The show must go on!
Startsidan Blogg Gästbok Om mig Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<
Juli (2019)
>>


när man mest behöver någon så finns dom inte där

när jag kom innanför dörren bara brast allting. jag gjorde något jag undvikit att göra på länge. jag brast i gråt. musklerna orkade inte mer och jag föll till golvet med ytterkläderna på och jag grät. kroppen skakade som ett asplöv och tårarna forsade varma mot mina rosenröda kinder. jag släppte allt. jag vet inte hur länge jag satt där och grät. Grät över svinen i mitt liv, grät över min mammas ilska, grät över min systers osäkerhet, grät över min ekonimiska otillgänglighet, grät över min brist på vänner, grät över min otillräcklighet. Jag grät över allt. jag orkade inte längre försöka låta bli att gråta. tillslut orkade jag inte ens gråta mer. Jag bara satt där, med jackan och skorna på och torkade tårarna, snyftade som ett litet barn och kände mig totallt värdelös. Jag hade inte ens orken att vara stark. Jag är svag.

Jag skulle aldrig erkänna för en levande själ hur svag jag egentligen är men man kan inte ljuga för sig själv. Och det är det jag hatar mest. Att vara svag innebär slutet på livet. Man får aldrig visa sig svag. Så jag gjorde inte det. Jag visade inte en känsla för min mamma, jag undvek att tala om det med mina vänner och jag bröt ihop på golvet i min egna hall, instängd bakom dörrar med världen ovetandes utanför. Så länge världen inte vet om hur svag du är kan den inte utnyttja dig.

Men jag ville att världen skulle se min bräcklighet och jag slog nummret till den enda människa jag alltid kunnat visa min förrvirrade, livrädd och svaga natur till. But she didn´t take my call. Så jag försökte igen. Men det enda svar jag fick var endlösa enformiga toner som hånade mig för min svaghet. Så jag la på.

Jag slutade att vara ledsen och blev istället arg för att alla mina vänner bor så satans långt bort. Förr var det gångavstånd till tröst. Det var en ringsignal bort. Det var en bäddsoffa väntande på mig när mina monster i garderoben blev för mycket. Det var always and forever.

Och jag hatade att inse att det var såhär det är att vara vuxen. Jag förstod aldrig när min mamma alltid sa att man alltid får klara sig själv. Varför ska man klara sig själv när man har vänner som alltid ställer upp? Varför ska man klara sig själv när man har en familj? Men nu isåg jag att i vuxenvärlden var det alla för sig själv. Och jag började hata någonting nytt. Igen.

Jag började prata med mig själv där jag satt på golvet. irriterat hörde jag mig själv skrika på mig. "Res dig upp! Du är bättre än det här!" Och jag reste mig upp och insåg att det är inte mina vänners otillgänglighet jag var arg på. Det var min. Varför kan jag aldrig leva som jag lär? Varför är det så jävla svårt att be om hjälp? Varför envisas jag med att tvinga mig själv till det yttersta innan jag säger som det är? Hur svårt kan det vara att svara "idag är en skitdag och jag vet inte varför?

Så jag reste mig upp och ringde min mamma och skällde på henne för hennes envishet och undrade varför hon alltid envisades med att klara sig själv. Jag skällde på henne för att hon aldrig bara kan be om hjälp utan man måste dra det ur henne. Jag skällde på henne för att ... för att jag var hon. Då slog det mig, anledningen till att jag inte ringde mina vänner igen, anledningen till att jag satt där i min hall och grät bakom stängda dörrar, anledningen till min envishet var att jag är hon. Och då började jag trösta henne istället. Sa till henne att hon behöver inte klara av världen alldeles ensam, sa till henne att det måste inte vara så svårt att be om hjälp. Det är bara ett ord på fem bokstäver. Jag sa till henne att orkar inte hon så orkar jag. För det är därför man har vänner, det är det familjen är tillför. Om den ena inte orkar mer så tar den andra över. Man hjälps åt för att orka leva, för att leva är inte alltid lätt. Och jag insåg att under hela min uppväxt har jag fått höra hur lik jag är honom men att jag egentligen är en exakt kompia av henne. Jag insåg att jag kan falla och att det är inte fel. Men mest av allt insåg jag hur jävla stark en människa faktiskt kan vara, man kan bara inte vara det hela livet. Och det är då man är glad över att man har sånna vänner och en sån familj som mig.

22 Oktober 2007  | Länk | allmänt | 0 kommentar
jag är precis som alla andra jävlar på den här planeten

det värsta jag vet är att se människor gråta. Tårar stora som vattenpölar som forsar ner för skära kinder. När jag ser någon gråta så börjar jag oftast gråta själv. Jag har föröskt att låta bli, men det går inte. Tårarna smittar av sig och jag gråter för att den andra gråter och det slutar med att jag känner mig allvarligt dum. Vilken idiot börjar gråta när det är någon annan som behövs tröstas?

Orsaken till tårar är oftast bråk, vilket är en annan sak jag bara hatar. Folk blir arga, dom hamnar i bråk, man kastar ur sig det mest elaka saker man kan komma på bara för att göra någon annan ledsen och sen bara står man där. Glor på den andra som antingen är mållös eller gråter. Jag gjorde så ofta förr, kastade ur mig det mest elakaste jag kunde komma på bara för att få någon att känna sig som jag gjorde. Men en gång fick jag verkligen tillbaka med samma mynt. Och det ekar fortfarande. Orden med rätt att döda. Personen i fråga visste exakt hur hon skulle gå tillväga och efter det slutade jag att berätta saker för människor. Jag slutade berätta vad som gjorde mig rädd, vad som gjorde mig ledsen. Jag slutade med allting. Jag bestämde att ingen, någonsin skulle kunna använda min sårbarhet emot mig igen. Och samma dag slutade jag att kasta ut ilskna ord som träffade rätt in i hjärtat.

Det var inte lätt precis, att sluta såra folk med flit bara för att dom sårade mig. Men tillslut så började jag tänka mig för riktigt noga innan jag öppnade munnen. Var det värt att såra någon bara för att jag var arg? Ville jag verkligen att den här personen skulle bli så ledsen att hon aldrig mer skulle vilja berätta något för mig? Ville jag verkligen mista den här vännen?

Senast i sommras kastade en vän ur sig en hel del elaka saker på fyllan. Och jag ville så gärna ge igen. Jag ville så gärna dra ner henne i smutsen, få henne att gråta, få henne att kvida av såren som orden skapade men jag kunde inte, även om jag var väldigt nära på att göra det. Hon betyder alldeles för mycket för mig. Och jag bestämde att jag skulle ta upp det med henne när vi nyktrat till, men jag har inte gjort det än. Jag orkade helt enkelt inte. Vilken skenbild av ett helgon jag ger. Pratar om att man ska prata om allt och ger så kloka svar till vänner som kommer för att söka en jourhavande kompis. Men egentligen gör jag helt tvärt om. I grund och botten är jag en bluff. Lika rädd, feg och konflikträdd som alla andra. Hur ironiskt är inte det?

20 Oktober 2007  | Länk | allmänt | 0 kommentar
lily is my new best friend

hur mysig är inte den här? ^^
20 Oktober 2007  | Länk | film-tv-musik | 1 kommentar
hon får mig på bra humör när du gör mig ledsen

jag älskar den här låten. skadeglädjen är den bästa glädjen.
20 Oktober 2007  | Länk | film-tv-musik | 0 kommentar
att skjuta mig i huvudet vore enklare

skrivkramp. jag får inte ur mig någonting. och jag hatar det. skrivkrampen. den får mig att känna mig värdelös.

20 Oktober 2007  | Länk | allmänt | 1 kommentar
drömmar är bara drömmar tills dom börjar hända i verkligheten

inatt var det svårt att sova. det var inte det att jag inte somnade utan mer för att jag hela tiden vaknade. med jämna mellanrum vaknade jag för att gå upp och dricka vatten, gå och upp för att gå på toa och sen vaknade jag för att endast ligga där, i mörkret och höra hur NovaLiisa kurrade med sin lilla kropp på min bröstkorg.

Mellan allt detta så drömde jag konstiga drömmar som jag just då, när jag vanknade, inte tog någon notis för. Men som när jag vaknade nu på morgonen gjorde sig obehagligt påminda. Jag skulle inte kalla det en mardrömm. Inte en dröm heller egentligen. Utan kanske mer en tanke i något av mitt halvvakna tillstånd. Det var Apokalypsens fyra ryttare. Dom bara stod där. Uppradade och såg hotfullt elaka ut. Men det var inte mer än det, bara att dom stod där med sina hästar, såg på mig, visade sig att dom fanns, på riktigt. Det kryper i kroppen på mig när jag tänker på det. Det var obehagligt, jobbigt. Men jag har ingen aning om varför. Egentligen vet jag inte så mycket om Apokalypsens fyra ryttare. Ingenting mer än vad dom fyra ryttarna symboliserar så jag förstår inte varför jag ens skulle drömma om dom.

Kanske är det straff för att jag tror att en tant är besatt av djävulen. Saken är att jag i vanliga fall inte är ett dugg rädd för gamlingar men den här gav mig kalla kårar, håret i nacken bara reste sig och det gick en kall bris genom rummet. Det var sättet hon såg på mig, hennes ögon var så himmla tomma, ihåliga, svarta. Och hur mycket jag än försökte att övertala mig om att det var dumheter så kunde jag inte skaka av mig känslan av obehag, räddsla jag nästan rent av skräck. Jag vågade inte vända ryggen till. Glodde på henne hela tiden, livrädd. Egentligen är det bara så himmla dumt för det finns inte ens en djävul (tror man inte på någon gud så kan det inte finnas någon djävul heller) Okei, folk kommer tycka att jag har livlig fantasi men man kan inte fantisera ihop en känsla. och känslan som kommer varje gång jag går in i det rummet är bara så himmla obehaglig så jag försöker undvika att gå in dit alls.

Patetiskt. Ja.

17 Oktober 2007  | Länk | allmänt | 1 kommentar
jag vill flytta ut i skogen där ingen kan störa mina tankar

jag sitter och filosoferar om saker som jag för en gångs skull inte kan sätta ord på. Jag tänker men jag vet inte vad jag tänker. tankarna snurrar runt runt och hoppar från det ena till det andra så fort att jag knappt hinner uppfatta dom. Tankarna slutar när jag hör min idiot till grannes pinsamma försök till att rappa, mitt i natten, igen. om jag kunde (vågade) skulle jag gå ner till honom, knacka på, kasta mig på honom och gräva ut hans stämmband med en sked. Jag skulle skratta sådär brutalt som psykon gör i skräckfilmer och sen skulle jag le när jag lämnade honom för att förblöda där i sin pyttelilla hall.

jag bara hatar hatar hatar att bo i lägenhet. Det är så trångt, trappuppgångar, grannar på en meters avstånd, lyhördhet och idioter. Jag kvävs kvävs kvävs!
Jag vill bo i skogen, där ingen kan störa, inga idioter, inga grannar på en meters avstpånd, inga trappuppgångar, ingen lyhördhet. Bara jag. Och naturen. Det behöver inte vara flera hundra mil ut i skogen, bara det inte är mitt inne i stan. Jag hatar att bo i lägenhet. Jag är inte född till att bo i bur. Släpp mig fri.

17 Oktober 2007  | Länk | allmänt | 0 kommentar
please mr sandman play a song for me

det är mitt i natten och jag är vaken. Som alltid. såhär på höstkanten uteblir John Blund allt oftare från våra dejter. Förr irriterade det mig men numera är jag så van. våren och sommaren betyder hello mr Sandman och hösten och vintern betyder Goodbye mr Sandman.
Anyway, jag sitter med musik. Mycket bra musik. Jag tänkte ge er några råd på några väldigt bra låtar. Enjoy.


The Perishers- My heart
The Get Up Kids- Like a man possessed
Patty Griffin- Dont come easy
Emilieana Torrini- Today has been okay
Mozella- Light years away
Michelle Featherstone- Stay
Lifehouse- Storm
Oh Laura- Release me
Eels- Im gona stop pretending I didnt break your heart
Augustana- Stars and Boulevards
Blackmores night- Dandelion wine



17 Oktober 2007  | Länk | film-tv-musik | 0 kommentar
dom sa att tiden läker alla sår

jag läste ett inlägg  av henne. Blev tvungen (nästan som om jag fick tvångstanke faktiskt) att kommentera

"inlägget i sig är jättefint, men så fort ordet otrohet kommer på tal (i det här fallet skrift) blir jag en bitterhagga som inte har något över för ordet kärlek. Otrohet gör fortfarande så förbannat ont, svider intill hjärtat, fräter sönder det lilla hjärta man har kvar. I smyg vill jag verkligen lära mig (läs våga) älska, bli kär igen. Men verkligeheten kommer alltid ikapp och jag ställer mig i försvarställning med taggarna utåt och föraktar något som ska vara så fint. Men sån är jag. For now. Deprimerande men å så jävla sant. Ironiskt att man faktiskt själv är så himmla medveten om det."

dom sa att tiden läker alla sår.
men jag har alltid haft lite svårt att tro på det.

16 Oktober 2007  | Länk | allmänt | 0 kommentar
det händer bara dig

för några år sen (sådär 12 år sen eller nått) så var det översvämning i min lilla stad. Det var sommar och jag var i finland över sommarlovet. Det hade tydligen regnat oavbrutet i flera veckor i min lilla stad och det fanns bilder i det lokala tidningarna med folk som badade mitt på gatan. Då en vacker solig dag i finland fick jag ett samtal från min mams i regniga sverige där hon berättade att vårat tak hade rasat in i systers rum. jag var stum, trotts mina ringa ålder, visste inte om jag skulle skratta eller gråta. Så jag gjorde både och. i sig var det väl ingen katastrof men det kändes tungt iallafall, att taket i mitt hem hade rasat in. Men det fixade min händiga mams (och såren i taket då det rasade in syns fortfarande när man ligger i sängen och stirrar upp, man ser tydligt små ärr där det en gång fanns ett helt tak).

Ett par år senare, faktiskt inte sådär mer än drygt 3-4 år så hände det en annan konstig sak en tidigt morgon när jag skulle upp och jobba. Jag skulle göra kaffe och började spola vatten i kranen när det plötsligt hände något. Alla glasen började skaka, golvet vibrerade hysteriskt och ett högt gormande, morrande och bullrande hördes under mig. "JORDBÄVNING!" var min första panikartade tanke (trotts att jag så klart visste att sådanna har vi juh inte här i sverige). Paniken steg till max och jag sprang och väckte min mams (som såklart trodde att allting som just då skedde var jag som orsakat, och började skälla på mig efter noter). Jag grinig som fan (för jag hade juh inte gjort något) lämnade min mams med allt bullrande och gick till jobbet. Senare ringde min mams mig för att berätta (och be om ursäkt, även om jag fick dra den ur henne) att våran vattenledningar hade brustit och att vi var tvungna att göra nya (läs kommunen fick göra det åt oss för vi kan inte gräva i asfalt).

Idag, när jag låg och halvslummrade med One tree hill ringde det (igen, min mobil har ringt konstant idag) jag, småirriretad svarar och på andra änden av teknologin finns min mams. Hon berättar att hon var tvungen att ringa för att hon var i chocktillstånd. Våran VW Golf (våran underbara röda golf till pärla) har brunnit. En man som skulle sätta dit nya stötdämpare på henne (på golfen alltså, inte mamma) ringde nu på kvällen för att berätta att när arbetet gjorts klart så ville han vara snäll och svetts igen ett hål han såg under bilden. Då började våran älskade golf att brinna. När min mamma berättar det här känner jag hur paniken växer och skriker högt och ångestfullt "MAMMA HAN MÖRDADE GOLFEN! VÅRAN ÄLSKADE GOLF ÄR DÖD!" Efter en stunds hysteriskt skrattande (ja, för sånt här händer bara våran familj) så kom vi fram till att hon (golfen igen alltså, inte mams) tog livet av sig. Golfen har varit lite svårlivad det senaste åren och det var väl egentligen bara en tidsfråga innan hon gjorde slag i saken och tog sitt liv. Men hon fick ett par fina år med oss, våran älskade golf. Vi tänkte ha begravning för henne (ja för att verka ännu skummare än vad vi är) men kom fram till att golfen säkert inte skulle uppskatta det. I slutet av samtalet säger mams

-Ja kanske man blir lite smalare iaf.

thats the spirit, man ska alltid tänka positivt.

16 Oktober 2007  | Länk | allmänt | 2 kommentarer
känner du fortfarande samma sak

 var inne på haket (som fungerar igen) och läste gamla alster. den här är nästan exakt ett år gammal. Den är inte skriven till någon speciell, bara till någon, vem som helst. Och jag undrar, känner jag fortfarande samma sak som då?

"Om du inte tänker mala sönder mig så kan du väl ändå vara så snäll och krossa mig.  Och har du inte modet till att krossa mig så kan du då åtminstonne banka mig halft medveslös eller bara trampa lite på mig. Skära, slipa, skala, slita eller bara gräva i mig. Jag går med på vad som helst så länge du i slutändan tar min själ och säljer den till högstbjudande.  För jag har linte längre någon användning av en själ som min och skulle jag sakna den så kan jag senare skaffa en på e-bay. Och visst vet jag riskerna för lurendrejeri med köp på nätet men det gör inget om den är lite skadad i kanterna bara det inte är hål överallt. skadade är vi allihoppa, dock bara olika mycket. Jag har tröttnat på att vara ihålig och jag vill bara att någon ska ta mig härifrån och få mig att känna det där som jag slutade känna för så många år sedan. Och jag är inte bitter och inte är jag arg och jag har garanterat slutat att vara ledsen men med allt slutande så lärde jag mig att vara ingenting och jag vill inte vara ingenting längre. jag vill vara någonting om det så bara varade för en stund. håll mig nära och krama mig hårt men för guds skull tala aldrig om kärlek och om att älska mig för saker som dessa gör mig rädd. Evighet är härligt men evigheten skrämmer vettet ur mig. Så älskling, för att göra det enkelt för dig;

säg att du älskar mig utan att utala ett enda ord och visa det för evigt utan tid.

För jag vill så gärna höra dig skrika mitt namn när vi älskar på ditt skrivbord och mina fingrar är under ditt skinn. Att vara nära är aldrig tillräckligt nära förrän du är hudnära, innuti och utanpå. Jag vill krypa in i skinnet och göra dig galen på ett sådär kärleksfullt sätt. Men räddslan tar ofta över och det enda jag någonsin kommer att ge dig är ett leende.

och tanken på vad du missar gör mig sorglig."
15 Oktober 2007  | Länk | allmänt | 1 kommentar
det är hungersnöd på 4c

ja, jag har inte ätit sen lunch kom jag på O.o att glömma att äta har jag inte gjort på jag vet inte hur länge! Så nu börjar magen strejka. Så jag tänkte gå och köpa lite chips och coca cola (!?) för ärligt talat så orkar jag inte ställa mig och laga mat nu. För nu är jag slö. Jag har faktiskt tvättat hur många maskiner tvätt som helst och det är jag jävligt stolt över (att jag skulle behöva diska, dammsuga och kanske damma lite behöver jag kanske inte låtsas om) Och efter alla känslostormar jag gått igenom idag så behövs det fyllas på med kalorier, och massor med sånna.

15 Oktober 2007  | Länk | allmänt | 0 kommentar
gråt dina tårar

jag kan inte rå för att jag envisas med att spä på min tomhet med att lyssna på Michelle Featherstone. Hennes röst är underbar och tillsammans med musiken så kan det inte bli annat än tårar.

Varje gång låten "Stay" kommer blir jag stum, jag blir andlös, jag blir kär. Låten hittar du här.
(MEN ta ner sidan så att du bara hör låten, videon förstör hela låten)

 "Coffee & Cigarettes" hittar du här.
Videon är från OTH. Brooke/Lucas/Peyton senariot gör ont. Ända in i själen.

 

15 Oktober 2007  | Länk | film-tv-musik | 0 kommentar
msn är mitt liv

Im not the kind of girl you take home säger:

så du menar att du kan tänka dig att träffas och gifta dig med en helfinsk tjej med temprament från helvetet med ett förflutet som ingen skulle orka eller vilja ha, som periodsvis är kedjerökare, periodsvis icke rökare, som älskar katter (och alla sina djur) över allt annat, som kan gråta för att hon tittar på löjliga romantiska komedier, hata dig för att du glömt att den här dagen för 50 år sedan så pratade vi för första gången, som kan bli ledsen och deprimerad för inget, äter, lagar och tröstar sig med mat och godis och alla saker som ens går att stoppa i munnen, är tatuerad från topp till tå, vill ibland ha barn ibland inte, vill (men kommer aldrig att erkänna) att hon vill ha ett jättestort bröllop med en svensk/finsk präst och tänker döpa våra blivande barn (om det blir några) till saker som Måne, Sot eller Leo?

Henrik säger:
 
Låter som en riktigt spännande tjej! Något som tilltalar mig verkligen.


Im not the kind of girl you take home säger:
glömde jag att nämna att jag är halvt dyslektiker också?

15 Oktober 2007  | Länk | allmänt | 1 kommentar
och hon blev kär idag

jag satt bredvid en tant på jobbet idag och småpratade om ditt och datt. Sen tittar hon plötsligt på mig, synade mig noga och sa

-du är så himmla vacker, speciellt när du ler.

jag blev så förvånad så jag höll på att trilla av stolen. Jag skrattade och sa tack. I smyg blev jag så rörd att mina ögon tårades. Dom vet verkligen hur dom ska förgylla ens vardag, dessa små tanter.

15 Oktober 2007  | Länk | allmänt | 1 kommentar
och blev kär idag

jag satt bredvid en tant på jobbet idag och småpratade om ditt och datt. Sen tittar hon plötsligt på mig, synade mig noga och sa

-du är så himmla vacker, speciellt när du ler.

jag blev så förvånad så jag höll på att trilla av stolen. Jag skrattade och sa tack. I smyg blev jag så rörd att mina ögon tårades. Dom vet verkligen hur dom ska förgylla ens vardag, dessa små tanter.

15 Oktober 2007  | Länk | allmänt | 0 kommentar
ingen rätt att klaga

att jobba på våning tre är bara så himmla skönt. Visst att det är lite tyngre men här när man jobbar, speciellt med rolle och marina, så är det så avslappnat. Och det är jag tacksam över.

Min fredagskänsla börjar smyga sig tillbaka nu  ^^

12 Oktober 2007  | Länk | allmänt | 1 kommentar
sluta upp med dom där dumheterna

jag läste just igenom mina senaste inlägg och insåg att det har blivit en jävla massa paranteser på senaste tiden. Det måste vi sluta upp med, omedelbums.
12 Oktober 2007  | Länk | allmänt | 0 kommentar
fredag hela veckan

min fredagskänsla har övergett mig. det gör mig lite ledsen eftersom jag alltid gillat att fira att det är fredag. Så idag har jag slagit på stort (allt för att få tillbaka min fredagskänsla). Jag har sminkat mig (på riktigt, med foundation, rouge, eyeliner, ögonskugga, läppglans och mascara), jag har fixat till håret (vaknade, ruffsade till håret, vaxade till lockarna och spraya), jag har dragit på mig rockoutfiten (svarta jeans med mycket bling bling, en svart/vitrandig topp och stövlar, rockit men med touch av vardag), jag har bestämt att marina, rolle och jag ska käka pizza till kvällen här på jobbet (blir ungefär som att sitta hemma med familjen, bara att det är med arbetskamrater och på jobbet), jag ska sova hos mams (basta, krypa ner i ett alldeles för stort nattlinne, på soffan, med chips och coca cola och se på massa onödig TV) När man bor som jag gör för tillfället så känns det bra att piffa upp helgerna lite. Skilja på vardag och helg. Och jobbar man som jag (hela tiden oavsett dag) så känns det extra viktigt, för annars händer det lätt att dagarna flyter samman och man glömmer bort att njuta.

12 Oktober 2007  | Länk | allmänt | 0 kommentar
någon har gjort ett fel

iår har jag faktiskt inte följt IDOL sådär slaviskt som jag gjort alla andra år. Anledningen till detta kan bero på mycket (jag har t ex jobbat varje gång IDOL har sänt, jag gillar varken Jidhe, Gynning eller Berg särskillt mycket, Idolerna har inte varit lika bra som tidigare år (även om juryn anser det), det har blivit för mycket finaler och grejer innan själva Idolprogrammet kommer igång, liksom delfinal av första delfinalens final, what? Orka.). Men nu har iaf själva tävlingen, äntligen, börjat så jag sitter som vanligt bänkad framför TV:n. Men jag tycker faktiskt inte att idolerna är lika bra som förut. Jag har har haft jättesvårt att hitta favoriter och efter alla delfinaler och låtsasfinaler och helfinaler och grejer så känns det som om man hinner aldrig fatta tycke om någon för det är för många att hålla reda på. Nu ska jag sluta vara gnällkärring och göra något vättigt, som att diska eller så.

12 Oktober 2007  | Länk | film-tv-musik | 0 kommentar
miss good isnt good enough

det kunde ha varit tjugofyratimmar utan ciggaretter, men det blev det inte, det blev istället en ciggarett på tjugofyratimmar. jag skulle kunna deppa över det, känna mig allmänt nere och vara grinig över mitt misslyckande. Men det tänker jag inte vara. Jag är istället rätt stolt. För om man bortser från rastlösheten så har jag inte haft några större biverkningar (som aggressivitet, trötthet, irritaion, känslighet, extrem matberoende) av att sluta röka. Detta vet jag självklart är tack vare nikotintuggummina, men dom tuggar jag inte heller på sådär värst mycket. Det är bara skönt att veta att när det börjar kännas lite för jobbigt så kan jag ta ett tuggummi. Som en slags försäkring mot extrem vresighet. Och jag har försökt (och faktiskt lyckats en gång) sluta röka så jag vet med all skäkerhet att det inte varit såhär lätt förut (då slutade jag rakt av, utan nikotintuggummin och allt annat med nikotin som finns för att hjälpa folk att sluta röka) så jag är rätt glad ändå att jag kan få använda mig av nikotintuggummina (även om jag sen vet att jag måste sluta med dom, vilket för övrigt lär bli rätt enkelt med tanke på att dom efter inte mer än två minuter smakar skit och gör så hela halsen känns konstig).

Nu kan jag säga det, e, jag håller på att sluta röka.

11 Oktober 2007  | Länk | allmänt | 1 kommentar
lägg inte ner energi på onödiga ting

jag har tydligen gjort bort mig, massor (enligt vissa, inte enligt mig) Saken var att en gammal barndomsvän till mig fyllde år här om dagen och jag kom på det rätt sent så jag vill inte ringa utan skickade ett gästboksinlägg på ett community som vi båda är medlemmar i.

(läs detta noga för det är viktigt)
"grattis på födelsedagen darling"

detta skapade väldiga obehagskänslor hos människor (som enligt mig tydligt inte är så säkra på sig själva, eftersom jag knappt har snackat med den här kompisen sen han blev ihop med sin flickvän, till saken hör också att han haft "darling" som kommentar på mig i sin vännerlista ända fram tills jag skickade mitt grattis-inlägg då han bytte bort darling mot mitt förnamn, felstavat, snacka om dissad) och det dröjde inte många timmar innan jag hade både gästboksinlägg och kommentarer på mina bilder från min väns flickvänn och hennes vän (bilder som för övrigt togs och lades in innan dom ens blev ihop) Och vännen till flickvännen betädde sig (enligt mig) onödigt spydigt eftersom hon inte ens verkade veta hur bra vänner jag och min vän en gång varit. Men jag svarade snällt på hennes inlägg (ja, så snällt jag förmodde iaf) Men sen blev hon plötsligt onödigt spydig och påpekade att min intelligens var lika kort som min näsa. Ska vi gå och bli personliga nu? tänkte jag och bestämde mig för att tacka för hennes åsikt och föklara att det numera ligger emot min natur att lägga ner energi på människor som tydligt vill bråka. Det ska bli intressant att se vad hon skriver. Fast jag normalt sätt inte ens skulle orka bry mig så har den här lilla leken fått mig bli lite förväntansfull varje gång jag ska logga in. Det är lite som när man läser en bra bok, man skyndar sig för att öppna boken och kastar sig in i läsandet, bara för att få reda på vad som står på nästa sida. Det är sjukt patetiskt och jag skulle behöva något vettigt att göra om dagarna, I know.

11 Oktober 2007  | Länk | allmänt | 1 kommentar
tänk vad man kan hitta om man bara letar lite.

jag rotade runt på datorn och hittade den här ursöta bilden på NovaLiisa. Bilden är tagen hemma hos mams. NovaLiisa tog
tag i kameran just när jag knäppte
bilden. Och resultatet blev detta. Hon är så jävla mysig min hårboll <3

11 Oktober 2007  | Länk | allmänt | 1 kommentar
idag klassas jag som bäst

jag vaknade fatiskt rätt sent idag (det kan juh inte bero på att jag somnade sådär 02.00 inatt) Men iallafall, jag har hunnit äta frukost, plocka i lägenheten, diska, powerwalka, gjort rent åt NovaLiisa, gett henne mat och lagat mat åt mig själv (och ätit så klart) Nu ska jag dammsuga och sen in i duschen. Sen är det inte långt innan man ska och jobba igen. Men ikväll blir det en lugn kväll, bara fyra timmar så det är skönt.

Men ingen Heroes idag ... Det gör mig lite ledsen faktiskt. Men jag får väl hitta på nått annat. Typ sova vore en bra grej, men det är en sån grej som jag tyvärr inte är något bra på.

11 Oktober 2007  | Länk | allmänt | 0 kommentar
en fungerande tv, en bra serie och en skön soffa

jag såg så framemot att bara få krypa ner i soffan, dricka tea och titta på heroes. Men icke! Jobba ska du göra din låginkomsttagare! Jobba jobba jobba!
ibland har jag bara lust att säga
"tyvärr, idag lider jag av extrem tycka-synd-om-mig-själv-bacill,
ni får komma igen en annan dag"
Men vem ska då betala mina räkningar?
Ingen. Ah, just det.

10 Oktober 2007  | Länk | film-tv-musik | 0 kommentar
jag har ingen aning om vad "ta det lugnt" innebär

jag har farit och flängt överallt idag. Till komvux, jobbet en sväng för att träffa mams och sen hem, diska, plocka och dona. Sen tänkte jag dammsuga, laga mat och tvätta golv. Beställa tvätttid, gå ut med sopporna, powerwalka lidaråndan och sen ringa tele2vision. Men allt det där sista får jag skippa. För än en gång när jag tror att jag ska vara ledig så ringer jobbet och det är så kallat kris. Och jag min dumme faan ställer upp, igen. Så nu jobbar jag nio dagar i sträck. Eller hittills har jag juh redan jobbat två så det blir egentligen sju dagar till, nio dagar sammanlagt.

Nu har jag värmt lite kinesisk kycklingsoppa och sen är det bara att gå och jobba. Som vanligt då.

10 Oktober 2007  | Länk | allmänt | 0 kommentar
att stänga världen utanför är fantastiskt

huvudet värker, värre än på mycket länge, och värken har krypt ner i nacken. irritationen över världen har växt sig stor och john blund uteblivit.

detta maskrosbarn tänker nu lägga sig i soffan, se på film och ta en nattfika
 (det absolut bästa botemedlet mot en ond värld)

 

9 Oktober 2007  | Länk | film-tv-musik | 0 kommentar
all denna irritation har gett henne migrän

Igår var rent ut sagt en skitdag. Och skiten fortsätter idag med. Jag förstår verkligen inte vad det är som är så jävla fantastiskt med att ha ett förhållande att man glömmer, ignorerar, ändrar uppfattning om sina vänner. vad är det med förhållande som är så jävla mycket bättre än vänskap? Ja, det är klart, man får knulla regelbundet och man har någon att krypa ner sitt svinga arsle hos, men mer då? Juh fler förhållanden jag ser juh mer vill jag bara vända mig om och springa åt andra hållet. Jag vill inte ändra personlighet, jag trivs med mig själv. Jag vill inte ändra åsikter, jag älskar mina åsikter.

Grejen är inte den att jag tror alla ändrar beteende, åsikter osv, inte alls, men ibland blir jag bara så förvånad över vad förhållanden kan göra mot människor. Hur kan något som ska vara så fint som kärlek få fram den svinigaste sidan hos dom som mött den? Vad är problemet egentligen?

Visst, man har rätten att ändra åsikter med IQ:t kan väl ändå få vara kvar, eller?

Jag vet, att det inte är förhållandet i sig som gör så att folk förändras men det är endast i förhållanden som förändringen verkar synas mest. Och det är därför jag precis tog tre steg bakåt (av dom två steg frammåt jag tog förra veckan) och la armarna i kors.
Nej tack.

9 Oktober 2007  | Länk | allmänt | 1 kommentar
´morgonmänniskor borde inte få finnas

jag är en sån där människa som hemskt ogärna vill kliva upp ur sängen tidigare än kl 10. Det värsta med att vara vikarie är telefonsamtalen som väcker dig ur din absolut bästa morgonsömn med frågan om du vill jobba. Och det är väl klart som korvspad att man vill jobba. Jag menar, räkningar måste betalas, så är det bara. Du vill juh kunna bo någonstans, du vill kunna ha telefon, internet, tv. Du vill kunna åka och hälsa på dina vänner, du vill kunna shoppa, träna, spara, resa. Ja, som ni redan vet behövs det pengar till allt. Så när Mona från Vikariecentrum ringde för 10 inuter sen och undrade om jag hade "lust" att jobba, hade jag lust att säga nej. Men jag svarade ja.

9 Oktober 2007  | Länk | allmänt | 0 kommentar
känslan av att vilja försvinna bara växer

ta mig bort bort bort!
och gör det fort.
Låt mig får komma flera mil härifrån
och låt mig få göra det nu.

en viskning
lämna mig här och nu
hösten tar hand om mig ...

8 Oktober 2007  | Länk | allmänt | 0 kommentar
och hon skriker ännu högre!

Jag ångrade mig, ta med mig hit!

8 Oktober 2007  | Länk | allmänt | 0 kommentar
och hon skriker på hjälp


jag surfade in på viking line. såg det här erbjudandet och tänkte "wow, det skulle jag tycka var rätt kul". jag tycker blommor är hur mysigt som helst och dessutom är jag inte den som är så himmla mycket för festande. när jag reser vill jag att det ska innehålla annat också. sevärdheter och intressanta, nya upplevelser. Jag menar, okej, blommor kanske inte är sådär jättekul, men har ni testat? Man ska testa allting en gång. minst. och jag gillar blommor. så det skulle jag vilja testa.

och just nu behöver jag komma bort bort bort! Jag behöver se nya saker, bara vara, ha semester. Inte en sån där en veckas semester (fast jag skulle juh inte tacka nej om det bjöds) utan en helg, eller två dagar eller så bara 24 timmar.
Bara det är någonannanstans!

8 Oktober 2007  | Länk | allmänt | 0 kommentar
folk blir irriterade på känslor

anledningen till att jag bloggar är för att det är mitt sätt att bli av med känslor. Jag öser ut dom här, istället för på folk (jag anses vara en rätt känslig människa) Och nu har jag plötsligt sårat någon jättemycket för att jag skrev ner en känsla som uppstått av många fler faktorer (och fler människor än en) Hade jag menat en perosn hade jag skrivit du. hade jag menat specifika personer hade jag skrivit ni. Men jag skrev ingetdera. Och som mycket annat som jag skrivit om är det bara en tillfällig känsla. Hade den varit bestående hade jag tagit upp det med personer som varit inblandade och därför anser jag att irritationen som nu verkat uppstå är onödig. Att blogga för mig, är inte att hänga ut folk, därav inga namn nämnda, utan att göra mig av med dåliga känslor och påminnas om dom bra. Det var inte meningen att uppröra någon utan bara bli av med negativa känslor, det är juh vad en dagbok är till för. Ta inte illa upp och sen vänta på att jag ska höra av mig. Ring istället ett samtal, fråga varför jag kännt mig som jag gjort, säg varför du tog illa upp och sen pratar vi igenom det och sen är saken ur världen. Svårare än så är det inte.

8 Oktober 2007  | Länk | allmänt | 1 kommentar
vilken underbar morgon

irriterat kastade jag telefonen på bordet. i 25 minuter har jag blivit vidarekopplad till den ena och till den andra i tele2visions telefonkö. i 25 minuter fick jag höra "det är fortfarande samtal före, tack för att du väntar". Och sen, efter 25 minuter, tre vidarekopplingar och en herrans massa "det är fortfarande samtal före, tack för att du väntar" får jag vet att alla deras datorer ligger nere på grund av tekniskt fel.

-Kan du ringa igen om några timmar?
jag hade god lust att svara
-Bajsar björnarna i skogen, Sover Dolly Parton på rygg?!

men jag svarade bara "ja, visst" så trevligt jag förmådde.

8 Oktober 2007  | Länk | allmänt | 0 kommentar
folk förstår inte det här med att tänka framåt

jag har länge (läs sedan midsommar) försökt komma med idéer och förslag om vad vi (jag och mina vänner) ska hitta på till nyår (december är den bästa månaden på året). Jag har kommit med förslag som stughyrning i diversa länder (sverige, finland, åland), jag har försökt med olika kryssningar osv. Som svar på alla förslag får jag

- Tystnad
- "Men det är juh lång dit" (det är kortare än vad ni tror)
- "Jag måste fråga min partner" (vilket aldrig verkar hända)
- "Ja det verkar juh bra ...." (dom verkar inte så med på idéerna)

ja, jag är medveten om att det är långt kvar, men saken är den att ska man resa iväg och göra nått så måste man bestämma sig i tid eftersom det blir, om inte annat, mycket billigare att beställa två månader innan än två dagar. Dessutom vet alla mina vänner och bekanta att jag gärna vill veta saker långt innan för då har man något att se framemot. Och om inte dom alternativen duger så blir det aldrig av något om man inte tar tag i det och gör det på en gång. Så är det alltid med oss. Och det vet vi med.

Och om mina förslag är så jävla kassa att man inte ens kan försöka engagera sig så kom gärna med egna förslag. Eller vill personerna i fråga inte ens fira nyår med mig (som jag starkt börjar misstänka) så säg det; Tyvärr, vi har annat för oss.

Fine! Bra, då kan jag försöka hitta på något annat med någon annan, med min mamma om det så ska vara. Men jag har inget förhållande att underhålla, jag måste inte fråga folk om lov eller deras åsikter eller whatever, och jag tycker att mina (plötsligt alla) väldigt upptagna-i-förhållande-vänner faktiskt skulle kunna vara lite tillmötesgående och kanske tänka att "vad roligt att hitta på något, och så får hon något att göra på köpet."

Jag menar inte att det är synd om mig för att jag inte har ett förhållande, men jag blir bara så ledsen när (plötsligt alla) mina upptagna vänner är så uppslukade i sina förhållanden.
En av dom pratade oavbrutet med sin pojkvän fast hon hade mig på tråden och en annan hade inte ens tid att prata med mig därför att hon var tvungen att underhålla sin sambo som såg uttråkad ut. Okej, jag veeet hur det är att vara kär, men dom senaste veckorna har jag bara kännt mig så isidosatt, undanskuffad. Jag är ledsen.

Och nu har jag skrivit ett helt inlägg om detta och frågan är då varför? Det är mitt i natten, jag sitter uppe ensam och tittar på Bond som får mig att minnas grejer jag inte orkar minnas, jag är trött men kan inte sova och jag är röksugen som faan.

Egentligen är det här bara tankespyor. Men dom bara måste ut.

7 Oktober 2007  | Länk | allmänt | 2 kommentarer
ni som använder firefox

av någon anledning så kan inte dom som har firefox se filmerna från youtube som jag har lagt upp på min blogg. Så förhoppningsvis har ni explorer också och kan gå in på sidan genom den webbläsaren istället. Jag har ingen aning om varför det är så och jag är skitkass på det här med datorer.  Men typ 4 av 5 som haft webbläsaren explorer har lyckats se filmerna. Så förhoppningsvis kan ni också det. Om problemet fortsätter så får jag hitta på ett annat sätt att underhålla er med mitt youtube beroende :)

så klaga gärna om det är så att ni inte kan se filmerna från webbläsaren explorer. Att det inte går med firefox är juh redan noterat. Hoppas att folk har lite förstående för min okunnighet med datorer ;)

7 Oktober 2007  | Länk | film-tv-musik | 0 kommentar
jag gillar att veta att jag hade rätt

När det händer att jag har rätt då gillar jag att gotta mig i det faktum att jag faktiskt hade det. Det har synts en haj utanför bohuslän och filmklippet innan var från sundsvall. Det finns alltså två filmbevis på att jag hade rätt och mer rätt än så kan man juh faktiskt inte ha.

Men trotts att hajar skrämmer mig från vättet så kan jag inte hjälpa att dom fachinerar mig. Jag menar, hajar fanns redan på dinosauriernas tid och hajar är de djur som utvecklats minst sedan den tiden. Detta menar forskare är för att dom redan är perfekt kontruerade. Det är snabba, simmar drygt 70km/h och dom har bra syn och ett fantastiskt luktsinne. En haj kan känna doften från blod på 2 km avstånd!

Är det konstigt, att vara rädd för något som man fachineras av?

7 Oktober 2007  | Länk | allmänt | 0 kommentar
jag gillar att skrämma upp mig själv

detta mina damer och herrar hände i sundsvall. hade killen på filmen varit jag, hade jag aldrig någonsin mer badat i sjöar eller hav.

7 Oktober 2007  | Länk | film-tv-musik | 0 kommentar
det är viktigt att ha lite humor.

 

Idag har humorbarometern sjunkit. 
Jag kan inte rå för det, det är bara så jävla bra!
Vem faan kommer på att dubba Pippi Långstrump till det här!?

7 Oktober 2007  | Länk | film-tv-musik | 0 kommentar
ibland tränger känslorna sig på utan att fråga om lov

"Youre gone from here,
soon you will disappear,
fading into beautiful light.
everybodys changing
and I dont feel right
"

Keane- everybodys changing

 

6 Oktober 2007  | Länk | film-tv-musik | 0 kommentar
jag gillar inte vatten av den här anledningen

så länge jag kan minnas har folk sagt till mig att jag är dum och paranoid. klart det inte finns hajar i svenskt vatten! Men skratta bäst som skrattar sist.

Se vad jag menar här.

skulle du vilja möta den här!?

6 Oktober 2007  | Länk | allmänt | 0 kommentar
jag tror att det bor fler i min lägenhet än bara jag och katten

igår när jag kom hem från jobbet så
1. hemlighetsflirtade jag med min (nyfunna) ursöta granne
2. diskade jag
3. plockade jag undan böcker, tidningar, sladdar och dyl.
4. kastade all tvätt i tvättkorgen

idag när jag kom hem så var det första jag såg
1. ingen (nyfunnen) ursöt granne
2. ett helt berg av disk
3. scrappbookmaterial, böcker, tidningar och sladdar
4. tvätt utspritt i lägenheten

jag ställde mig innanför dörren och bara gapade. jag kan inte ha gjort allt det här. jag är väldigt huslig av mig. det kan inte vara mitt fel att min lägenhet (igen) ser ut som en sopptipp. Jag gjorde juh allt det där igår, somnade vid 0.00 och vaknade 5.30 och jobbade 6.45-14. När skulle jag ha hunnit stöka till allt det här!? Jag vill så gärna skylla allting på katten men att hon skulle ha ställt sig att laga mat, scrapbooka, läsa böcker, använda mina kläder osv är inte speciellt troligt. (men nästan, för min katt kan aport!) så jag drog uteslutningsmetoden. Det bor fler än bara jag och min katt i den här lägenhet. Vilka/vem/vad fler vet jag inte riktigt än men det är jag fast besluten om att ta reda på. Och medans jag gör det så ska jag diska, plocka kläder, böcker, scrapbookmaterial, tidningar och tvätt. Sen till råga på allt ringa min mams för nu fick jag plötslig hemlängtan. Hemma hos mams är det alltid bra. där får man vara lite mera barn och lite mindre vuxen med nerstökad lägenhet.

5 Oktober 2007  | Länk | allmänt | 1 kommentar
en avslutat affär

nu är kanelbulledagen över och tävlingen med den. Efter några telefonsamtal och samtal via msn och inlägg i bloggn kan jag utse följande två värdiga vinnare:

Ett jättestort grattis till
1:an J.M som åt hela 7 kanelbullar
2:a MariaLilja som åt 6 kanelbullar

Det här var roligt. Något sådant måste jag göra om igen. Men nu måste jag till jobbet. Min utmaning idag blir att inte säga en enda negativ sak på hela dagen. Jupp. Ajja, have a nice day.

5 Oktober 2007  | Länk | allmänt | 1 kommentar
det kiklas dödsskönt i kistan

efter många om och men lyckades jag till slut att göra egna köttbullar. eller ja, bullar och bullar, dom blev lite konstigt formade, men dom smakar som köttbullar så det är juh bra. Till det blev det brunssås, potatis och lingon ... Guuuud så svenskt!

J skulle ha kommit i helgen men jag avböjde med motiveringen att jag är så jävla trött. Vilket är sant, men kunde inte rå för att få lite dåligt samvete över avböjandet. vi har inte setts på hur länge som helst. Men jag kan inte hjälpa att jag bara vill vara ensam ... Eller vill jag det?
Till saken hör också att jag köpt nikotintuggumin för att verkligen ta tag i mitt sluta rökande. Och det blir liksom inte så himmla lätt när även hon är rökare, vilket kommer resultera i att hon kommer behöva röka och jag kommer behöva låta bli. Ni fattar katastrofen va? Jag vet inte ... måste ringa henne igen och försäkra mig om att hon inte blev arg över mitt velande. Ledsen har jag redan räknat med och tro mig, jag har ångest för det med.


Ni glömmer inte kanelbulleätartävlingen nu va?

fortsätt äta. dagen är inte slut än! :)

 

4 Oktober 2007  | Länk | allmänt | 2 kommentarer
alla har en dag, till och med kanelbullar

idag är det kanelbullens dag. enligt mitt tycke är det en kanon sak att fira. ungefär som när det är fettisdagen. då har man liksom rätten att gotta i sig massor med bakverk en hel dag utan att behöva ha skuldkänslor för att det inte är lördag (eller fredag, lördag, söndag, som det brukar bli i mitt fall) Så idag tänkte jag faktiskt tävla lite med folk. Vem lyckas äta flest kanelbullar på en dag?
Känner du dig manad så är det bara att börja äta. Vore roligt om man kunde få med några läsare också. Jag har redan ätit en, snart två och så en tredje när vi ska fika här på jobbet. Allas våran chefassistent Maria hade varit uppe hela natten för att baka kanelbullar till oss vanliga knegare. och det tackar jag för :)

Lycka till!

4 Oktober 2007  | Länk | allmänt | 1 kommentar
en kock avslöjar aldrig sina hemligheter

jag brukar se mig som en rätt bra kock. Jag har nog aldrig hört att jag lagar dålig mat faktiskt. Min mams anställde mig på sin födelsedag för att göra mina berömda piroger och förra veckan blev jag frågad av en arbetskamrat vad hon skulle bjuda på när hon ska ha middag nu i veckan. Jag gav henne ett tips och nu ska jag ge henne ett recept på nachokycklingen som jag och mams åt för ett tag sen. Så jag tänkte att jag kanske ska börja lägga ut mina recept här så att desstofler faktiskt kan avnjuta alla goda recept jag hittar lite här och där. Visserligen går det emot mina priciper för att avslöja mina recept men på det här sättet så kan juh fler testa recepten och få lika goda middagar som jag :)
Jag ska fixa en ny kategori och dona lite är på bloggen ikväll när jag slutat jobba.

Nej nu måste jag iväg.
have nice day.

3 Oktober 2007  | Länk | allmänt | 0 kommentar
vad krävs det i IQ för att skriva en bra blogg?

jag har surfat runt på endel bekanta och obekanta bloggar och det som alltid slår mig är att folk verkar så intelligenta i sina bloggar. De verkar vara med-båda-fötterna-på-jorden-människor-med-en-gnutta-tvist. Tankarna glider iväg till min egna blogg och jag blir irriterat på att jag inte kan verka lite intelligent i min blogg. Jag vill verka lite smartare i min blogg, kan jag inte få det?

jag har alltid klassat mig som smått korkad, lite efter, lite hallå yxskaft eftersom jag inte kan lika mycket saker som mina kompisar kan. Kanske borde man sluta att umgås med smarta människor och börja umgås med endel mindre intelligenta för att få verka smart själv? Men det verkar juh rätt korkat, att kasta bort sina vänner bara för att dom är smarta. Borde man egentligen inte umgås med dom mer så att man själv, senare i livet, kan glänsa med att man är intelligent om så bara på låtsas?

Eller så ligger problemet i att jag inte intresserar mig för samma grejer som mina vänner och därför är vi smarta på olika sätt. Men mest av allt tror jag problemet ligger i mig själv. Jag vet att jag faktiskt kan vara rätt smart ibland det är bara det att jag gillar att nedvärdera mig själv. Jag är min egna värsta fiende och i min värld får jag inte vara smart. Men ibland kan jag tänja lite på gränserna och då blir jag faktiskt förvånad själv. Konstigt nog.

 

2 Oktober 2007  | Länk | allmänt | 0 kommentar
make my day

jag läste runt på lite bloggar och kom över det här lilla klippet. Jag kan inte rå för att min humornivå sjönk drastiskt men jag skrattade tills tårarna sprutade. Snacka om mensvärk!
2 Oktober 2007  | Länk | allmänt | 0 kommentar


hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & Pisces                                              Skaffa en gratis hemsida