Jag vill börja med att önska alla ett gott slut och ett riktigt Gott Nytt År!!

Julhelgen var riktigt mysig. Ett par dagar innan jul, anlände Annette från Bengtsfors, för att fira julen hos oss. Härligt att ha henne här!

Fick lov att dra ner på julförberedelserna i år, eftersom orken inte räckte till, men det blev faktiskt jul ändå!????! Otroligt men sant. På julaftons förmiddag, hämtade Janne Kristian, så att han fick jullunch med oss. Sen införde vi en ny tradition: Klockan 12 satte vi upp en nek till fåglarna och tog en vad dom i Bengtsfors kallar "speke-neka-sup". Käckt.Både vi och fåglarna kände oss nöjda.

 Eftermiddagen och kvällen blev väldigt lugna. Vi bara njöt av julefriden. Vi hade bestämt, att vi skulle gå på julmässa kl 23 i kyrkan, men vi sov faktiskt då....

Juldagen har som tradition, att hela familjen kommer hit, och så går vi en långpromenad med hundarna och dricker medhavd glögg. Så även i år, men med en starkt desarmerad styrka. Första  året som varken Ali eller Lena kunde gå med oss... Mamma gick inte heller med eftersom inte hennes knän längre håller för långpromenader.

Men sen var det som vanligt. Dopp i grytan, julklappsutdelning till dom som varit snälla och en massa mys. Härligt med både barn och barnbarn hemma. Och jag kunde för första gången på länge njuta av allt - även om jag var ruskigt trött när alla åkt hem.

Annandagen var en ren vilodag- och restätardag...

Veckan efter julen har väl varit så där. Jag har strulat till det med mitt jobb - som vanligt - och Annette har återvänt till Bengtsfors.

LisaMarie - Kristians tjej - har kommit ner och dom var här och hälsade på en snabbis i går. Jätteroligt. Hoppas dom hinner komma en gång till innan dom åker tillbaka till Uppsala.

 Men nu är det nyårsafton och jag har placerat Janne vid spisen, så att jag får lite god mat ikväll. Nyårsafton firar vi själva och det ska bli så mysigt!

En riktigt skön helg till er alla!

Ja, idag är det den fjärde advent.

Idag har jag satt upp mina tomtar. Inte alls så många som förr, och jag känner, att det är nästan för många ändå.

Det var svårt att pynta idag. Det är så viktigt, att allt har sin plats. Så när man då flyttar till ett nytt hus, så får man ju börja om och hitta nya platser till alla saker. Skitjobbigt. Det är sånt som stressar upp mig alldeles kollossalt.

Dagen började med, att jag skulle sätt på sängkapporna, som jag tvättat. Zigge använder ju dom som servett, när han har ätit. Då går han där och torkar av skägget och kapporna blir lätt äckliga.

Det gick inte alls. Bara krånglade, så jag gav upp. Men där skulle jag avslutat arbetet för dagen, för redan då var krafterna uttömda. Men nej. Jag hade bestämt mig för, att sätta upp julpyntet idag, för att inte behöva ha det sedan i veckan. Jag har ju så mycket annat kvar att göra. Det ska handlas mat och det ska köpas julklappar, och jag fattar inte hur jag ska orka.

Nu har jag i alla fall pyntat och jag är inte nöjd. Fan, att det ska vara så jobbigt. Och att man ska lägga så mycket energi på något som bara varar ett par dagar.

Granen blev i alla fall bra. Ska försöka ta foto på den och lägga upp.

Igår hade jag en helt underbar dag. Vi fick passa Casper! Första gången, sen jag bytte medicin. Jag har ju upplevt, att jag börjat komma ur den här känslolösa bubblan jag befunnit mig i de sista åren, och det är nog så, för att hålla om Casper och känna hans små knubbiga armar om min hals, var något av det mest fantastiska jag kännt!! Visst har jag glatt mig åt Casper och visst har jag tyckt, att han varit jättemysig. Men nu. Det är såna känslostormar som jag upplever, så ni kan inte ana! Jag hade kunnat krama sönder honom! Vi gick och la oss en stund på förmiddagen, för vi var lika trötta, både jag och Casper, och att ligga där, med hans ena arm om min hals och hans snoriga snörvlande (förkyld....) mot min kind, var bara så fantastiskt. Ni kan inte ana vad detta betyder för mig!!! Jag skiter i, om jag inte får det fint pyntat till jul, bara Casper kommer!!!

Ja, så har helgen försvunnit i ett nafs. Kan faktiskt erkänna, att jag sovit bort den.

Gick inte upp förrän 10 i lördags. Löste melodikrysset (rena barnkorsordet....), stod i tre timmar och trimmade hund. Sedan åkte vi in till stan och hämtade våra egna hundar hos mamma och sen for vi till Tylösand och hämtade Jannes bil, som av någon anledning stod kvar sen julbordet i fredags...

Väl hemma, skulle jag köra ett par maskiner tvätt. Vad händer då? Jo tvättmaskinseländet lägger av. Blir man irriterad eller?!?! Jag och Janne försökte på alla sätt att få igång den, men vi lyckades inte. Tvättmaskinen var gammal, så det var väl inget annat att vänta.

Somnade mitt under "Så mycket bättre" - vid halv nio ungefär - blev väckt vid elva av min käre make, som beordrade mig, att lägga  mig i sängen i stället. Gjorde som jag blev tillsagd och vaknade inte förrän kvart över tolv på söndagmiddagen!!! Hela dagen fördärvad, men jag behövde väl sova.

Janne åkte och köpte ny tvättmaskin - och torktumlare, det var lika bra tyckte han. Tvätt maskinen var "idiot-enkel", sa han. Det måste väl betyda, att även han klarar av att tvätta framledes..... eller ..........?!?!

Idag ska jag i alla fall premiärköra båda tvättmaskin och tumlare. Känns lite spännande. Får se, om jag klarar av det. Det är ju det där med att läsa bruksanvisningar....... men den är ju "idiot-enkel".....

I måndagskväll var det dags för styrelsemöte igen. Denna gång på Pensionat Lundåkra. Jag var väldigt nervös, för jag skulle redogöra för styrelsen om mitt funktionshinder. Men det gick bra, och jag fick ett enormt stöd av hela styrelsen. Tack till alla!

Efter mötet var det julbord. Det var väldigt gott. Mätt och belåten blev man. Ja, nästan för mätt. Det är ett jäkla frossande.

I tisdags hade vi Husknutenmöte. Denna gång var hela styrelsen med. Bra tycker jag och information fick vi, så jag är nöjd.

Därefter bjöd styrelsen på julbord. Underbart gott! och vilken grönkål!! Mums!!

I onsdags var det nästan, att jag lyckades fånga fem vilda djur på samma foto! Två rådjur och tre älgar. Men ett buskage ställde till det, och man såg bara rådjuren. Fast jag fick fångat alla på bild, men tyvärr inte på samma bild.

På onsdagseftermiddagen var jag på kurs. Hörselombudsutbildning. Fick lära mig lite om hörselskador, hörapparater och andra hjälpmedel. Nyttigt. Jag skrev febrilt - trots att vi fick allt på papper. Men jag kan ju inte fatta vad jag läser, så det är ett sätt att ta in information, att lyssna, att se, att skriva och sen renskriva på datorn. Olika inputs... och lite fastnade nog.

Vilodag på torsdagen och sen på fredagen var det dags igen....

Julbord på Tylöhus med BilMånsson. Fantastiskt gott och bra underhållning av gruppen Estrad, som sjöng 70- och 80-talshits. Kanon!

Idag, lördag, har det varit krysslösning som vanligt, jag har trimmat en hund, varit och hämtat våra tre egna vilddjur hos mamma och hämtat bilen i Tylösand. Och nu är jag irriterad, för vi får inte igång tvättmaskinen. Det blir nog, att köpa en ny. Vi får se.

Ha en skön lördagkväll med "Så mycket bättre" kanske?...

Ja, det har varit en jobbig vecka.

Inget har blivit som jag planerat. Och det ställer till det för mig.

I måndags var jag och beställde blommor till Karins begravning. När jag är och handlar efter det, och ska betala, upptäcker jag, att mitt VISA-kort är borta. Panik! Som väl var, hade jag mitt Mastercard med mig, så jag kunde ju betala ändå, men var fanns det andra kortet?? Måste ju ha tappat det i blomsteraffären, eller glömt kvar det i kortläsaren där.

Bara att köra tillbaka. Naturligtvis letade jag igenom väska, bil och jackfickor innan. Men inget kort. Dessvärre inget kort i blomsteraffären heller. Jag gick där och letade tillsammans med personalen, men inget kort.

När jag kom ut i bilen igen, tittade jag åter i plånboken. Och se! Där satt det! Men i fel "fack".

Var sak har sin plats, är mitt motto. Allt måste finnas där det ska vara, annars ställer det till det för mig i form av stress och ångest.

Men nya tomtar fick jag i alla fall med mig hem.

Tisdagen flöt på ganska bra, om jag minns rätt. Handlade lite extra gott, för jag skulle göra mackor till vårt AU-möte på onsdagsmorgonen. Men vad händer på onsdagen??? Jo, en timme före mötet blir detta inställt p g a sjukdom. Det är givetvis sånt som händer, men för mig blir det kaos. Hela min planering rasar. Och dessutom blir mötet flyttat till fredag, och då skulle jag vara ledig för begravning.... Dom klarar självklart mötet utan mig, men det blir ju alltid en del för mig att skriva ut efter ett möte, och nu rasar ju min planering. Fasiken med!

På torsdagen fick jag reda på, att jag blivit beviljad varaktig sjukersättning på 50 % (sjukpension...). Tack gode gud! Där föll en tung sten från mina axlar. Har ju varit livrädd för, att Fk ska tvinga ut mig på arbetsmarknaden mer än de 50 % jag arbetar idag. Alla vet ju, att det idag är näst intill omöjligt, att få varaktig sjukersättning. Men att arbeta mer än jag gör idag är en omöjlighet. Jag hade aldrig klarat det. Men nu kan jag slappna av.

På kvällen var jag och Janne inbjudna till HRF Halmstads julbord på Lizzies café. Oj, så gott. Bara hemlagad underbar mat. Och vilken grönkål! Jättegod!! Tack så jättemycket, för att vi fick följa med!

På fredagen var det begravning. Och sen skulle jag jobba på eftermiddagen. Fick ringa mamma och be om hjälp med hundarna, och min snälla mamma ställde upp - som vanligt.

Begravningar är ju aldrig roliga, och det var inte denna heller. Men ganska fin i sin enkelhet, tycker jag. Prästen höll ett väldigt fint tal om lilla Karin. Det kändes väldigt ärligt, tyckte jag. Kan förstå, att det inte är så lätt, att tala om en person man inte känner. Det känns många gånger väldigt uppstyltat och förskönande tycker jag. Men detta talet var bara enkelt och fint.

Efter minnesstunden, fick jag ringa min chef och säga, att jag inte kunde komma på em, för jag kände, att jag måste vara med Janne. Vi bestämde att träffas på lördagen i stället. Efter begravningen skulle nämligen hela sällskapet till Karins lilla hus och leta testamente......  Fy rackarn så hemskt! Det kändes som om gamarna samlades...

Men allt avlöpte ganska bra, vi var även hos begragningsentre-prenören på bouppteckning och allt gick lugnt till väga. Skönt.

Men psykiskt jobbigt. Jag tappade koncentrationen efter bara 10 minuter, så jag vet inte vad som sades. Kanske lika bra det.

Men ännu en dag blev omkastad för mig. Och det är såååå jobbigt!

På lördagsmorgonen - precis när melodikrysset började givetvis, grrrr - ringde chefen och sa, att maginfluenca utbrutit i familjen, så vi får nog skjuta på vårt möte till måndag. Jag knäcker mig!!!

Nu är klockan nästan halv ett och jag har inte ens orkat klä mig. Men nu ska jag baske mej ta mej i kragen och göra ett ryck! Jag ska åka in till stan och se, om det finns något fint att köpa, i klädväg, som räcker runt mina kostcirklar. Ha en skön helg! Nu ska jag ta nya tag inför nästa vecka!