.... så här i förbigående, att jag faktiskt tog bort transportsäkringarna i vårt nya kylskåp och tvättade det invändigt igår. Visst e jag snabb?!! Vi har faktiskt bara haft det sen i april. 2010 alltså.

Min väninna Annette från Bengtsfors har varit hos oss flera gånger, och jag har faktiskt smått förväntat mig, att hon skulle ta itu med det. Men det sket sig. Så nu fick jag göra det själv. Men Annette kommer hit i slutet av veckan, och då ska jag väl leta upp nåt annat till henne. Och det lär inte bli så svårt.....

Men allvarligt talat. Hur svårt kan det vara?

Nej, det kan man ju undra, men det är liksom så, att energin har gått till annat. Och är då energin på sparlåga så är den. Och det ska man inte försöka göra någonting åt. Har jag lärt mig. Och vissa saker är definitivt lättare att lära sig än andra...

Kram på er!

Har haft ett par underbara dagar i Vallsnäs. Vi har ju inte varit här på jättelänge. Renoveringen i Getinge har tagit all vår tid. Men nu var det äntligen dags.

Oj, så smutsig husvagnen var. Och gräset! Det var nästan att vi fick ta fram lien. Men det klarade sig faktiskt med gräsklipparen. Janne tvättade vagnen utvändigt och jag invändigt. Vad hade hänt mer? Jo, kylskåpet hade pajjat. Ingen kyla. Vi provade med allt vi kunde komma på. Men ingenting hände.

Vi fick tag på en reparatör, som kom hit. Han konstaterade att det inte var termostaten, som vi trodde, utan någon typ av stopp i rören på baksidan av kylen. Det kan vara en rostflaga exempelvis, som stoppar upp i rören. Vad göra? Jo, vi fick skruva loss kylen och hålla på att snurra den runt i alla riktningar, för att förhoppningsvis få loss ”proppen” och på så sätt få igång kylan igen. Vi snurrade och snurrade. Vi talar om ett kylskåp på ca 135 liter. Och i en husvagn….. Och hjälpte det? Nej.

Nästa gång vi kommer upp, får vi ha ett släp med eller en större bil, så får vi helt enkelt ta hem kylskåpet och reparera det. Annars får vi väl köpa ett nytt. Kollade på nätet och hittade ett på rea…. Kostade bara 13.895,-- exkl frakt.

Tur i oturen, så har temperaturen ute hållit sig på några grader plus, så vi har kunnat ha maten i kylväskan utanför i tältet. Fast idag är det 8,5 grader varmt, men som tur är börjar det sina i kylväskan så det är inte så mycket som blir fördärvat.

Annars har det varit skönt med avkoppling. Hade tänkt sortera och säkerhetskopiera mina foton i datorn, men tiden har bara runnit iväg. Ska pyssla lite med det i eftermiddag. Ni får ha det så bra så länge. Glöm inte gästboken!

Vilken underbar vecka det varit! Perfekt höstväder. Kalla nätter och soliga dagar. Hög och klar luft. Vackra färger i naturen. Och soluppgångar på väg till jobbet.

En del tycker vi bor långt från stan. Men det finns mycket att njuta av på väg till jobbet. Detta t ex.

    Himlen ser inte likadan ut två morgnar i rad. Det är     fantastiska naturbilder man får njuta av.

     Ser nästan ut som en skogsbrand, eller hur? Farligt att fotografera när man kör? Ja, det är väl inget att rekommendera..... Man måste vara fruktansvärt säker som bilförare..... Om man inte råkar vara passagerare.... hi hi

     Alla bilderna är tagna mellan Getinge och Kvibille vid kl  7.40 på morgonen. Ytterligare en variant. Helt otroligt vilka formationer.

 Jag säger bara, "Heaven, Im in heaven, la la la la la la"

Ha en skön helg!

Jag har blivit kritiserad.

Det blir väl alla människor, och ofta. Mitt problem är, att jag har svårt för att ta kritik. Jag har inget emot det jag uppfattar som konstruktiv kritik. Men negativ kritik. Att jag kunde gjort på ett annat sätt ex. Eller att det jag gjort kanske inte var riktigt bra. Jag är ju livrädd för, vad folk ska tycka om mig.

Nu har jag blivit kritiserad. Ingen positiv kritik. Men vad hände med mej? Jo, jag blev förbannad. Jag vet faktiskt inte varför, men jag tror att det handlar om, att åsikten trampade så hårt på det jag verkligen tror på. Nämligen ärlighet.

En person, som inte känner mig särskilt bra och som jag pratade med på telefon, berättade, att han hittat min hemsida av en händelse. Han tyckte, att det verkade som jag hade mycket runt mig och att jag lämnade ut mig väldigt mycket.... Tänkte jag inte på, att ev blivande arbetsgivare kollade sina ev blivande anställda även på internet.....?! Han förvånades över, att jag vågade göra så.

Jag fick naturligtvis, i vanlig ordning, hjärtklappning, svettningar och yrsel över den kritik jag utsattes för. Försökte förklara mig med, att jag tyckte, att man skulle vara ärlig. Det är ju så här jag känner.

Men nu, efter ett dygn, har jag blivit riktigt förbannad.

Jag kan inte riktigt förklara det, men jag tror jag känner mig som en liten osäker flicka som blivit otrevligt tillsagd av en vuxen. Dålig förklaring kanske, men ungefär så. Men jag använder min blogg som en sorts ventil, där man ibland kan skriva av sig, få sätta ord på det man upplever. Det hjälper inte mig, att bara skriva på ett papper, jag vill gärna ha lite feedback.

Och det viktigaste av allt; jag skulle idag aldrig kunna ta en anställning, utan att först berätta om hur jag mår, att jag inte är bra, att jag inte mår bra, och att jag inte klarar av allt. Det skulle vara ohyggligt pinsamt, om detta sedan uppdagades och jag givit sken av något helt annat.

Den halvtidsanställning jag har idag, är en anställning med 75% lönebidrag från arbetsförmedlingen. Dvs jag har fyra timmar på mig att klara en timmes effektivt arbete. Det är inget jag skäms för att tala om. Min psykiska hälsa är sådan, att jag fungerar inte bättre än så. Och det visste arbetsgivaren om när jag fick jobbet. Hur i all världen skulle jag kunna dölja det?!?

Den dag jag mår bra och kan ta ett "riktigt" jobb, är det ingen arbetsgivare, som kan läsa på min blogg, att jag inte mår bra. Då skriver jag självklart om dom saker, som händer och sker i mitt liv just då. Och det är förhoppningsvis inget, som misskrediterar mig i mitt arbetssökande då.

Men så ser inte mitt liv ut idag.

Den här "lilla flickan" (klapp, klapp på huvudet) känner sig trampad på, och det gjorde mig riktigt, riktigt heligt förbannad!

Befinner mig för tillfället i soffan. Har en riktigt dålig dag. Fan. Vi skulle gjort så mycket idag, och nu blev det inte så.

Igår satte Janne upp vår nya flaggstång. Det blev jättefint. Den är kanske en meter för kort, men va sjutton. Det ser mysigt ut iaf.

Jag tvättade golvet på altanen. Det blev som nytt. Vi kände oss riktigt nöjda med dagen.

Idag var Janne och lämnade sin bil i stan, för den var såld. Få se vad han ska köra med nu....

När han kom hem - med en skåpbil - fyllde vi bilen och körde till tippen, sen gick kärringen Persson i däck. Är helt slut. Yr och trött. Ja, det e kroppen som säger ifrån. Jag får väl lyssna på den idag, har inget val.... kan knappt stå på benen.

Janne fick olja altangolvet i st f att sätta upp hyllor i förrådet, vilket var hans avsikt idag. Oljan tog slut innan han blev klar, så vi får fortsätta olja en annan dag. Men vi kan iaf sätta in möblerna i kväll. Skönt. Så blir det lite mer ordning.

Terese har varit här idag och diskuterat affärer. Hon vill så gärna överta affären där hon jobbar. Vi håller tummerna, att det slutar på bästa sätt!