Startsidan Blogg Fotoalbum Gästbok Om mig Videoklipp Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
12
13
14
15
16
17
18
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<
Mars (2020)
>>


To be free....

"If I had a wish, my wish would be....

To be free, to be wild,
and to be just like a child.
And if I´d get lost,
I´d really dont mind.
Cause I´ll be
doing just fine."

Ur låten "To be free" av Mike Oldfield
30 Mars 2009  | Länk | Lite allt möjligt | 0 kommentar
Utekväll...!

I helgen, i lördags, var jag på Dubliners.
Hade skitkul! Kom inte hem förrän halv 7 på morgonen. =)
Det var så längesen jag var ute...ett halvår minst. Så det kändes så jävla bra att gå ut. Träffade några kompisar där. Och en jättetrevlig kille som jag satt och pratade med nästan hela kvällen.
Och senare den kvällen så kom Lotta förbi. Vi pratade, dansade....och hånglade lite. Det var mysigt. =)
Men plötsligt hade vi massa jobbiga killar omkring oss med tungorna hängandes vid golvet och ögon stora som tefat. Inte så jävla kul!
Jag hatar det. Går man på ett heteroställe och hånglar med en tjej....då blir man plötsligt omringad av killar som blir OERHÖRT fascinerade och upphetsade av detta och frågar saker som "får man vara med eller?" och "vill ni ha en trekant så ställer jag gärna upp" och "fan vad grymt med "lebbar", och dom försöker dansa med en och ta i en och äckla sig. Kort sagt....om man är två tjejer som tycker om varandra och vill hångla och mysa med varandra....då ska man helst INTE gå till ett heteroställe! Det har jag fattat nu.
Har varit med om det förr, då gick jag till Trädgårn med en tjej jag var på dejt med...och det var hemskt. Man fick inte vara ifred någonstans. Överallt hängde det killar som klasar över oss och ville se oss hångla eller få "vara med". Busvisslingar och gap och tjut var det överallt omkring oss.
Herre min Gud....killar är inte kloka.
Nåja....jag hade skitkul iallafall på Dubliners. Går nog dit snart igen. =)
24 Mars 2009  | Länk | Lite allt möjligt | 0 kommentar
Hmmm...att vara eller inte vara....

Ja, var ska jag börja?
Jag har sånt virrvarr av tankar och känslor i mitt huvud just nu.
Att vara eller inte vara...det är frågan.

Är jag verkligen homosexuell, eller är jag bisexuell?
Det är det jag så intensivt funderar över nu.
Men frågan är väldigt komplicerad. Jag älskar kvinnor! Älskar att ha sex med kvinnor, älskar att kyssa och gosa med kvinnor, att ha förhållande med kvinnor.
Det jag inte tycker om längre är att leva i den homosexuella världen, eller gayvärlden/flatvärlden som jag kallar det. Gayvärlden är väldigt annorlunda från heterovärlden, enligt min åsikt. (Allt det jag skriver om detta är enligt min egen åsikt och erfarenhet, det jag upplevt).

Jag är en väldigt kvinnlig person. Jag tycker om att uttrycka min kvinnlighet på alla sätt. Att ha ett väldigt kvinnligt utseende, klä mig sexigt, visar gärna min urringning (som säkert dom flesta vet =) ). Jag gillar att vara lite "playboy-aktig" ibland. Det är jag. Jag är sån. och jag älskar att vara det.

I heterovärlden är det nästan alltid uppskattat att vara kvinnlig på det sättet. Det är något väldigt postivt.
I gayvärlden (eller snarare flatvärlden) har jag tydligt uppfattat att det är ganska negativt att vara kvinnlig, att uttrycka sin kvinnlighet som jag gör. Jag har levt i gayvärlden nu i flera år, och har alltid känt mig utanför. Har aldrig känt mig accepterad, förutom av mina nära gayvänner då. Jag passar liksom inte in och kommer inte in i "deras gemenskap". Visst, det kan vara lite mitt eget fel också, för att jag kanske verkar lite....hur ska man uttrycka det....att jag är på min vakt och inte riktigt visar att jag vill "vara med". Men att jag gör det beror på att jag känner så starkt att jag inte hör hemma där på grund av "mitt kvinnliga utseende och personlighet".
Ska jag verkligen behöva klippa mitt hår i en kort "flatfrisyr", gå med baggybyxor och kepa och sminka mig lite eller inte alls, för att bli, vad jag kallar, "accepterad i flatvärlden"? Ska jag behöva förneka den jag verkligen är och vara "nån annan", se ut som "nån annan än mig själv"?

Många tycker säker att jag har helt fel, att jag bara inbillar mig och visst är accepterad i gayvärlden. men det är inte så jag känner.
Och det är faktiskt ganska allmänt känt att s.k. "bimbos" (som ofta visar sig inte alls vara bimbos) eller "Slitzbrudar", som tjejer kan kallas som gillar att visa upp sin kvinnlighet mycket (och vad är det för fel med det?), är ganska föraktade i flatvärlden. "Sexiga brudar" är ofta lika med väldigt negativt.
(Jag är själv jävligt attraherad av såna tjejer, typ "Playboy-tjejer"). *ler*

Men i heterovärlden, där gillar man kvinnliga, sexiga tjejer. Där är det oerhört positivt, och accepterat. Där känner jag mig hemma...fast jag gillar tjejer.

Vart hör då jag hemma? Jag som är väldigt kvinnlig.
I en värld där kvinnlighet för det mesta föraktas, eller i en värld där kvinnlighet hyllas?
Det är det som jag funderar så jäkla mycket över, som har upptagit det mesta av mina tankegångar det senaste.

För att komplicera det ytterligare så kommer ju sjävklart frågan, är jag då attraherad av killar igen?
Både ja och nej. Om jag ska vara ärlig så vet jag inte.
Det var längesen jag var med en kille, tänkte på en kille på det sättet. Men har börjat tänka mer på killar det senaste.
Känns konstigt....
Den tankegången tar nästan emot, för jag har skjutit killar ifrån mig så länge.
Vissa killar (eller män om man ska vara mer korrekt) attraherar mig faktiskt.
Det finns en man jag alltid har varit, och alltid kommer vara, attraherad av. Men det är min, och flera av mina bästa vänners, lilla hemlis. =) Fast han vet nog om det. Många vet säkert vem jag pratar om, för det är nästan allmänt känt bland dom jag känner. =)

Så...hur blir det härnäst?
Jag vet inte.
Jag är less på att tillhöra en "värld" där jag inte känner mig accepterad för den jag är. Då dras jag till heterovärlden istället, för där vet jag att jag är accepterad.
Men jag gillar ju fortfarande kvinnor, och jag kommer alltid göra det.

Så jag har beslutat att nu börja stå med ett ben i gayvärlden och ett ben i heterovärlden. Till att börja med.
Tiden utvisar väl vad som känns rätt och inte.

Det är där jag står nu.
14 Mars 2009  | Länk | Lite allt möjligt | 0 kommentar
Knäppa stämmningar i USA.


Det verkar som att man kan stämma vem som helst för vad som helst i USA.
Här är några exempel.


* År 1992 stämde Stella Liebeck McDonalds för att hon spillt mycket varmt McDonalds-kaffe i sitt knä när hon körde bil. Hon fick brännskador och stämde hamburgerkedjan. Hon vann och fick 2,9 miljoner dollar i skadestånd. Hon har gett upphov till "Stella Awards" som ges till absurda – men framgångsrika skadeståndsprocesser.

* Ett amerikansk baseboll-fan skriker under matcherna så högt att laget ber honom att dämpa sig. Mannen hävdar att de kränker hans yttrandefrihet och stämmer dem.

* En överviktig man stämmer flera snabbmatskedjor eftersom de inte informerat om att man inte kan äta deras mat flera gånger i veckan.

* Mrs Merv Grazinski från Oklahoma City köpte en splitt ny husbil av märket Winnebago. På sin första utflykt med den nya bilen kör hon upp på motorvägen och lägger i Cruise Control i 120 km/h. Hon klättrar helt lugnt ur förarsätet och går till köksdelen för att göra sig själv en smörgås. Inte helt oväntat åker husbilen av motorvägen och blir totalt skrot. Mrs Grazinski stämmer Winnebago för att det faktiskt inte står i instruktionsboken att man inte kan göra som hon gjorde. Juryn gav henne 1 750 000 dollar plus en ny husbil. Husbilsföretaget ändrade faktiskt i instruktionsboken efter denna dom ifall att det fanns fler totala idioter som tänkte köpa husbil.

* 19-årige Carl Truman från Los Angeles fick 74 000 dollar och sjukhusräkningen betald för att hans granne körde över hans hand med sin Honda Accord. Mr Truman glömde att titta om det satt någon bakom ratten på bilen innan han försökte stjäla grannens navkapslar.

* Kara Walton från Claymont, Delaware, fick ersättning
med 12 000 dollar samt tandvårdskostnader betalda av
en nattklubbsägare sedan hon fallit så illa från ett
högt uppsatt toalettfönster att hon slagit ut två
framtänder. Anledningen till att Walton klättrade på
fönsterbläcket var ett misslyckat försök att ta sig in
på damrummet utan att behöva betala avgiften på 3,50.

* Kathleen Robertson från Austin, Texas, belönades med 780 000 dollar av en jury för att hon hade brutit vristen efter att hon hade snavat över en 2-åring som sprang runt i en möbelbutik. Ägaren till butiken blev minst sagt förvånad när han fick höra domarens beslut eftersom barnet som Ms Robertson hade snavat över var hennes eget.

* En restaurang i Philadelphia blev dömd till att ersätta Amber Carson från Lancaster i Pennsylvania med 113 500 dollar eftersom hon hade halkat, ramlat och brutit nyckelbenet i en pöl med utspilld läsk. Enda anledningen till att läsken fanns på golvet från början var att Ms Carson hade kastat den efter sin pojkvän ungefär 30 sekunder tidigare under ett bråk.

* Terrence Dickson från Bristol, Pennsylvania, var på väg ut genom garaget till det hus han precis hade rånat. Han kunde inte få upp garageporten för att den fjärrsändare som han hade stulit inte fungerade. Han kunde inte heller gå tillbaka in i huset eftersom dörren hade gått i baklås. Eftersom familjen som ägde huset var på semester fick Mr Dickson sitta inlåst i åtta dagar och endast livnära sig på Pepsi och torrfoder till familjens hund. Han stämde husägaren för psykiskt lidande, vann rättegången och fick 500 000 dollar i skadestånd.



(Folk måste vara helt tokiga!)
10 Mars 2009  | Länk | Lite allt möjligt | 0 kommentar


hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & Angelica Börgesson                                             Skaffa en gratis hemsida