DET SYNS INTE ALLTID PÅ UTSIDAN ATT INSIDAN ÄR TRASIG
Startsidan Blogg Fotoalbum Gästbok Om mig Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
7
8
9
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<
December (2019)
>>


Lördag...

Ja, idag är det lördag. Vanligtvis en dag som jag tycker är ganska mysig. På helgen slipper man ju att vara ensam. Men denna helgen är Janne iväg på slutspel med sin golfliga, och jag är ensam....

Det här med ångest är ganska konstigt. Jag mår så himla dåligt under veckorna när Janne jobbar. Det blir alltid bättre på kvällen när han kommer hem. Dom gånger jag har trimhund här mår jag riktigt bra. Tycker det är väldigt avkopplande att stå å trimma. Kan koppla väck alla negativa tankar och bara njuter av att få göra hunden fin. Man alla andra dagar är skit rent ut sagt. Jag kan liksom inte få mig själv till att göra något.

Många frågar vad jag gör hela dagarna. Ja, man kan verkligen undra. För det mesta gör jag ingenting. Sitter bara och är superstressad av allt som jag "borde" göra. Man kan väl tycka, att jag skulle kunna ha ett ganska perfekt och välstädat hem, när jag ändå går hemma hela dagarna.... Men jag orkar bara inte! Gode Gud! Vad jag önskar jag kunde bli av med den förbannade ångesten!!!

Sen har jag så dåligt samvete, för att jag inte orkar bry mig om nära och kära och deras problelm och bekymmer. Men det finns inte ork till det. Visst finns det dagar när man mår lite bättre. Och då ska man ju passa på att göra så mycket och vara så duktig. Helt fel. Och det vet jag.

I stället skulle man försöka ta det lugnt. Kanske göra nåt litet som man tycker är roligt. Men inte mer. Bara försöka hålla kvar den härliga känslan av välbefinnande. Så kanske det hade varat mer än en dag....

Det finns saker som jag tycker är roliga. Hundutställningar t ex. Vi har ganska roligt ihop jag och Anette på våra resor. Anette mår inte heller så bra, men på våra resor brukar både hon och jag må ganska bra. Har lite att göra med att man förstår varandras problem och kan sitta och prata om dom och få ur sig en massa dumma tankar. Och man behöver inte gömma sig bakom en mask...

Den här masken är ganska jobbig att bära. Man försöker ju verka glad och uppåt inför andra. Man samlar alla reservkrafter man har för att dra upp smilbanden en aning. Men det tar på krafterna. Man tror, att andra har speciella förväntningar på hur man ska må, och det blir ett jättekrav. VAR GLAD!!! MÅ BRA!!! BLI FRISK!!!
Det här gör att man inte orkar umgås, även om man egentligen absolut inte vill vara ensam.

Det finns emellertid människor, som man inte upplever några krav ifrån. Då kan man koppla av och ha roligt. Konstigt. Man tycker ju, att ex nära släktingar skulle vara lätt att umgås med. Men därifrån upplever man ju de största "kraven" - BLI FRISK, MÅ BRA..... För naturligtvis, är det så. Visst vill man att sina nära och kära ska må bra.

Jag träffade ett par, som har en son som lider av ångest. Dom var jätteledsna över, att han inte ville umgås med dom. Dom ville ju bara hjälpa och stödja. Åh, vad väl jag förstår sonen. Man orkar bara inte. Och det är inte så lätt att förklara. Jag berättade för dom, att precis så känner jag själv. Det har inget att göra med, att man inte skulle tycka om sina föräldrar. Man orkar bara inte leva upp till "kraven" och därmed drar man sig undan. Knepigt, kan inte säga att jag förstår själv...

Oj, jag tror det är första gången, som jag öppnat mig så här för en massa människor - kända som okända. Men idag kändes det bra att skriva av sig lite. Det är ju så här jag känner, så varför inte vara öppen och berätta. Faktiskt lättare så här än när man sitter mitt emot någon....

Nu ska jag i alla fall ta en promenad med mina hundar. Tur att jag har dom, som tvingar ut mig en fyra fem gånger om dagen. Promenera är faktiskt ganska skönt.
Må så gott så länge!


29 September 2007  | Länk | Mitt liv | 0 kommentar
50-årsfirandet

Ja, jag måste väl berätta om 50-års firandet - som inte skulle bli nåt firande, men som blev ett firande i dagarna fyra!

På onsdagsmorgonen hämtade Janne och jag Terese och Jimmie för att ge oss ut på hemlig resa. Jag gissade tidigare, att vi skulle till Lasse och Ulrika i Dalarna, och det visade sig vara rätt. När vi kom upp till Djurås mitt på eftermiddagen, var Ulrika hemma och hade kaffe och tårta i beredskap. Efter en stund ringde det på dörren och då kom ett blomsterbud från Blomsterflärd (Ulrikas butik, se mina länkar) med en enorm bukett till mig. Jättefin (se bilden bredvid).

När Lasse kom hem lite senare, blev det champagne och sedan en god middag.

På torsdagen tog vi det lugnt på morgonen. Både Lasse och Ulrika jobbade. Vid lunchtid åkte Tess o Jimmie, Janne och jag till Leksand och besökte Ulrikas affär. Där är så himla mysigt!! Oj va saker att titta på. Där finns allt för att piffa upp i hemmet. Vi tog Ulrika med oss på lunch på "Siljans-Kaféet" - tror jag det heter - sen åkte vi till Claes Olsson i Insjön och tittade. Janne och Jimmie avlämnades i Djurås och Tess och jag åkte in till Kupolen i Borlänge och shoppade loss. Tess hjälpte mig att hitta nya stövlar. Dessutom köpte vi en hårtoning som hon satte i mitt hår när vi kom hem till Djurås. Det blev riktigt fint.

På kvällen grillade vi och drack vin och spelade "BuZZ". Ett TV-spel med musikfrågor. Jätteroligt.

Fredagen blev en riktig mysdag för mig. Framåt lunch körde Jimmie för Ulrika, Tess och mig till Tällbergsgården i ........... Tällberg - hurra du gissade rätt! Där intog vi en helt underbar lunch med olika sorters sill och lax och en massa gott i salladsväg och slutligen en italiensk snitzel med tomatsås. Och vin naturligtvis.

Efter en promenad i Tällberg - Gud, vad där är vackert! - hamnade vi så på Dalacarlias Spa. Jadå, det blev både massage, bad i bubbelpool, bad i vanligt pool och vin och frukttallrik. Åhhh, vilken underbar eftermiddag.

Jimmie hämtade oss, och sen bar det av till Blomssterflärd. Och gissa vad! Där fick jag plocka till mig vad jag ville för att göra en bordsdekoration till kvällens middag. Har du en aning om, hur det känns att få ta precis vad man vill i en blomsteraffär utan att tänka på, hur mycket det kostar. Bara frossa i allt fint som finns där. Jag hade tidigare fått reda på, vad som väntade, så jag hade planerat min dekoration lite grand. Jag kommer att lägga in bilder i fotoalbumet senare. Gå in och kolla!

När vi kom hem, gjorde jag dekorationen, Terese och Ulrika tittade på och Killarna gjorde världens godaste middag. Till förrätt fick vi en toast med en röra av skaldjur och lax, till det öl (Singha) och snaps (Östgöta sädes). Till huvudrätt grillad rådjursfilé, klyftpotatis, sallad och en jättegod sås och vin - rött jättegott som jag naturligtvis inte kommer ihåg namnet på. Efterrätten bestod av gratinerade aprikoser. Vilken dag och vilken middag!!

Var jag trött eller var jag trött på lördagen. Det måste ha med åldern att göra. Sov till 16.00!!!!!! Vi skulle åkt till ett badland, men det blev inte av, eftersom huvudpersonen sov så länge. Istället gjorde vi tjejer manikyr på varandra, sen tillagade Jimmie och Ulrika en god middag. Rådjur, potatisgratäng och sallad, och jättegod dessert bestående av maräng, kesella m jordgubb och lime, och vaniljvisp, alltihopa fruset. Jättegott. Måste berätta, att det var Jägare-Jimmie som stod för köttet.

På Söndagen åkte vi hem till Halmstad igen. Trots helt underbara dagar var det gött att komma hem.

Ska underdagen lägga in milder i fotoalbumet, så kika in där så småningom. Och du: Glöm inte gästboken!
25 September 2007  | Länk | Mitt liv | 1 kommentar
50 år!!!!!

Ja Gode Gud! Jag fyller 50 år!!!! Fy så hemskt! Här kan man verkligen tala om 50-årskris. Har passerat både 30 och 40 utan några som helst problem. Men 50....!!!! Nästa gång jag fyller jämt är det 60...... Jag tillhör nu 50+ skaran.....Åh, Gud. Jag kan inte fatta detta. Och på grund av min "psykiska ohälsa", som det så fint heter, har jag helt missat mina sista fem år. Kan man då säga, att man egentligen bara fyller 45????

Jag har ju undanbett mig uppvaktning, så jag åker iväg på min födelsedag. Men ändå är det några som envisats med att uppvakta mig med presenter. Och eftersom det är just dom personerna, så har jag blivit jätteglad. Oj, vad det betyder mycket när vissa människor kommer ihåg en. Jag har fått mejl - vykort - från några. Jätteglad att dom kommer ihåg mig. Jag har även fått födelsedagspresent och "tröstpresent" från några. Och det har gjort mig enormt glad. Det är vänner som är verkligt betydelsefulla för mig. Och jag vet, att dom inte ger presenter för att dom känner sig tvungna, utan för att jag betyder något speciellt för dom. Har aldrig tidigare kunnat säga så - det är ju lite skrytsamt - men jag känner verkligen att det är så. Kram på er. Ni vet vilka ni är. Och ni betyder jättemycket för mig.

Min dotter ska "kidnappa" mig på födelsedagen. Vi ska vara bortresta i fem dagar, Terese, svärsonen Jimmie och min älskade Janne. Jag vet inte vad som ska hända, men jag har mina misstankar. Men jag litar blint på, att Terese inte hittat på nåt som jag inte klarar av, så jag är helt lugn. Ska bara bli jätte- jättekul!
Jag rapporterar senare.

Mamma passar våra hundar och pappa sköter huset. Perfekt. Jag behöver inte oroa mig för något. Hoppas nu bara jag kan varva ner lite och att stressen och ångesten lägger sig lite. Har tvingat mig själv, att inte bry mig om något. Bara förlita mig på, att allt är ordnat till det bästa.

Nu ska jag gå och lägga mig och i morgon vaknar jag upp till min 45-års dag. Eller......
18 September 2007  | Länk | Mitt liv | 0 kommentar
Här har männen nåt att lära.....

Jag är barnvakt idag. Jag passar en liten tik som heter Sally. Mycket mycket intressant att studera mina båda hanar tillsammans med Sally. Detta är något som alla karlar skulle studera. Och LÄRA!!!

Det är helt fantastiskt att se hur mina gossar fjäskar för Sally. Både Zigge och Bosse försöker med alla möjliga trick för att blidka damen. Dom bugar och bockar, gör lekinviter och försöker pussa på henne. Men bara med en blick håller hon dom på avstånd. Det alla tjejer, skulle vi kunna med våra killar! Och vad gäller hanarnas fjäskande, så har verkligen alla karlar nåt att lära.

Nu har vi varit ute på en timmes promenad och alla är vi genomblöta. Efter promenaden har Sally bestämt sig för, att nu ska det lekas. Jag hade hängt upp tvätt på torkställningen och ställt den i vardagsrummet. Ganska många skjortor hängde på ställningen. Gissa om det var kul att leka kurragömma bland skjortorna! Här var tre glada hundar som for runt som tokar bland tvätten. Det går inte att låta bli att skratta åt dom. Dom är superhärliga!

14 September 2007  | Länk | Mitt liv | 0 kommentar
Premiärtur

Premiärtur - eller jungfrufärd kan man ju kalla det om man vill vara vitsig ha ha - med husvagnen. Min alldeles egen. Jag och Anette åkte till campingen i Mölle. Vi skulle på utställning både på lördagen och söndagen. I Höganäs respektiva på Sofiero.

Vi åkte ner på fredagseftermiddagen. Allt gick kanonfint. Jag som aldrig kört med husvagn innan fick beröm på campingen för min uppställning, som lyckades perfekt på andra försöket. Tja, nybörjartur kanske, men jag tror på medfödd begåvning. Vi bodde in oss lite i husvagnen. Försökte placera allt bra i skåpen och så vidare. Det tar lite tid innan man får det som man vill ha det. Men det blev ganska bra.

På lördagsmorgonen åkte vi till Höganäs för SSPK:s utställning. Gick väl så där. Konstiga domarbeslut. Ingen blev klok på vad domaren ville ha för typ. Det blev så att säga blandad kompott. Och det känns väl inte riktigt bra. Våra hundar blev trea i sina resp klasser. I Bosses kritik stod det:

"Maskulin hane något grov skalle och kinder. Aningen ljusa ögon. Utmärkt hals och resning. Bra kropp, länd och utmärkt topline. Välvinklad fram o bak. Hård kroppspäls. Rör sig med bra påskjut. Livligt temperament"

Livligt temperament kan jag skriva under på. Han uppförde sig som en clown i ringen. Var totalt heltokig, hade egen show med kullerbytter och massor med lekinviter till alla som råkade titta på honom.

Ja, ja. Han är som han är och det är ju säkert mattes fel, men det är en väldigt rolig hund utan tillstymmelse till dåligt beteende. Bara JÄTTEglad.

På kvällen grillade vi och åt en massa gott och godis... Sen blev det inte så roligt.
Anette fick svårt bröstsmärtor och hennes vänsterben blev alldeles blått. Klockan elva kom ambulansen och hämtade henne till Helsingborgs lasarett. Snörpligt slut på en bra början.

Som tur var, var det ingen fara. Anette kom hem på söndagen igen, väldigt tagen av nattens händelser men i ganska gott skick. Puh. Hoppas vi slipper sånt nästa gång. För vi ska kuska mycket med min lilla vagn. Det var jättemysigt!
9 September 2007  | Länk | Mitt liv | 0 kommentar


hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & Helene Persson                                             Skaffa en gratis hemsida