Dino, Jenta å ja´
Startsidan Blogg Fotoalbum Gästbok Om mig Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<
December (2021)
>>


Skarpt läge;-)

I går på tjänstehundskursen var det riktigt roligt! Jag opponerade mig inte en enda gång och jag tyckte kvällens övning var kanonbra!

Vi fick en uppgift: En bil (som bestod av en snittslad ruta) stod parkerad i skogen och vi hade fått uppgifter om att en person hade försvunnit från bilen, vår uppgift var att spåra upp denna person. Vi var två grupper, fyra i varje som fick varsin "bil" och således varsitt spår. I min grupp var det jag och Jenta, Christer med lilla dvärgpinchern Daffne, Dieter med Irlänska settern Cindy och gruppchefen Kaj med sin schäfer som jag tyvärr inte minns namnet på...

Vi började med att skicka ut lilla Daffne att undersöka området kring "bilen" för att se om hon hittade något spår. Hon var inte helt med på uppgiften och dessutom var matte Linda med som störande moment så hon fick inte riktigt till det...Sen var det Jentas tur och vi flyttade då ut oss ytterligare 10 m i en ruta kring "bilen" för att inte störas av Christer och Daffnes spårletande. Jenta hittade ett spår och drog i väg. Efter ett tag fick jag sätta en snittsel och backa tillbaks och söka av resten av området. Det visade sig att Jenta fick upp samma spår en gång till från vägen:-0. Duktig liten prinsessa, ännu en gång bevisar hundarna att det inte går att lura dom iaf, då skulle man behöva kunna flyga in i rutan och riktigt där är ju inte tekniken än;-)

Även Cindy fick söka av området kring bilen för att säkra Jentas upptag, inte heller hon var riktigt fokuserad, men det jag såg av Jentas spårarbete så hade jag lugnt vågat påstå att hon hade det riktiga spåret om det hade varit skarpt läge, hon var övertygad!

Eftersom Jenta fäste så bra på upptaget fick hon nu börja spåra "på riktigt". Vi gick fram till snittseln och selade på. Nu var tanken att vi inte alls visste hur långt den här personen hade gått och var därför tvugna att ha med flera hundar i spåret så att dom skulle orka. Hundarna skulle turas om att spåra och de andra var såkallade "släpande" hundar. Jenta knatade iväg bra på spåret och efter ett 50-tal meter hittade hon ett föremål. Fest och kalas, massor med godis och kamp med trasa;-) Där föremålet hittades kopplade man loss linan och det var dags för nästa hund i ledet att fortsätta spåra. Så här fortsatte vi sen, och totalt hittades 15 föremål. Alla hundarna var jätteduktiga, otroligt fokuserade på sin uppgift och stördes inte ett dugg av att ha andra hundar efter sig. Jättekul att se!

Jenta spårade oavbrutet, även när det inte var hennes tur men hon höll ändå ihop förvånansvärt bra och blev TAGGAD av att se de andra spåra och hitta grejer, min lilla toka. Riktigt bra spårarbete presterade hon och jag är jättenöjd:-)

Efter lite välbehövlig paus (iaf för oss förare) avslutade vi med en platsliggning. Då var mattes lilla pärla, efter ca 1500m spår något övertaggad och hade lite svårt att hålla sig i skinnet. Hon störs inte av de andra hundarna med vill så GÄRNA ha den där godisen och då gör vi ALLT för att vara till lags. Kastar sig i marken, lägger hakan i backen, kryper skäller rullar, ja det blir lite  för mycket...;-) Min personliga fotograf, Linda med Daffne tog massa fina bilder på Jenta igår...Så håll utkik!

Resten av veckan har varit lugt. Jag och Jenty var ute och sprang en runda i måndags och igår var Jenta hos mamma och pappa på kvällen när vi var ute och åkte båt med Linda och Jesper. Ikväll blir det åter en springtur innan det är dags att packa bilen inför helgens läger. I morn drar jag och pärlan upp till Lindesberg där Närke/Västmanlands LO arrangerar ett Rottisläger. Jag och Jenta är med i allmänlydnasgruppen och det ska verkligen bli jätteskoj att träffa lite andra rottisfolk!

29 Maj 2008  | Länk | bevakning | 3 kommentarer
Mattes lilla pärla...

Helgen försvann lika fort som den kom, men det har varit en underbar helg med härligt vårväder. I lördags hade både jag och Jenta en riktig slappardag. Magnus var i väg på tävling så jag och Jenta tog sovmorgon, sen åkte vi till stan för matte var tvungen att uppdatera vårgarderoben lite...Därefter åkte vi upp till mamma och pappa och Jenta och Dino låg i trädgården och åt ben och hade det allmänt gott:-) På em var det kalas och matte fick bebisgulla lite med en riktigt bebis;-) Lilla Linus, SÅ söt och SÅ liten...Jenta och Lollo hade träningspass i trädgården med tre nyinköpta tennisbollar, jössses vad roligt det är att bara iakta dom bägge...Dom har så skoj och Lollo tjatar något helt otroligt mycket på Jenta, men för det mesta gör hon faktiskt som den där lilla skitungen säger;-)

Igår var det då äntligen dags för Rottweilerns dag som vi i Skaraborgs LO arrangerade på Götene BK. En jättehärlig dag med strålande sol, fina hundar och trevliga människor. Mattes allra finaste lilla prinessa var med på utställning och som vanligt skötte hon sig STRÅLANDE! Jag är SÅ nöjd över henne *ler* Hon var lite krånglig vid tandvisningen, inte alls så att hon tyckte det var obehagligt, men hon vred och vände på sig lite och stod inte riktigt stilla. Louise som dömde var otroligt bra med hundarna och såg ingen anledning att krångla med en så ung hund, hem och träna istället;-) Hon fick jättefin kritik, men precis som förväntat så var hon lite för tunn...Men sen är hon ju en dampfia oxå;-) Här kommer kritiken...

14 mån tik av den lättare modellen, vackert feminint huvud med fina detaljer, välplac. öron & vackra mörka ögon, bra hals och överlinje, förbröstet behöver utvecklas & bröstkorgen behöver djupna, välanlagd skuldra & välvinklad bak, pass benstomme till storleken, bra päls m. något stora tantecken, rör sig m bra steg från sidan, ger ett något högställt intryck, välvisad

Som sagt, jättenöjd med kritiken även om HP:et uteblev. Louise sa att jag bara skulle ge henne lite tid att växa färdigt, så kommer det bli riktigt bra...Högställd? Ja, det är kanske inte så konstigt att hon är snabb som en Greyhound...

Mamma, pappa och prinsen Dino var oxå med igår. Han är SÅ cool nu för tiden och bryr sig inte nämnvärt om alla andra hundar. Mamma och pappas uppgift var dessutom att grilla korv, så jag behöver kanske inte skriva var fokusen låg hos Dino;-)

När utställningen var över tog vi med båda hundarna ner till fiskdammsrutan. Där hade man tre skick på sig att få sin hund att apportera in grejer, sen fick man välja vilken man ville ha. Dino hämtade in en T-shirt och ett par solglasögon...sen hittade han ett ben istället och blev kvar ute i rutan;-) Jentasprutt däremot var lika galen som vanligt, en vattenflaska, t-shirt och magväska hämtade hon och man kan väl säga att hon valde magväska helt själv eftersom hon sprang alla världens väg med den...

26 Maj 2008  | Länk | Utställning | 1 kommentar
Bloggen uppdaterad

Fick en massa fina kort från Linda igår kväll så jag var bara tvungen att pysslar lite här på bloggen...

Älskade Dino, vilket effektfullt kort i bakgrunden;-)

I förgår blev Magnus morbror (och jag typ lite moster, så mycket moster jag nånsin kommer att kunna bli iaf).

Välkommen Linus!

23 Maj 2008  | Länk | Allmänt | 0 kommentar
Dino - min spårkung;-)

Alltså jag ska nog inte gå kurs helt enkelt... Jag gör ju ändå som jag vill, å tränar jag själv så slipper jag ju iaf att försvara hur jag tänker och resonerar;-)

I går på kursen fick de som ville lägga spår. Märk väl, de som ville...Borde man då inte få lägga spåret HUR man vill oxå? Så tolkade iaf jag det och jag bad Rolf att lägga två korta spår åt Jenta, ett med en trasa på snöre i slutet och ett med paddis i slutet - snusdosa med kycklingfile efter upptaget på båda... Tanken med detta är att jag inte vill att hon ska tro att det är ett långt spår, så fort det är en okänd som har gått det utan att det gäller att vara på sin vakt HELA tiden, och vara NOGGRANN... Alltså, jag resonerar så här...kan en hund spåra, är noggrann och markerar föremålen, då har inte längden på spåret så stor betydelse. Självklart, innan man ger sig ut och tävlar måste hunden ha övat på att spåra långt så den har spårkondition och orkar spåra och koncentrera sig länge, men vi är inte riktigt där ännu...

Hur som helst fick jag såklat synpunkter och tusen frågor om varför jag hade lagt så korta spår???Å varför två? Kan hon inte spåra? Har du problem med spåret? Åhh, jag blir så trött...Allting är väl relativt, jag har inte mer problem med spåret än någon annan, men tydligen har jag betydligt större krav på BRA spårarbete än vissa andra. Jag accepterar inte att hunden genar i en vinkel, eftersom vinden ligger så, är det en vinkel så ska hunden gå i vinkeln. Å varför två spår...ja varför inte...? Ja, ja kanske är petig men jag vet vart jag vill komma, å då måste jag träna efter det... Jag är iaf JÄTTENÖJD med hennes spårarbete igår, lungt och fint men ändå bra intensitet och noggrant:-)

Under tiden spåren låg till sig skulle vi träna patrullstig. Där har jag oxå synpunkter...Hur ska hunden lära sig att markera om den inte får någon belöning...De säger hela tiden att man inte får dra upp hundarna för mycket, då kan de ger ljud ifrån sig och att det faktiskt bara är en prova på kurs...hmm...jag håller inte med där men jag orkar inte opponera mig mer. Kan väl hända att det är en prova på kurs med då ska man väl motivera hunden, inte bara gå en patrullstig och se OM de markerar, vad lär de sig på det...? Häpp, det här sättet att träna på, de här metoderna passar inte mig helt enkelt...vi kommer nog inte syssla med bevakning så mycket mer efter den här kursen, tråkigt för jag tycker det är en kul grej, om jag hade fått träna på mitt sätt;-) Hur mycket drar vi inte upp hundarna i söket då...? Hur många ger ljud ifrån dig där..? Man får väl se till vad man har i snöret...

Dino var med igår, han är verkligen en klippa. Där kan man snacka spårkung;-) Jag har inte spårat med honom sedan lägre tävlingen i Karlsborg i september... Igår gick jag ut ett ganska knixigt spår med ett par räta vinklar, lite kringeli krokar med flera terrängbyten. Han går som en klocka med härligt drag i linan och han tyckte det var SÅ roligt. Som sagt, jag vet var jag vill komma med Jenta...:-) Dino har peppar, peppar ALDRIG tappat bort sig i ett spår så något måste jag ju ha lyckats göra rätt;-)

Min älskade prins:

Fotot är taget av Daffnes matte Linda som är jätteduktig på att ta kort. Kika in på Daffnes sid

22 Maj 2008  | Länk | bevakning | 1 kommentar
Träning, både för Jenta OCH Matte;-)

Shit alltså, vet inte om jag har gjort något VÄLDIGT dumt. Förra helgen hade vi grillfest hemma och med några glas vin i kroppen, eller framförallt knoppen så "lovade " jag att springa tjejmilen! Suck, jag har inte tagit ett löparsteg (om inte språngmarsch eller spring fort och tyst ut till legan i söket räknas) på säker fyra år... Envis som jag är, skulle aldrig erkänna att jag lovade på fyllan, så nu är det bara att stå sitt kast. I går gjorde jag slag i saken, tog jag fram mina gamla, slitna och framförallt trasiga skor, limmade med Karlssons Klister och tog med mig Jentasprutt till motionsspåret.

Herre jösses säger jag bara, hade totalt glömt bort hur jobbigt det är att springa! Jag kände mig som en mycket tung och otymplig urtidsmänniska som hasade fram i spåret, Jenta däremot tyckte att det var en helfestlig grej...Slingan var 2,5 km, jag kanske orkade springa sammanlagt 1 km och var helt DÖD när vi kom i mål, Jenta flämtade knappt:-( Då vill jag tillägga att minst hälften av min energi gick åt till att belöna Jenta och få henne att förstå att vi springer i MIN takt, INTE full galopp med plötliga stopp;-) Hon var faktiskt jätteduktig och köpte helt det här med att när vi springer, då springer vi och det är = träning, inget nos och kiss...tycker det är lite viktigt att klargöra redan från början så vi slipper sådan konflikter när jag flyger fram i spåret;-)

På vägen till joggingrundan hade jag lagt tre korta spår, medvind och leksak i slutet. Alltså mycket basic... Har ju inte varit helt nöjd med hennes spårande det sista och vad gör man då om inte backar bandet... Är mycket nöjd med gårdagens resultat. Hon spårade bra och jag styrde ingenting. Hon gjorde några utsvävningar men jag släppte bara efter på linan och hon vände och hittade tillbaka helt på egen hand...me like. Klart man måste får tappa bort sig, det säger jag inget om, men man måste ju upptäcka att man är fel och leta sig tillbaks i såfall. Något jag oxå tyckte om var att intensiteten ökade för varje spår, utan att bli slarv *tummen upp* Får helt enkelt bli lite leksaker med jaktlekar i spåret framöver så vi får upp gaisten igen...

Ska oxå tillägga att hon ALLTID går bättre på mina spår än andra spårläggare. Ikväll är det tjänstehundskursen, perfekt! Då ska jag tvinga ut någon med paddis som som slut, så lillsprutt förstår att även okända människor lägger roliga spår...

21 Maj 2008  | Länk | Spårträning | 2 kommentarer
Spårträning

Vilken överraskning va?? Önskar bara att poletten kunde trilla ner ordentligt hos lillsprutt nu så vi kan sluta tragglandet. Igår körde jag ut husse i skogen och han lade ett alldeles utmärkt spår;-) Ca 200m långt, lite böjar, tre snusdosor med kycklingfile och paddis i slutet...Alltså om man säger som så här, glädjen när hon hittar de där snusdosorna med kycklingfile går inte att jämföra med glädjen när hon hittar paddis! Då är det fest, jösses vad hon far rund, vilken lycka:-)

Vad ska man säga om spåret då...Alltså bitvis spårar hon riktigt bra, i spårkärnan och med låg näsa, men hon är liksom inget rädd om spåret. Rätt som det är så ser det ut som hon fortsätter spåra med det är käpp rätt åt h**vetet, å det bekommer henne inte...

Jag har två teorier...

1. Hon har helt enkelt inte tillräcklig motivation...konstigt eftersom hon var en spåridot som liten...Vad har jag gjort för fel???

2. Det är för lätt. Hon finner ingen utmaning, vet mycket väl vart spåret går men anser sig ha tid att kolla lite andra grejer, vilket iofs hänger ihop med motivationen... Stannar jag och håller emot så studsar hon tillbaks till spåret och fortsätter som inget har hänt. Lite farligt det där, det är ju inte JAG som ska spåra, men vad ska jag göra då? Hänga med och se vart vi hamnar...?

Åtgärd: Ska köra några lite kortare spår i dag med leksak på slutet, för att se om intensiteten ökar, backa tillbaks och göra raka spår i medvind då hon tenderar att vinda in föremålen...Ringa min spårguru Anna och se om hon kan hänga med ut och spåra någon dag...behöver andra ögon...

20 Maj 2008  | Länk | Spårträning | 1 kommentar
Kurs

Japp, igår var det dags för en helkväll i skogen och som vanligt var det både skoj och lärorikt:-) Tyngdpunkten låg på spårupptag med en för mig ny metod. I det stora hela tror och tycker jag att det var en bra metod, även om jag som vanligt hade lite synpunkter och egna funderingar på hur det skulle kunna gå att göra det ännu bättre. Usch, jag är glad att jag inte har mig själv som elev när jag håller kurser... men om man inte ifrågasätter får man ju inga svar, och i slutändan är det ju ändå jag som ska träna min hund och då måste jag ju göra det på det sättet som jag anser är bäst, eller hur?

Metoden gick ut på att en person gick på stigen och två personer gick ca 10-30m ut från stigen på varsin sida. Där stighållaren satte en snittsel på stigen, där la de två personerna i skogen ett föremål, som då hamnade på varierande avstånd ut från stigen. Så fortsatte de med 20 föremål på varje sida. Det hela fick ligga till sig ett tag och sen tod vi med alla hundar på stigen och turades om att göra spårupptag. Lite svårt att förklara detta i ord, men man skickade alltså hunden rakt ut från stigen, som efter x antal meter fick ett spårupptag och gick den åt rätt håll så låg föremålet efter bara några meter.

Sammanlagt blev det 8 upptag för Jenta, fyra åt höger och fyra åt vänster. Samtliga åt vänster gick ganska bra, de åt höger gick betydligt sämre. Detta tror jag har flera orsaker, dels terrängen, det var torrt, risigt och vitmossa på de upptagen som var åt höger. Men den största anledningen tror jag var vinden...På de upptag som var åt vänster låg vinden så att hon fick hela spåret i näsan och kunde analysera hela vägen ut till själva spårkärnan, på andra sidan var hon tvungen att gå över spåret för att få det i vind...något som hon gjorde var enda gång... Hon är duktig på att arbeta i vind den lilla rackarn...Hur som helst, hon kämpade på bra, upptag efter upptag och när flera av de andra hundarna började mattas fick Jenta bara mer och mer energi av att se de andra hundarna hitta saker ute i skogen. Envis som synden är hon, otroligt självsäker och har lite för bråttom...sen om det är rätt eller fel, det spelar inte SÅ stor roll tycker Jenta. Det var här jag började opponera mig....

Jenta är ännu väldigt orutinerad och jag kan inte säga att jag kan läsa henne till 100% när hon spårar och inte. Därför vill jag än så länge väldigt gärna veta exakt var spåret går, så jag kan hålla emot när hon är på villovägar, likaså hänga med när hon är på rätt väg. I denna övningen visste vi inte exakt VAR spåret gick, vi visste bara att det skulle finnas ett föremål i jämnhöjd med snittseln på stigen, sen om spåret gick 10 eller 30 m utifrån stigen, det visste vi inte. Instruktörerna menade på att man styr hunden omedvetet om man har snittsel vid spårupptaget resp föremålet och det håller jag helt med om, MEN i början måste man väl få styra och stötta hunden, hur ska den annars lära sig??? Självklart när du har en duktig och säker spårhund, då ska man plocka bort snittslarna och lita på sin hund...Men skulle jag lite på Jenta i dagsläget, ja då kan vi hamna precis var som helst och vad lär hon sig på det??? Ja, vi är lite oeniga där som ni kanske förstår och jag vet ju hur jag kommer träna;-) Jag vill INTE riskera att gå på föremålet i vind, bara för jag inte vet exakt var det ligger, då blir det ju upplet istället för spårupptag... Så kontentan av övningen: Lite mer uppstyrd och bättre koll på var spåret ligger så tror jag det är en superbra metod att träna upptag på. Jenta svarade mycket bra på retningen av att se de andra hundarna. Jag var lite rädd att hon skulle gå upp i stress men hon blev bara mer fokuserad sin uppgift, så det kan helt klart vara en metod att ta till om motivationen behöver ökas.

Efter fikat gjorde vi en platsliggning och det går SÅ bra...Lugn och TRYGG, det är så skönt. Även här kör jag mitt eget race och går tillbaks och belönar typ 20 gånger mer än vad instruktörerna säger men jag kan bara inte låta bli när hon så fint lägger hakan i backen, min lilla pärla:-) Hon är helt fantastisk bland andra hundar och jag är SÅ glad för det. Inget gruff för fem öre, är det nån som gruffar mot henne så vänder hon bara bort huvudet...hoppas hoppas att det håller i sig...

Avslutningsvis passade jag och Rolf på att köra lite upplet när vi hade så många "vallare". Även om Jenta egentligen borde vara rätt trött efter alla upptag så hade hon massa spring i benen. Hon fick lite synretning ut i rutan och tog första föremålet lätt som en plätt. Andra föremålet var fortfarande full speed och hon jobbade sig ut i rutan, fullt fokuserad. Men det här med att komma in till matte med grejerna man hittar behöver vi öva mera på;-) Det blir bättre men det är fortfarande VÄLDIGT skoj att leka själv...

Hemma sent, jag och Jenta stupade i säng och jag är så nöjd över min lilla bruksrotta:-) Det är sådana här kvällar hon verkligen kommer till sin rätt, hon verkar helt outröttlig när det gäller jobb...

15 Maj 2008  | Länk | bevakning | 2 kommentarer
Spår + lite tankar och funderingar

Ja, igår var det sökträning med gänget egentligen, men jag stod över...Var på möte sent i måndags och ikväll ska jag iväg på bevakningsskursen = sent. Var tvungen att handla och fixa lite hemma + att jag blir så jäklar trött av att hålla igång VARJE kväll och inte stupa i säng förrän efter 23. Eftersom jag ändå inte tränar sök när jag är med på sökträningen utan lägger spår kände jag att jag lika gärna kunde göra det hemma, så så fick det bli.

Det blev ett ca 200m långt spår med 2 snusdosor med rå köttfärs, en handske och ett avslut med köttfärsburk + leksak. Liggtiden blev lite över 2h och lilltjejen spårade jättebra. Lugnt och fint men ändå noggrant. Gick över andra snusdosan som iofs är av plåt... Dock skulle jag vilja ha ytterligare lite mer motivation...Hmm, får väl kanske ta till jaktkampen igen då, med risk för att blir lite hafsigt...Svår balansgång det där:-p Tror ju att det måste finnas rejält mycket motivation för att reda ut riktigt svåra spår i framtiden...samtidigt kanske motivationen kommer med tiden när hon blir säkrare och säkrare...? Kanske inte ska bry mig i dagsläget om att det inte är det där rätta draget i linan...? Åsikter?

Jag har iaf tagit ett beslut att köra i gång Jenta i söket igen. Jag ska bärga mig till vecka 24 och verkligen spåra som en tok fram tills dess...Sen ska vi börja med söket som jag vet är min favoritgren och är ganska säker på att det kommer bli Jentas oxå. Det lilla vi har kört har hon ju visat sig vara en naturbegåvning, så nu gäller det bara för matte att förvalta;-) V 29 åker vi ju till Skillingaryd och då blir det sök för hela slanten, då är det ju schysst om hon har ett par sökpass i kroppen och är med på banan igen...Känns bra att ha en plan:-)

Ikväll blir det som sagt bevakningskurs och om jag inte minns fel så skulle dagen lektion i huvudsak innehålla spårupptag. Perfekt!

14 Maj 2008  | Länk | Spårträning | 1 kommentar
Bad och vattensvans

Åhh vilken underbar helg:-) Strålande sol och härlig sommarvärme. Vi började helgen med att åka till sjön och äta kvällsmat i fredags. Mysigt värre och Jenta som till en början var lite skeptisk till vattnet förvandlades till ett riktigt vattenmonster... Shit alltså, vi kommer inte få en lugn stund med henne vid sjön i sommar. Hon fullkommligt dök i vattnet från klipporna, dock gick hon inte längre ut än att hon bottnade, får nog bli simskola för lillfröken;-)

På lördagen när hon vaknade märkte jag direkt att något inte stod rätt till. Hon slickade sig jättemycket, gnagde på svansroten och slängde sig bakåt och pep. Svansen bara hängde, hon hade svårt att sätta sig och svårt att bajsa. Förstod att hon måste fått vattensvans efter badet:-( Det var jättesynd om henne, så fort hon blev glad, vilket hon är typ hela tiden, så gjorde det ju ont...Hon hade nog riktigt ont för hon var väldigt slö och låg mest i skuggan och käkade märgben hela lördagen. På kvällen hade vi dessutom grillfest hemma hos oss och för varje gäst som kom så fick Jenta ont i svansen... Dock tog det roliga överhand och hon gick omkring där och mös med alla gästerna utan att vifta på svansen...Hon var helt otroligt duktig, vi var 15 pers hemma och vi märkte knappast Jenta. Hon var bunden när vi spelade kubb, blir lite för roligt, annars gick hon omkring lös utan att varken smita eller "bröta" för mycket:-) En kompis till mig hade med sig sin 5-åriga son som tidigare varit lite rätt för Jenta. I lördags gick det jättebra och de blev superpolare;-) Hoppas att vi ses snart igen så det håller i sig...

I går var det rätt lugnt hemma hos familjen Johansson-Glans. Jag och Magnus låg på varsin dyna i skuggan och sov, Jenta låg bredvid på rygg, snarkade som en liten gris;-) Skönt att hon kan ta det lugnt när vi inte är på topp... Framåt eftermiddagen tog vi bilen in till stan och gick en promenad ute på Ekudden, sen blev det glass i hamnen:-) Stadspromenader behöver Jenta VERKLIGEN öva på...Hon drar och ska nosa ÖVERALLT och är så otroligt nyfiken på precis allting! Något som hon däremot är duktig på är hundmöten, hon noterar bara att det är en annan hund, men bryr sig inte nämnvärt, det är skönt tycker jag.

Det här med vattensvans är lite skumt tycker jag...Det måste ju vara något mer än bad i kallt vatten som utlöser det elller? Måste vi vänta till vattnet blir varmt innan hon får bada igen? I går var svansen iaf mycket bättre även om den förtfarande var lite öm och svullen precis vid svansroten, men det var INTE roligt i lördags...

12 Maj 2008  | Länk | Allmänt | 2 kommentarer
Sommarvärme :-D

Energi...var hon får hon alla ifrån??? Om hon bara kunde smitta av sig en liten smula till sin matte oxå så skulle vi bli SÅ mycket bättre synkade;-)

Igår packade vi ryggan och åkte till skogen, direkt efter jobbet. Det var asvarmt, men det bekom inte lillskrutt... Jag lade ut ett kort spårupptag i en hage och ett kort spår i skogen med 4 godisburkar. Därefter gick jag en rastrunda och tränade lite lydnad ute på ett gärde. Jenta var jätteduktig, ok vi har fortfarande inte riktigt kläm på det här med fot och fritt följ, men hon är fint med, vill jobba och har inga planer på att smita...Det är framsteg för oss iaf;-)

Därefter var jag jättesvett, anfådd och törstig...Jenta var uppvärmd och ville jobba mer...*suck* Jag satte mig i solen med min jordgubbssaft för att invänta sökgänget, Jenta band jag i skuggan och hon låg och käkade pinnar i väntan på nya uppdrag;-)

När dom andra kom hängde jag med och vallade och figgade för de två första hundarna, vipps så hade tiden runnit iväg och spåret hade redan legat 2h...

Igår gick spåret mycket bättre än i onsdags...mycket lugnare och när hon insåg att det var fläskfilé med kantarellsås i godisburkarna blev hon VÄLDIGT noggrann:-) Behöver nog backa bandet och lägga riktigt smaskiga saker i spåret ett tag fram över...Visst går det att få upp motivationen med jakt/kamp belöning men det känns som det blir hafsigt. Vill ha lugn och harmoni i spåret och då är godis SÅ mycket bättre. Sen tycker inte Jenta att korv/köttbullar är värt att stanna och ödsla energi på, så nu får det väl bli delikatesser då...bortskämda lilla fisfia;-) Vad gör man inte för att lilla prinsessan ska lyckas...

Nöjda och glada åkte vi hem, i tron om att Jenta kanske kunde tänka sig att ta det lite lugnt resten av kvällen. In your dreams...hon var helt överjävlig, eller oxå var det bara för jag hade en jävulusisk huvudvärk som jag uppfattade henne så... Hennes nya trick, mellan kattjakterna, är att ta ett märgben, sätta tassen på och "åka" runt på trägolvet....

Skönt med helg nu...Jenta har i stort löpt färdigt så nästa vecka kan hon terrorisera Dino igen:-)

9 Maj 2008  | Länk | Spårträning | 1 kommentar
Jenta på G

Märktes verkligen på Jenta att hon inte har gjort något på ett tag. Lite  överladdad om man säger så...Dagen till ära vad även husse med i skogen:-)

Vi började med att lägga spår, jag och Lisa la varandras spår och Jentas blev ganska långt, nästan 300m skulle jag tippa. Under tiden spåren låg till sig påbörjades en patrullstig med vindmarkering. Eftersom Jenta fortfarande löper fick vi gå sist, vilket resulterade i att tiden drog iväg så jag valde att gå spåret innan patrulleringen.

Hon tog spårupptaget fint men sen bar det iväg i full galopp i jättehögt ris och sån där Posh eller vad det heter...(Högt ris som dessutom luktar ganska starkt.) Det var såklart jättesvårt, speciellt när man har så bråttom som den här unga lilla damen har en vana att ha i ALLTING hon tar sig för... Hon gick över första apporten (men spårade precis över den). Vid nästa apport fick jag hålla emot och hon hittade den, TILLSLUT. Sen svävade hon iväg, eftersom jag inte hade riktig koll på var spåret gick. Hon kämpade på asbra och det var svårt och riktigt jobbigt både p.g.a. terrängen och värmen. Stannade och vattnade, backade tillbaka och släppte på igen. Nu gick det bättre och vi kom på rätt väg...Dock gick hon över ytterligare en apport men jag höll emot henne så hon fick belöning för sitt slit. Nu äntligen började hon gå ner i tempo vilket med en gång resulterar i bättre noggrannhet, samtidigt som terrängen blev lite lättare. Sista tredjedelen av spåret gick FIIINT:-) Hon markerade de två resterande apporterna jättebra och blev glad när hon hittade dom.

Summa:  Hon kämpar verkligen som en gnu, dock har hon för bråttom och inte tillräcklig spårrutin för att reda ut tapp, speciellt i svår terräng... Är ändå glad och nöjd över att hon höll ihop och fixade sista delen av spåret så galant efter att ha varit ute i spenaten.

Att tänka på:  Måste få ner tempot och upp noggrannheten, särskilt i början av spåret. Ska iväg och spåra ikväll (när de andra tränar sök), då är planen att lägga snusdosor med kattmat, tätt och efter bara 20 m...

Nästan direkt när vi kom tillbaks från spåret var det dags för oss att gå patrullstigen. Det gick väl så där...Vinden hade mojnat under kvällen och trots att de hade flyttat runt figgen var det svårt att komma i rätt vind. Dessutom fanns det ju massa spår från tidigare deltagare så Jenta visste inte riktigt vad hon skulle leta efter. Hon är ju otroligt uppmärksam och markerar ju i stort sett ALLT. Folk som pratar, en vindpust, fåglar, löv...ja inte mycket som går henne förbi. Fick väl ingen klockren vindmarkering på figurandet om ni frågar mig, men på någon blandning av spår och vind fick hon iaf dra in i skogen och fram till figgen. Bättre lycka nästa gång:-)

Som avslutning på kvällen gjorde vi en platsliggning i skogen. Hon är verkligen en pärla min lilla skrutta. Ägnar inte de andra hundarna en blick och låg lugnt och fint och kikade på matte. Hon la t.o.m. ner hakan i backen ett flertal gånger och då kunde jag självklart inte motstå att gå tillbaka och belöna. Vore så läckert att få till en sådan plats på henne;-)

8 Maj 2008  | Länk | bevakning | 0 kommentar
GoCart - F**n va skoj de var!

Igår var det husse och mattes tur att roa sig. Jenta var med i bilen som åskådare...sådär kul om ni frågar henne...

Om ni frågar mig däremot så var det det roligaste jag har gjort på länge. Det var första, men absolut inte sista gången som jag körde GoCart;-)Blev som barn på nytt, jag ÄLSKAR när det går fort, och det gjorde det;-) Fast jag trodde nog att jag körde ännu fortare än vad tiderna visade förståss...

Dessvärre var jag inblandad i en seriekrock så jag är en aning mörbultad idag. Ont i nacken och lårkaka på benet, men det var det värt;-)

T.o.m. hos den annars så snälla och beskedliga Magnus växte hornen i pannan. Han blev t.o.m. "utvisad" och fick åka in i skamvrån *tss*

Fint väder, rolig bana och goa arbetskamrater. Den 25 Augusti är det dags för revansch:-)!!!

Trötta och med darrande armar tog vi oss hem via pizzerian. Avslutade kvällen framför en film med en något understimulerad hund som tillförde lite extra spännande ljudeffekter....

6 Maj 2008  | Länk | Allmänt | 0 kommentar
Förslappad

Ja, så skulle man väl kunna sammanfatta min och Jentas träningssituation för tillfället. Jag har nu varit ledig i FYRA! dagar, och vi har inte tränat ett smack! Dåligt, ja kanske det, men jag har helt enkelt inte haft någon motivation... Jenta löper ju, inte för att jag märker någon större skillnad på henne för det men jag kan ju skylla på det iaf;-) Däremot har vi gjord många andra roliga saker...

I torsdag var jag hos Emma med hennes kvarglömda parkeringstillstånd och ett litet tack-för-hjälpen-kort. Vi passade på att gå en riktig långpromenad med Jenta och Ludde och oj va skoj de hade. Ludde är ju kastrerad, tur det för Jenta hon bjöd ut sig ordentligt, skruttfia... När hon insåg att han inte fattade nånting av hennes inviter gick det över i lek och de var lika galna båda två:-) Hon var faktiskt helt lös under flera perioder på skogspromenaden och inte ett enda rymningsförsök:-0 Hon skötte sig utmärkt, skönt! Det måste vi göra om snart, Emma!

Resten av torsdagen var kalas för hela slanten. Först var vi hos Malin och Tomas i Hassle, där fick Jenta vara med en stund och raca på deras inhägnade tomt. Sen var vi hos mamma och pappa och firade Anton som fyller 20 år imorn, då fick Jenta vara hemma.

Fredagen hade vi besök av hela familjen Modigh. Det är träning på högsta nivå kan jag säga, i att uppföra sig;-) Helst skulle Jenta vilja vara både högt och lågt, ta småkillarnas leksaker, överösa dom med pussar, samt sitta i knät på Mari och Rickard. Tyvärr för Jenta så har hon en ganska sträng matte som inte riktigt tillåter detta, utan KRÄVER att damen håller sig i skinnet, annars får man vara bakom kompostgaller i köket. Pust säger jag bara, alla vara nog lika trötta när gästerna gick hem.

I lördags var vi i Skövde på shopping. Blommor till utekrukor samt lite nya lampor inhandlades. Jenta var med såklart, hon älskar verkligen att åka bil, bara hon får åka med kan hon sitta i timmar... Sen blev det utelunch på MCen, det gillar Jenta ännu mer...

Igår var vi ute i trädgården hela dagen och Jenta bara älskar att gå ute på tomten och skrota. Duktig är hon oxå, vi har ju ingen inhägnad men (peppar peppar) än så länge går hon ingenstan. Inte ens när det kommer gående och cyklister ute på vägen, det är duktigt tycker jag! Det är ju inte så att jag vågar ha henne ute när vi inte är ute men är vi bara med så håller hon sig hos oss. Trött blev hon oxå efter en hel dags trädgårdstjänst...Så så himla tråkigt har hon nog inte haft den här helgen iaf...

Idag blir det heller ingen träning. Vi ska iväg med jobbet och köra go cart, å Jenta, ja hon hänger med såklart;-) På onsdag är det kurs igen, TUR att jag går den där tjänstehundskursen, annars skulle vi aldrig få tummen ur...

5 Maj 2008  | Länk | Allmänt | 1 kommentar


12.000 webbutiker! | alltomklader.se
(c) 2011, nogg.se & Karin Glans                                             Skaffa en gratis hemsida