Startsidan Blogg Fotoalbum Vänner Gästbok Om mig Videoklipp Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<
Januari (2020)
>>


Gott nytt....


GOTT NYTT ÅR TILL ER ALLA DÄRUTE!

Kram på er!
31 December 2009  | Länk | Lite allt möjligt | 0 kommentar
Hmm...

Ibland är det bra att vara en fluga.
Man har många ögon, och kan flyga.

Att vara en stalaktit i en grotta i djupaste Amazonas...det är inte heller så dumt.
Men att behöva vara en dyngbagge som rullar skit...det skulle jag nu inte vilja vara.

En vacker förgätmigej, det skulle jag inte ha något emot att bli.

Eller en stora havssköldpadda, som kan bli upp emot 200 år...det kan jag tänka mig.
(Men i och för sig så skulle jag inte vilja leva i 200 år. Om man är så trött som man är nu...glöm att orka leva tills man är 200.)

En sån där liten räka, som kanske hamnar på en smörgåstårta nån dag...en sån vill jag bli!

Nä, jag tror nog jag vill bli en mammografimaskin i mitt nästa liv. =)

Vad vill du komma tillbaka som i ditt nästa liv...?
27 December 2009  | Länk | Lite allt möjligt | 0 kommentar
Trevlig julafton. =)

Hade en bra jul...fick god mat och fina julklappar. =)
Bland annat en ny dammsugare, för min gamla hade gått sönder. =)

På nyår vet jag inte vad jag ska göra.
Får se vad som händer då. =)

And for the record: "Shit happens! But why does shit always happen to me...?"

"Var inte så positiv. Ljuset i tunneln kan vara ett tåg."
Ur Murphys lag. (Den är så fucking jävla klockren va...!)
26 December 2009  | Länk | Lite allt möjligt | 0 kommentar
God Jul!


(Det är väl tur då att det inte gör mig särskilt mycket, jag blir inte helt förstörd för det.
Det finns många andra som är intresserade. =)


God Jul på er alla!
Massa kramar till er!

23 December 2009  | Länk | Lite allt möjligt | 0 kommentar
Himmlen är...

"Himlen är oskyldigt blå,
som ögon när barnen är små.
Att regndroppar faller som tårarna gör,
rår inte stjärnorna för.

Älskling jag vet hur det känns,
när broar till tryggheten bränns.
Fast tiden har jagat oss in i en vrå,
är himlen så oskyldigt blå."

Ur "Himmlen är oskyldigt blå" av Ted Gärdestad
19 December 2009  | Länk | Lite allt möjligt | 0 kommentar
Dikt till min mamma!


Idag är det nio år sen min mamma gick bort.
Detta är en dikt till henne som jag skrev för några år sen.


"Du var den enda som förstod mig.
Du var den enda som verkligen hörde mig.
Även i din djupaste smärta och förtvivlan
fanns du där.

Du var den mest underbara, fina och vackra,
den mest kloka, visa och fantastiska
person som man kan tänka sig.

Men människor valde att utnyttja dig
och fann att dina fina egenskaper
kunde de använda för egen vinnings skull.

Detta förstörde dig,
bröt ner dig,
krossade dig
tills du försvann in i dig själv.

Du valde då att döva din smärta
med olika preparat
som hjälpte dig att glömma den hårda verkligheten
och allt det onda som människor gjort dig.

Men du blev också avskild från de som älskade dig.
Du såg inte längre vad som var rätt och fel,
du förstod inte den oro, sorg och förtvivlan du orsakade,
du orkade inte bry dig längre.

Några fanns där för att hjälpa,
men inte många.
Vissa vände dig ryggen och talade ont om dig,
andra brydde sig inte alls,
och för vissa var du inte mer värd
än ett kryp man hittar i sina sopor.

Detta gjorde mig så ont
och så vansinnigt arg.
Jag kunde inte förstå hur man kunde behandla dig så.
De hade valt att glömma bort den underbara person du var.

Men jag fanns alltid där för dig.
Hur jobbigt det än var, och hur sårad av dig jag än blev
fanns jag alltid där.

För jag älskade dig,
mer än nåt annat,
mer än mitt eget liv.
Mer än jag någonsin kommer älska en annan människa.

Jag var tvungen att vaka över dig,
i handlingar som i tankar,
alltid, jämt, dag som natt,
för att inte något skulle hända dig.
Om något hände dig
visste jag att jag inte skulle överleva.

Men en dag hände det som inte fick hända.
Du togs ifrån oss
brutalt och obarmhärtigt
i en olycka som kunde ha undvikits
om situationen hade varit annorlunda.

Jag dog med dig den där natten.
För ett tag var jag som förlamad och tom inuti.
Sedan kom smärtan.
En obeskrivlig sorg och smärta
som skar genom min kropp och min själ som en kniv.

Länge ville jag inte leva.
Jag lade mig i dvala
och sov bort tiden.
Ville sova i hundra år som Törnrosa.

Men sakta kom jag tillbaka till livet.
Jag började se och känna igen.
Jag hittade ändå en mening i allt kaos
och har haft underbara människor runt mig som stöd.

Mamma, mina tankar finns alltid hos dig.
Var jag än är och hur jag än mår.
Jag finner tröst i att du äntligen har fått frid.
En dag ses vi igen.
Jag älskar dig."
15 December 2009  | Länk | Lite allt möjligt | 0 kommentar
......

Ja...vad ska jag skriva?
Det händer inte så mycket just nu.

Håller på att trappa ner på vissa av mina mediciner. Det är jobbigt som fan, men det måste göras. Så mitt humör kanske inte är det bästa för tillfället. Men det stabiliserar sig nog snart.

Har julpyntat lite hemma, och det känns mysigt. =)
Längtar till julen...min favorithögtid. =)

Gör inte så mycket på dagarna, tar det mest lugnt.
Finns inte så mycket att göra.

På kärleksfronten: intet nytt.
Det finns visserligen ett intresse för någon, men NÅGON är lite seg på att visa intresse tillbaka...om det finns något. ;-)

Så är det med det.

God Jul och Gott Nytt År i förskott! =)


4 December 2009  | Länk | Lite allt möjligt | 1 kommentar


12.000 webbutiker! | alltomklader.se
(c) 2011, nogg.se & Angelica Börgesson                                             Skaffa en gratis hemsida