Ja jösses va det har varit tufft. Skulle ju ha planeringsdagar på Katrineberg för Hrf. Och det är ju mitt jobb, att boka och fixa och skriva deltagarlistor och program m m. Dessutom har jag bett att få en ny telefon på jobbet - en bärbar med ett bluetooth headset.
Allt blev naturligtvis tokigt.
Vi börjar med telefonen. Var och handlade en ny telefon i tisdags. Tänkte, att det är väl bara att putta i jacket, sen funkar det. Följde bruksanvisningen steg för steg. Och voila!..... Funkade inte. Min lilla värld rasade. Slängde ner telefonen i lådan igen och tänkte, att lugn och fin nu Helene, nu gör vi ett nytt försök på onsdagen.
Fräsch och utvilad tog jag så itu med telefonen igen på morgonen. Blev naturligtvis nervös meddetsamma, så jag kunde inte läsa bruksanvisningen - bokstäverna dansade snoa på sidorna.
På fikarasten beklagade jag mig för övriga kanslister, varpå jag direkt får reda på, att jag absolut inte får använda en sådan telefon på Husknuten. Det klarar inte de elöverkänsliga.... Nu rämnar marken under fru Persson. Nu skall jag alltså gå och försöka få lämna tillbaka telefonen oxå....
Detta måste emellertid vänta till nästa vecka, eftersom jag har fullt upp med planeringsdagarna. Men hela min koncentrationsförmåga är nu desarmerad och allt - och jag merar praktiskt taget allt - blir fel, fel, fel.
Jag försöker prata med mig själv och försöker lugna ner mig, men det går bara inte. Och på fredagen går det inte alls längre, utan jag får ett fullständigt bryt på fikarasten. Tack ni underbara arbetskamrater, som hjälpte mig på fötter igen!
På kvällen på Katrineberg, var jag så trött, så jag visste knappt vad jag hette. Och det kanske var bra, för jag orkade inte bry mig om, att min programuppläggning föll redan under punkt 1....
Jag överlevde trots allt Katrineberg, men jag var störttrött när jag kom hem på lördagskvällen.
På söndagen bar det av till Höganäs, där jag skulle ställa "Lexus", som nu står för championat. Ett enda litet futtigt championcertifikat till och han hade blivit svensk utställningschampion. Men nähä, det sket sig. Domaren ville ha små kompakta och eleganta hundar. Lexus är en riktigt maffig hane, så det stämde inte riktigt. Men så är det.
Istället begav jag mig till IKEA. Herregud! med folk. Jag fick i alla fall handlat lite värmeljus och lite blockljus och nåt grytunderlägg och ett täcke till Casper och en skrivbordshurts till Janne och en ny huvudkudde till mig. Så nu tänker jag gå och lägga mig och provsova.... natti natti