra mig något fruktansvärt när det är för sent. VARFÖR levde jag inte i nuet? VARFÖR tog jag inte chansen när jag hade den? Det kanske finnns hjälp för sådant..? 

Alltså, jag kan inte ens tänka tanken på att leva utan Pärla. Ändå är man väldigt dum när man lastar in sin livs mening och åker iväg en timma. Vad kan inte hända under de timmarna man är på vägen? Det gör mig också rädd. Jag har haft sådana enorma problem sedan jag började tävla (nåja, okt 07) vad gäller själva transporterandet av hästen. Då när far eller mor körde och jag slumrade, så fick jag panikryck, var klarvaken och var tvungen att se så att transporten var kvar bakom bilen. När jag hade sett det så kunde jag slumra vidare. Till nästa ryck.

Det är faktiskt skönare att kunna köra själv. Även om jag hatar att åka själv (nej, det gör jag inte. Jag gillar det. Men inte på hemvägen och ABSOLUT INTE om det skulle hända något - PANIIIK!) så känns det behagligare. Man har ju stenkoll på kärran mest hela tiden och jag litar ju såklart på min egen körning. Annars så kan man ju göra något åt det.

Det hände något i april 2011, som känns som igår. Det är sjukt vad snabbt tiden har gått egentligen. Famijen var ruskigt nära att förlora en medlem, och det var ingen på fyra ben. Jag har inte skrivit om det, dels för att jag inte har vetat så mycket om det och när väl faktan har kommit så var det bra igen. Ungefär. Men man vaknar av en sådan sak.

Som om inte det skulle vara nog, så är min "favoritsläkting" på sjukhus just nu. En vecka, drygt, har gått och... näe. Usch. Åldern är inte rättvis ibland. Även om den är det så känns det inte rätt. Jag vill verkligen inte att denna människan ska ramla av pinnen. Det kommer jag aldrig att vilja. Men ibland kan inte ens viljan styra...

19 Januari 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Pärla, Pärla, Pärla, Pärla..!

Vill hon, så sticker hon. Så är det bara. Oavsett om hon har träns, grimma eller vad som helst (nästan).

Idag skulle jag tömköra/longera Pärla med inspänningstyglar. Vi var av lathetsskäl och av en till anledning (den högst upp) på stubbåkern bakom huset. Det är ju kortare att springa om hämta hästen om hon skulle sticka där -.- nejdå. Det var absolut inte planerat. Började med att låta henne skritta. Vi flöjde staketet lite, runt nästan halva åkern och tillbaka. Sen plockade jag in henne på volten. Där började hon jogga några varv i både vänster och höger varv (såklart). Sedan skrittade vi lite, och jag satte dit inspänningstyglarna (löst!). Becka kom förbi och vi pratade ett par minuter medan jag höll på. Sedan gick hon, och vi började trava i vänster varv. Pärla arbetade på mycket bra! Hon trampade på, föll god form, öronen framåt och gjorde precis som hon skulle. Det var första gången någonsin som jag longerar/tömkör på volt med henne. Så det var roligt att det gick så bra. Sedan så gjorde vi en paus och jag skulle "spänna om" inspänningstyglarna. Hade det något hål kortare på insidan, men båda hängde helt och hållet när hon arbetade. De sitter där för min skull, ärligt talat. Det blir en mental push för mig att ha dem där.

Aja, vi bytte iaf varv och jag skulle precis sätta igång henne i trav. Jag skulle bara (ja, här kommer det...) rätta till tömmarna först. De hade av någon anledning snörvlat ihop sig längst ut så jag ville rätta till dem innan vi körde igång igen. Inte så kul att fasta där OM något skulle hända liksom. En sekund? Mer tog det absolut inte. Under den sekunden kraxade en fågel till och Pärla "blev rätt" och sa "WOHOO!!" - där var hon iväg. Med tömmar och inspänningstyglar!(!!!) INTE BRA. Jag hade inte en chans att göra något då jag höll på med tömmarna = inte höll ordentligt från början. Det var ju bara att kuta till stallet, men hon tyckte att vi skulle ha roligare än så. Det är det perfekta sättet att provocera Pärla till hennes favoritlek = "du kan inte ta mig"-leken. Så hon sprang vidare... Jag lyckades få henne att vända och "bli fast" på en mindre yta. Då hann jag precis få tag i en töm och hon tycker att det betyder "fortareeee" när man närmar sig så hon var sååhäääär nära att dra iväg igen. Men jag släppte inte! Nerför en mindre trappa och jag försökte, med min enda töm, få henne att svänga. Det gick! Pust! Men än hade jag inte vunnit. Minsta lilla tanke från min sida på att hon skulle röra sig framåt gav ungefär hundra gånger mer effekt från hennes sida. Så hon fick för sig att dra några gånger till. Kul, på en väg där det är isgata och nerförsbacke. Det var ju bara att svänga henne igen och köra lite lydnad innan vi tog oss tillbaka till åkern.

Och bråkar man så får man jobba hårdare! Så där fick hon minsann kämpa på ett tag. Dock gick hon återigen hur fint som helst. När jag var nöjd skrittade vi av. När vi var på väg tillbaka så klev hon på en kvist som gick av och direkt spände hon sig en millisekund. Hon var på helspänn. Vi kom iaf tillbaka till stallet utan problem och vi hade varit ute totalt 40 minuter. Pärlahäst... Snart kommer det hända något om hon ska fortsätta med sådant här.

Förutom detta så har jag jobbat nästan 3 timmar idag. Senare ska jag diska. Jag får inte heller missa sveriges värsta bilförare som börjar ikväll.

19 Januari 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Januari 2011

Sent, men ändå.

Vad hände egentligen i Januari 2011?
Det ligger långt borta nu, och om jag arbetar fram minnen har jag två otroligt starka minnen att dela med mig av.

Det första är (var! :( RIP) min älskade, kära, fina, underbara, första bil Billy. På grund av en viss speciell jävla anmärkning på besiktningen (rost i en balk bakom bromsrören - asjobbigt att laga) som senare visade sig vara en miss från besiktningsgubben då han bara hade råkat vika upp plåten = inget rosthål! GAH! Så sålde jag iväg honom till en bekant, billigt och inklusive kapade fjädrar runt om. Buhu, min biiil!!! :( (Han blev sedan såld, och såld igen. Sen såg jag honom en gång och därefter smällde idioten honom i ett träd!!!! Då blev det skrot av min fyrhjulade fining. :( Trots problem då och då (speciell bil med egen vilja ffs! ;) haha!) så är han The One för mig. Saknar honom som fan, faktiskt. :/

Vi åkte några dagar senare till Öxabäck och hämtade min nya gamla bil. En 745 -88 som hade gått 53.000 mil. Inte alltid man åker och hämtar en fulltankad bil, haha. :) FLYT! De trodde inte att den skulle bli såld så snabbt. Men jag kollade flera gånger om dagen och när den kom ut ringde jag direkt. Samma dag hämtade vi den. Efter mig så hade det ringt folk som fan. De är eftertraktade på vintern! Manuella alltså. Automat är inget att ha och absolut inte på vinter. Fastnar man med en automat så sitter man. Dessutom drar de soppa som fan om man sladdar om man ens "kan" sladda då växellådan vill växla när man börjar varva - inget att rekommendera alltså. 
Föressten! När vi kom dit (vilket var i skogen, långt, långt ut och på slingriga smala vägar!) så kom jag på att jag inte hade tagit ut några pengar. Woops! Haha, men av en slump hade jag min internetbankdosa på mig så då löste det sig ändå. Pjuh! 

Han var röd och sleten när jag köpte honom, Högen, men hade
inga bilder på datorn från det. Den externa hårddisken är inte här.

Den andra grejen var att vi startade en Pay & Jump i slutet av månaden och då var det ett tag sedan vi hoppade sist. Jag var lite osäker på om jag verkligen ville "satsa" på att hoppa en 90. Det kunde ju totalsabba vårt självförtroende... Men jag gjorde en chansning. Pärla och jag hoppade 80 och 90 cm. Båda blev kanonrundor med en varsin bom ner i båda starterna! Var hur glad som helst! Vi hade flyt och tempo vilket höjde vårt självförtroende. :)

Förutom detta så började även sista terminen någonsin i skolbänken, eller nåja, iaf gymnasiet.

18 Januari 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
onsdag

Idag är det onsdag. Tänk vad mycket bättre koll man har på saker och ting när man gör vettiga saker på dagarna; typ jobbar. Har visserligen inte jobbat idag, men ändå. Jag hoppas få göra det imorgon några timmar.

Slog på TVn när väckarklockan ringde, lyssnade lite på radion och drog mig ett bra tag. Sen blev jag så illa tvungen att dra mig upp och diska lite. Frukost efter det, och eftersom jag inte orkade tillverka något så fick det blir rester från igår; våfflor, grädde och sylt. Den ultimata frukosten? Nyttg och sådär med. Perfekt. Gott var det iaf, även om de var lite sega, haha.

Ut till hästapållarna. Red Pärla i skogen till backen ("himlabacken" som de andra i byn kallar den) och skrittade uppför (tog en evighet), travade ner (nerförslut) till vändplanen, galopperade upp till toppen av backen och skrittade ner igen. Travade och galopperade bort till Wighs och red den andra skogsvägen tillbaka till oljetorpet. När vi skulle börja skritta av så hade vi varit ute i en timme. Totalt var vi ute i 1h 15 min.

Usch, vad arg jag blir på min vänsterhand! Jag liksom håller handen i "rätt utgånsläge", men viker sedan handleden inåt. Så tygeln är i närheten av att korsas över manen - INTE bra. Antar att det kommer av att jag förstörde sitsen med en sadel så jag numera har svårt att hålla ner vänster häl/hålla om med vänster skänkel. Då får jag såklart ingen respons på vänsterskänkeln och försöker omedvetet fuska via handen. Även att jag VEEET vad och varför jag gör det så är det så svårt att låta bli. Ovana ffs. Men finns inget annat att göra än att försöka träna bort det. Det MÅSTE bort!

Älskling får stå för bilden. (Vet att hon inte går perfekt...)

18 Januari 2012  | Länk | livet i en kokbok | 1 kommentar
jobbat idag igen :)

Har som sagt jobbat idag. Nice, nice! Pärla: uteritt, "Hedbrantarundan" på 1 h 5 min. Vi kunde faktiskt hålla ett förhållandevis högt tempo med tanke på vädret och minusgraden/-erna. Men största delen av rundan består ju av skogsvägar och de var okej. Dock var det väldigt uppkört ibland. Imorgon verkar det inte som jag ska jobba så först hade jag planerat ridningen på ett sätt, men de planerna skjuter jag upp tills vidare. Istället ska vi klättra. Det är tyvärr ingen höjdare (inte det roligaste som finns och mina knän pallar det knappt) men ooh så nyttigt! :) I övrigt händer inte jättemycket annat just nu. Det rullar bara på. Vilket iofs inte är helt fel med tanke på att jag har fått jobba lite.
17 Januari 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
nu händer det grejer!

Idag så har jag faktiskt jobbat! Inte illa alls :) Vikarie var jag och ska vara det imorgon med. Wie! Så det blir tidig nattning för mig. Vad gäller hästarna så tog jag och pärla en mysig promenad på en timme och tio minuter igår. Idag blev det en dressyruteritt flugeby och dahlseda i regnet. Det var, trots vädret och mörkret, väldigt skönt att komma ut. Nu: slötittande på Stefan och Krister på tvn och snart sova.
16 Januari 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
lycka? :D

Hårt var det i backen, men jag hade planerat att Pärla skulle få lyfta på fötterna (i lördags, egentligen). Men eftersom det är hårt och fuset så är det väl ingen bra idé. dock kom jag på att hindren på oljetorpsvägen står där det är lite "mjukare" (mindre hårt). Så där planerade jag att bygga upp en studsserie. Sagt och gjort. Efter mockning och vattenbyte så fixade jag Pärla och vi red dit.

Där hoppade jag av, släpade runt på Pärla (och lät henne stå själv då och då. Men hon kan få egna ideér av sådant, så jag fick hålla koll på henne). Serien bestod av (från gården till oljetorpet): stubbe+stubbe+pinne= litet hinder, tre galoppsprång, fyra studs (likadana och på ungefär samma höjd som första) samt ett galoppsprång till ett räcke med pinnar under.

Höjden på de små hindren låg på 40-50 cm, de flesta på runt 40. Det var alltså stubbarna som fick bestämma höjden, haha. Dessutom var pinnarna olika grova och olika långa, så det blev lite blandat med smala och något längre "bommar". Men det fungerade! Till räcket tog jag de långa, men smala stubbarna så det hindret blev 1m helt uppsatt. De första gångerna slängde jag ner den pinne/granstammen på backen så det var i samma höjd som de andra.

Först red vi bort till Oljetorpet och värmde upp på olika ängar där. Tyvärr så fungerade det inte jättebra då det var traktorspår över alla och de hade fryst. Men vi försökte och hon gjorde så gott hon kunde. Det var svårt att komma om och arbeta henne, men hon fick jogga sig varm och ta några varv i galopp iaf. Dessutom finns det en liten, men brant, stig mellan två av ängarna. Den skrittade vi upp och nerför några gånger. Sedan red vi tillbaka till "hindren".

Jag började med att hoppa den fram och tillbaka några gånger. Då kände jag att studsavståndet (som jag ville ha korta) nästan var lite väl korta. Så när jag sedan skulle höja upp räcket till 1m så längde jag studsen någon decimeter med. Sedan tog vi serien med räcket sist. Stopp, sa Pärla. Jag var osäker och blev lite förvånad att räcket kom så snabbt! (Trots att det var jag som byggde, haha.) Så jag vände runt och tog bara räcket (något diagonalt). Stopp sa Pärla och jag började bli frustrerad. Då tog jag några djupa andetag och tänkte "men tryck över henne då!". Sedan kom vi på det igen, jag RED, höll om, kollade rätt osv. Pärla hoppar hur bra som helst! Då tog vi hela serien och det flyter som på räls! En gång åt andra hållet; räcke, ett galoppsprång, studs, tre galoppsprång litet räcke. Även det gick kalasbra och nu började vi få upp flåset och självförtroendet. Pärla tyckte det var jättekul! Vi tog det åt båda hållen en gång till och sedan tog jag det tillbaka en gång. Någon gång fick hon med någon av studspinnarna ner, men annars var det mer eller mindre perfekt (från Pärlas sida) varenda gång! Självförtroendeboost! :D Det var så kul! Dock märkte jag att jag "brände" mig vid knäna, vilket såklart var bevis på att jag höll emot/spännde dem. Inte bra, men försökte tänka på det. Vi red sedan genom skogen och travade en bra bit för att därefter ta stigen till grusvägen och skritta hem. 1h 15 mnuter. 

Det kändes så lätt och det var så kul! Pärla tyckte också det och hade både power och bjudning. Underbart!

Snabb, slarvig paint-bild:

Mellonie fick gå ett varv runt gårdsplanen.

Är det lika hårt imorgon så blir det nog en promenad vid hand för båda. Känns det "bättre" på marken så dressyrar vi på ängen.

14 Januari 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
ny dag och nya tag

Det första jag gjorde idag var att ta mig ut till djuren och gjorde de dagliga sysslorna. Eftersom Ida rider Pärla på fredagar så var det bara Mellonie kvar till mig. På schemat stod longering på en stubbåker för dagen i kylig, men solig januariluft. Knoa var på superhumör och kutade runt, flög runt och pratade massor. Det verkar som den ganska regelbundna motionen hon får numera gör henne gladare. Kul, tycker jag :) Nu hoppas jag att hon svarar på det med. Efter hästarna tog jag en tur till staden och sökte jobb. Det gick väl... sådär. Sedan gjorde jag mat. Fyrdubbel sats pannkakssmet så vi (alltså två pers!) verkligen skulle kunna äta oss mätta. Trippel sats är på gränsen, men idag blev det tillräckligt och ett par över. Jo, vi är ganska stora i maten :p Haha. Ikväll kommer det nog bli lugnt. Det kostar att va ute, tyärr.
13 Januari 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Experience are painful this way

Jag har ingenting att säga.
Just nu är allting skit, och ännu värre.
Fuck everything.

Pärla igår: dahlseda + flugeby. Mellonie: stå.
Pärla och Mellonie idag: stå.

http://www.youtube.com/watch?v=35PFeIpv_IU = on repeat.

But its too late
to say
Im sorry

12 Januari 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Snö och kyla. Första gången för den här vintern?

När jag kom ut så började jag med att ringa och ändra på försäkringen. Buhu. Har bara trafik numera. Hoppas det blir kortvarigt... Sedan skulle jag ringa AF och berätta hur det går (ska göra det en gång i månaden). Men det var mellan 50 och 70+ i kö före mig alla gånger jag ringde, så jag sket i det. Får göra det imorgon... Eller någon annan dag.

Sen gjorde jag iordning stallet; mockade, hämtade spån och bytte vatten. Därefter red jag Pärla. Det fick bli klättring idag. I den enooorma backan som de andra kallar "himlabacken". Vi tog skogsvägen dit. Jag tog tiden uppför, och det tog 8 minuter. Vi skrittade bara och när vi kom upp travade vi till vändplanen, tog några varv där och sen travade vi tillbaka. Sedan blev det skritt hela vägen ner igen. Men därefter galopperade vi hela vägen till Wighs och skrittade nerför backen till Kjells lagård. Den sista biten blandade vi gångart något och sen skrittade vi hem. Totalt var vi ute i 1h och 10 minuter.

Mellonie fick sig en 15-20 minuters tömkörning/longering på ängen. Det gick skapligt. Något hopp rätt upp i luften och lite tjut. Men annars så, haha. Hon går för övrigt rent. Imorgon ska hon stå och sedan funderar jag på att longera henne (utan tömmar) för att se hur hon rör sig då. Det verkar gå åt rätt håll...

När jag red Pärla var det inte så farligt kallt, förutom när jag sket i vantarna för jag bråkade med telefonen på hemvägen. (JAG HATAR VANTAR! Men ibland är de bra...) När jag sedan skulle tömköra Mellonie så frös jag som fan om händerna - trots att jag hade vantar. Tycker det var rätt sjukt för såå kallt var det inte. Vad bortskämd man har blivit med värmen förut. Nu är minsta lilla minusgrad ett steg närmre förfrysning.

Det var tänkt att jag skulle plocka fram lite bröte ur skjulet och ta med. Men jag orkar inte det. Dessutom ska jag ut tidigare imorgon och då hinner vi ändå inte åka iväg med skiten. Så jag tar med det då i stället. Jag borde även föra över bilderna från igår, men även det känns jobbigt. Jag borde äta. Då piggnar jag nog till lite. Dagens steg än så länge då: 10640 och lite mer lär det bli.

Nu funderar jag starkt på att dra in och handla, göra mat, diska och slöa vid tvn. Men det blir så jävla dyrt att sitta och surfa på telefonen... Jag betalade även VRFs medemsavgift idag (hade visst glömt det) och till min stora förskräckelse (heter det ens så?) så märkte jag att det har krympt något förbannat på kontot nu. GAH. Inte många kronor kvar.

Mellonie får stå för dagens bilder:

10 Januari 2012  | Länk | livet i en kokbok | 1 kommentar
fullt ös

Från tvåtiden och till nu har det varit full hålligång. Jag kan ju inte direkt klaga på att det inte går att fördriva tiden, trots arbetslösheten. :P Har för det första tagit kort på Becka som red. Det enda jag gjorde var att ta några varv trav och framför allt galopp för att få igenom henne. (Pärla, alltså haha!) Annars red bara Becka. Jag hade sporrar och vilket skillnad! Genast svarade hästapållen på inner(vänster)skänkel och jag fick tusen gånger bättre skänkelläge. Dock dog kameran och jag orkade inte byta batterier för jag skulle ju som sagt bara ta några varv med henne. Sen när hon skulle skrittas av så slängde jag på Mellonie tömkörningsgrejer så fick hon hänga på en sväng på 20 minuter. Det gillade dem! Det var länge sen de fick komma ut tsms nu. Visst, ibland tar jag ju en promenad med dem båda, men det var också ett tag sedan nu. På de här 20 minutrarna så mötte/var vi i närheten av två traktorer. Vad är oddsen? Aja, tycker det är väldigt viktigt så det var absolut inga problem. Vi skyndade oss till öppningen av ängen för att ha det lite bredare, men Mellonie stod vid sidan av vägen och kollade lite stelt och mycket nyfiket när den ena passerade. Det var ju mat på kärran! (Vilket hon säkert inte kopplade. Men ändå.)

Därefter skrev jag ett brev. (Det luktar jobb.) Den här gången ett jobb jag verkligen VILL göra och är sugen på. Dock är det en bit att pendla, men ändå. Det kan det kanske vara värt? Håller tummarna iaf.
Efter det så körde jag in Rikard och postade brevet. Sedan köpte jag mig äckligt feta hamburgare på Sibylla (whattever, har redan förstört den här dagen ändå med en bulle efter frukosten..). Men jag har inte dåligt samvete för jag gick en sväng med Marielle på omkring 50 minuter. Snacka om skönt efteråt! 

När jag diskade imorse (jusste, det gjorde jag med ja!) så städade Emil lite i olika lådor - för jag ska ju snart flytta dit mina kläder av en rätt logisk anledning. Då hittade han en ny, oanvänd stegräknare. Så den har suttit på sedan dess, typ. Jag kikade nyss på den och såg till min förvåning 12.700+ steg. Inte illa! 10.000 är väl vad de rekommenderar / dag? Eller är jag helt ute och cyklar? Aja, det kändes lite kul faktiskt. Så de där hamburgarna (plus allt lösgodis igår + senare ikväll (a) haha) kommer jag inte bry mig om.

Angående bilen så går man numera som han ska, på fyra cylindrar med andra ord. Innan behövde jag dock tanka, och han hade dragit en bit mer än han "borde", men å andra sidan har jag stått på tomgång = skrapat rutan några gånger och dessutom är det halt. Därför varvas det ju en del mer än det borde, höhö. :] Så jag kan inte klaga än så länge. Jag får ju gå efter bilens "stora" trippelmätare (dvs "36.xxx,x") och gå efter de siffrorna som är nr två och tre bakifrån. Tankmätaren fungerar inte (det är ju en 740, haha, sjukdom!) och den "lilla" trippelmätaren går inte att nolla. Därav den regelbundna soppatorsken (dunk i bilen ofc) och det är lite svårt ibland att komma ihåg vilka siffror man ska komma ihåg. I-landsproblem? Låter krångligt, men man vänjer sig. Och som sagt; dunken har räddat mig ett par gånger.

Ingen som behöver köpa däck btw? eller extralysen? Har asbra dubbdäck på  svartlackade plåtfälgar passande 240 (och 740 tom -88/utan ABS). Kööpaa?

9 Januari 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Färska bilder!

TIPS!
En kvinna som jag lånade en häst av för många år sedan bad mig skriva ner när jag red så vi kunde hålla koll på det. Detta var i mitten av december 2006 (har jag för mig). Sedan dess har jag fyllt i varje dag i almanackan vem jag har ridit, vart/vad vi har gjort och ibland hur lång tid det har tagit. (Dock vet jag ju hur lång tid varje runda brukar ta, så numera skriver jag sällan tid. Bara om det har varit väldigt långa eller väldigt korta pass). Det är iaf ett hett tips att fylla i och hålla koll på hästen. För jag vet inte hur ofta man har hört, framför allt förr, att någon inte vet när hästen stod senast, hur länge hästen har stått eller när hovslagaren var senast. ALLT sådant står ju dokumenterat och då är det bara att bläddra bak och kika om det är något man funderar på eller har glömt bort. Otroligt praktiskt! Jag sparar dessutom samtliga av mina almanackor för vem vet när de kan vara bra att kika i?

Grön färg är Pärla. Det orangea är text där det står vad vi har gjort och svart är "den andra hästen", vilket oftast har varit Tola och nu sedan tre och ett halv år tillbaka Mellonie. Prickad bokstav innebär lugnt, inte på ryggen (är nog inte någon prickad just på bilden). Exempelvis kortare promenad vid hand/bus på gårdsplanen eller trickträning t ex. Bokstaven betyder vem som har motionerat - oftast ridit, eller kört. J är jag förstås och R är min lillasyster Becka, I är Ida, F är Felicia och så vidare. Tom ruta är vila och om det är pga någon speciell anledning skriver jag det. Se och lär. :)

Glömde skriva igår att när jag tömkörde/longerade Mellonie så gick hon rent vartenda steg hon tog. Inte ett enda orent steg. Så när hon är i balans så är det uppenbarligen inget fel på henne.

Jag hade tänkt att tömköra/longera henne lite idag med, men jag har mått så jävla dåligt så jag sket i det. Orkade verkligen inte. Men Pärla red jag, och vi var på ängen igen. Becka kunde följa med och fota. :D Så kul att ha lite bilder. Dock så ser jag ju bara fel på varenda bild och tycker väl det kändes bättre än det ser ut. Fast Morton gick förbi en gång och det märkte Pärla, haha. Jävlar vad stark hon blev och hon drog inte lite mot honom. Men aja. Jag har verkligen stora problem med att ha ner hälen, framför allt vänster. Jag tycker även jag ser hård ut i handen... I behov av tränare? Jotack. Som om inte det vore illa, så är dessutom typ alla bilder i vänster varv. Men jag tycker det är snyggare med den "rena" sidan (inte man-sidan) så därför råkade jag visst nästan bara välja bilder från vänster varv.

Vi ska minsann terrorisera backarna mer här i krokarna ser jag! Det har ju varit lite försiktigt med klättring nu på ett tag. Men det måste bli ändring på det.

 

8 Januari 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
sjunde januari

Jag kom upp flera timmar senare än planerat vilket försköt hela planeringen. Inte för att jag hade jättemycket planerat men ändå. Det stör verkligen ändå, för jag kan ju bevisligen inte ens styra kroppen till att gå upp. I alla fall så stod ett dressyrpass på en äng med Pärla på schemat och vi var ute strax efter tolv. Vi red mycket på böjt spår med volter i alla gångarter. Hon skötte sig bra och vi körde ett intensivt, men något kortare pass. Det bästa av allt var att hon stack i galoppen :) så kul! Älskar när djur fullkomligt sprutar av glädje. Dock kom hon inte så långt eftersom vi skulle lägga en stor volt. Men ändå, det var kul så länge det varade. Förresten så är programridningen som skulle vara imorgon inställd. Det var tråkigt, men det kommer fler gånger. Efter pärla så var det Mellonies tur. Tömkörning/longering på samma äng som tidigare skulle hon få roa sig med. Det var humör och väldigt stark egen vilja idag. Men hon uppskattade att arbeta lite när hon väl valde att samarbeta. Vi var ute totalt 20 minuter varav minst hälften var skritt till/från ängen. Så det kändes som det blev precis lagom. När vi kom tillbaka broddade jag henne så nu är båda helt redo för snön.
7 Januari 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
kort uppdatering om läget

Strax innan klockan sex i morse så ringde det. Då hade emelies bror kört ner annies bil i ett dike (typ). Så vi fick dra upp dem. Sen somnade vi om, haha. Ett halvt dygn senare tog vi oss upp på riktigt. Dagen har varit väldigt slö, och innehållt sladdning (emils, jag kan inte slösa soppa), simpel matlagning, diskning, fixat hästarna och nu glor vi på the voice. Ida red pärla och hon ramlade visst av. Men det ingår ju. :p
6 Januari 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Fuck, fuck, FUCK!!!

Jag har inte världens bästa ordning på mina grejer osm kommer med posten, om man säger så. Eftersom jag inte bor där posten kommer så kollar jag på eventuellt brev och gör vad som ska göras. Därefter hamnar det på skrivbordet.... Bland all annan reklam, broschyrer, kataloger och tusen papper och brev. Jag har dock aldrig slarvat bort någonting för jag har ju alltid vetat var det funnits - nämligen på skrivbordet.

Men nu har jag alltså lyckats! Och det är ju inte vilket papper som helst som är borta... Det är det där utdraget ur belastningsregistret som man kan beställa hos snuten. Ett ganska viktigt papper alltså, som gäller ett år och som man ska visa upp när man söker arbete inom vissa branscher. Skit också. Jag hade verkligen behövt det just nu. Hoppas verkligen det ligger i en av pärmarna i lägenheten annars har jag ett problem.

Hur jobbigt och krävande ska det egentligen behöva vara att skriva ett personligt brev? Väldigt, tydligen. Har hållt på med det nu och det var verkligen ansträngande. "Man ska ha med det, men inte det och undvik detdär men framhäv dethär..." och blä! Jag tolkade det som jag ville och skrev som jag ville. Det får fan duga.

Och som om inte det räcker... så borde man ha med en bild! Jag brukar inte skicka med bilder för jag... har inga? Jag tar inga egobilder längre och oftast så är det ju jag som håller i kameran, alternativt att de bilderna som tas inte kommer ut offentliga (så man kan knycka dem) eller så är de olämpliga (som med släkten). Borde verkligen leta reda på en vettig bild. Men hur gammal är okej?

Red en kortis på bara 35 minuter med min Pärlatant. Kände att jag inte var på humör att plocka med henne utan att jag blev stark och det blir inte dirkt bättre av det, så då drog vi hemåt. Hon kändes lite småseg så jag tror inte hon misstyckte. Mellonie däremot! Hahahaha, vad sur, nej FÖRBANNAD hon blev på mig innan! Stackarn. :) Skulle byta täcke för de var så blöta. Det hade dock inte kommit igenom något, men ville ändå ge dem torra täcken. Pärla fick nytt när jag hade ridit klart. Men på Mellonie så tog jag av det översta täcket (det som skulle bytas ut - regntäcket) och så hade hon ett i fleece under. Under det så hade hon bogskyddet. När det blöta var av så drog jag fram bogskyddet. Mothårs alltså, och det brukar inte vara populärt. Men idag så blev hon så sjukt sur! Skickade upp frambenet skithögt och skrapade som fan, samtidigt som hon skjöt upp huvudet och slickade öronen bakåt. Lilla vännen, hahaha. Tyckte hon såg så kul ut! Rättade till fleexetäcket och tog på det torra regntäcket. Nöjd ponny igen. :] Slutet gott allting gott.

5 Januari 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
drygt fem år med Pärla. Bilder från då och nu.

Pärla, September 2006, 16 år gammal.

Hon var så oproportionerlig då! Kolla vilken grov kropp, särksilt framtill, och så tunna ben (i jämförelse med kroppen!). Ser inte riktigt klokt ut. Så ska inte en fjordkropp se ut! :/ Jag ser även att jag varken kunde sadla, tränsa eller rida på den tiden. (Det sistnämnda kan jag väl fortfarande inte, till och från...)

Maj 2011, snart 21 år gammal.

Den där manen har väl nästan alla olika åsiker om... Men den har gjort att halsen ser betydligt mindre/smalare ut och det är ganska mycket mer luft under magen, haha.

September 2011, 21 år gammal och ganska exakt fem år senare. Dock tycker jag personligen att hon är lite väl rund och mjuk här. Hon kunde varit mer "slimmad". (Har nytagen bild på telefonen. Ska nog försöka få in den i datorn så småningom).

Dagens pass.
Först och främst så var det rodeo och bus i hagen. Vem satte igång det? Pärla såklart. Runt, runt kutade de med de flesta hovar i luften mest av tiden. Det tog en stund att få ner tag i henne. :P Själva ridturen i sig bestod av en blandning av hastighet och power, men även en del arbete. Inte det hårdaste ridpasset, men det var inte heller tanken. Vi var ändå ute i en timme, så det blev lite längre än vad jag hade tänkt. Det fick bli skogen och flugebyrundan.

4 Januari 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
GOTT NYTT LIV

"Ibland blir det inte som man tänkt sig". Jag tror jag har läst den meningen nästan överallt. Den gäller även mig. Mitt år skulle inte kunna börja sämre:

- Jag är arbetslös. Och fattig.
- Mellonie travar orent.
- Mina föräldrar ska/håller på att separera.
- Emils bil blev sönderslagen (och min går skit >< och drar 1,5l/mil).

Känns som ett toppenår det här. Absolut.

Om jag sedan ska kommentera den här skiten, låter det såhär:

- Jag SKA ha jobb, jag MÅSTE ha jobb.
- Mellonie blir sakta men säkert bättre. Det går åt rätt håll! Hon visar inget i hagen, är pigg och busar. Ibland får hon följa med på små äventyr/promenader.
- Det är väl ingen big deal, eller? Jag har nytt liv. Men det värsta är den ojämna stämningen. Från ena hållet glad och andra hållet... inte särskilt glad. Jobbigt att vara i mitten. Dessutom... HUR BLIR DET MED MINA HÄSTAR!? Det brister, och allt pga punkt nummer jävla ett.
- Det kostar och tar på krafterna att leta fram delar och laga hela jävla tiden! Att de jävla kräken inte bara kan tala om vad som stör dem och är fel! DAMN.

Om jag skulle vända på det och se det från den ljusa sidan så har jag inte så mycket att jubla över. Men några få, värdefulla, viktiga saker är det.

- Jag och Emil har varandra och vi har det bra. Planerna gror, dock sakta, men vi ligger på samma nivå med samma/liknande mål i livet.
- Vi kommer göra en drastisk förändring/ta ett ENORMT kliv i vår livskarriär i år. Detta tack vare framför allt två personer. Winwin-situation.

PÄRLAHÄST
Idag stod hoppning på schemat. Det gäller ju att passa på när graderna är åt det positiva. Jag slet ihop till en variant av övning. Den innebar två hinder på långsidan, 12-13 m, en smal oxer och ett räcke, samt två diagonala räcken. Samtliga hinder med frambom. Då kunde vi träna på avståndsbedömning, galoppsprång och raka och brutna linjer. De diagonala räckena stod så att de gick att hoppa både diagonal och som en bruten linje till antingen räcket (ca 19 m) eller till oxern (15-16 m).

Jag började med att sätta de diagonala räckena på 50 cm och bara ha bommar på marken på långsidan. Där kände jag lite på galoppen och kom fram till att vi behöver ha tre lite fram för att det ska bli bäst känsla och flyt. Jag märkte även att jag inte har så mycket att säga till om (mer än vägen) mellan olika hinder. Hm, inte så bra kanske. Men så länge man inte ska göra annat än hoppa dem på raken fungerar det ju, haha. (Hjälp? ><)

Därefter satte jag även upp linjern oxern och räcket på 50 cm. Vi hoppade de olika linjerna, både "själva" och ihopsatta med varandra. Jag tog även de båda diagonala efter varandra (så det blev som en båge) några gånger. När vi hade ganska bra kläm på detta så höjde jag samtliga hinder till 80 cm. Jag tog någon linje, därefter satte jag ihop allt till en bana på nio hinder totalt. Det gick faktiskt helt okej! Jag fuskar med vägarna men Pärla är "öppen för förslag" (ehm...) så det är inget som verkar störa henne. Men jag blir lite sur på min egen ridning samt att hon inte lyssnar på min vänsterskänkel när den är innerskänkeln. (Hon bjuder på hindret jag tittar på och då kapar hon vägen <- kan ju inte dirket skylla på hästen, men då har JAG svårt att hålla ut henne ordentligt.

Som avslutning höjde jag oxer till ett stigsprång på 90+cm. Tog först linjen och fick inte till avsprångspunkten?! Hästen hoppade. Gjorde om. Blev likadant men VÄRRE! Var tvärsäker på att nu kan hon inte hoppa - men hade fel och hästen HÄVER sig över mer eller mindre stillastående utan att riva (kom dock emot bommarna vilket inte är särskilt konstigt). Har för mig jag provade igen med mycket driv och det blev bättre. Tog därefter bara hindret (inte linjen) via en större volt - kom bra och hon hoppade så fint. Fortsatte runt, som gången före och tog det igen (för känslans skull) och vi kom bra igen och hon hoppade kalas!

Avslutade med att hoppa de båda diagonala räcken på 40 cm några gånger. Travade och skrittade lite för att därefter binda upp Pärla i staketet (i grimma och grimskaft över tränset såklart!) och plockade in allt. Hua! Det var tungt! Tog dubbla bommar alla gånger utom två och dubbla stöd dubbelt utom "dubbelstöden/oxerstöden". Men klockan gick och jag ville vara effektiv.

Vi var ute totalt 2,5 timme! Det tar tid att hoppa, även om själva "hopptiden" är ganska kort. Aja, hemma igen och hästarna står nöjda med några kilo hösilage.


Bara för att ha en bild.

Min mage kurrar med och det har den gjort ett par timmar nu. Så jag ska försöka åka in och tillaga lite mat. För övrigt så bråkade bilen imorse (läs förmiddags). Han startade, jag backade ut. Jag hörde hur han gick ner på tomgång och dog. Startade, efter motorn gått några varv, och gick fan inte på fler än två cylindrar! Jävla skit! Så han dog igen. Så höll vi på en stund. När jag provade att gasa eller pumpade med gasen så ströp han bara. Han brukar vara svårväckt när han är kall så man behöver varva för att han ska arbeta med alla fyra cylindrar. Men det här var värre än någonsin! Efter lite petande på diverse delar (som har bråkat tidigare) och ytterligare startande och desperat få upp lite varv, så lyckades han hålla sig levande iaf. Så efter lite varvande så gick det sedan att köra och efter en stund var han sig själv igen. Phu! Jag lyckades ta mig till gården utan fler missöden.

3 Januari 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
andra januari

Jag gick upp hyfsat eftersom det var FI-möte. Sen hämtade vi den hyrda kärran och drog ut. Vi fick faktiskt med oss allt på bara två vändor - vilket var skönt. För då hann jag rida med. För övrigt så fick jag träna på att backa med släp igen. Kul! Träning ger ju fardighet liksom. Men jag är inte så kass på det faktiskt höhö. Idag gick det dessutom riktigt bra :) Angående ridandet så tog vi tre varv runt flugeby i skuggorna från månen. Det var nästan ljust (väldigt nästan) tack vare den klara himlen och det starka månskenet. Mysigt! :) Själva ridandet gick sådär men jag börjar bli bättre på att ta det på hästens villkor istället för att tappa tålamodet och bråka. Hon gick bra i början men mitt i så var hon ovillig och uppmärksam på det runt omkring. Då bytte jag taktik och lät henne rulla i lugn, lugn galopp för att i slutet återuppta arbetet innan det var dags för avtravming och avskrittning. Min kära Pärla :)
2 Januari 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
and here it go again

Ja nu har det alltså börjat igen - detta JÄVLA vandaliserande av våra bilar! :@ Den här gången är det Emils bil. Den har fått sönderslagna lyktor inkl positionerna, avbrutet och bortslängt avgassystem och så är hela bilen kortsluten. Modigt! Jag säger då det... Man blir verkligen arg, ledsen och sjukt besviken på det här samhällets invånare.
1 Januari 2012  | Länk | livet i en kokbok | 1 kommentar
släktpåhälsning i vimmerby

Hela dagen här mer eller mindre gått åt till besöket i Vimmerby. Så parlahast fick vila och ta igen sig efter alla nyårets smällar. De tog det ganska lugnt och var inte särskilt uppjagade vilket känns bra. Just nu smäller det för fullt IGEN. Men det räknar jag inte med att de reagerar så mycket på. Det är ju inte som runt tolvslaget när. hela himlen exploderar och det kommer från alla håll. Tyvärr så blev det ju som sagt ingen motionering idag vilket är en tråkig början på det nya häståret. Men imorgon hoppas. jag verkligen att jag hinner, vilket inte är säkert. Det är ongen nyhet att det inte alltid blir som planerat... Blandade känslor. Det kommer iaf innebära lyftande, kånkande och möblering.
1 Januari 2012  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
tömt kameran

Så för en gångs skull kommer det upp lite (inte så roliga) bilder.


Pärlahäst på julafton. Utspökad och allt. Geggigt, grönt och plusgrader. Julkänslorna haglade...


Ja, täcket är för litet (onesize). Därav den mycket attraktiva placeringen...


Julafton, som sagt. Jag blev väldigt nöjd med både snöängeln och snögubben, men särskilt snölyktorna. Det bästa av allt var att de har hållt enda tills idag... (eller?)


Jul i holsby. Det är så mycket folk så det är knökafullt, haha. (Inte alla på bild.)


Jul i holsby. Farmor och farfar närmast kameran.


Liknande bild men med flera.


Julmat och fika ute i Tabor.


Mimmi och Fidde med dotter var i Jkpg och inhandlade varsin androidtelefon. Felicia måste haft riktigt kul den kvällen, haha. Inte. Fyra "vuxna" (nja) och fyra telefonener. Kvällen var räddad! I lägenheten btw.


Felicia och Emil. Man får ju passa på att fota när han är koncentrerad på annat. Annars är det inte lätt.


Jag och Felicia.


Dito. E: Welsh Mountain U: Halvblod UE: Chess 880.


Helkroppsbild. Dock suddig, men fick ingen bättre...


Inte direkt ful liten häst :]


Oh, min fina! :) Som kunde ha varit min, men som är så långt från min det bara går... Aja, hon lever och mår bra. :)


Brahe som vi påbörjade inridningen utav.


Bild från idag! Kallt och soligt. En helt okej sista dag av det här året.

 

Jag har såklart ridit Pärla idag. Med tanke på alla tusen miljoner smällare och alla skutt åt sidan, tvärnit och kolla, osv, så var det en bra ridtur. Red i skogen för tänkte det var mjukare där. Sen tog vi några varv på en halvstor volt på LP (som gick över förväntan!) och dahlseda hemåt. En tur på 1h 5 min. Gårdagens blev på 1h 25 min. Jag tycker om när minutrarna är på den sidan av "timmen". :) Aja, hon reagerade som sagt mycket på smällar men det visste jag ju. Det är inte direkt en överraskning att hon är stirrig den här tiden på året. Jag var lugn, blandade "inga krav" med "vill du?" (typ) så vi var kompisar hela rundan och jag var lugn. Tyckte det var bäst så. Ingen idé att kräva något en sådan här dag. Men som sagt så arbetade hon på bra de gångerna jag bad henne. Hon har faktiskt blivit himla arbetvillig nu när jag har lärt mig rida. Det gillar jag!

Gott nytt år med då. Så är det överstökat med. Det kommer bli en dyr kväll, med mycket "slösad" soppa. Blir totalt fyra vändor ut till gården - men det är de värda såklart! 

31 December 2011  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
HAPPY DAY.

ÅH! Folk gör mig verkligen tokig ibland! Igår höll jag på att bli påkörd två gånger! Jag körde inte för fort, gjorde inget fel och provocerade inte. Jag blinkade dock inte eftersom jag INTE skulle ut från rondellen! Båda gångerna var det i rondeller; först en man i en vit halvgammal toyota eller något likande skit. Han kollade vänster och skickade ut bilen. Jag fick stå på bromsen, och bländade honom jävlar. Då, när han redan var inne i rondellen så kollade han åt höger (eller ao, tvärtom...). KRÄK. Nästa gång, så var det en mamma i en minibuss som skickar ut bilen i rondellen. Halvvägs in så ser hon att hon inte hann, och bromsade. Det var en jävla tur det! Åh, jag gav henne fingret. Tänkt om (jag såg ju inte) hon hade barn med sig! Vad är det för ansvar och bilkörning! Då väntar man väl liksom hellre tills det är helt jävla fritt! Bedömningsförmåga, någon?! :@

Sen så fick jag ju det berömda lätet+kroppsspråket, som betyder att man inte är så populär, i byn med. Så det var ju bara att koppla och varva ur bilen lite. HaTe HIm.

Kvällen innan så var ju hovslagaren uppe och fixade hovarna. Så det problemet är numera ur världen, för den här gången. Ridturen var fruktansvärt blåsig, haha. Men jag fick lite sällskap i mitten av rundan. Trevligt! Pärla gick bättre än vad jag trodde med tanke på vädret.

Idag så red vi dressyr (på riktigt = alltså på ridbana). Vad jag är kär i den hästen! :D Hon gick så in i norden sjukt ävla härligt! Åh så kul det känns! Vi kan minsann utvecklas en del ändå, på egen hand.
På vägen dit så värmde vi upp med skritt, trav och galopp. När asfalten kom så blev det logiskt nog bara skritt. Då gjorde vi lite öppna och åt ena hållet blev jag förvånad. Oj, det gick och hon bar sig. Mumma! Men åt andra hållet var det komplicerat, haha.
När vi kom till banan så skrittade vi ett varv, sen travade vi lite och så provade jag att göra öppna längs långsidorna. Det var lite samma sak här; i vänster varv kände jag att nu är vi nära. Typ. Hon jobbade på och bar sig bra. Men i höger varv var det svårare. Dock gick det nog några steg då och då, men jag skulle behöva hjälp. Jag gjorde iaf mitt bästa. Sen att jag inte riktigt vet hur jag ska ha vikten och så börjar händerna fuska och lite - det är inte lätt att korrigera själv.
Efter detta så red vi igenom LB:1-programmet. Traven är GODIS. Hon var så mjuk och följsam. Serpentinerna blev jättebra. Nu sa jag inte att själva storleken blev bra - jag KAN INTE göra jämna bågar... Men jag fick igenom ställningen och jag kunde även ställa henne innan/efter "svängarna". Så jag är näjd med den delen. Det känns som mängträningen saknas vad gäller storlek på saker och ting (även 15 metersvolten). Dock hade vi lite problem med galoppen. Jag vet inte hur jag ska gå tillbaka henne med energi. För ta jag i henne bryter hon av (håll om, håll om, håll om! - Det går inte/Jag kan inte?). Så då blir jag mest passiv för att inte störa så vi tappar den helt. Sen blir våra avbrott från ökad galopp till samlad trav inget alls. Det blir som att klippa av ett band, eller "krock med hörnet-tvärnit-fram igen". Högergaloppen är snäppet bättre (dvs inte lika dålig) som vänster. Så efter genomridningen så tog vi galoppdelen igen. Efter en skrittpaus. Dock blev det väl ingen skillnad. Det som är nästan lite väl bra är att hon blir så himla känslig så minsta lilla jag (som redan sitter snett) skjuter/lägger vikten så flyttar hon i sidled. Det innebär att våra "raka linjer" typ medellinjen och snett igenom blir lite sicksackiga.

Nu är jag bara väldigt petig. Dock så har vi miljoner mer att träna på och jag vill bli bättre. Men det var en av våra absolut bästa dressyrpass någonsin. (Det andra var det förra, hahaha, med Marielle+Morton.)

Det känns som jag har skaffat mig en ny häst. Eller iaf som att vi lär känna varandra som på nytt. Det blir så otroligt mycket roligare att rida med när man känner att det blir skillnad eller att man helt enkelt kan göra mer än att gasa, bromsa och svänga. Det tog mig bara fem år... haha :)

 

Nyår imorgon. Det betyder att runt klockan 22 ska jag stänga in mina rackarungar i stallet (eller iaf försöka...) och runt 02 ska de få komma ut igen. Jag hoppas det kommer gå bra. Dock så förväntar jag mig en svettig och stirrig Pärlahäst, men det är bättre att de står inne än att de spränger staketet, såklart. Lampan ska dessutom vara tänd den här gången. Det har jag inte haft förut.

Jag och Emil kommer vara hos Emelie och Annie med flera och äta gott och umgås. Det räcker så, känner jag. Och inte en jävla raketjävel ska jag uppskatta.

30 December 2011  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
hovslagaren och raketvisning

Igårkväll kom hovslagaren så nu har även mina hästar snösulor och pärla har broddar. Igår så skrittade Ida ut en kort runda barbacka med henne och skon hade suttit kvar. Men den åkte av i hagen sen för hon hade bara tre skor när det var dags för nya. Stans största fyrverkeriförsäljare hade uppvisning igår och jag fattar inte varför folk inte slutar köpa skiten! De skrämmer djur, är svindyra och så förstör de naturen. Värdelöst är det fan! Jag tänker då fan ALDRIG lägga en jävla spänn på sådan skit. Pärla och jag ska ta en dressyruteritt sen. Mys :)
29 December 2011  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
sadelgjordsproblem

Igår styrde jag ut i skogen för påbörjande av inridning utan häst. När han var inne i stallet tillsammans med sina kompisar och var borstad kikade vi på sadlar. Jag hade med mig två, varav den ena satt bra med en fårskinnspadd under. Men sen fick vi problem! Ingen av sadelgjordarna passade. Det var inte direkt världens tunnaste kille vi höll på med. :p Efter flera förbrukade hjärnceller kom jag på den briljanta idén att förlänga med stigläder. Haha, det var ju bara typ en halvmeter som fattades xD Vi var tvugna att göra fler hål men sedan fungerade det finfint. På med träns och ut. Han var lugn och snäll och vi tog en sak i taget. När Annika satt på honom och vi gick lite så fick det vara bra. Han gick orent hb så vi tyckte det blev lagom, utan särskilt mycket krav. Tyvärr lär det dröja innan nästa gång pga olika anledningar men nu har han iaf fått känna på det lite. När. Jag kom tillbaka så tog jag en sväng med pärla. Så pass bra verkade ändå skon sitta. Det var ett bra pass. Jag red okej och pärla gick bra. Hon blir bara bättre och bättre i munnen vilket glädjer mig :) Idag rider Ida Pärla.
28 December 2011  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
omvänt dygn

Det får bli en kortis via mobilen. Så det lär väl bli trångt och jävligt, men ändå. Först och främst så har dygnet blivit mer eller mindre totalt omvänt. Mjo, telefonen är skyldig. Och wordfeud, höhö. Vi åt frukost strax efter tva. Därefter slank säsongens första semla ner och la sig mjukt och fint i magen. Syster med pojkvän och dotter åkte till jönköping innan för att köpa sig varsin androidmobil (inte till ungen såklart). Anledning: för att kunna spela wordfeud HAHA! Jag skojar inte. Det var verkligen anledningen. Lite kul tycker jag. Pärlahäst fick en timmes skrittpromenad vid hand tillsammans med trevligt sällskap. Dagen till ära Jennie och Uma. Den där hemlisen verkar bli av (:D) men imorgon. Det ska bli så spännande! :) Nu ska jag försöka slita mig från mobilen och krypa ner. Klockan rusar!
27 December 2011  | Länk | livet i en kokbok | 1 kommentar
det blev en ny telefon

I julklapp, och en kamera, presentkort och lite sådant. Jag är nöjd. Och säkert datorn med för den hinner ju vila lite haha! Däremot går telefonen varm. Idag har den behövts ladda två gånger, haha. Pärla har fått en lös sko, så hon fick helt enkelt stå idag. Usch vad det har blivit mycket mat och fika - precis som nästan varje år. Imorgon hoppas jag att vi ska göra både något som är kul och nyttigt (eller, Jao..). Jag hoppas mitt lilla övertalningsförsök gick hem. Hemlis, hemlis :D Nu ska jag fortsätta se på dokumentären kokvinnorna.
25 December 2011  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
god jul

" -Fikon? - Håll käften för fan!"
24 December 2011  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Julkort! :D

Igår var det kalas igen. Men ett ganska kvickt sådant eftersom vi hade tid att passa. Man blir ju inte direkt hårdare av allt firande... :O

Idag klev jag upp skapligt och fixade stallet samt red Pärlahäst. Där det är plogat är det isgata så det lockade inte direkt. Istället red vi runt lite hur som helst på/runt gården. Tre gånger fram och tillbaka på en några hundra meter lång väg till massa åkrar/hagar, red lite på en äng men den var för blöt. Sen var vi även borta vid oljetorpet, gjorde lite volter i skritt (hon skötte sig), red lite på en äng där med och red tillbaka. Sen var vi borta en bit på andra sidan gården med. Så det blev lite annorlunga än vad det brukar vara. Men det var faktiskt helt okej och Pärla gick finfint då och då, men ibland kikade hon efter Mellonie och ibland, där det var halt, så blev det lite stelt och spänt (inte så konstigt och accepterat från min sida). Så då var det bara att försöka hålla sig på kanten eller i mitten om det var bättre där. Vi tog även de välta hindren fram och tillbaka på oljetorpsvägen. Uppskattat! Även om det var en sisådär några decimeter högt. :)

När jag öppnade mailen hade jag fått, jag till min stora förvåning och glädje, ett julkort! Skitkul ju! :D

23 December 2011  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
slö dag med lite sömn

Igår, efter att emil slutade jobbet, så var vi ute och sladdade lite. Jag körde och det var min bil. Sen så börjar han dörna så in i helvete, haha. Han har ju redan läckt en hel del men nu är det fan helt av. Det låter jättefort! ;)

Efter sladdningen så tog vi kaffe (inte jag, kaffa = bajs) hos Annie och Emelie. Där blev vi sedan sittandes och tjötade massor. När klockan började närma sig halv två så kom jag på att jag skulle upp tidigt idag. Blä! Så hem och sova.

Upp vid sju, duscha och äta ordentligt. Det kändes nästan som man skulle till skolan. (Hemska tanke! Eller? höhö, jorå) Aja, vi hade anmält oss totalt 8 stycken (full minibuss 8+chaufför) för vi skulle på en grej med FI som heter "Jobbchansen" som AF anordnar, denna gång i Eksjö. Men det var bara jag som dök upp. Så vi åkte själva. Det passade mig bättre. Då är det ju större chans att det blir något...

Ögonlocken är sisådär lagom tunga nu. Men om en knapp timma ska vi på kalas. Så vila blir det senare. Troligtvis mycket senare. Det är ju snö ute och halt på vägarna/parkeringarna! Fun, fun!

Jag och Jen9 var ute på promenad igår. Så enormt välbehövligt! Vi tjötade massor. :] Idag så var jag ute på en sväng med Marielle. Det hanns med en hel del snack då med. Sådant är kul, nyttigt och mycket trevligt! Gillart.

På grund av den promenaden och kalaset så valde jag att låta Pärla få två dagars fritt på raken. Imorgon är det planerat att rida. Om det inte snöar mer förstås, alternativt att det är plogat. Vi tar det som det kommer.

Hästarna fick iaf en rundbal idag. Men den här gången innehållandes kornsäd+lite gräs som har blivit lite ensilagerat. Detta för att låta dem tugga och hålla värmen men samtidigt hålla en viss ponnys mage "i kontroll". Samma lilla ponny blev ganska rund (milt uttryckt!) förra vintern.  


Mellannen förra vintern, i början någon gång (läs hösten, typ).

21 December 2011  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
Olympia Horse Show

Eurosport har verkligen gått mig på nerverna i helgen. Och biljard har gjort mig vansinnig. Jag hatar biljard! På grund av att några sega gubbar ska stå och fundera på hur de ska skjuta på några bollar på ett bort (fruktansvärt spännande!) så har sändningarna från Olympia i London blivit försenade. En timme en dag och 35-40 minuter igår. Det kan ha varit så att de höll tiden någorlunda första dagen (har jag för mig det var).

Det har iaf varit kul att se på och jag har fått två nya favorithästar! Efter att Hickstead dog så har jag inte haft någon speciell "favorit". Men nu så har jag fått upp ögonen för två där framför allt en är mumma!

Den jag såg först är skimlen (såklart :P dock flugskimmel och inte gråskimmel som är det snyggaste) Cedric med Laura Kraut i sadeln. Fin hästapålle!

Den andra, som jag faktiskt tycker är snäppet snyggare är Rackel Chavannaise. UNDERBART vackert sto som vred och vände på sig för att hoppa felfritt. Hon är spänstig som en katt och med kapacitet som räcker och blir över. Även om det blev något halvtaskigt läge för Manuel Anon så fixade hon hindret ändå. Säger som speakern: "känns som hon har ett öga i varje hov". Dock är ju inte hon skimmel, hon är brun med halvtunn bläs. Men utstrålning har hon minsann. Någon som vill köpa till mig? (a)

20 December 2011  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
jaja, såklart

Ibland sviker motivationen och ibland är man sjukt taggad för ett vanligt ridpass. Idag var jag sugen. Men självklart vräker snön ner och hästarna har inte fått på snösulor än (har hört av mig till hovis, så det är på g). Så då får Pärlahäst helt enkelt en vilodag såhär efter en och en halv vecka. Hon förtjänar den såklart, men jag hade gärna tagit en tur i sadeln.

Jag skrev ju om när vi red barbacka sist och hon gick så underbart bra. är jag red med Marielle i förrgår så fick jag loss henne fint i munnen. Hon var så grymt mjuk och det känns så kul! Dock gick hon bättre den förra gången men nu satsar jag på att jobba loss henne i munnen. Igår tog vi en sväng, den som är vanligast nu för tiden, nämligen dahlseda + flugeby. Och gladeligen fick jag loss henne i munnen då med. Det är både kul och motivationshöjande när man känner att man kan komma en liten vart iaf. Jag kommer som sagt fortsätta med detta (när snön lättar/vägen plogas/snösulorna sitter på plats). Sedan kanske jag ger mig på sidorna och sådär. Men jag måste ju börja någonstans och lära mig en sak i taget och framför allt lära känna hur det ska kännas! Just nu är jag nöjd. :)

Tänk, att för ett år sedan så var jag i full gång med att köra in lilla Mellonie eller "Lillalie" som hon har råkat kallas ibland (kärt barn, alltså, haha). Tänk vad bra det gick egentligen. Första gången med rockard så var hon lite väl på och hade lite bråttom, samt tyckte inte om att svänga. Men det gick förhållandevis bra. Tredje gången med rockard tog vi en sväng i byn. Finfina ponny. Nu har hon bara körts lite då och då. Men hon tycker om det och det går alltid bra. Även att möta trafik av lite olika slag, fordon, folk och hundar. Det enda som kan vara lite småfrustrerande är att hon har så himla bråttom iväg så när man ska spänna för henne måste man vara effektiv. Hon vill inte stå där och vänta, så ibland skjuter hon runt rumpan lite. Men det har aldrig hänt något och bara man är bestämd så går det bra.

20 December 2011  | Länk | livet i en kokbok | 0 kommentar
haha, och här kom den!

snön alltså! Blandade känlsor, som sagt, men klart det måste vara en vit jul! Dessutom vill jag inte slita på mina dubb. Gissa om det var kul att åka ut till djuren imorse? :D

Imorse, ja. Gick upp i svinottan idag! Klockan sju, typ. Tio över faktiskt. Haha, kändes riktigt tidigt och mörkt var det. Men upp kom jag och ut kom jag med.

Vid nio skulle jag rida med Marielle, och så ville jag mocka och fixa innan. Så tio i åtta någonting så var jag ute. Mockade först och hämtade spån efter det. Sen var det dags att göra iording hästen (efter att hon hade varit på rymmen en liten stund >< busiga häst - ska alltid göra det hon inte får!), för jag brukar typ alltid vara försenad så nu ville jag minsann vara i tid.

Red iväg tio i nio (blev visst bara "tio i/över" idag). Vi red över vägen och tog birgersson först, sedan en sväng på banan. Dressyr stod på schemat idag. Jag måste faktiskt säga att jag är nöjd med lilla Pärlahäst! Särskilt på banan, i trav. Då kändes det stundtals riktigt trevligt. Galoppen kändes tung, men jag sket i att göra något åt det för vi skulle bara vara där en stund. Gjorde lite volter, ett par snett i genom och ett par serpentiner. Finfina häst!

När vi kom hem, efter 1h 45 min, så var det först inget konstigt. Men sen såg jag att det låg en brun hög på "gången"/"uppställningsplatsen" (jag tittade på Pärla och sen stod hon över den, så såg den inte direkt). Mellonie stod i boxen och dörren var stängd, dock inte haspad. Hmm... jag tror jag är helt säker på att jag haspade igen den. (Eftersom Pärla stack på egna äventyr och Mellonie fick vara kvar inne.) Vi