Startsidan Blogg Fotoalbum Gästbok Om mig Videoklipp Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<
Februari (2020)
>>


Mike Oldfield

Jag älskar musikern Mike Oldfield. Har älskat och avgudat hans musik sen jag var tonåring, och det jag älskar mest är hans instrumentala låtar.

Han gör fantastiskt musik, den är annorlunda, känsloväckande och man känner den in i själen.

Hans mest kända låt är nog "Moonlight Shadow", det är en riktig klassiker. Och hans mest kända intrumentala musik är nog Tubular Bells, som bland annat är filmmusik till Exorcisten.

Han gjorde albumet "Tubular Bells II" också, som är helt underbar...bättre än den första "Tubular Bells" tycker jag.

Han gjorde även albumet "The Songs of Distant Earth", där musiken är inspirerad av rymden och universum.

Kommer lägga in tre låtar här. Först en från Tubular Bells II som heter "The Bell", där i låten Mike Oldfield själv presenterar alla intrument han har i sin musik. Låten är otroligt bra. =)

Kommer också lägga in en låt (eller två låtar som hänger ihop) från albumet The Songs of Distant Earth som heter "Supernova" och "Magellan"...dom går över i varandra. Det börjar väldigt långsamt, ökar på, för att sen övergå i en explosion. Otroligt vackert!

Den tredje låten är en från hans album "Voyager", där musiken är inspirerad av Irland. Låten  heter "Song of the Sun" och är otroligt bra!

Enjoy! =)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

30 Juli 2013  | Länk | Lite allt möjligt | 0 kommentar
Havet!

Igår var jag vid havet igen med min syster Jennie och solade och badade. Det var så härligt! =)

Vid såna tillfällen kan jag känna verklig frid, och lycka...och det betyder så mycket för mig. Havet har en både en lugnande och en uppiggande effekt på mig. Och när man kastar sig i vattnet, och det är kallt men ändå varmt efter ett tag, så känns det som att man blir renad och den härliga kylan går rakt genom själen på en...och helar en. Och sen ligga i solen och värma sig och koppla bort allting annat...det är lycka det. =)

Jag hoppas att det fina sommarvädret håller i sig ett bra tag till, så det blir fler tillfällen till att åka till havet och bada. =)

Men när jag kom hem hade jag världens migrän, och har haft det hela dagen idag också. Även om jag gör något jag tycker om och har roligt av, så tar det på mina krafter, och skapar spänningar i huvudet. Men många gånger är det fan värt det! =)

I mitten eller slutet av augusti ska jag börja arbetsträna på en speciell typ av verksamhet. Jag är nämligen inte sjukskriven längre, utan går ett rehabiliteringsprogram på arbetsförmedlingen. Det är ett väldigt stort steg framåt för mig, och jag känner mig redo. Det känns så jäkla kul, att jag kommit så långt...jag har börjat leva igen. =)

Kram på er alla så länge!

 

 

 

24 Juli 2013  | Länk | Lite allt möjligt | 1 kommentar
Badat idag!

Idag, söndag, åkte jag och min syster Jennie ut till havet för att bada och sola. Det var underbart....och jag tog mitt första dopp för i sommar! Det var ganska varmt i vattnet, jäkligt skönt var det, och vad jag har längtat efter att bada i havet och ligga och sola på stranden!  =) Jag älskar att vara vid havet...och jag älskar sommaren! 

I övrigt har det inte hänt så mycket. Jag tuffar på som vanligt med saker och ting. =)

Känner mig hyfsat bra just nu...hoppas det håller i sig ett tag. =)

Kram på er så länge!

 

 

 

 

21 Juli 2013  | Länk | Lite allt möjligt | 0 kommentar
Bra helg....!

Har haft det bra i helgen. I fredags var jag ute med min vän Karin på Dubliner, och vi hade svinkul! Träffar alltid massa roligt folk där och det är alltid ett jäkla drag. =)

Har inte haft så mycket huvudvärk i helgen, vilket är väldigt skönt. I vanliga fall brukar jag få världens hemskaste migrän efter att jag varit ute, men fick inte det nu...hade bara lite huvudvärk. Kanske ett tecken på att det börjar att bli bättre? Hoppas det. =)

Resten av helgen har jag bara tagit det lugnt, kollat på tv och slappat. Det är härligt. =)

Här är en bild på mig och Karin från i fredags. =)

Ha det bra alla!

 

 

 

 

14 Juli 2013  | Länk | Lite allt möjligt | 0 kommentar
Utekväll...!

Mår hyfsat bra nu, tack och lov. Ska ut till Dubliner imorn, fredag, istället för på lördag, ska gå med min vän Karin. Vi har alltid jäkligt kul när vi är ute. =)

Har inte så mycket annat att skriva just nu. Återkommer med mer efter helgen. =)

Kram på er alla!

 

 

 

11 Juli 2013  | Länk | Lite allt möjligt | 0 kommentar
Always...

Mår lite bättre nu, huvudvärken har lagt sig...för tillfället i alla fall. Nästa helg, på lördagen,  planerar jag att gå ut. Till Dubliner blir det då som vanligt. =)

Detta är vad jag alltid försöker leva efter:

"People are often unreasonable and self-centered...forgive them anyway.

If you are kind, people may accuse you of ulterior motives...be kind anyway.

If you are honest, people may cheat you...be honest anyway.

If you find happiness, people may be jealous...be happy anyway.

The good you do today, may be forgotten tomorrow....do good anyway.

Give the world the best you have, and it may never be enough...give your best anyway.

For you see, in the end, it is between you and God...it was never between just them and you...it is between all of us...always...together."

 

 

 

6 Juli 2013  | Länk | Lite allt möjligt | 0 kommentar
Rallares liv.

Mår lite sämre nu igen...mycket huvudvärk som vanligt. Har inte så mycket att skriva nu direkt, så jag tänkte lägga in en låt som jag älskar.

Jag älskar Phil Collins, har gjort det sen barndomen, och då också gruppen Genesis som han var med i i många år. Genesis, när Phil Collins var med, har gjort många bra låtar som jag älskar. En av mina favoriter tänker jag lägga upp här, den heter "Driving The Last Spike" och handlar om rallares liv. Rallare var män som på 1800-talet började arbetade med att lägga järnvägar, för det nya sättet att färdas på med tåg. Arbetet för rallare då var fruktansvärt hårt, de var tvungna att lämna familj och vänner bakom sig, de levde i misär och skadade sig ofta och många av dem dog under de fruktansvärt hårda arbetsförhållande som rådde. De förtjänar att bli ihågkommna och hyllade.

Jag har alltid varit väldigt intresserad av historia, och när jag hörde denna låten när den kom ut 1991 blev jag intresserad av att ta reda på mer om rallare och deras liv. Jag var i och för sig inte så gammal då, jag var bara12 år, men jag har alltid i hela mitt liv varit intresserad av att skaffa mig kunskap om det mesta. Det är också därför jag alltid varit så intresserad av att läsa självbiografier och biografier, psykologiböcker, och även läsa mycket om historia och vetenskap.

(Kan lägga till som en parantes att ett av mina särskilda intressen är astronomi...allt som har med rymden och universum att göra. Har alltid varit väldigt fascinerad av rymden, och tid-och rums-aspekten bland annat. Till exempel, så är det så att ju "längre ut" i rymden man kommer, eller ser, desto längre "tillbaka i tiden" kommer man. Man "färdas" alltså tillbaka i tiden. Om man skulle se en explosion när man kollar på en planet eller stjärna som ligger många ljusår bort, så hände den explosionen för många år sen, inte när man precis ser den, för det tar en viss tid för ljuset att färdas fram till oss. Så det vi upplever att vi ser "nu"...hände alltså för länge sedan egentligen. En annan anledning som rymden och universum är så fascinerande för mig, är den existentiella aspekten. Jag funderar mycket över det existentiella...alltid, har alltid gjort. Jag kollar så ofta jag kan på alla dokumentärer och kunskapsprogram som går om rymden och universum, och läser vetenskapstidningar och tidsskrifter om det. Det var lite om mitt "specialintresse".)

I låten så sjunger Phil Collins ur en rallares perspektiv. Lägger in texten till låten här också, och när man hör låten och lyssnar på texten, så börjar man förstå hur tufft det måste ha varit för rallarna, och det är ganska gripande. För mig i alla fall....jag blir alltid väldigt gripen och rörd och engagerad av och i andra människors liv och öden.

Lyssna på låten, och häng med i texten, så förstår ni. Själva låten är också väldigt bra. =) Lägger in videon först, och så texten under den. Det är en lång låt, och mycket text. Men jäkligt bra!

 

 

Driving The Last Spike - Genesis

"Leaving my family behind me
not knowing what lay ahead.
Waving goodbye, as I left them in tears,
remembering all we'd said.

I looked to the sky, I offered my prayers,
I asked Him for guidance and strength.
But the simple beliefs of a simple man
lay in His hands, and on my head...my head.

I gave everything that they wanted,
but still they wanted more.
We sweat and we toiled,
good men lost their lives.
I don't think they knew what for.

I sold them my heart,
I sold them my soul,
I gave everything I had.
Oh, but they couldn't break my spirit,
my dignity fought back.
....fight back.
 

Can you hear me?
Can you see?
Don't you hear me?
Don't you see?

We worked in gangs for all we were worth,
the young boys pulling the wagons.
We were digging the tunnel, shifting the earth.
It was then that it happened.

No one knew how the cracks appeared,
but as it fell they all disappeared.
Stone fell like rain.

Can you hear me?
Can you see?
Don't you hear me?
Can you breathe?

The smoke cleared, the dust it settled,
no one knew how many had died.
All around there were broken men,
they'd said it was safe, they'd lied.
You could hear the cries, you could smell our fear,
but good fortune that day was mine.
And it occurred to me that the heart of a good man,
it seems is hard to find.

Can you hear me?
Can you see?
Don't you hear me?
Don't you see?

We worked, how we worked like
the devil for our pay.
Through the wind, through the snow
and through the rain.

Blasting, and cutting through God's country like a knife.
With sweat stinging my eyes, there has to be a better life....?

Oh, but I can hear my childrens' cry.
I can see the tears in their eyes.
Memories of those I've left behind,
still ringing in my ears.
Will I ever go back again?
Will I ever see her face again?
Oh I'll never forget that night,
as they waved goodbye to their fathers.

We came from the North,
and we came from the South,
with picks and with spades
and a new kind of order.
Showing no fear of what lies up ahead.
They'll never see the likes of us again!

Driving the last spike,
lifting and laying the track.
With blistering hands,
the sun burning your back.

Oh, but I can hear my childrens' cry.
I can see the tears in their eyes.
Memories of those I've left behind,
still ringing in my ears.
Well I'll always remember that night,
as they waved goodbye to their fathers.

We followed the rail, we slept under the stars,
digging in darkness, and living with danger.
Showing no fear of what lies up ahead.
They'll never see the likes of us again!

Can you hear me?
Can you see?
(Don't) Don't you hear me?
(Don't) Don't you see?"

 

 

 

 

 

 

1 Juli 2013  | Länk | Lite allt möjligt | 0 kommentar


hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & Angelica Börgesson                                             Skaffa en gratis hemsida