Startsidan Blogg Fotoalbum Vänner Gästbok Om mig Videoklipp Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<
Februari (2020)
>>


Resa till syster yster!

Idag ska jag åka till min storasyster Maria och hälsa på. Det ska bli så roligt, träffar henne väldigt sällan. Längtar så efter henne. heart

Skriver mer när jag kommer hem. Kram på er så länge! smiley

 

 

 

 

30 Juni 2014  | Länk | Lite allt möjligt | 0 kommentar
Allt är....

Jag ska prata lite om mina övertygelser jag har, om min tro. Om det är nån som är intresserad....? Läs gärna om ni orkar. Men tyck gärna inte att jag är alltför konstig sen, kära ni. wink

Många tycker nog att jag är lite "koko" i huvudet, som tror på "saker som inte finns". Sånt som inte kan bevisas. Men sån bevisning är relativ. Det är den faktiskt. Vad som är sant och riktigt för vissa personer, är inte det för andra. Och tvärtom. Allting handlar om perspektiv. Om vad man känner och vet i sitt hjärta....inte bara i sitt huvud.

Jag tror på Gud. Jag tror på att människan, djur och allt levande har en själ. Och att man när man dör kommer till andevärlden, att själen går över till andra sidan. På livet efter döden.

Jag tror också på att det finns annat intelligent liv än oss i universum, och att dessa har besökt vår planet, i det som vi kallas för UFO:s. Ja, jag tror på det, på fullaste allvar. Visst är jag "koko" i huvudet....?

Jag ser det såhär. Vore inte människan väldigt förmäten, och überaktigt självgod, om hon tror att den mänskliga rasen vore det enda, det enda, intelligenta livet i hela universum? Med tanke på att universum är större än vi någonsin kan föreställa oss, och är oändligt, menar jag. Hur kan människan komma och säga, med så självgod tvärsäkerhet, att vi är det enda intelligenta livet i hela universum...? Det är höjden av förmätenhet. Vi har inte ens utforskat 0,0000000000000001 procent av universum. Forskarna har till och med konstaterat att möjligheten att det kan finnas mängder av konstigheter och vansinniga saker därute som inte går att bevisas, men ändå mycket troligen finns där. Såsom rum-tid aspekten, svarta hål, mörk materia, "mask-hål", liv i både intelligent och icke-intelligent form, många andra dimensioner, och att tiden som vi känner den inte existerar i universum, bara här på jorden där den är skapad av oss människor, och mycket mycket mer. Inget av detta har kunnat bevisas, än, på ett tillfredsställande sätt...men forskarna tror på det ändå. Vad säger det...?

Forskarna har också konstaterat att det finns minst, minst, lika många galaxer, med varsitt eget solsystem, som det finns sandkorn på vår planet. Föreställ er hur många sandkorn som kan finnas på hela vår planet, föreställ sen att det kan finnas minst lika många galaxer i universum. Tänk sen möjligheten, eller snarare troligheten, att det skulle kunna finnas annat intelligent liv därute än oss människor, annat liv överhuvudtaget. Det är inte bara möjligt, eller troligt, det är nog ganska riktigt.

Just sayin´.....

Och min tro på Gud.

Nu tror ju inte jag på Gud ur typ en femårings perspektiv, och kyrkans, att Gud skulle vara en skäggig gubbe uppe i himlen som skapat oss enligt Bibeln och har massa krav på oss människor och regler vi måste följa, för annars.... Det fattar väl vilken vuxen människa som helst att det inte är..låt oss säga...djupsinnigt och särskilt moget...att tänka ur det perspektivet.

Gud, för mig, är allt som finns, och allt som inte finns. Han är allt och han är inget. (Han kan vara "manlig", "kvinnlig", eller varken eller, eller allt tillsammans, men jag säger Han om Gud). Han är allt, och han har skapat allt. Men inte enligt Bibeln, eller enligt religionerna. Utan genom det vi kallar för "Big-Bang", och det som var innan det, vad det nu var.

Man kan faktiskt tro både på Gud och på vetenskapen. För Gud är vetenskapen, och vetenskapen är Gud. För tron är Gud och Gud är tron. För Han är allt. Ingenting kan existera utan Gud, för Gud är allt som är. Han är varje atom, varje molekyl, varje cell, hos varje människa....hos varje skapelse hos oss på vår planet. Och han är allt utanför vår planet, in i oändligheten, över, genom, under, alla dimensioner, i alla världar.

Låter det knäppt...? Ni kanske tänker: "Men hur ooorkar hon....?"

Allt som är främmande och mystiskt är otroligt spännande för mig, har alltid varit, kommer alltid vara. Jag har alltid älskat det "ockulta", det oförklarliga. Jag har dragits till det som en mal mot en starkt lysande lampa. Allt jag är, är på djupet, riktigt djupt. Jag är inte en person som bara bryr mig om det ytliga livet. Som typ en ytlig person (i mina ögon) kan låta: "Åh nu har jag varit och shoppat, och jag såg en snygg kille och My Goood vad snygg han var, och har du sett min nya handväska, kostade bara 3000 kr, och till helgen ska jag på värsta festen och jag ska dricka som faaan, och så ska jag på resa till Mallorca med kompisarna och festa järnet, och gud vad jag vantrivs på jobbet, alla är så tråkiga där, och nu blev ju jag uttråkad, kan inte nåt roligt hända snart, äh, jag går och shoppar lite och muntrar upp mig själv...."

Allt det där...är INTE JAG....på något plan, på något sätt, what so ever! Över min döda kropp...! Nej, jag gillar att grubbla och tänka och filosofera över allt som är, och allt som inte är...och lära mig allt om det. Jag älskar att ta till mig kunskap. På mitt sätt, i min egen takt. Jag älskar att lära mig om vetenskap, då särskilt rymden och universum som är mitt favoritämne inom vetenskapen, för det är så otroligt fascinerande. Är det inte det?! Det är så fascinerande så det är inte sant!

Älskar också att lära mig om andlighet, andlighet på alla plan. Andlighet som i andevärlden och livet efter döden, men också andlighet som i oss själva, vårt inre, vår själ....det som gör oss till dom vi är. Hur man ska kunna finna frid och ro i sig själv, hur man ska kunna läka om man har gått sönder inuti. Hur man ska kunna hitta den man är, och se sin egen sanning, i allt det röriga brus som konstant är omkring oss. Hur vi ska kunna hitta hem i oss själva. Detta om något intresserar mig...! 

Jag utforskar ständigt mig själv, mitt inre, den jag är, den jag har varit, den jag vill vara. Hur jag vill vara, och hur jag vill kunna bemöta och stötta och hjälpa andra, och kunna få andra att må bra, och även mig själv. Mitt i allt det kaos som är vår värld.

Mitt "arv", mitt "legacy" jag vill lämna efter mig, är att vara och ha varit en inspiration för andra på alla sätt, bara genom att vara den jag är, och vara sann mot mig själv och mot andra. Det tror jag jag har lyckats med. Då är jag glad, då är jag nöjd.  smiley

Ska jag avrunda detta nu. Och ni tycker säkert att jag är helt "koko"...men vet ni vad? Det är okej. Det är helt okej. För jag är den jag är, och är sjuhelvetes glad för det. Skulle inte vilja vara någon annan än den jag är. För jag är så otroligt stolt över mig själv. Över allt helvete jag har gått igenom och överlevt, och kommit ut som en ordentlig människa på andra sidan, något tilltufsad och tuggad på...men dock ändå en jäkligt bra människa. smiley

Lägger in några bilder här nedan som visar ganska bra vad jag har pratat om här.

Kram på er!  heart

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

25 Juni 2014  | Länk | Lite allt möjligt | 0 kommentar
Sommar!

Jag har haft en bra midsommar, hoppas ni också haft det. smiley

Mår hyfsat bra just nu. Huvudvärken håller sig på en låg nivå, och depressionen har lättat. Solen och värmen gör mycket för humöret, mår alltid bättre under sommaren. Älskar att åka till havet och ligga och sola och bada, det är som balsam för kropp och själ.

Jag har mycket att vara tacksam för. Det tänker jag ofta på. Det är det som håller mig uppe.

Jag har min underbara familj, mina fina vänner, och mycket annat som gör livet värt att leva. heart

Lägger in en låt här med Nordman som jag älskar. Och en bild på mig som jag tog på midsommarafton. Kram på er! smiley

 

 

 

 

 

 

21 Juni 2014  | Länk | Lite allt möjligt | 0 kommentar
Midsommar!

Nu är det midsommar! 

Jag ska på midsommarfest hos min vän Lennart på midsommarafton. Det ska bli jättekul! smiley

Hoppas ni alla får en härlig midsommar! Kram på er! 

 

 

 

 

 

 

 

18 Juni 2014  | Länk | Lite allt möjligt | 0 kommentar
Saknad och smärta....

Blott en dag, ett ögonblick i sänder.... heart  *teardrops falling down my face*

 

 

 

 

 

16 Juni 2014  | Länk | Lite allt möjligt | 0 kommentar
Förändring börjar med oss.

Läste en artikel om att Anders Eklund, "Engla-mördaren", blivit misshandlad av sina medfångar.
Vad bra, det förtjänar han, var min första tanke.
Men sen tänkte jag lite mer, lite längre. Varför är det bra, egentligen? Varför är vi så snabba med att önska andra illa?
Även om dom som "förtjänar det"? Vad säger det om oss människor?

Lägger in en artikel här som borde läsas. För den fick mig att se, att förstå, att tänka ett steg längre.

http://nyheter24.se/nyheter/kronikor/770601-han-ska-plagas-resten-av-sitt-liv

Ett utdrag ur artikeln:


"KRÖNIKA. Nyheter24:s Gustav Holmström om vad som borde hända med Engla-mördaren Anders Eklund.

"Vad bra att han får stryk. Han skall ha massor på gränsen till att slå ihjäl honom, men det får dom inte. 
Han skall plågas resten av sitt liv. Kanske dom intagna kan kastrera honom eller skära av k-n."

Det där är ett av mejlen som trillade in i går efter att Nyheter24 skrivit om hur pedofilen, mördaren och våldtäktsmannen Anders Eklund hade misshandlats av flera andra interner på en anstalt.

I kommentarsfälten såg det ungefär likadant ut – och händelsen fick otrolig spridning. 
Sveriges tre mest delade artiklar i går handlade alla om misshandeln av Eklund."

 

När jag läst artikeln funderade jag.

Detta är min tanke: Det är lätt att gå till sin första impulsiva känsla..."att en sån hemsk människa som gjort såna hemska gärningar borde lida, torteras och dödas". Men då har vi sänkt oss själva till samma nivå som gärningsmannen. 
Fråga: Är det verkligen rätt att bruka våld, eller önska våld, mot någon som gjort andra illa? Är inte vi lika hemska då? 
Om man tänker längre, och större, ur ett längre och större perspektiv, så borde vi inte sänka oss själva så lågt att vi själva vill bruka våld mot någon annan, även dom som gjort andra illa. 

Det bästa är att alltid försöka...försöka....känna medmänsklighet med dom. Om vi inte kan det, var isåfall likgiltig. Inte hatisk, och önska död och elände. 
Det drabbar bara oss själva i slutändan. Det tar energi, tid och nöter ner oss. Vi blir hatiska och bittra, och hur hjälper det oss? 
Det bästa är som sagt att visa medmänsklighet, och i annat fall, iallafall likgiltighet. 
Inte hat, inte önska död och elände....det kommer alltid att på något sätt slå tillbaka på oss själva. Om inte vi kan förändras...kan ingenting någonsin förändras.....och allt hemskt i vår värld kommer alltid att fortsätta.

 

 

 

 

 

 

 

11 Juni 2014  | Länk | Lite allt möjligt | 0 kommentar
Klockrent!

Ska lägga in en video här. Med ett budskap som är så bra, så klockrent! Detta kan vara något av det bästa jag någonsin hört. Så...jävla....bra!

Lyssna, för guds skull....!

 

 

 

 

7 Juni 2014  | Länk | Lite allt möjligt | 0 kommentar
Happy techno!

Just nu mår jag ganska bra...av nån anledning. Det bara känns bra i sinnet och i hjärtat, huvudvärken håller sig på en låg nivå, och oron håller sig borta...det är nog därför jag är på bra humör. smiley

Tänkte lägga in några av mina favoritlåtar här som jag blir på bra humör av...några technolåtar. Jag älskar ju techno! Både lite hårdare techno, och lite mer soft. Men jag gillar mest "happy-techno"...med sång och melodier i glada toner, och remixar på kända låtar. Det blir jag glad av. smiley

Här lägger jag in 10 stycken av mina absoluta favoriter. Det går inte att få det mer "Happy" än så här! yes

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3 Juni 2014  | Länk | Lite allt möjligt | 0 kommentar


12.000 webbutiker! | alltomklader.se
(c) 2011, nogg.se & Angelica Börgesson                                             Skaffa en gratis hemsida