Startsidan Blogg Fotoalbum Vänner Gästbok Om mig Videoklipp Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<
Februari (2020)
>>


Hej hej!

Hoppas alla har haft en bra midsommar. Själv var jag bara hemma och tog det lugnt. =)

Jag tänker berätta något nu jag inte delat med mig av tidigare.
På grund av hur dåligt jag mår och dom problemen jag har, är det väldigt svårt för mig att hitta ett sätt att kunna bli bättre.
Jag mår väldigt dåligt psykiskt, har svåra depressioner, har konstant huvudvärk och är beroende av starka värktabletter.
Detta gör att jag inte kunnat bli bättre på egen hand eller med hjälp av dom läkare jag träffat, på grund av den svåra problematiken.
Därför kommer jag i slutet på sommaren, början av hösten bli inlagd på en klinik här i Göteborg i några veckor, för att kunna få riktig, professionell hjälp, i en övervakad och kontrollerad miljö. Det är en klinik för människor med beroende och psykiska problem.

Detta känns väldigt bra för mig. Jag har länge velat bli inlagd för att kunna få riktig hjälp, men har inte mött dom rätta kriterierna förrän nu.
Så jag ser verkligen fram emot detta. =)

När jag är inlagd där så kommer jag inte ha tillgång till internet, så under dom veckorna jag är där kommer jag inte kunna skriva i bloggen.
Men detta sker som sagt inte förrän i augusti, september nångång.
Så tills dess kommer jag skriva i min blogg och vara aktiv på nätet som vanligt. =)

Det var det jag ville skriva om just nu. =)

Ha det bra alla så länge!



26 Juni 2011  | Länk | Lite allt möjligt | 3 kommentarer
Glad Midsommar på er alla!

Hoppas att ni får en underbart trevlig och rolig midsommar!

Kram på er!
24 Juni 2011  | Länk | Lite allt möjligt | 0 kommentar
Ingen bullshit här, inte! =)

Jaha, jaha...så var det dags att skriva lite igen och uppdatera läget. =)
Inte för att det finns så mycket att uppdatera.

Jag kämpar mig igenom min tillvaro, dag för dag...ibland timme för timme...och det är jobbigt kan jag tala om.
Men jag gör det åtminstone...
Fast det är svårt att se ljuset i denna mörka, mörka tunnel jag befinner mig i.

När min huvudvärk är som värst, så känns det som att jag har något stort levande kryp inne i huvudet som äter och gräver sig in i mitt huvud....tuggar och tuggar, och sliter sönder mitt huvud inifrån.
Och så kan det kännas, i många timmar, och om det är riktigt illa, i flera dygn. Då hjälper oftast inte värktabletterna, dom kan lindra stunder i taget, men det går inte över. Då kan jag oftast inte äta eller dricka något heller, och ofta mår jag illa och spyr. Det jobbigaste med det är att om jag då tar värktabletter, så kan jag inte behålla dom utan spyr upp dom innan dom hunnit börja verka.
Jag blir också uttorkad eftersom jag inte kan behålla någon vätska, inte ens vatten.
Dessa perioder, då är det svårt att leva, det kan jag tala om. Då vill jag oftast bara dö.

Förutom huvudvärken så är det min djupa depression jag också kämpar med.
Och det är så svårt att förklara hur jag känner och vad jag känner. Svårt att sätta ord på.
Ibland känns det som att jag står utanför mig själv. Jag känner det inte som att jag är i min egen kropp, jag känner mig inte som mig.
Vem är jag? Hur är jag? Vad är jag? Varför är jag?
Vem är jag? Är jag Angelica, eller existerar inte hon? Hon kanske aldrig har existerat. Och om hon inte existerar, vem är då jag, i denna kroppen?
Och varför är jag? Varför är jag här?
För att finnas här för alla andra? För att finnas här för mig själv?
Jag vet inte...
Jag vet inte ens om det är meningen att jag ska finnas här för min egen skull.

(Nu kommer jag snart börja prata om mig själv i tredje person, för att man ska kunna få ett lite annat perspektiv på det hela.)

Jag har länge misstänkt, att mitt enda syfte här i denna världen bara har varit för att finnas här för andra människor.
För det är så det alltid har varit.
Och det är det jag menar. Har Angelica någonsin egentligen varit en egen person, någon som skall utvecklas och finna sig själv och sin egen väg genom livet?
Nä, hon har inte det. Hon har alltid bara haft ETT ENDA syfte...att finnas där för andra och ta hand om andra.
HON har varit den starka, den som alla vänt sig till, den som alla frågat kan ställa upp, den som alltid ska veta hur, var, vad och varför. Den som alltid har fått vara KLIPPAN för andra att luta sig mot.
Men hur ofta har hon upplevt att hon fått samma stöd...?

I vissa vänskapsrelationer...ja...då har hon fått det.
Men i stort sett aldrig i kärleksrelationer.
Av dom många olika kärleksrelationer hon haft så kan hon nämna TVÅ stycken...av många...där hon upplevt kärlek och stöd. (Även om det funnits andra problem där ändå).
I alla andra...ZERO...NADA...!
Förutom då otrohet, svek, oengagemang, brist på respekt, brist på omtänksamhet, brist på kärlek, brist på...ja allt!

Så URSÄKTA MIG så mycket för att jag inte tror på kärleken...!
"Den stora kärleken"!
My ass...! Skulle inte tro det...!

Om jag ska vara helt ärlig så tror jag inte att "den rätta" finns "därute" för mig.
Det finns ingen som kan ge mig det stödet, den omtänksamheten, det tålamodet, den tryggheten, den förståelsen, den kärleken, som jag så förtjänar och behöver!
Finns inte!
För det finns ingen som är så osjälvisk så att han/hon kan ge mig det.
Alla är så jävla egoistiska. Bara deras behov och deras känslor spelar roll.
Det...mina kära vänner...är något jag lärt mig för länge, länge sen.
Jag har ALLTID fått vara den som ger mest, som gör mest, som engagerar mig mest, som tar hand om och pysslar om, som älskar mest...och som får ta mest skit!

Så skulle det vara för mycket begärt av mig...att nån jävla gång i mitt liv...få vara den som blir omhändertagen av någon, som får lov att vara "den svaga" istället för att alltid behöva vara den starka, att älskas villkorslöst, att kunna öppna mig om mitt liv och vad jag gått igenom och hur jag mår, utan att personen i fråga direkt backar och inte vill vara med mig för att "jag en en som mår dåligt"?
Förtjänar inte jag, som bara har tjänat andra i hela mitt liv, att någon är MIN starka klippa som jag kan luta mig mot och som jag kan lita på tar hand om mig och finns där för mig i alla lägen...oavsett hur jag mår och vad jag gått igenom?

Visst förtjänar jag det.
Men det finns ingen sån person som kan ge mig det...
Därför förblir jag ensam.
För jag tänker inte under några omständigheter nöja mig med något mindre än det...! Det är det enda jag accepterar...eller inget alls.
Jag har numera NOLLTOLERANS...!
Och jag lider inte av att vara ensam...som många kanske gör.
Jag gillar min ensamhet, jag trivs i den.
Jag är tusen gånger hellre ensam...än i ett förhållande som ser ut som alla andra förhållanden jag haft, det vill säga att vara med nån som inte ger mig det jag behöver och förtjänar.

Därmed inte sagt att jag inte gillar att "ha kul" nån gång då och då...strula lite ibland. Men på mina egna villkor.

Så är det...

Nu har jag skrivit av mig lite, hoppas ni inte tycker att det är alltför deprimerande att läsa. För det är såna saker jag skriver, det är sån jag är, och det är så det är.
Jag tänker inte låtsas att vara glad och käck och att allt är mycket bättre, för att det är vad andra vill höra.
Jag är alltid ärlig om saker och ting...från mig får ni ingen bullshit...!
I´m keeping it real...! =)

Kram på er så länge!
20 Juni 2011  | Länk | Lite allt möjligt | 2 kommentarer
Visdom...!


"En man hade föreläsning för 500 ungdomar.
Han tog fram en 500-lapp och frågade - Är de någon som vill ha den här?
Alla räckte upp handen.
Han knölade ihop den och frågade samma sak. Alla räckte upp handen.
Han stampade på den och frågade samma sak. Alla räckte upp handen.
- Det här ska ni ta lärdom av sa han, för hur ful,smutsig och tilltufsad av livet någon än är så har han eller hon fortfarande samma värde!"
18 Juni 2011  | Länk | Lite allt möjligt | 0 kommentar
....

Har ingen bra period nu.
Mycket huvudvärk och mycket oro.
Men mitt internet har inte blivit avstängt iallafall, det känns ju bra. =)

Har inte så mycket att skriva om just nu.
Återkommer om några dagar igen.

Kram på er!
14 Juni 2011  | Länk | Lite allt möjligt | 0 kommentar
Hej på er!


Vill bara säga att mitt internet kommer stängas av nu vilken dag som helst, på grund av en obetald räkning jag har. Jag skriver igen så fort jag får tillbaka mitt internet, beroende på när jag har råd att betala räkningen.
Kanske en vecka, kanske två...jag vet inte.
Så om ni undrar varför det tar så lång tid för mig att skriva nåt nytt i bloggen, så vet ni varför.

Kram på er alla så länge!
7 Juni 2011  | Länk | Lite allt möjligt | 2 kommentarer
Sommar...tjoho....

Ja, nu verkar det som om sommaren kommit på riktigt. =)
Tyvärr känner jag inte att jag kan njuta av det som jag borde, har för många andra problem just nu. Jag vill inte låta som "den negativa", men det är så det är.
Har man huvudvärk nästan varje dag, och ofta riktigt kraftiga migränanfall, och man känner mycket oro för allt möjligt, så är det svårt att vara positiv och njuta av sommaren.
Men som jag sagt förut, tydligen måste allt vara så himla glatt och käckt hela tiden.

Det är därför jag inte umgås så mycket med folk nu, utan mest håller mig för mig själv, för jag kan inte vara så jäkla glad och käck och positiv som alla tycker man borde vara. Jag orkat helt enkelt inte.
Då är det bättre att vara för sig själv, hellre än att nån man umgås med tycker man är tråkig eller "förstör stämmningen".

Det är också därför jag väljer att vara singel, att inte dejta nån eller vara i ett förhållande, för vem vill vara med nån som mår dåligt hela tiden?
Eftersom man nu måste vara så jäkla glad och käck och aktiv hela tiden.
Dessutom ska man helst vara kåt och villig fucking dygnet runt...det är så min erfarenhet av att killar (och tjejer) tycker man ska vara.
Och är man inte på humör för att ha sex för jämnan...ja då blir det ett jävla gnäll och tjurande. Tro mig, jag har upplevt det en heeeel del i mina dagar.
Och det orkar jag inte mer. Varken orkar eller har lust.
Därför är jag singel...därför är jag för mig själv.
Det är bäst så.

Tills jag orkar igen....

För ingen skulle väl vara med en tjej som för det mesta inte orkar ha sex för att hon mår dåligt, eller det faktum att hon mår dåligt överhuvudtaget och inte orkar vara så aktiv?
Nä...trodde väl det...


4 Juni 2011  | Länk | Lite allt möjligt | 0 kommentar
Dikt ur "De Räknade Sorgernas Bok" av Dean Koontz


"Under vintermånens bleka ljus
på nattens kalla, stjärnbeströdda krus,
från snötäckt bergstopp lyft mot skyn
ekar skriket bort till havets bryn.

Från livlös vidd till mognad fält,
från stadens torg till enslig däld
hörs skriet av en plågad människas hjärta:
ett rop på lindring av en evig smärta,
ett rop om att förstå det plågans rus
där människor bor i vintermånens bleka ljus.

Ej skingras natten mer av gryning klar.
Vi bor i mörkret nu, som stannar kvar.
Och under vintermånens kalla ljus
Vår själ i hatets, rädslans, ensamhetens hus
gått vilse i det evigt mörka brus
där vintermånen strör sitt döda ljus."

1 Juni 2011  | Länk | Lite allt möjligt | 1 kommentar


12.000 webbutiker! | alltomklader.se
(c) 2011, nogg.se & Angelica Börgesson                                             Skaffa en gratis hemsida