Hejsan!
Alltså. Det var så länge sen jag skrev här att jag nästan blir lite skrämd själv när jag tänker tillbaka.. Tidigare satt jag och läste gamla inlägg i mitt arkiv, och insåg hur mycket som har förändrats.. Hur mycket jag förändrats.. och t.o.m världen.. vänner.. allting helt enkelt! Och det har gått så fort.
Om två veckor är det ett helt nytt, året jag tar studenten för den delen också, det är svårt att tro att det är sant, vart tog mitt 2011 vägen?
Men vi sparar det där snacket till nyår, om jag nu kommer ihåg att skriva efter det här inlägget vill säga ;) haha.
Idag ska jag bara ta det lugnt, chilla och lata mig. Kanske eventuellt pilla fram lite läxor och försöka skriva nåt på dem, men det är verkligen ingenting jag lovar(eller tror att jag kommer att göra .. haha)
Jag ska lata mig så mycket jag bara kan, och det är nog nåt som behövs. Dessutom snöar det helt galet mycket ute just nu, så vet inte om jag är så sugen på att gå ut i snön faktiskt :D haha. Tänkte att det kunde vara kul att fota lite, fick nån konstig impuls av de, men tror inte det blir av :)
Den här veckan som var har vart mycket hektisk med en massa att göra, och mycket roligt har hänt..:) Faktiskt, riktigt roliga saker..och riktigt jobbiga också..
Mitt liv är lite kaos just nu:)
Under gårdagen så var jag i skolan, och för en gångskull så var min mattelärare sjuk, sen gjorde vi en jätterolig övning på psykologin, som vi fick sluta efter att gjort den och snackat lite betygssnack. haha. På kvällen åkte jag hem , åt god mat och fixade mig lite, sen gick jag över till Catrin och träffade henne och Madde..Myspys:)
Egentligen finns det, eller är det bara en enda stor sak på min hjärna just nu.. Den här bokstaven, personen, saken har invaderat mitt liv, min omvärld har skakats...
DET STORA R.ET!
Och det känns lite konstigt alltihopa. Jag gillar på nåt sätt känslan, samtidigt som jag inte alls gillar den.. jag gillar att vara såhär, men avskyr att vara den frånvarande personen som bara kan tänka och prata om en enda sak.. så tack alla vänner som orkar med mig just nu..jag tror att det kanske går över.. och om det inte går över vet jag inte vad som kommer hända.. jag tror iaf inte att det kan bli värre.. eller kan det de?
Som ni märker är jag förvirrad.
Och som man alltid säger: Jag har aldrig känt såhär, för nej, jag har faktiskt aldrig upplevt det här.. FAKTISKT inte på samma sätt.
Men vi får se hur det går, hur livet tar sig..
KRAM o PUSS
