Idag skulle jag

1. Gå upp tidigt
2. Åka till Friskis o träna
3. Lämna min cd/mp3 spelare på reparation
4. Gå en timme med vovvarna före lunch
5. Trimma en hund

6. Gå och möte Janne med vovvarna

Idag har jag

1. Legat för länge
2. Inte tränat
3. Inte fixat min cd-spelare
4. Gått 20 min med hundarna

Eftermiddagens aktiviteter återstår. Får se hur det går. Varför ska man må så jävla dåligt????? De sista dagarna har varit riktigt B.

Nu hoppas jag, att jag kan koppla av med min trimhund och sen ta en långpromenad och möta Janne. Jag hade mått bättre då. Men vem ska sparka igång mig. Är bara så himla trött zzzzz z zzzz zzzzz

Orkade inte träna igår. Kunde bara inte förmå mig till att åka iväg.

Istället städade jag här hemma, vilket sannerligen behövdes, och sen satt jag och tittade på film på eftermiddagen - Vinterviken. Och för första gången hade jag inte dåligt samvete, för att jag inte gjorde någonting.

Idag åkte jag till Friskis för att ta igen det jag missat igår. Trodde jag.

När jag kommer upp på gymmet är det mamma/barn-träning där. Och givetvis använde dom de "maskiner" som jag brukar ha. Paniken kom som ett brev på posten. Försökte lugna ner mig, åkte lite "skidor" och rodde lite, men sen hade hjärnan stängt ner och jag kunde inte komma på något att göra. Jag bara rusade därifrån.

Lugnade mig lite i bilen, och tänkte; det är ingen idé, att köra och lämna in min trasiga cd-spelare, det skulle jag inte klara av, det är bättre att åka och hälsa på en väninna, få spy av mig lite där, få en kopp kaffe och lyssna på hur hennes dag är.

Shit!

Vägarbete, och jag skulle plötsligt köra en annan väg dit. Jisses innan jag hittade! Ny panik. Och sen - ingen hemma.... Fast jag hade av hela mitt hjärta önskat att hon var hemma, istället för att vara och få de besked hon nu fick. Och jag klagar!!!???

Nu har jag vilat en stund tillsammans med mina vovvar, och nu ska jag åka och klippa mig. Får se om det kan pigga upp lite.

Jag vilken rolig och mysig helg!

Jag var och hämtade Jussi i fredags, för att trimma och träna honom inför utställningen på söndagen. Lyckades klart i ett ögonblick av icke koncentration gör ett hål på ryggen på honom. Och sicken härligt hund. Full fart och jättelycklig och pussig. Alla valparna har blivit såna, och jag tycker det är jättebra. Det är viktigare än en vacker utsida.

Men kan man då få bägge delar, så kan man ju som uppfödare vara nöjd.

På lördagen kom Terese ned med Lova. Ett tag såg det ut som  om Terese inte skulle kunna komma, för hon mådde illa och kräktes på förmiddagen. Men det rättade till sig.

Terese kom - och Lova - och jag fixade lite och badade hundarna, och sen hade vi bara myskväll med lite mat - lagad av mig!!! - och en flaska vin. Så underbart  mysigt, att få rå om Terese en kväll och hoppas kunde koppla av lite utan barnen.

Söndag morgon. Snabb frukost och dusch, sedan promenad med Lova och Jussi, för att sedan placera dom i badkaret. Jättekul!....tycker dom inte..... Föna pälsen torr och vips har vi två fina hundar att visa upp.

Körde ned till Laholm så vi var där vid kl 10. Vi räknade med, att komma in i ringen vid halv tolv-tolv. Tji fick vi. Kl 14 var det vår tur. Men innan dess satt vi och fikade, pratade med Emilie och Madilen - Tereses kusiner - som var där och tittade, och mina valpköpare Tobias och Jasmine och lilla "Ebba" var oxå där.

Jussi skulle in i ringen först. Han skötte sig bra, och visade sig verkligen pigg och alert. Men, domaren tyckte inte om hans färg, han var för mörk. Så  kan det gå.

Lova därnäst. Henne gillade domaren, och Lova skötte sig utmärkt. Terese, har varit jätteduktig med att utställningsträna henne. Min duktiga, ambitiösa dotter! Lova blev BIR, dvs bäst i rasen.

Sen hade dom gruppfinalerna direkt i samma ring när rasbedömningarna var klara. Det var nog en 10-12 juniorer i gruppen och fina Lova placerade sig som trea! Åhhhhh va roligt!

Jag vet ju mycket väl, att valputställningarna inte är mycket att gå efter, men det är bra träning för hundarna och jag måste erkänna, att det var en mycket stolt uppfödare, som åkte hem med en grupp-trea i bagaget!

Hade naturligtvis ingen kamera med mej, men hoppas få bilder av Madilen, som jag kan lägga upp och visa.

Fullteckad dag. Puh. Men jag har själv valt det.

Tjugo i åtta på morgonen var jag hos tandhygienisten. Jag tycker faktiskt, att det är ganska skönt att få tansebissingarna rengjorda. Och tydligen sköter jag mig ganska bra mellan besöken, för jag fick ingen skällning.

Därefter direkt in genom dörren intill, Friskis o Svettis. Bytte om och körde ett entimmes pass på gymet, för att sen fortsätta med en timmes ryggympa tillsammans med Monica, som mötte upp då.

Ryggympan gick väl så där. Jag tappar koncentrationen efter en stund, och då är det svårt, att jobba med både händer, fötter, mage och rygg på en gång, för att inte säga omöjligt. Men jag gjorde så gott jag kunde och höll mig längst bak, så jag inte skulle störa de andra. Var lite missnöjd med ledaren. Saknade påminnelser om att dra in magen, info om vilka muskler, som man skulle använda osv. Monica är MYCKET bättre som ledare. Men eftersom jag tränat förr, vet jag ju lite om var det är tänkt, att man ska jobba - fast det är lätt, det är ju inte alla rörelser, som liknar styrketräning.

Sen var jag mör. Tog det lugnt med dusch och hårtvätt. Sen skulle jag hämta mitt nya körkort, men se dom öppnade inte förrän kl 15...

Istället åkte jag och handlade och sen hämta jag lille Jussi, som skall med till utställningen i Laholm på söndag. Efter promenad med hundarna och lite sallad till mig, började jag trimma Jussi. Han blev nästan färdig, lite kvar på öronen, men det får Terese hjälpa mig med i morgon, när hon kommer hit med Lova.

Dom ska övernatta här, så åker vi tillsammans till utställningen på söndag. Skall bli så mysigt!

Nu är det dags för fredagsmys. Janne ska försöka sluta kl 18. Ska bli gott att få hem honom i tid. Sen blir det lax med fänkål och saffran- och tomatsås och ris. Och en flaska vitt. Ha en skön helg!

Har, tycker jag själv, varit ganska "duktig" denna veckan.

I måndags var jag och tränade på förmiddagen på Friskis. Kändes i bålen, att jag varit på Core-pass på lördagen. Men träningsvärk ska tränas bort. Och jag känner mig väldigt nöjd över att ha kommit igång.

På eftermiddagen trimmade jag mina vovvar. Kan inte påstå, att dom var särskilt nöjda med det, men det var jag.

Så här i efterhand, kan man ju undra, varför jag inte sparade detta till tisdagen, när jag inte hade något annat inbokat. Jag lär mig aldrig.

På tisdagen gick jag 6 km på 1 tim och 45 sek, vilket jag är väldigt, väldigt nöjd med. Sen badade jag Majken och sprayade på henne detta fruktansvärt beska spray, som ska avhålla henne från att ständigt slicka sig på benen. Tyvärr hjälper det inte.

Började även med att stämma av, vad valpkullen kostat mig. Tänk vad lite dom vet, som tror, att man tjänar pengar på hunduppfödning! Det blir åtminstone inga pengar över för dom som betalar moms och skatt på "vinsten". Och det lilla som blir över ska på något vis täcka alla de kostnader, som Majken kostat mig innan första kullen. Räknade på det en gång under min uppfödarutbildning och det rör sig om ca 60.000 kronor! INNAN två års ålder - och Majken blir snart 4 år.....!

Onsdag så.

Täning mellan halv nio och tio. Härligt. Har nu lagt upp ett program jag tror ska  passa mig. Får kanske justera lite, men sen ska jag köra på det.

Efter träningen FLOATING. När jag kom till Möllans Relax, säger Larita  där, att hon sökt mig hela förmiddagen, för hon behövde ändra min tid. Hon hade varit tvungen att akut uppsöka tandläkaren, och var nu försenad.

Tänk, jag trodde, att jag lugnat mig lite i huvudet, men hennes ord räckte för att rasera allt för mig. Kände mig jättedum, för att jag inte haft telefonen på, att jag inte direkt efter träningspasset kollade ev meddelanden osv. Kaos blev det direkt.

Och ändå har jag försökt träna mig på, att inte alltid vara nåbar, jag måste ju t ex kunna träna utan telefonen bredvid mig. Jag har försökt lära mig, att tänka på konsekvensen av det skedda. I detta fall var det bara positivt för mig, för Larita bjöd mig på en tjugo minuter i massagestolen efter floatingen. Så VARFÖR stirra upp sig. Men dagen var tyvärr fördärvad. Fasiken med att det ska vara så svårt att pressa ned ångesten.

På eftermiddagen kom mina änglar till mig - Casper och Tilda. Och Terese och mormor Ulla. Fyra  generationer vid fikabordet. Mysigt.

Goa ungar, inte sant!

Jag trimmade Lova oxå, till utställningen på söndag. Det blir nog en hård konkurrens - två hundar i rasen, och bägge mina valpar hahaha!

Idag, torsdag, har jag inte gjort så mycket, hängt framför datorn bara med ångest i magen. Den lilla "episoden" igår har ställt till det. Begär inte att någon kan förstå, när jag inte gör det själv. Men så är det. Ska snart äta lite lunch och bädda sängen (som varken Majken eller Bosse har lämnat ännu) och sen ska jag ta en långpromenad med hundarna. Får se om jag går upp i skogen, eller om det blir en powerwalk.

Konstigt det här med dator. Och samtidigt fantastiskt. Facebook exempelvis. Jag kan ibland bli otroligt stressad av att hela tiden hålla världen ā jour med var jag gör. Långa perioder bryr jag mig inte ens om att gå in och kolla.

Samtidigt är det ett helt otroligt bra sätt, att hålla kontakt. Men jag måste erkänna, att jag inte lyckas lära mig hur allt fungerar, så många gånger är det ren tur om det blir rätt.

Dessutom är datorn ett bra kommunikationsmedel, när man som jag inte vill prata i telefon. Ringsignalen på telefonen är en enorm stressfaktor för mig. Vad förväntas av mig? Måste jag vara glad? Ska jag få information, som jag glömmer lika fort? Är det säljare, som ställer en massa frågor jag inte kan svara på?

Hemtelefonen, har vi kopplat väck. Det var mer eller mindre bara säljare som ringde på den. Och varför bli uppstressad av sådana? Bättre med mobilen, där man direkt ser vem som ringer och kan välja om man vill svara just då, eller ringa upp lite senare.

Det positiva med datakontakt är, att man kan skriva när man orkar, man har tid på sig, att se, att det blir rätt, att man förstått rätt och att man svarar rätt. Sen vet jag, att ibland tar det tid innan jag svarar, för energin har tagit slut av någonting annat. Svårt för många att förstå, men så är det.

Min vänninna som blivit sjuk, har startat en grupp på facebook, där hennes närmaste alla på en gång, kan få information, om vad som sker och om hur hon mår. Det är ju jättebra. Sen kan man svara där, eller lyfta telefonluren, om man nu har den förmågan.....

Det är mycket nu. Träning, bantning, vänner som behöver en - och som jag behöver, hundar som ska ha sin tid, föräldrar som jag borde ta bättre hand om, barn och barnbarn som man ska finnas till för. Jag vet inte riktigt hur jag ska prioritera. Allt är viktigt, men det finns inte en chans för mig att klara allt. Det här ordet "bara" som används i tid och otid, är gigantiskt för mig. Ingenting är "bara". Allt är jättemycket.

Nu ska jag sova, så får jag se, om jag kommit på några briljanta lösningar i morgon......

Ja, faktiskt en ganska bra dag - trots allt.

Gick upp halv åtta (!!!) åt min gröt, drog på träningskläder - eh, nä, inte träningskläder det kan man nog inte kalla det, tvåmanstält från Naturkompaniet med vattenpelare på 10000 kändes det som... och åkte ner till Friskis och Svettis.

Väl där löste jag medlemskort (vilket jäkla foto!!! trodde jag skulle ha eget foto med mig, så jag valde naturligvis det snyggaste, men utvecklingen har gått framåt och jag fick le in i en kamera - omålad och okammad - och så blev det som det blev), löste även ett klippkort, så jag kan testa vad jag vill hålla på med och hur många gånger i veckan.

Därefter stegade jag upp på gymmet. Någon, ska inte nämna vem...., sa, att på förmiddagarna var det i princip seniorträning. Ha! Inte idag. Då var John Bauer-gymnasiet där. Unga, snygga, smala, absolut ingen i tvåmanstält.

Oh fy, vad dum jag kände mig. Men jag körde på enligt vad jag kom ihåg, att jag blivit visad. Trött och svettig drog jag sen på ytterkläder och skor och begav mig till Möllans Relax & Spa, för 45 minuters floating i 35-gradigt vatten med 35% salthalt (döda havet har 27%) Underbart. En lisa för själen.

Efter dusch, make up och hårstyling åkte jag sedan till bästaste Monica och blev där, tillsammans med Emilie och lilla Freja, samt Klara, bjuden på lunch och kaffe. Snacka om perfekt förmiddag och lunch. Den stackars hundvalpen fick tydligen ingen lunch, för när jag sedan skulle kamma lite underull på henne försökte hon äta upp mig. Resultatet blev en perforerad högerhand. Men so what!

Väl hemma tog jag Bosse och Majken och en svampkorg och begav mig ut i skogen. Två och en halv timme senare är vi nu hemma igen.

Det är nu det sämsta med dagen kommer. Upptäcker genast, att all tvätt, som jag stod och strök i tvättstugan igår, fortfarande ligger kvar där. Det var det sista jag gjorde innan jag åkte hemmifrån i morse, så sa jag till Majken och Bosse att "nu plockar ni upp  tvätten och stoppar in i husses och mattes garderober tills jag kommer hem". Bara att konstatera, att jag har dålig pli på hundarna. Och ovanpå allt; jag har en hel korg med svamp att rensa.......  Men dagen har varit härlig i alla fall. Så de så.

Efter några härliga dagar i Långås med Casper som nattgäst i husbilen, och härlig utflykt till grillplatsen i Borgared är jag nu hemma igen.Visar lite bilder från utflykten. Här grillplatsen där vi grillade "ambujjaje"

Lilla Tilda blev utan hamburgare, men var nöjd ändå.

Casper och Terese satt i röken och mådde gott. Nygrillad ambujjaje är mums

Efter maten var det dags för Bella och Lova att ta några spår, som jag lagt ut medan Tess fixade grillen och passade hamburgarna. Båda hundarna tog spåren med bravur, även om Bella tog ett extraspår efter en älg som tydligen lufsat förbi innan vi kom.

Lilla wachteln "Lystra" väntade på sin tur, och hon klarade oxå ett litet spår. Duktig tös och duktiga Tess, som tränar så med sina hundar!!

Tack för att jag fick vara hos er ett par dagar!

I söndags var jag och Janne hembjudna till ett par av våra  valpköpare - Jasmine och Tobias - och till lilla Ebba (Little Fighters Arrow). Jättemysigt och väldigt roligt, att få träffa Ebba i sin hemmiljö. Givetvis glömde jag kameran....

Måndag så.

Dagen började bra, men lite nervöst. Skulle till Friskis och Svettis och träna med min underbara vän, som alltid tar tag i mig när det behövs. Nu ledde hon mig genom ett styrketräningspass. Jättekul! Jag känner, att jag är motiverad nu, att börja röra på fläsket. Kanske, kanske, kan man träna bort lite av överflödet.

Efter träningen bjöd hon på lunch. Hennes dotter och barnbarn var också där. Och så fick jag träffa lilla Klara Bus, hennes dvärgschnauzervalp. Jättefin hund! Mycket mysigt och trevligt hade vi.

Sen kom kraschen.

Min väninna försvinner in för att ta telefonen. När hon efter en lång stund kommer  tillbaka ser vi direkt, att något hänt. Hon säger; Jag kommer med ett dåligt meddelande. Jag har cancer.....

Förra helgen hade hon hittat en knuta i armhålan. Hon gick genast till doktorn, som gjorde en biopsi och skickade iväg. Idag kom beskedet. Läkaren hade velat, att hon och hennes make, som komma till henne dagen efter, men min vän sa, att hon visste vad beskedet skulle bli, så det var lika bra, att leverera direkt.

Knutan var inte godartad och var en metastas. Min väninna arbetar med människor, som vill tillbringa sina sista dagar hemma, och är således väl insatt i dylika sjukdomar.

Att något sådant bara får hända!! Men den fuckingjävlacancern ska nog få sig en match! Få människor är så friska och vältränade, som min väninna. Hon har dessutom en underbar familj, som kommer att finnas där och stötta henne. Hon har massor med vänner, som hon alltid ställt upp och hjälpt. Hoppas nu, att det är riktiga vänner, som oxå ställer upp för henne. Jag själv, ska göra allt jag kan för henne. Min vän, som hjälpt och stöttat mig i alla möjliga situationer de sista 25 - 30 åren.

Nu väntar hon bara på, vad nästa steg ska bli, sen börjar vi kampen. Tillsammans är vi starka och vi ska minsann bli vinnarna denna gången. Så det så.

Puh, vilka dagar!

I fredags var jag hos doktorn igen. Har kännt mig som levande död under september månad. Det var den nya medicinen.... Ta bort den direkt! Och det gjorde jag. Och vad har hänt nu? jo, nu är jag levande igen, i allra högsta grad, ångesten är otroligt lättväckt och jag blir hyperstressad för minsta lilla. Farbror doktorn ska ringa mig imorgon för kontroll så då får vi se vad som händer då.....

I fredags kväll fick vi långväga gäster. Underbart roligt!! Herrarna lagade mat och vi flickor satt och drack vin. Det gjorde vi fortfarande när tidningsbudet kom på lördagsmorgonen.... Kan det vara därför vi var så trötta i lördags. Då blev det minsann ingenting gjort.

Men i söndags kvicknade vi till. Var och slängde en massa tomglas (vem som nu burit hem alla dom????), var och planterade på Jannes mammas grav, planterade växter i "stenrabatten" framför huset och släntade av den blivande gräsmattan jämte huset. Kan i förbifarten berätta, att kassörskan på Plantagen lyfte på ögonbrynet, när vi köpte 2 ljung och 3 silverekar och 12! säckar jord.....

Igår var jag hos Terese och passade febrige Casper, medan hon var med Tilda på BVC. Det blev en mysig eftermiddag, trots sjukt barn. Vi tittade på två filmer på DVD, vet inte om jag någonsin gjort det tidigare, men det var så mysigt att bara sitta där och koppla av med ungarna och dottern och fem hundar runt sig. Snacka om lisa för själen!

Jag har också bestämt mig för att göra något åt min numera elefantliga vikt. Jag VILL bli smal igen, och jag inbillar mig, att jag skulle må lite bättre om jag gick ner en så där 23 kilo eller nåt... Men det är inte lätt med ett ofantligt sötsug i kroppen. Men jag måste!!! Hjälp mig! Tipsa mig! Sporra mig!