Startsidan Blogg Fotoalbum Vänner Gästbok Om mig Videoklipp Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<
Februari (2020)
>>


Ansvar är för någon annan.

Kommer lägga in en artikel här som jag tycker är så bra. Den måste läsas, och begrundas, och reflekteras över.

Den handlar om att människor, framför allt män, väldigt ofta lär sig från ganska tidig ålder att det är mer eller mindre "okej" att behandla andra respektlöst och ovärdigt. När pojkar är små, och dom behandlar andra fel, slätas det ofta över med den typiska termen "boys will be boys"...alltså "ja men pojkar är pojkar, dom är som dom är. Låt dom hålla på, det är inte så farligt." Och vad resulterar det i när pojkarna växer upp och bli män....? Ja, då har vi dessa personer som behandlar andra respektlöst och ovärdigt, för att deras beteende ofta har slätats över och bortförklarats. Dom har inte fått lära sig konsekvenserna av sitt beteende.

Särskilt när det gäller beteende mot kvinnor. Att kvinnor faktiskt också är människor, som vill, och måste, bli respekterade och ombrydda, och behandlade med värdighet och jämlikhet. Det är vanligare än man tror och vet, och kanske vill veta, att män behandlar kvinnor nedlåtande och respektlöst...och ojämlikt.

Läs detta noga, begrunda det, reflektera över det, lär av det...men framförallt känn, och förstå, av det.

Här är länken till artikeln: http://vardagsrasismen.nu/2015/06/28/ansvar-ar-for-nagon-annan/

Men jag kommer lägga in här nedan vad det står i artikeln, så ni kan läsa det direkt här.

Ansvar är för någon annan.

"En liten flicka blir knuffad och dragen i håret av en pojke. Ledsen berättar hon för en vuxen. “Han är nog bara kär, inget att oroa sig för”. Flickans känslorna får bli någon annans ansvar.

Pojkarna i åk 5 stökar och busar på lektionerna. Läraren placerar en flicka mellan dem för att “hålla dem lugna”. Hur pojkarnas beteende påverkar klassen blir inte deras ansvar.

Flickorna i åk 8 berättar för lärarna att killarna i klassen taffsar på dem och beter sig illa. Lärarna förklarar att killar i den åldern har så mycker hormoner, de kan inte riktigt behärska sig. Flickorna borde bara ignorera dem och kanske inte klä sig så utmanande för pojkarnas skull. Hur flickorna mår behöver pojkarna inte bry sig om, det får någon annan ta ansvar för.

En kvinna går på krogen med en vän. När hon väntar på att få beställa en öl kommer några män fram. En av dem grabbar tag om hennes rumpa. De andra männen skrattar, därefter vänder de sig om och går innan hon får en chans att försvara sig. Kvinnans känslor får bli någon annans ansvar.

Några män och kvinnor åker på gemensam semester till en stuga. Männen har kul, dricker öl och snackar. Kvinnorna fixar mat, städar, diskar. Ingen av männen reagerar ens på att kvinnorna gör allt. För det där med att hålla snyggt i gemensamma utrymmen är ju inte deras ansvar.

Utanför krogen. En annan kvinna väntar på en taxi hem. En man kommer fram och försöker ragga, när hon avvisar honom försöker han tvinga sig på, taffsa och kyssa henne. Hon smäller till honom. En vakt kommer fram och ber henne lugna sig och mannen att gå tillbaka till sina vänner som stått i närheten och sett på. Kvinnans taxi kommer och hon åker hem. Vad mannens agerande gjort mot henne behöver han aldrig ta ansvar för.

På en fest. En kvinna somnar i en säng efter för mycket alkohol. En man bestämmer sig för att utnyttja situationen och våldtar henne. I rättegången som blir frias mannen eftersom kvinnan påstås ha flirtat med honom hela kvällen. Hur skulle han veta att hon inte längre ville? Bland bekanta himlas det med ögonen. “Dumma brud, vad fan trodde hon? Bara ännu en tjej som ångrar ett fylleknull. Stackars kille”. Mannen behöver inte ta ansvar för sina handlingar, han var ju full.

En grupp manliga vänner roar sig år efter år med att dra homofobiska skämt, prata om hur äckligt det är med bögar och att de hade slagit ner en homosexuell kille som stötte på dem. I gänget finns en kille som är bög, de vet bara inte om det för han vågar inte berätta der. En dag tar han sitt liv, efter att år efter år matats med homofobi orkar han inte mer. Hans vänner kallar honom självisk, hur kunde han vara så svag? Att deras beteende kunde bidra kan de inte ens föreställa sig.

En manlig chef styr och ställer med sina anställda. Ingen vågar protestera öppet men alla känner sig pressade till max. En efter en sjukskriver sig för att de inte orkar med sin arbetsmiljö. Chefen klagar över att de är så svaga, mesiga och inte klarar att få höra sanningen om sina prestationer. Han vägrar ta ansvar för att deras måenden kan bero på hans ageranden.

Män får genom hela livet lära sig att de enbart tar ansvar för sig själv och sitt. Hur deras beteenden påverkar andra, hur andra mår eller vad någon i deras närhet gör för skada mot någon är alltid “någon annans ansvar”. Därför blir män så arga och kränkta när de plötsligt avkrävs att ta ansvar för sin omgivning, för det går emot allt de lärt sig."

 

 

 

 

 

30 Juni 2015  | Länk | Lite allt möjligt | 0 kommentar
Favoritdikt, och en favoritlåt.

Här är en av mina favoritdikter, som jag känner igen mig så i, som jag tror vi alla kan känna igen oss i.

"Vi är turister på en vilsen färd
och reser på biljett med okänt pris.
Vår resa går genom en okänd värld
av oförstånd, mysterier och dis.
Trots det betalar vi med våra liv
för denna färd i oförstånd och kiv.
Hur mystiskt än de dödas värld må vara
är det en större gåta att i livet fara."

(Ur diktsamlingen "De Räknade Sorgernas Bok" av Dean Koonts)

 

Här är en av mina absoluta favoritlåtar, som jag tycker passar bra till dikten. Det är låten "High Hopes" med Pink Floyd.

 

 

 

 

 

 

8 Juni 2015  | Länk | Lite allt möjligt | 0 kommentar


12.000 webbutiker! | alltomklader.se
(c) 2011, nogg.se & Angelica Börgesson                                             Skaffa en gratis hemsida