Startsidan Blogg Fotoalbum Gästbok Om mig Videoklipp Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<
Februari (2020)
>>


Min mamma, min hjälte.

Idag, den 15 december, är det 20 år sedan min mamma gick bort. Idag skulle hon har varit 63 år. Jag skriver ett inlägg om det i bloggen varje år på hennes dödsdag, för att minnas henne och hylla henne.

Hon var en fantastisk människa. Godhjärtad som få, var varm och kärleksfull, brydde sig alltid om andra och ville hjälpa alla, och var vänlig, snäll och trevlig. Hon var otroligt omtyckt av andra, och hon gjorde ofta stort intryck. Hon både betedde sig och klädde sig mycket yngre än hon var, ibland var det kul och ibland var det pinsamt, så som föräldrar kan vara, men det var uppskattat hos andra, det märktes. Hon hade mycket humor, samma humor som mig, den där sjuka humorn har vi gemensamt. Och alla som mötte henne mindes henne för hennes godhet, vänlighet och värme.

Men hon led också av svår psykisk ohälsa, sedan tidiga tonår, som drev in henne i ett liv i missbruk, med droger, alkohol och kriminalitet. Hon fick mig när hon var 21 år. Hennes män som hon hade relationer med under min tidiga barndom, var ofta missbrukare och kriminella. Min biologiska pappa var det, och de andra männen som följde var det. Alla utom en av dem, som är min och mina syskons styvpappa idag, den enda bra mannen hon träffade. De flesta andra av dem var våldsamma och misshandlade mamma, och brukade våld även mot mig. Jag blev utsatt för misshandel, tortyrliknande behandling, och sexuella övergrepp som barn. Så...det var min barndom i ett nötskal. Inte konstigt att jag är så skadad och traumatiserad som jag är. 

Men den 15 december år 2000, så dog mamma i en trafikolycka. Hon blev påkörd av en lastbil bakifrån i full fart när hon var ute och åkte på sin moped sent en kväll, för hon hade förlorat körkortet i rattfylla. Hon dog ögonblickligen, både hon och mopeden släpades under lastbilen. Man misstänkte att hon var påverkad av något, men det blev aldrig bevisat. Men det är mycket troligt. Föraren av lastbilen blev efter utredning rentvådd från ansvar. Men han traumatiserades svårt av han kört på och dödat en människa, en fembarnsmor. Hon blev bara 43 år gammal, och jag var då 21 år när det hände.

I den stunden krossades hela min värld, och inget blev detsamma igen. Jag blev aldrig densamma igen. Min mamma var allt för mig. Hon var hela min värld, hela mitt liv. Hon var mitt förflutna, min nutid, och min framtid. När hon dog, dog jag också, och även mitt framtida jag suddades ut och försvann. Jag visste inte längre vem jag var, vem jag skulle vara, eller hur jag skulle kunna leva mitt liv, ett liv utan henne. Hela min identitet var blandad med hennes. Jag växte upp i en vansinnig slags symbios med henne, som är väldigt svår att förklara. Vi var som en och samma person, och när hon dog...vem var jag då? Jag tappade mig själv helt, och försvann. Det har tagit mig till idag, 20 år senare, att hitta den jag är och utveckla den personen.

Jag har fyra yngre syskon också, som bara var barn när det hände, och deras värld krossades också för all framtid. Men, trots all sorg och smärta och trauma de har gått igenom, så har det gått bra för mina syskon. De har alla utvecklats till fina människor som idag har sina egna familjer, och lever bra. Tack gode gud! Jag däremot, jag blev för skadad och trasig för att kunna fungera "normalt". It was too late for me. The damage was too severe.

När jag minns mamma, och pratar och skriver om henne, så är det viktigt för mig att få med båda sidor av henne. Både den ljusa och den mörka. För så är det med oss människor. Alla har en ljus och en mörk sida, och ihop bildar det den människa vi är. Sedan finns det tyvärr många som bara har en mörk, hemsk sida, där ljuset och godheten aldrig sipprar in. Av det vet jag alltför väl, och har lärt mig den mycket hårda vägen i livet.

Mammas ljus och godhet var den dominanta sidan. Den mörka sidan utvecklades av psykisk sjukdom, destruktivitet, trauma och av missbruk, och som följd av det, många, mycket dåliga val och beslut i livet. Som det är för många, många, många människor i denna värld.

Men en sak ska jag säga er...jag är mycket stolt över att vara min mammas dotter! Hennes godhet, vänlighet, styrka och mod har jag fått i arv. Och jag har försökt mitt bästa, trots min svåra psykiska ohälsa, att bryta "det onda arvet", och att inte göra liknande dåliga val och beslut som hon gjorde i livet, utan ta en annan väg och gå mot ljuset. Istället för det hon gjorde till slut, att leta förtvivlat efter ljuset, men hamna längre och längre in i mörkret istället, på grund av sin psykiska sjukdom, destruktivitet, förvirring, missbruk och trasighet. Tills det slutligen ledde henne till hennes död. Och vi som växte upp med henne, och alla hennes nära och kära, visste att det bara var en fråga om när...vi visste bara inte hur. Men oavsett så var det oundvikligt. Innerst inne visste vi alla, att det bara var en tidsfråga innan något skulle hända henne.

Hon var dömd att dö ung, förstår man idag. Hade det inte varit olyckan, så hade det varit nåt annat som skulle tagit hennes liv. Vare sig det var en överdos av droger, självmord, eller blivit ihjälslagen av en av sina våldsamma, missbrukande män. En vanlig olycka kanske är att föredra då, istället för de andra alternativen. Mer "skonsamt" både för henne, och hennes efterlevande. Hennes egen destruktivitet var det som ledde fram till hennes död. Hon var för skadad och sjuk för att klara sig ett helt liv. Det oerhört tragiska är, att det ofta är så med människor som sitter fast i ett sånt liv. De blir aldrig särskilt gamla, om de inte lyckas ta sig loss. Loss på riktigt.

Min biologiska pappa Dennis, som var blandmissbrukare men främst alkoholist, dog år 1998. Jag och han hade ingen kontakt under min tidiga barndom, för han försvann ur mitt liv när jag bara var 2-3 år gammal. Och när jag var 11 år, så dök han plötsligt upp igen och ville ha kontakt och börja ha en far-dotter relation igen, för han levde nykter då, och hade "fått ordning" på sitt liv. Så vi började umgås, och i långsam takt kom vi nära varandra. Han klarade av att leva nykter i några år, sedan tog han återfall på alkoholen igen, och då gick det utför snabbt. Så påsken 1998, när jag var 19 år gammal, fick jag veta av min morfar att min pappa Dennis hade gått bort. Det hade börjat brinna i hans lägenhet på långfredagen, för han hade somnat full i sängen med en tänd cigarett i handen, och det tog snabbt eld. Han vaknade och tog sig in på toaletten för att hämta vatten för att släcka, men andades in för mycket rök, och han dog inne på toaletten av rökförgiftning. Han hade precis fyllt 50 år. Två år senare dog även mamma, inte så gammal hon heller.

Det är så viktigt att vi ser människan bakom missbruk och psykisk ohälsa, när det gäller alla som lider av det. Det finns alltid en människa bakom, som av olika anledningar har hamnat i missbruk och misär, som lider av psykiska sjukdomar och är mycket sårbara. Jag är en av dem. Det finns en människa bakom min psykiska ohälsa, bakom mitt före detta tablettmissbruk, (det missbruket har jag tagit mig ur idag), och mitt traumatiska liv. Precis som det finns med min mamma. Med min pappa. Och med så många andra.

Så se dem. Hör dem. Acceptera dem. Döm dem inte, förskjut dem inte. Förlöjliga dem inte eller avsky dem, utan försök att förstå dem. De har alla en livshistoria, det finns alltid en anledning, till varför de hamnat där de hamnat. Och det finns alltid en människa bakom. Alltid.

Min mamma var en sån otroligt fin och god människa i grunden, och hon var en jäkla krigare! Tills hon inte orkade vara det mer, och lät mörkret svälja henne. Tills hon gick under. Men hon kämpade in i det sista. Kämpade modigt och hårt. Hon, såsom många andra, förlorade kampen. Det behöver inte vara så. Vi är alla människor. Vi förtjänar alla en chans. Även jag. Även du. Även min mamma gjorde det.

 

heart Min mamma är min hjälte. För alltid.  heart

 

 

heart "Supermarket Flowers" - Ed Sheeran heart

 

 

 

 

 

 


       
15 December 2020  | Lite allt möjligt | 0 kommentar
Namn:
E-post:
Webbplats:
Kom ihåg mig?
Din kommentar:
vilken färg har solen: (för att lura spam robotar)




hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & Angelica Börgesson                                             Skaffa en gratis hemsida