Startsidan Blogg Fotoalbum Gästbok
Debatt Topplistor Om mig Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<
Mars (2019)
>>


Nice weekend

Det var det även om vi jobbade lite inom trädgårdsarbete ( klippning av äppelträden och andra växligheter )
Vi även åkte in till skattskär med hans moppe jävlar vad kallt det var om benen, Vi hyrde filmen Big mommas house 2 ( skitkul, skulle vilja se 1ettan ) men det var riktigt myskigt att åka en långtur på hans moppe även om det var lite läskigt ibland...

ja mest så mysade vi, ^^,
Och för ovanligheten skull så sov jag jätte bra i natt även om jag hade svårt att somna, men den här gången så sov jag riktigt skönt och bekväm jag ska nog se till att sova på ytterkanten ( man har lite mer frihet att röra sig )

så det var en underbar natt och dag, för även idag hade vi lite arbete ( stor handla typ ) det var ganska kul ^^, Men det är alltid kul att få vara hos honom och med honom ;p
30 April 2007  | Länk | Kärlek | 0 kommentar
moppe

I tisdag så fick jag typ för första gången prova köra en moppe ( den var inte min, min vad då inte ihop satt då )

Det var lite läskit med också ganska spännande, men han var en bra lärare, jag ramlade bara en gång och det var jag lite för snabb när jag skulle zickzacka mellan kornerna. Det blev bara några blåmärken, men det är en del av nöjet ^^,

Men det var riktigt kul, förutom när jag skulle köra in den i garaset, hehe jag missade och körde in i en gran istället. Det var ingen vidare stiligt hehe, rent sagt förjävligt klantigt gjort ;p

Men jag längtar faktis till nästa gång han ska undervisa mig...
hoppas det blir snart, väldigt snart ^^,


( den moppe ni ser på bilden är inte min, den bilden är en kompis den är så snygg ^^, )
26 April 2007  | Länk | Lycklig | 0 kommentar
Känn med ditt hjärta

Sökande efter en morgondag som jag inte finner, blint söker jag med mina händer.

Jag kunde känna smärtan, men...

Framiden var en evig labyrint, med utan någon chans att ta sig ut

Som en mystisk puzzel utan lösning

Även om mirakeln inte kom, så gav drömarna mod och hopp.

Känn med ditt hjärta, även i den dystraste tiden

Det är därför jag berundrar dig

Just det min älskling, det var tanken

I osynlighet, ger du mig din styrka

Alla min orolighet och problem

Allt känn så små och obetyliga när jag är med dig

Känn med ditt hjärta, även i den dystraste tiden

just det min älskling, det var tanken

Känn med ditt hjärta!
26 April 2007  | Länk | Musik | 0 kommentar
Släkten är värst

Ja snart kommer släkten att invadera oss IGEN suck...
Jag har inget imot min släkt, egentligen är det kul att få åter se de eftersom jag inte träffar de så offta. Men när de kommer ja då jävlar kommer de som en enorm flok.
- mormor och morfar
- moster och hennes sambo och unge
- Tyska morbroren och hans fru
- Norska morbroren med sin sambo och unge

suck då är det några... ja fast de är ju jätte trevliga om man nu kan snacka med de
- spanska
- tyska
- franska
- norska
- engelska
- svenska

Det är alla språk man ska kunna för att kunna prata med de enkelt och man blir så tjock när mormor är på gång...

jaja släkten brukar man alltid säga släkten är värst ^^,
25 April 2007  | Länk | Trött | 0 kommentar
Miljöveckan

Jaha Skola igen blir man aldrig trött på att säga det hela tiden, jo jag börjar bli trött på det ordet.....
Miljöveckan vad tänker man på då??
jo att det är schemarytande ^^, jippi, vad mer... jo LÅNGA föreläsningar, jag höll nästa på att somna idag, det var ju ganska intressant med att sitta i halvmörker och höra någon berätta väldigt länge då är det körd man somnar då...

Man har ju då ingen chans att komma undan fast jag hade sovit länge och bra så höll jag på att somna... suck,
gäsp det gör mig bara sömning att skriva F Ö R E L Ä S N I N G snark....!
23 April 2007  | Länk | Trött | 0 kommentar
saknad

ja vad ska jag uttrycka mig inom den här området....
inte en anning, jag känner mig glad för jag har någon som jag älskar men ledsen för jag har inte träffst honom på ett väldigt bra tag..
jag känner mig så splitrad av de här känslorna, men olycklig är jag defenetivt inte, men jag få väl vänta till vi ska ses igen suck

Vänta och vänta och vänta
22 April 2007  | Länk | Kärlek | 0 kommentar
2 månader sen systrana splittrades

ja det var ett år sen vi hittade på den galan iden med egna hemsidorna, okej den här sidan återskapade jag för några dagar sen, min pojkvän gav mig kraft och ork för det eller mer ärligt han har alltid varit en oerhört stöd för mig under svåra tider jag har haft.jag stängde den för att minnerna gjorde såå ont efter att min kära syster gick bort Shelly eller egentligen så är vi inte riktiga systrar men skitsamma.

men hon var ialla fall skitbra på datorer och skapade den här sidan och min samanlänkade stängedes hennes så stängdes min... det var kul riktigt kul, hennes sida bestod av bergsklättring om min om mina egna noveller.
Varför jag höll mig så hemlig eller mera sagt Shelly gjorde hemlig åt mig ( jag har alltid varit dåligt på datorer hehe) för jag var så skraj att folk skulle skratta åt mig när de läste mina novell. Men nu får ni skratta eller ge kommentarer hur ni vill jag är stolt över mina verk jag har gjort.

hehe det var riktigt tokigt allt det här tycker jag på något sett men nu har jag försökt att återskapa sidan så att den nästa såg ut innan jag stängde den, för varje hörn av den här sidan finns det minnen av shelly och hennes komentarer...

men man ska inte minnas allt sorg man kände när de försvann utan även det roliga man har haft tillsammans, och det gör jag jag minns allt precis allt.

Därför har jag en bild som var hennes favorit bild ( berg suck, hon är tokig i alla sorters berg, jag ser då ingen skilland )
22 April 2007  | Länk | Minnen | 0 kommentar
Hanami

ntligen har de börjat med Hanami (Körbärs festivalen), man ser överallt körbäres träden blomma överallt i staden, den är väldig sen i år men det är väl för att vinterna var så sen. Hanami kommer ungerfär nårgra dagar innnan den gyllene veckan börjar så det blir väldigt tajt.

Min dröm är att någon gång i framtiden få delta på Hanami, jag har bara sett filmer och läst om de trevliga festlig heterna. Det är typ som när vi fira Första maj, med mycket fyrverkerier och alla samlas för att träffa släkt och vänner. Men skillnade från första maj och Hanami är att man ska ha picknick tillsammans med dem man bryr sig om eller ÄLSKAR...

21 April 2007  | Länk | Lycklig | 0 kommentar
Mysigt men blött

Jaha imorgon är det Fredag och sen helg JA
Vilken förjävlig väder vi har haft de senaste dagarna...
Det ska vara sol det är ju VÅR för helvete, vi får hoppas att det blir sol jävligt snart.

Fast man ska ju vara posetiv eller hur, det är ju rätt så mysigt att tälta när det regnar då hör man hur det snattra mot tyget
Riktigt trevligt, fast då ska det vara tillräkligt varmt ute så att man inte fryser ihjäl
hehe

jag vill tälta NU!!
19 April 2007  | Länk | Lycklig | 0 kommentar
Kriget om Colypos krona ( novell )

Del 2

Soldaten Toy vinkade till sina kamrater som omringade höet så att jag inte kunde fly, han stack ner svärdet långsamt för att han kunde känna när den kom i en kropp. Den första kom precis vid mitt huvud, vad ska jag göra jag måste försvara mig annars kommer jag att dö som en instängd råtta.
plötslig flög en av soldaterna iväg, de andra vände sig om och såg till deras ilska att det var de bevingade hästarna som hade lyckas slita sig lås ifrån sina rep som var fast bundna i en stock och att de hade sparkat iväg deras kamrat.
- Jag har aldrig gillat de här hästarna, sade soldaten som hete Toy och riktade svärdet mot Ant som visade sina tänder,
-tror du att vi hade gillat er något bättre, morrade Ant och stegrade sig och slog ner båda soldaterna medvetslösa.

Jag kröp fram ur höet,
- Nu tycker vi att det är bäst att dra, vi har säkert lyckas locka hit en del soldater när de får syn på sina kamrater, sade Mio och såg med avsmak på de medvetslösa soldaterna.
- hoppas upp på min rygg, så flyger vi dig till vår drottning, sade Ant och väntade på att jag skulle hoppas upp på hans rygg.
- Vad har hänt med kung John, frågade jag orolig,
- Han blev tyvärr mördad för 5 år sedan så nu styr hans dotter Meorlly det som är kvar av Colypos, svarade Liermie.
Vi flög tyst över staden som låg i en tjock dimma som håll oss osynliga för Nircos vakter, vi landade utan för ett ruin som skulle föreställa en radhus,
- gå in i det fjärde dörren och mitt på golvet hittar di ett håll, kryp ner där och gå åt höger, där kommer du att hamna i en tronsal. Där kommer du att möta prinssesa Serima som kommer att hjälpa dig, berättade Ant.
- ska ni inte följa med, frågade jag hoppfull, men hästarna skakade på huvudena,
- näe vi tänkte flyga till ett läger lite utan för staden där väntar några soldater ifån Angolia som ska hjälpa de, vi ska föra de hit, det var oder vi hade fått av Meorlly, så farväl men vän, sade Liermie och så bredde de ut sina vingar och flög in i den tjocka dimman och försvann.
Jag stod ensam kvar och tvekade, jag har aldrig varit försjust i mörka tunlar, men måste jag för att träffa Meorlly ingen så gör jag det. Jag gick in i den fjärde dörren och hittade ganska snabbt hålet och kröp ner, jag följde gången åt höger och hittade snart den enorma tronsalen, som var upplyst med enorma faklor, salen hade familjevapensköldar på vägen. Jag beskådade detta med häpnad, men ryckte till när något kallt rörde min strupe,
- Hur många gånger ska jag behöva säga till dig att det här är förbjudet området för såna som dig, sade den hemligfulla kvinnan hotfullt.
Jag visste inte vad jag skulle göra, kanske använda den lilla magikunskapen jag eller...
- Serima släpp honom, sade en väldigt sträng kvinna, hon släppte mig på en gång och såg hatisk mot mig, jag tittade upp och möte en väldigt bekant älder dam som satt på tronen.
Meo, är det verkligen du, sade jag andlös av lycka, den älder kvinnan såg först misstänksam men verkade känna igen mig och lyste ansiktet upp med en leende.
_men, mor han har ju gjort intrång på vårt område utan tillstånd, sade Serima och riktade svärdet mot mig igen,
- Det räcker Serima, läng undan svärdet omedelbart, sade Meorlly varnande, hon gjorde det och såg giftigt på mig,
- Timnor, kom upp hit, bad Meorlly, jag gjorde som hon sa och stod framför henne. kunde det verkligen vara Meorlly, men hon ser 20 -30 å¨r älder ut sen jag sist lämnade henne.
- Jag ser att du har många frågor att ställa mig, fråga på, sade hon och satte sig bekvämt,
- varför har ni fryst ner mig och länge, frågade jag och var lite rätt på hur många år jag hade missat,
- Varför, ja det var nog tack vare Jade som hämtade hjälp, hon hämtade Värdshusägaren Jasso som fann dig medvetslös och ganska allvarligt skaddat. Han för dig hit så vi kunde hela dig, men det tog så mycket kraft och blod ifrån dig så du skulle aldrig ha överlev om vi inte hade fryst ner dig så att kroppen fick åter hämta sig. Det är väl nu 30 år sedan du blev det, berättade Meorlly. 30 år, tänkte jag chokad det är ju jätte länge, men Jade.
- Men vad har hänt med Jade, frågade jag och såg att både Serima och Meorlly blev väldigt sorgna,
- Jade blev fångatagen för 10 år sedan, de ville att hon skulle sammarbeta med Nircos, men Jade vägrade, hon väntade på att du skulle vakna ur din frysna sömn. Så när hon vägrade så avrättade de henne, svarade hon. Är Jade död... Det..et ...det kan inte vara sant, hon kan ju inte vara död, hon har alltid funnit vid hans sida sen han var en lite bebys. Hans mor hade hittat drakägget i skogen när hon skulle plocka bär, hon visste att det var ett drakägg och tog den med sig hem och blev min bästa vä i livet. Jag kände att tårarna rann, hur mycket jag än försökte få bort de kom det bara nya hela tid. Under tiden var de tysta och väntade på att jag skulle samla mig. efter 10-15 min hade jag lugnat mig så pass mycket så jag kunnde ställa en ny fråga.
- Vad har hänt med staden har Kung Demon vunnit striden eller, frågade jag och tog flera djupa andetag,
- Nej kung Demon är död, det är hans son Prins Cissoria, men Cissoria är inget att frukta, för han har speljävulen i sig. Han har redan spelat bort sitt arv, men hans män är värre, de går och plundrar och bränner för nöjet skull. Men tro inte att Colypos inte kan försvara sig även om vi inte ha någon kung. sade hon
- Jag beklager för din fars död, sade jag,
- Tack, svarade hoin och torkade bort en tår
- Men vi har inte gett upp än vi har nästan samlat ihop tillrekligt med män för att störta kung Cissoria och driva ut ahns män ur landet, sade Serima stolt.
- Jo jag möte Ant, Mio och Liermie som skulle vägleda för anglias soldater, sade jag, då lyste Meorllys ansikte upp med ett leende.
- ja då är vi redo för ett krig med vår villkor, sade hon,
- Jag vill delta, sade jag och bugade mig djupt.
- Bra, men Timnor , jag glömde en viktig sak att säga att du har en dotter, sade hon lite osäker på min reaktion, men det kom inte som en överaskning,
- Serima, men hur blev det möjligt, sade jag andnöd av glädje,
- Jag var redan gravid när du reste till huvudstaden, jag hade tänkt att överaska dig på vår bröllopsdag, sade hon lycklig.
- jo överaska mig lyckades du, sade jag och beskåddade Serima och såg att både mina och Meorllys drag fanns hos henne. Hon tveckade lite innan hon kom fram till mig och kramade om mig,
-Förlåt far att jag var så elak och näsen mot dig förut, bad hon om ursäkt och kramade hårt om mig, jag kramade henne tillbak men efter en stund slingrade hon sig ur min famn och log mot mig. En tjänare kom in,
- Angolias soldater är här, medelade han,
- Då är det dags, sade hon och reste sig upp.
- Far jag kan förklara vad vår plan är, sade Serima...

Deras plan gick ut på attvi skulle anfalla på midnatt i nattoch vi delas i 20 grupper, 5 av de grupperna ska ta sig in i slottet osedda, medan vi andra omringar de sovande soldaterna. Om det behövs så ska vi avrätta de, annars så skulle vi sända de till fångsön som ligger några mil utan för huvudstaden. Medan vi fångar soladerna och gör de försvarslösa så angripper de andra slottet och kungen och avrättar honom. ja det låter enkelt,
Midnatten kom och vi smög oss tyst ut och delade oss i grupperna och spred oss ut över hela staden, snart hörde man män som skrek och att svärd som träffar varandra. Staden vaknade med en tjock när vi anfaller, men grupp gav sig på den läger som hade generalen. Jag trodde att det skulle bli en tuff strid när jag såg alla män rusade mot oss i full fart men egntlien flydde de ifrån två drakar som hade landat i lägret, snart var det panik i hela staden när de hörde ryckten om två blodtrörstiga drakarn. Fast om de hade vetat att dessa drakar var vegetarianer, de här två drakarna var syskon till Jade, jag brukade leka med de när jag var lite, det var Black och Jasmin.
- Timnor det var många år sen vi såg sade, black när han hade skrämt livet ur några soldater.
- Synd att Jade inte var i livet hon skulle ha blivit så glad att se dig igen, sade Jasmin och sträckte på sig. Så den här striden bliv en väldigt lätt segher för oss Colypos, för soldaterna bad om nåd när de såg Black och Jasmin komma. så Efter 30 min hade vi fångat in alla soldater i hela staden, nu satt vi och väntade på att Meorlly och och Serima skulle komma med kung Cissoria.
Plötsligt hörde vi en enorm explotion och såg hur hela slottet försvann och att allt som kom i explotionens väg förintades, sedan blev det tyst och svart. Allt skrikand dog ut, jag kännde mig ensam och övergiven i mörkret.
- Så kan din fram tid se ut, sade en mild röst
- så kan ditt liv ta slut, sade rösten.
- Men vad ska jag göra för att förhindra detta hemska slut, frågade jag rösten,
- Gå inte in i värdshuset själv, gå inte till stadens centrum, leta reda på Meorlly som har gömt sig i slottet och ge inte upp, sade rösten.

Jag vaknade på jordgolvet i värdshuset med en ryck,
- Timnor, vad har hänt, ropade Jade orolig, jag reste mig upp och gned på den ömma huvudet, jag måste ha ramlat och slagit mig och drömt det här eller var det på riktigt.
- Ja halkade, svarade jag och gick mot Jade som väntade på mig och såg oroligt om sig,
- jag gillar inte det här, sade Jade,
- Det gör inte jag heller kom vi går till slottet och se om vi hittar Meorlly där istället, sade jag och hoppade upp på hennes rygg.


SLUT
18 April 2007  | Länk | Novell | 1 kommentar
Kriget om Colypos krona ( Novell )

Del 1

- Timnor, frågade mor och såg förundrad på mig,
- Ja, vad är det, svarade jag och tittade över drakryggen.
- Vad ska du, frågade hon orolig när hon såg svärdet vid packningen.
- Jag fick medelande från huvudstaden, de behöver förstärkning stadsmuren, svarade jag och sadlade draken Jade.
- Men är inte kriget över än, sade mor förvånad,
- Näe den har bara just börjat, hej så länge kära mor, sade jag och hoppade upp på Jades rygg och lade lätt min hand på hennes fjälliga hals, då gjorde hon en kraftfull sprung upp i luften.
Hans mor såg honom försvinna i horisonten, hon bad inom sig att det inte var sista gången hon såg sin son vid livet.

Vi närmade oss snabbt huvudstaden, det dröjde inte länge för än vi såg slottet och dess mur som skyddade slottet och staden. Men det praktfulla slottet hade förlorat sin skönhet på de senaste dar av krig och elände, och av allt bombande.
Vi landade inne på slottsträdgården som hade blommat av all sorts vackra blommor från världen om, men nu var det en lerväling med döda och förruttnade kroppar. Allt vara döttstyst, inte änns fågelsång hördes, de som brukar aldrig vara tyst även om det regnar eller stormigt.
Jag gick längs stor gatan från slottet för att finna överlevande som jag kunde hjälpa, men jag bra fann döda kroppar ifrån både civila och soldater, stanken ifrån döda kropparna fick mig att må riktigt illa. Även Jade ryckte på nosen av stanken, plötsligt grep skräcken tag i mig, var är prinssesan Meorlly, är hon änns vid liv!
Plötsligt tvär stannade Jade och nosade på porten till värdshuset Vita enhörningen, hon morrade dovt.
- Det är någon där, morrade hon, jag gled ner för hennes rygg och gick in, Jade försökte ta sig också in men porten var för liten.
- Tyvärr vännen, du får stanna kvar här ute, sade jag och klappade henne på kinden innan jag gick in i mörkret.
- Var försiktigt, varnade Jade, jag vinkade till svar och smög mig tyst in jag hörde något eller några som rörde sig väldigt klumpigt. Jag drog fram svärdet, jag misstänkte att de här varelserna inte var människor, de var alldelse för stora och klumpiga för att vara mänskliga. Jag väntade tills de var så nära att jag nästa kunde röra vid de, jag skulle just göra en anfall när något slog till mig i huvudet och en illande smärta spred sig i kroppen och sen blev allt tyst...

Jag vaknade med en ryck när jag hade hört att något hade gått sönder det lät som glas, jag kände att jag hade en sådan huvudvärk och så kalt det var här inne. jag försökte resa mig upp men upptäckte att jag var i en cylinder av något slag, Jag tände mede handen och hittade det sprukna glaset som jag kunde lät sparka sönder, jag klättrade ut och såg att jag var i ett svagt belyst rumm med flera cylindrar men dem var tomma, vad gör jag i en tidfrysare, frågade jag mig själv. jag granskade rummet snabbt och såg att att en bit av taktet hade rasat och lagit sönder några cylindrar bredd vid mig, det var nära det, tänkte jag låttad.
Jag måste ta mig ut här ifrån och hitta Jade, jag såg en järndörr och knuffade upp den försiktigt, jag möte en kall vind med jord och mögel doft, jag måste befinna mig på någon källare men var, funderade jag.

Byggnade var så förstörd av kriget att det var nästan omöjligt att ta sig ut ur den, men den syn jag beskådade staden håll på krossa mig totalt av sorg. En gång i tiden hade staden blomstra av skönhet och glädje, men nu var det bara död och smärta kvar av staden och landet. Jag ropade på Jade men inget svar bara tystnaden svarade och det gjorde mig förtvivlad, hoppas det inte hade hänt henne något, bad jag. Jag bestämde mig för att ta mig till slottet men när jag hade tagit några steg så upptäckte jag till min skräck att istället flrat se colypos vit gula flaggor så jag Nircos blodröda flaggor, nej det kan inte vara sant att Nirco hade vunnit och errövrat Colypos som är världens mäktigaste länder, det är omöjligt colypos kan inte vara förlorade...

Mitt i min förtvivlan så smög sig en man, jag såg honom i ögonvrån men orkade inte bry mig. Men precis när han skulle slå ner mig med sina knyttnävar så hoppade jag undan och det retade honom väldigt mycket. Så han gjorte alla knepp han hade för att slå ner mig, men det störde mig att jag kände igen honom men minns inte var jag hade sätt honom förut, för hans ansikte var så väl dold med löver dragen luvan. Men han kanske är ifrån Nirco eller??
- Ge dig iväg främling, du har inget att göra här, sade han, näe han är ifrån Colypos , men det låter som en kvinna, vem är hon.
På avstånd kunde jag höra hovslag som kom i mot oss i en hög fart, den hemligfula kvinnan hörde det också och rusade in bland ruinerna, jag följde efter henne men jag stannade i skuggorna för att kunna se vad vi flydde ifrån.
Det var 4 riddare som red på svarta enhörningar och av deras flagga så tillhörde de Nirco. Då har verkligen kung Demon erövrat Colypos, men allt det här kan ju inte vara för att han ville gifta sig med prinssesan Meorlly eller?

Ja vad det än var så kan jag inte göra något för tillfället, måste finna hjälp, kanske kan den mystiska kvinnan hjälpa mig, var försvann hon någon stanns. Ja justet mot värdshuset. jag följde vägen mot värdshuset men smög mig så tyst jag kunnde, Värdshuset såg precis som vanlig förutom att det fanns väldigt många bevingade hästar, jag fick syn på 3 svarta bevingade hästar som jag kännde igen på något sett. jag smög mig fram till de, då så en av de mig och såg riktigt stor ögd på mig,
- Vem är ni, vägade de fråga mig,
- nja jag kan inte svara den saken, är ni ifrån colypos eller nirco, frågade jag de.
- Är du knepp eller, vi är inte ifrpn Nircos utan ifrån Colypos såklart, sade han stöt,
- Du ser väldigt bekant ut,viskade en av de
- ja det gör du, du liknar väldigt mycket Timnor, viskade en.
- Men han är väl död sen länge, suckade de sorgsan.
- Ant, Mio och Liermie är det verkligen ni, sade jag lycklig när jag kännde igen mina gammla vänner.
- Timnor, du lever, sade Ant så lyckligt att han råkade gnäga till,
- tyst med dig tokstoll, om du ionte vill locka hit soldaterna, morrade Mio surt.
Men det var försent soldaterna var redan på väg mot de,
- Timnor göm dig i höet fort, beordrade Liermie. jag slängde mig ner i höet och försökte göra mig så tyst och liten som möjligt. Soldaterna kom fram till hästarna och röt åt de att var tyst annars skulle de bli köttlimpa och serveras på deras bord på middag. en av soldaterna råkade trampa på min hand och jag var tvungen att bita mig själv i läppen för att inte göra något ljud ifrån mig.
- Du Toy hörde nu något, frågade den enna soldaten,
- Ja det kom ifrån höet, kanske är det en spion, grymtade han och drog fram sitt svärd och skulle sticka igenom höet för att döda offret. Jag såg att det här kunde vara slutet om jag lång kvar men om jag försvarade mig skulle det locka till sig fler soldater och då var det ute med både mig och mina bevingade vänner....



17 April 2007  | Länk | Novell | 2 kommentarer
Näe det är måndag igen

ja då var det måndag igen och lovet var redan slut IGEN
suck jag vill bara sova, även om det var sov morgon men ändååå det är ju en måndag

suck jag skulle vilja använda en sudd och sudda ut helt och hållet MÅNDAG...
en bokstav i taget hehehe

nä jag vill bara lägga mig som omgivingen tillåter morr!!
16 April 2007  | Länk | Trött | 0 kommentar


hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & Anchee Moon                                             Skaffa en gratis hemsida