|
|
|
|
|
Må
|
Ti
|
On
|
To
|
Fr
|
Lö
|
Sö
|
| | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | |
| |
April (2019) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Inlägg: 27 |
| Kommentarer: 28 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
 |
Strindlund söker kärleken!
Visst är det tillåtet att gråta av ren och skär lycka för att man mår så förbannat bra? Visst är det tillåtet att må så förbannat bra, att man ler utombords tills man exploderar av glädje inombords? Efter många om och men, har jag funnit den stora kärleken. Vi två, är verkligen som gjorda för varandra, och det här är första gången jag löpt hela linan ut och verkligen släppt på alla av mina tänkbara känslor.
Jag älskar verkligen hans leende, och tanken på att hans hjärta innehåller så mycket kärlek får mig att springa runt på de rosa små molnen med oerhört lätta steg. Han gör att mörkret i horrisonten ständigt är upplyst av kärlek och sång, och med honom vill jag fortsätta mitt liv med tills vi en dag sitter tillsammans i varsin gungstol på hemmet och håller varandras händer.
Det är bara s å mycket kärlek.
Sällan har någon människa fått mig att känna på det här viset. Ett par fåtal gånger har lagmaskinen Timrå IK lyckats med det stordådet.. Kanske är det så, att när jag träffade Torbjörn* så var det så att han underlättade för mitt hjärta att våga sig på att släppa på känslorna, eftersom det bara bevisade att det inte är någon nackdel att bli bortvald. Ja, även om det var så att han redan hade flickvän, och inte hade ett sådant svårt val.. Meen, vem bryr sig?
Min kärlek till den aktuelle killen, är starkare än någonsin.
Men visst ja.. Jag vet att det är vi två, och inte han och någon annan. Frågan är bara hur jag får honom att inse det?
Over and out.
* Inte min chef. Och om den "riktige" Torbjörn läser det här, hoppas jag att du skrattar och ler, precis så där som du gjorde i somras när du fångade mitt hjärta, för det här är inte mer allvarligt än den där gången när du frågade om vi skulle gifta oss. Snark.
|
|
26 Februari 2007
| Länk
| Strindlund söker kärleken!
| 3 kommentarer
|
 |
|
|
Strindlund söker kärleken!
Mr. GB-glasskille? Vad pratar ni för strunt? Och jordgubbskillen.. vem bryr sig? Efter några månader har det kommit både nya och gamla kunder och med varje individ har jag fått en speciell liten relation till. Vissa får mig att skratta, några får mig att dra djupa suckar, medan andra får mig att vilka skrika av välbehag. Som idag, till exempel, när min absoluta favorit-kund promenerar rakt in i mitt hjärta, igen, utan att han ens har någon aning.
En.. ehh, medelålders herre, eller nej. Vad hemskt det låter, en fräsch karl på 35+, som antagligen inte är medveten om hans dragningskraft gentemot mig. Jag fnittrade som en liten skolflicka på 14 vårar när jag insåg att det var HAN som valt att besöka mig igen.
Ja, eller.. Nu låter det här säkert oerhört komiskt, för det är ju inte så att jag är prostituerad. Nej, så är det inte, utan den här herren strövade nog med varsamma steg in i butiken för att han behövde handla något ätbart, och inget annat. Men, det var så befriande, för på morgonen mådde jag riktigt pyton, och velade mellan att jobba eller stanna hemma, i den otroligt sköna sängen. Jag valde i alla fall till sist att slå bort tankarna om att jag skulle vara sjuk, och TUR var väl det, för jag trodde inte att jag skulle träffa honom igen.
Dagens lärdom: Att stå emot negativa känslor är positivt.
|
|
15 Februari 2007
| Länk
| Strindlund söker kärleken!
| 1 kommentar
|
|
|
|
Strindlund söker kärleken!
Som ni hört har jag valt att dumpa tankarna om Mr. GB-glasskille av olika anledningar.. Och bara några timmar senare valde jag att sikta in mig på näste man på jobbet, drickakillen. Faktum är att vi har bättre kontakt än vad jag någonsin hade med glasskillen, men eftersom jag alltid är överytlig så valde jag den snyggare herren.
I vilket fall som helst satt jag som bäst att planera när han kommer in för att handla.. Med en korg i den ena handen och en tjej i den andra. Typiskt. Men jag han inte deppa länge, för bara ett par minuter senare kom min absoluta favoritkille in. En fräsch 89:a som jag har ett väldigt gott öga till, och som jag har överlägset bra kontakt med när vi ses.
Han sålde jordgubbar utanför mitt extraknäck för någon sommar sedan, och jag handlade jordgubbar jämt för att få kontakt med honom. Och det gick ju bra, riktigt bra. Men det var aldrig aktuellt med något annat än lite oskyldiga blinkningar från mitt håll, och det konstiga var, att han varje gång trodde jag fått något i ögat. Och jag tyckte alltid att det var lite märkligt.
Nu har jag avverkat både glass- och drickakillen, och kanske.. kanske har jag större chans med jordgubbskillen. Bara jag får tag i honom, vilket jag tänker få, och sen är det bara hoppas att han vill ha mig. För egentligen, vilken singel kan motstå mig? Typ. Ingen. Och seriöst, det var ju åratal sedan han sålde jordgubbar utanför ICA. Så, det räknas väl inte som en jobbkille längre. Väl?
Kolla så söt jag och Carro är på bilden här till höger.
Dagens lärdom: Det är fortfarande ingen idé att klistra på jobbkillar.
|
|
11 Februari 2007
| Länk
| Strindlund söker kärleken!
| 0 kommentar
|
|
|
|
Strindlund söker kärleken!
Nu får det banne mig vara nog. Min glasskille undviker mig! Jag är helt övertygad om det. Eller alltså, antagligen vet han inte ens att jag är intresserad, jag hinner för sjuttsingen inte stanna upp och prata med honom, hinner inte ens flirta med honom på avstånd så som jag planerat. Men ändock, är helt övertygad om att han undviker mig.
Nu var det andra tisdagen i rad han kom tassandes förbi ut i butiken. Jag befann mig i mjölkkylen och med ett klingande hej gick han förbi mig. Antagligen redan förälskad. Inte i mig, men i en lång tjej, med blondt hår och blåa glittrande ögon. Nåja, i vilket fall som helst hade jag planen helt klart framför mig.
Han kom in med glass, gick ut igen, och sedan hade jag tänkt fråga om han hade tid att stanna på en kopp kaffe. För jag skulle minsann visa honom att det där med kaffe är jag en hejare på. Det är så lätt att ta fram nyckeln till automaten och trycka på kaffeknappen, starkt eller svagt, svart eller med mjölk. Det är mer än vad en annan glassuktande manslukerska i Edsbyn skulle lyckas med. Men.. Det finns förstås ett men med i den här historien också.
Problemet var bara att han aldrig kom in i butiken igen. Snark.
No more Mr GB-Glasskille.
Dagens lärdom: Att flirta på jobbet lyckas aldrig. Inse det, och gå vidare.
|
|
7 Februari 2007
| Länk
| Strindlund söker kärleken!
| 1 kommentar
|
|
|
|
Strindlund söker kärleken!
Jaha.. Då har man klarat av det här också.
Han, charmören, svärmorsdrömmen.. Det är inget jag förstår mig på riktigt, om det sistnämnde ordet är synonymt med hjärtekross, så torde ju världen veta att man bör backa undan när ordet kommer på tal. Charmören kan mycket väl leda till sorger och brustna hjärtan. Men inte... svärmorsdrömmen. Det går inte.
Lipsillen, Strindlund, fick på ett sätt sitt hjärta demolerat under gårdagskvällen. Kanske berodde det på spriten, och antagligen spelade detta in, men seriöst, som en igel höll han sig i närheten och sökte min uppmärksamhet. Och när jag sedan ger han den får jag kalla handen och ett par undvikande blickar.
Tolkar jag det så fel?
Så Strindlund gjorde det igen. Det rann en tår eller två, och jag skulle gott ha kunnat gråtit hundra till där jag satt.* Det var väl heller inte helt smart, men ack vilken uppmärksamhet jag fick. Inte från han, för han hade redan dragit sig undan, men från vänner och bekanta, och samtidigt fick jag en av mina mest välbehövda kramar i livet.
Av en för mig, helt okänd människa.
Fortsättningen följer. Jag har en buss att passa och ett jobb att sköta.
* Ett internt skämt, som går bland ett par stycken uppe i Härnösand.
|
|
4 Februari 2007
| Länk
| Strindlund söker kärleken!
| 0 kommentar
|
|
|
|
Strindlund söker kärleken!
Okej, fine.. Jag har inte uppdaterat bloggen på säkert en vecka, och det ber jag om ursäkt för. Det finns vissa bakomliggande orsaker till detta, men från och med nu lovar jag att bättra mig för allas skull.
På tal om ingenting. Glasskillen. Ja, jag vet, jag tjatar om honom, men.. För tillfället finns det inte så mycket annat att tjata om heller så det får duga för de här gångerna. Det börjar verkligen kännas tragiskt, att jag fortfarande står och stampar på samma ställe som för ett par veckor sedan. Men...
Han dök inte upp förra veckan.. Kanske kände han på sig att det var något när jag slängde mina suktande blickar efter honom då, eller så var det bara så enkelt att vi hade tillräckligt med glass så att han inte behövde titta förbi hos oss. För, hör och häpna, den här veckan tog han sig ut till min butik, en dag före den dag han alltid brukar vara där. Och detta gav mig förstås en smärre chock, men den var ack så trevlig efter en stund, även om den stunden var väldigt kort.
Nog så.
Jag tror att jag tar detta på alldeles för stort allvar när jag fått i mig ett par drinkar. Sist, när jag var på mitt eget kalas kände jag mig oemotståndlig och delade ut pussar till höger och vänster. Nu vet jag förstås bättre, och även om jag fortfarande känner mig alldeles oemotståndlig, så vet jag att man lämnar mongolider ifred. Det hjälper verkligen inte att ligga med ett mongo, tro mig.
Förresten, här kommer en lista på män som tycker om mig:
Kille 1: Vill gå och äta med mig.
Kille 2: Vill äta på mig.
Kille 3: Glasskillen! (Snart så).
Kille 4: Ehh.. Nu tog det visst slut på kandidater.
Lystring: Du man, som tror dig tycka om mig, vänligen kontakta mig snarast så att du smidigt och enkelt hamnar på min lista. Adios!
|
|
1 Februari 2007
| Länk
| Strindlund söker kärleken!
| 5 kommentarer
|
|
|
