Ja, nu börjar den unga damen där hemma komma ur sin skendräktighet och galenpannan är tillbaka. I söndags körde vi sök och som jag har funderat på vad jag har gjort för fel...varför Jenta helt plötsligt hellre ville äta godis än leka, och framförallt - varför Jenta travar ut i rutan och stannar efter 20 m. Helt plötligt var problemet löst...Jentasprutt var tillbaka-fullt ös medvetslös. Figuranterna kunde inte få fram hennes leksaker fort nog, hon fullkomligt överföll dom och var helt galen-igen:-) Det är ju sån hon ska vara, min älskade lilla sprutta. Nu kan vi fortsätta träningen där vi var innan soffrottan dök upp. Nästa gång blir det till att lägga tillbaks något tomslag och vi ska fortsätta träna på egen rulle.

Resten av söndagen blev rätt lugn. Efter en hejdundrans utekväll i lördags var vi alla lite slitna på söndagen. I går var jag åter på jobbet, men jag jobbade bara fram till lunch. Perfekt, tänk va skönt det skulle vara att bara jobba 5h om dagen;-) På vägen hem la jag ut ett spår innan jag åkte hem och käkade. Jag la ett ganska långt spår 400m kanske med det var ganska lätt, inga direkta vinklar, bara böjar och lätt terräng. Kan väl säga så här..det var en något överladdad Jenta som jag hade med mig ut i spårskogen. Första 100m var bara flams och trams, visst hon spårade men hon gjorde 1000 andra saker oxå. Käkade pinnar och rådjursbajs, när hon sen fick för sig att kasta sig på sidan på en isplätt och börja rulla blev jag aningens irriterad... Tog tag i henne, satte henne upp och sen fick hon sitta stilla i flera minuter och bara försöka koppla av lite och framförallt koncentrera sig... ***GALNING*** snacka om överskottsenergi och överslagshandlingar. Efter det lilla brejket gick det betydligt bättre, skönt då att ha ca 300m kvar av spåret så hon fick chansen att jobba lite. Första pinnen hade hon såklart missat där på vansinnesfärden under de första 100m, men resterande 2 pinnarna tog hon jättebra, hon blir verkligen glad nu när hon hittar dom. I slutet låg "Bläckis" OCH en kattmatsburk, snacka om "jackpot". Så här i efterhand är jag faktiskt nöjd med spåret även om jag just då kände att nää, det kommer aldrig bli en spårhund av det här yrvädret. Men faktum är att hon spårar för jäkla bra egentligen, gäller bara att få henne mer koncentrerad och det gäller för mig att hitta rätt nivå och sinnesstämning hos henne. Är hon för laddad går det ju som igår, är hon för dåligt uppladdad så saknas motivationen och hon skiter i det...Hon är inte helt lätt men hon är ung och vi har tiden för oss. Nästa gång ska vi iaf gå en lite längre promenad innan så hon får rusa av sig lite....

Nu gick vi istället en promenad efteråt, pust och stön är allt jag har att säga. Vi var i en för Jenta helt okänd skog så jag tänkte att jag skulle passa på och träna lite på att ha henne lös. Så fort hon drog i väg sprang jag åt andra hållet och gömde mig. Vi kom kanske 200m på 15 min. Hon är helt hopplös, visst jag kan säga till henne att hålla sig "här" och då går det ganska bra, men så fort jag säger hopp o bus så drar hon all världens väg och har inte en tanke på att hon kanske borde ha lite koll på den där matten... Men men, det är väl bara att jobba på, kansk säga att jag var helt genomsvett, västa fyspasset liksom. När jag inte orkade längre fick hon gå i koppel...vill inte misslyckas så hon drar på riktigt...

När vi kom hem körde vi lite lydnad på tomten. Fortsätter tragglandet med Fjärren och det går helt över förväntan. Kör frishaping och jag börjar nu få fram alla tänkbara positionsskiftena. Vill ha lite mer stabilitet eftersom hon "steppar" väldigt i stående position. Men hon är duktig och gör alla rörelser bakåt och hon tycker det är KUL! Lite fritt följ och läggande under gång. Hon var ganska trött efter både spår och skogsrundan och då har hon riktigt fin position...

I går kväll åkte vi och hälsade på Magnus morfar och lilla Kajsa. Jenta ska nämligen vara hos Magnus föräldrar på nyår och då ska även lilla Kajsa komma dit. Kajsa är en 8 mån blandning mellan Jack Russel och Cocker Spaniel och hon tyckte att Jenta var lite stor... Men Jenta är ju hur snäll som helst, lägger sig ner så lilla Kajsa skulle våga sig fram. Kajsa var ganska tuff och det tog inte lång tid innan de härjade runt...Vi får väl se dock hur det går när Doris kommer in i bilden oxå, kan tänka mig att det blir lite gruff men då får de sära på dom bara. Morfar tyckte nog iaf att det var skönt att se att Jenta inte åt upp Kajsa utan bara pussades;-)

Det var allt för den här gången. I em hoppas jag och Jenta på en promenad med Emma och Ludde. Imorn är det nyårsafton och då ska vi på Bondfest:-) Festen börjar redan kl 13 och då får Jenta vara med, senare på kvällen får hon som sagt vara i Marieäng medan vi festar vidare...

Gott nytt år på er alla bloggläsare och var rädda om era fyrbentingar i nyår...

Ja, så skulle man kunna sammanfatta Jenta. Förmodligen är det skendräktigheten som har slagit till och jag måste erkänna att vi njuter;-) Hon är en riktig gosefia för tillfället och gör inte många knop i onödan. Ja, klart hon får för sig att jaga katterna då och då och här om kvällen drog hon efter något som knakade i buskarna men det är inte ALLS samma "go" i henne som det brukar. Till vardags är det som sagt görskönt men i lördags på sökträningen saknade jag Jentasprutt:-( Hon gör absolut inte bort sig på någotvis men turbon saknas och jag känner inte alls igen henne. Hon springer ut till figgarna och så men inte alls med samma fart och på påviset vill hon hellre mysa och framförallt käka godis än kampa och busa...det är INTE likt lillsprutt. Men men, det är väl bara att jobba vidare, köra mycket motivationsövningar så hon inte tappar sugen.

Av denna anledning tog jag det ganska lugnt på sökträningen i lördags. Jenta fick bara tre figgar, men det var riktiga "kvalitetsfiggar". Först var det Sara -åh som vi har saknat henne, jag och Jenta;-) Popup, inga problem med rullen, nånting som börjar sitta bra iaf. Efter en hel del jobb av Sara fick hon igång Jenta på bollen på påviset och tillslut glömde nog Jenta att hon ska ha valpar vilken dag som helst...:-0 Nästa figge var Anita och där körde vi ingen synretning. Däremot låg vinden ganska bra men det var tätt och bergigt så man såg ingenting. Jenta gjorde sitt jobb och kom tillbaks med rulle och som belöning fick hon "Flodis" och godis såklart. Sista figgen var Lisa som hade med sig kampstocken. Den figgen var ganska svår eftersom det var med/sidvind. Jag fick skicka om Jenta en gång eftersom hon inte gick tillräckligt långt ut. Hon tappade dock inte i intensitet av att jag skickade om utan gick glatt ut igen (dock inte i turbofart men klart godkänt). När hon väl hittade Lisa var det fest och kalas direkt. Även Lisa fick jobba bra för att få igång henne...superbra jobb av figgarna i lördags, vad viktigt det är med engagerade figgar när man har en hund som inte är på topp...Avslutade träningen där medan Jenta fortfarande var sugen på att jobba mer.

Nu sliter jag in i det sista på jobbet för att få gå hem på lite julledighet imorgon. Gud så HÄRLIGT det ska bli!!! En hel del hundträning tänkte jag försöka hinna med, här tar vi ingen som helst hänsyn till att soffrottan hellre vill ligga hemma och gosa;-) Spår på annandagen, lydnad på lördag och sök på söndag är planen. Däremellan ska jag hinna med att vara social med nära och kära och äta en herrans massa mat...förstår inte det riktigt men men. Ett julkort borde jag försöka hinna få till oxå men vi får se, kanske blir det en liten soffrotta framför granen ikväll om vi har tur;-)

Ja, nu börjar det märkas att man närmar sig jul. Brevlådan är fullproppad med reklam, folk överallt och fullkomligt kaos i affärerna...puhh! Vi for en sväng till Skövde i lördags för att påbörja julklappshandeln, det gick väl sådär...;-) Jag köpte nyår klänning och Magnus köpte sig en ny kostym :-) Men så värst mycket julklappar blev det inte... Jenta var med och satt i bilen och hon var inte överförtjust, jättetråkigt ju... men på vägen hem stannade vi till hos Emma och Ludde. Vi tog en skogspromenad så att Jenta och Ludde fick busa av sig och jäklar vad de sprang. Jenta var så där lagom dryg mot Ludde, försöker verka ointresserad men egentligen är det ju bara SÅ kul att springa och leka;-) Tur hade vi oxå...jag såg ett rådjur som sprang i skogen INNAN Jenta såg det, annars hade väl hon jagat än... Precis när vi kom ut på ett öppet fält och Emma släpte Ludde fick jag syn på tre till, TUR att Jenta fortfarande var i koppel då kan jag säga för dom såg hon...

Efter pysselkväll hos grannarna i lördagskväll var det en trött Jenta med en ännu tröttare matte som åkte till skogen för sökträning i söndags morse. Jenta var inte alls på hugget och snön stör hennes koncentration...men vi kämpade på och jag är trots resultatet riktigt nöjd med träningen och min egen insats. Vi var i Berits skog och vi första ögonblicket såg rutan plättlätt ut, men ack vad vi bedrog oss. Vinden var jättesvår och snurrade, plus att det var otroligt tungt för hundarna att spring. Första slaget hade Jenta fått figgen i vind redan när vi gick fram till rutan. Fest och kalas, full sprutt och galenpanna. Men sen tog soppan slut på något vis och på andra slaget var hon SEG och där hade hon ingen hjälp alls av vinden. Jag fick skicka om ett par gånger och "mata" ut henne, då blv hon såklart jätteglad när hon insåg att det faktiskt fanns en figge där:-) Tredje slaget i motvind gick fint, inte riktig turbo men koncentrerat... Fjärde figgen förstod jag skulle bli problem men jag känner ändå att hon måste lära sig att jobba även om det tar emot. Hon var trött, hade ingen hjälp av vinden och hon skulle långt ut för att hitta figgen. Hade varit så lätt att ta till en popup i detta läge men vad lär hon sig på det? Näpp, hon skulle överbevisas, springer man bara dit matte pekar så blir det fest och kalas, jag var t.o.m. så förutseende så jag tog en hittaövning med direktbelöning för att hon snabbt skulle få lön för mödan. Mycket riktigt, hon beteede sig precis som förväntat, så skönt när man får en liten känsla av att man känner sin hund och kan läsa henne;-) Fick t.o.m. ett stopp där hon vände sig om och frågade matte:-0 Det ni, det trodde jag aldrig skulle inträffa med denna självständiga lilla rotta... Såklart inget önskvärt men det drabbar ju mer eller mindre alla och jag tror på något vis att det är en fas man måste gå igenom. Jag väntade ut henne och tillslut så jobbade hon sig ut. Tyvärr fick hon ändå inte figgen utan jag fick gå med henne en bit ut i rutan och mata vidare...men det fanns ju en figge där:-)

Ändrade belöningssystemet lite men är ändå inte helt nöjd. Hade korvbitar i burkarna istället för kattmat så figuranten kunde mata en och en istället för att hon bara glufsar i sig. Men då blev det långtråkigt tyckte Jenta, få jag inte allt på en gång kan det kvitta. Tålamod??? Vill ju inte att hon ska gå ner sig hos figgarna så min nya idé är att de drar igång och leker först, sen får hon varva ner med lite gotta, ska prova nästa vecka...

Veckan blir lugn på hundträningsfronten...ikväll ska jag till frissan + skriva klart min projektplan. I morn åker jag och två jobbarkompisar till Lager 157 på julklappsshopping, onsdag blir ett besök hos fam, Ohlin på Tomten. Torsdag ska lillsprutt till vet och ögonlysas...vilket förmodligen betyder att jag får jobba sent. Ja, sen är ju veckan i stort sett slut...Gud vad jag längtar till julledigt med lite ledigtid i dagsljus...

Oj oj, den här veckan har rullar på precis lika snabbt som vanligt. För tillfället har vi det lite rörigt på jobbet. Pga nedskärningar hade vi ett helt gäng medarbetare som fick gå hem med förtidspension nu 30 nov och det har i sin tur lett till att alla vi övriga skulle flytta om för att få bättre struktur på kontorslandskapet. Så igår bröt kaoset ut, var kvar till 18:30 på jobbet och fixade i ordning men nu sitter jag finemang med trevligt folk runt omkring mig:-) Gör så mycket att man trivs på sin arbetsplats...

Jenta då..ja hon har faktiskt fått sitt den här veckan. I tisdags la jag ett spår på lunchen och stack ifrån jobbet en timma mellan 15-16 när det fortfarande fanns en gnutta dagsljus. Spåret var ganska klurigt men jag kände att jag ville kolla av henne lite nu efter att ha hållt upp ett tag. Liggtid ca 2h, ca 300-400 m, en återgång (oplanerad sådan eftersom jag hamnade i ett träsk) och sen korsade jag en relativt stor grusväg. Hon skötte sig riktigt riktigt bra den lilla spruttan. Med min goda vän Majas ord i bakhuvudet -ge hunden tid och utrymme att lösa uppgiften, lät jag henne jobba ifred. Första tappet kom heltnaturligt vid återgången och hon blev helt lost. Jag lät henne hållas och hon jobbade på bra...En gång tappade hon koncentrationen och började äta rådjursbajs, då bröt jag henne bara och sa "leta spår". Tillslut löste hon uppgiften och spårade vidare men då kom vägen:-0 Även där fick hon rejält problem, men löser uppgiften genom att gå upp med näsan och jobba i vinden...Inte konstigt med tanke på vilket sökämne hon är men kanske inte helt önskvärt i spårsammanhang. Huvudsaken för mig var att hon visade VILJA att jobba sig vidare i spåret och det gjorde hon verkligen. Ca 50 m efter vägen låg en pinne och den fixade hon galant:-) Men facit i hand kanske jag skulle ha slutat där för sen blev sprutt trött i huvudet tror jag. Spårade vidare en bit, sen skulle hon bara ut på ett gärde (rådjur förmodligen), då fick jag styra upp det lite, annars hade vi ALDRIG kommit till slutet. Hur som helst, BRA JOBB av Jentasprutt, nu måste vi bara spåra lite oftare så hon får uthållighet och rutin. Men jag tror mer och mer på Maja, låta henne tappa bort sig, ingen annan än hon kan ju lösa det om vi skulle tappa bort oss på tävling...Finns bara motivationen så löser hon det, noggrannheten kommer med tiden och erfarenheten.

...helgerna går PÅ TOK för fort! Man hinner ju knappt blinka så är de över. Hur som helst så har det varit en väldigt lugn och skön helg, prcis vad jag behövde efter min mardrömsresa förra veckan. I fredags em åkte jag och Jenta upp till mamma och pappa. Jag och pappa tog med båda dogsen på en riktigt härlig långpromenad ner till sjön. Kolsvart genom skogen men äntligen kunde Jenta få vara lös och springa så mycket hon orkade. En gång, när matte brast lite i koncentration drog hon iväg efter något vilt *grrr* Hörde några drevskall och sen var hon spårlöst borta, men efter bara ett par minuter kom hon tillbaka med andan i halsen. Det går åt rätt håll iallafall, nu blir hon åtminstone orolig när hon tappar bort matte;-) Tror att hon kommer tröttna på de där reporna när hon märker att det inte leder nån vart. Dino var ju oxå lös och var helt oförstående till Jentas beteende, älskade gammelmannen *ler* Han vek knappt från min sida, jag hade ju köttbullar i fickan;-)

Lördagen blev lugn för Jenta. En snabbvisit hos Magnus föräldrar och sen drog vi iväg på vår lilla roadtripp. Huset som stod överst på min önskelist inför julen infriade inte alls mina förväntningar:-( Det så inte alls ut som på Hemnet, fasaden var skabbig och kossorna bodde alldeles för nära. Däremot hittade vi ett annat smultronställe utmed Göta kanal. Tyvärr ligger även det lite för långt bort för att vi ska vara helt nöjda...

Söndag var det full fart igen. Upp tidigt och ut i sökskogen. Jenta var laddad till tusen, helt annat sprutt än förra gången. Körde popupper på lätta vindsidan och sen fick hon jobba desto mer på den svåra sidan där hon var tvungen att gå LÅNGT ut för att få figgen i vinden och det var tät och ganska besvärlig skog. Första skicket vek hon av alldeles för tidigt, men hon kommer snabbt när jag ropar och visar fiiin attityd att gå ut igen. Andra slaget på "svårsidan" drog hon sig snett framåt istället för att gå precis rakt. Ett jättesnyggt tomslag egentligen men nu råkade jag ju veta att det faktiskt fanns en figurant RAKT ut. Men samma sak där...kommer glatt in och går ut igen med samma fina motivation, härligt! Ett litet varningstecken vill jag dock ge mig själv... Igår hade Jenta INTE tid att leka hos figuranten.-0 Hon har så himla bråttom tillbaks till stigen och nästa figurant. Det är givetvis bra, men jag vill att hon ska lägga stor vikt vid figuranten så det här får vi jobba lite på. Blanda godis och lek och sen kanske bara mysa lite med figuranten innan hon "stressar" vidare.

På em var det dags för instruktörsutbildningen. Lika roligt som vanligt med intressanta diskussioner. Jag kröp till korset igår och insåg att jag inte kommer att ha ett färdigt framåtsändande i mars... Förutsättningarna för att över huvudtaget träna just nu är ju kassa. Mörkt, mörkt och åter mörkt:-( Näpp, nu har jag bytt moment. Kommer att köra fjärrdirigering istället som man kan träna INNE. Återkommer med rapport:-)

Ja, då är man hemma och hunnit landa efter en intressant och händelserik tjänsteresa. Borta bra men hemma bäst är ett ordspråk som stämmer in bra på mig men i det här fallet stämmer det inte... Borta var INTE bra, jag vill ALDRIG mer åka till Polen. Jag har aldrig varit i ett östeuropeiskt land tidigare och nu förstår jag varför... Näpp, det var ingenting för mig, skabbigt och otrevligt, jag gillar det inte. Upplevelsen blev inte direkt bättre efter en händelse på hotellet natten till onsdag. På tisdagkvällen försvinner mitt kort till hotellrummet under mycket märkliga omständigheter. Jag förstår fortfarande inte hur/var/när det kan har försvunnit/någon har tagit det. Jag går ganska omgående till receptionen och spärrar kortet och får ett nytt, so far so good. Vad som sen händer är att jag vaknar 01:30 på natten av att någon försöker ta sig in i mitt rum:-0 Jag blev LIVRÄDD. Gick upp och tog på mig kläder så jag åtminstode inte skulle vara halvklädd när någon kommer in. Personen gav upp ganska snabbt och försvann men jag kan säga att jag sov "sådär" resten av natten och var verkligen glad att det var sista natten.

När jag kom hem blev älskade Jentasprutt HELT galen, så lite tycker hon nog om sin matte iaf;-) Hon kunde inte komma nog nära och hon fick faktiskt komma upp och mysa lite i sängen för matte var så glad att se henne:-) Husse var oxå glad att matte kom hem, tidiga morgonpromenader tillhör inte hans favorit;-)

Igår kväll åkte jag, Jenta och Magnus upp till klubben för att hämta ut min nya klubbjacka. Vi passade på och gå en sväng och avslutade med att gå in på agilityplan. Jenta blev verkligen HELT galen (igen). Så mycket energi som hon hade samlat på sig de senaste dagarna. Hon sprang och sprang, gick till attack mot tunnlarna, flög över hopphinder och levde verkligen rövare. Agility med den där spruttan är inte att tänka på...hon tar till jakten som leder till stress och det blir bara kaos det hela. Men för skoj skull och för att göra av med lite energi så... Efter tog vi en lite mer sansad promenad i stan, men Jenta gick på tå hela tiden...tokfian;-)

Nu är det helt plötsligt helg igen, gött! Imorn blir det en liten roadtripp för att titta på intressanta husobjekt runt om i trakten. Har hittat ett grymt fint och stort hus med STOR tomt som vi båda är helt förälskade i. Tyvärr ligger det inte riktigt där vi har tänkt oss att bo, är drygt två mil från Mariestad, plus att det egentligen är för dyrt...men man kan ju spana (och pruta) ;-) Söndag blir hundträning för hela slanten. Sökträning på morgonen och sen instruktörutbildning på em...

Ha det gott!