I går ställde vi bilen vid ridskolan och gick en sväng i skogarna däromkring. Ni vi kom hem bestämde jag mig för att klippa klorna på Jenta så jag tar med henne ut i köket-som tur va!!! När jag tänder lampan ser jag att hon bara kryllar av fästingar, 23 st räknade jag till...som kröp! Plus två på mig och en på Magnus...Sen tog jag några till under tiden jag klippte klorna så kanske 30 totalt. Rekord!

Helt på skoj testade vi att köra en rapportsträcka i skogen. Magnus fick stanna och jag och Jenta gick iväg ca 100 m. Jag skickade henne och under tiden hon sprang till Magnus sprang jag en bit till på stigen, bakom en krök. Jag väntade och väntade och plötsligt hör jag bara ett bröt i skogen. Mycket riktigt, där kommer en tokglad Jenta som tog matte på vittring istället för att följa stigen... Vaddå sökhund? :-)

Ha en bra helg nu alla bloggläsare!

Japp, igår tog jag med mig både Jenta och Dino till klubben direkt efter jobbet. Först skulle jag gå rundan med båda, shit vilket kaos...Två asheta hundar, varav Jenta går till attack mot Dino så fort den stackarn rör sig, hon måste ha nån skruv lös någonstans den där damen..;-) Enda sättet att "rädda" Dino var att släppa honom och till slut var båda nöjda och rastade...

För en gångs skull hade jag verkligen planerat träningen och tänk vad bra det går då:-) Jag körde tre pass med Jenta och två med Dino. När jag körde Dino fick Jenta sitta uppbunden för att bli lite extra sugen och det funkade skitbra...

Jentas första pass:

Belöna attityd och att hon kommer och söker position. Gick jättebra, pigg och glad och fin kontakt. Tränade även lite ingångar där hon fick komma bakifrån och komma in och sätta sig. Avslutade med kryp...Är lite skuttig i början men mot slutet så, då var det fiiina smååå rörelser med bakbenen. Vad som oxå är himla bra är att hon är lugn och låg, håller inte på och flamsar och går upp längre. Belönar LÅG tyngdpunkt genom att lägga gottan på marken.

Dino:

Tränade framförgående mellan två marschallhållare med tennisbollar på. Superenkelt tyckte Dino men tanken var att Jenta skulle se och lära...

Jenta:

Framförgående...Det är ett KONSTIGT moment tycker Jenta. Får jag springa och ta bollen eller får jag inte? Bara att nöta vidare så hon förstår att man ska gå lugnt och fint i kopplet, då kommer klick och boll. Hon går ju alltid där framme när vi är på promenad, ska det vara så svårt???

Dino:

Lite fritt följ, han är bara SÅ duktig min prins. Han tycker det är SÅ roligt att bara få vara med...märks dock att uthålligheten inte är densamma, plus något extrakilo på det så blir det jobbig... Avslutade med lite inkallningar, både släta och med ställande-BRA JOBB DINO!

Hade egentligen tänkt att sluta där men då började det regna. Perfekt! Jenta behöver verkligen träna i regn eftersom hon tror att hon är gjord av socker;-) Mycket positiv träning med snabba belöningar i form av kamp, då glömmer till och med lilla prinsessan att det regnar. Avslutade med lite stadgeövningar i sitt/ligg och även inkallning, så härligt att äntligen få springa... Nästa träning får jag inte glömma att träna stå i stadgan...så vi kan börja öva svängar sen;-)

Efter träningen var det möte med jättegod smörgåstårta. Jenta fick vara med på mötet och var lika förvånad som vanligt över att inte ALLA ville ha henne i knät. Hon är ju rätt härlig trots allt, min lilla sprutta;-) Som vanligt på kurshållarmötet var det diskussioner om HUR vi ska få fler instruktörer att hålla kurs...? I dagsläget har vi 117 anmälda och typ 3 instruktörer... Verkar iaf som det finns goda chanser att jag får vidareutbilda mig till SBK-instruktör under hösten/vintern. Det blir kul, så himla mycket roligare att hålla tävlingskurser, träna folk med ambitioner och samma mål som man själv:-)

Gick rastrundan en gång till för att slippa rast Jenta hemma. När vi kommer till Agilityplanen "smiter" Jenta in där och bli fullkommligt tokig. Hon springer och springer, biter och sliter i tunnlarna, ja jag förstår inte vad hon får allt ifrån? Dino dras med i tokigheterna och dom har värsta katt och råttaleken, kan tänka mig att Dino är stel och sover gott idag;-) När jag och Dino är på väg därifrån och jag vänder mig om och ropar på Jenta...då ser jag henne högst upp på A-hindret och i nästa sekund tar hon sats och springer rakt ut på gungan...ja, hon är verkligen GALEN!!!

I dag på morgonpromenaden var hon dock inte lika galen. Hon råkade nosade på en eltråd och fick värsta kyssen. Shit vad rädd hon blev och shit vad hon skrek, resten av promenaden var hon INTE kaxig... Pluttan då;-)

Ok, nu är hon inte till salu längre... Efter en jättefin prestation i skogen åkte matte hem med ett leende på läpparna och äntligen en TRÖTT hund. (Ok, hon är fortfarande rätt odräglig och tyckte att det räckte att sova till 03 i natt, men på något sätt är det lättare att förlåta när åtminstone träningen går bra...;-))

Helt klart syntes det att 7 dagars söktränande i Skillingaryd gett resultat. Mina träningskamrater tyckte att jag hade kommit MIL fram i träningen och ska jag vara ärlig så kändes det riktigt riktigt bra. Jenta imponerade och var taggad till tusen. Efter det 5 veckor långa uppehållet tänkte jag smygstarta lite, det tänkte INTE Jenta...fullt ös medvetslös:-0 Två popupper i vardera hörn...Snabbt ut, tog rullen snabbt, vände snabbt utan att jag behövde ropa och sprang dessutom FRAMÅT:-) Efter de två popupperna körde jag en heldold på den svåra vindsidan. Nema problema, rakt ut, rakt på figgen och markerade fiiint. Som avslutning körde jag en hittaövning med dold figge, på ca 30m. Anammade avsluten från Skillingaryd där samtliga figuranter belönar hunden på stigen efter genomfört sökarbete och då är lyckan total hos lillsprutt!

Det var tomt, tomt, tomt i sökskogen igår utan Stina:-( Verkligen en stark personlighet som saknas av oss alla och det känns fortfarande helt overkligt. Kommer att ta tid innan man förstår att hon verkligen ALDRIG kommer att vara med igen, fortfarande känns det som hon jobbar eller är bortrest...

Ikväll är det kurshållarmöte på klubben. Jag hoppas på att få gå SBKinstruktörsutbildningen i vinter och då gäller det väl att visa sig lite intresserad;-) Innan mötet planerar jag att hinna träna lillsprutt. Dino får oxå hänga med så Jenta har någon att konkurrera med om mattes uppmärksamhet... Så fort hon inte visar rätt engagemang kommer hon bli uppbunden, så kör jag lite med Dino... Resten av veckan bli nog lugn.

Ska försöka hinna med något spår, annars är det uppladdning inför MH på lördag.

Usch, Jenta är helt odräglig för tillfället. 18 mån kris...? Är det något allmänt känt? En riktigt slyngel är hon, för det första är hon jätterädd för i princip ALLT, vaktar och skäller på ALLT och inne är hon helt galen, hoppar och biter, kaxar eller går omkring och piper. Kräk säger jag bara... Igår kissade hon dessutom återigen inne hos Magnus föräldrar, hallå eller? Vem vet, hon kanske får följa med till Orust efter MHt på lördag;-)

I förra veckan var jag och Inger på lydnadskurs hos Maria Hagström. Superduktig tjej som verkligen lyckas med sin hundträning på ett helt underbart sätt. Klickerträning när den är som bäst, en hel del shaping och allt bygger på att hunden visar bra engagemang att vilja träna som i sin tur ligger i att det finns ett enormt värde för hunden att göra rätt (läs belöning). Ja, det är verkligen helt fantastisk att se hennes hund som bara radar upp beteenden eller hela moment för att få en liten Frolic eller lite bus med en boll. Jag håller helt med i hela hennes sätt att se på hundträning och önskar SÅ att jag en dag kommer hamna där hon är...

Jenta då? Ja hon visade väl sig inte från sin bästa sida direkt... Torsdagen bjöd på regn och rusk...då ser Jenta ut som hon har såld smöret och tappat pengarna. Nää, första passet var rent BEDRÖVLIGT och jag skämdes. Hon gick och nosade, skällde på konstiga träd i skogen :-0 och försökte flirta med publiken istället. Detta tillsammans med att jag hade vaknat med någon konstig låsning mellan skulderbladen gjorde att irritationen steg hos matte. Kände mig som värsta nybörjaren och alla träning och tid vi har lagt ner på Jentas attityd kändes bortkastad... Vi fick i stort sett börja om från början, belöna minsta kontakt osv...Så här måste jag fortsätta! Åka till nya platser men MYCKET störning, strama upp konsekvenserna när hon väljer att INTE engagera sig (absolut inte genom att korrigera utan bara hålla henne i kort koppel och se till att det inte finns några roliga alternativ) Vi minsta engagemang från Jentas sida blir det kamp kamp och åter kamp:-) Hon behöver tändas till då hon verkar lite loj sa Maria (yea right...loj är inte det ord jag skulle använda för att beskriva Jenta direkt, egen och jag gör vad jag vill när det passa MIG stämmer nog bättre förståss) Men såklart har hon rätt, hade lydnad varit det bästa Jenta visste hade hon inte haft tid att nosa och det gäller verkligen att få den här lilla damen med sig för att lyckas!

Andra passet på tordagen var jag om möjligt ännu stelare i nacken och jag kunde inte vrida på huvudet. Men det var såklart bara att bita ihop. Vi övade läggande i kombination med ett fortsatt bra engagemang från Jentas sida.. Så fort hon inte engagerade sig så band vi upp henne...Vid ett tillfäller "valde" Jenta att springa till publiken istället för att vara uppmärksam på mig. Då tog en i publiken Jenta och band upp henne medan jag fick leka med en leksak, snacka om att tända till;-) Sen valde Jenta mig framför publiken i ALLA lägen resten av kursen. Känns så bra att köra den här metoden istället för att säga till henne när hon hittar på egna upptåg... Själva läggandena såg bra ut, det är ju lite av Jentas paradgren och jag behövde stärka upp mitt självförtroende lite;-)

Därefter var det stadgeövning och apportering, där ligger vi oxå ganska bra till. Marias metod i stadgan går ut på att hunden själv ska välja att sitta/ligga/stå kvar. Ska jag vara ärlig tyckte jag att det var lite flummigt och blev otydligt för hunden, men men...man kan ju inte köpa allt. Jag kommer nog fortsätta att säga stanna kvar till Jenta förståss. Det är hon jätteduktig på, hon sitter/ligger som gjuten;-) Apporteringen behöver vi öva på fastare grep. Hon håller bra och utan tugg men hon håller lite för löst. Fick bra tips på övningar så nu är det bara att träna på, även gripandet behöver tränas mer separat.

Väl hemma på torsdagkvällen var jag helt invalid. Låg i soffan och kved och kunde knappt röra mig, som tur var var det bättre redan på fredagen. Vi startade första passet med lite kontakt och fotgående. Idag var det en hel annan Jenta, solen sken och hon var på en bekant plats. Hon hängde med och engagerade sig, tom lite väl mycket hopp och bitande men men...det får jag ta ur henne sen när lydnad är det bästa hon vet;-) Sen gjorde vi en rolig övning som kallades klossen som går ut på att hunden ska lära sig att flytta bakbenen. Jag har bara hört talas om denna övning tidigare, inte sett den "live". Kul grej att pyssla lite med, lite killerinstinkt från lillsprutt på klossen men hon var helt med på noterna... Efter lunch var det dags för kryp och vi fick beröm! Grunderna såg bra ut och det är bara att jobba vidare som vi har börjat, gött! Känns alltid bra att veta att man är på rätt väg:-)

Sista passet fick vi välja fritt och jag kände att jag behövde göra något där Jenta fick utlopp för sin energi. Det blev hopp och det klarade hon galant. Maria tyckte att jag ska jobba mer på att hon erbjuder hopp av sig själv, som det är nu är hon ju tränad att vänta på mitt kommmande...Ja vet inte riktigt om jag ser någon fördel med det...men jag ska tänka lite till...

Summa efter de här båda dagarna är väl att jag och Jenta iaf jobbade oss uppåt. Det som såg helt katastrofalt ut på torsdag fm såg faktiskt riktigt trevligt up på fredag em;-) Från att ha varit en ganska svår och trög hund såg Jenta pigg, trevlig och arbetsbar ut på fredagen, tänk vad lite solsken och torr gräsmatta kan göra;-)

Imorn kör vi äntligen igång med sökträningen igen, LÄNGTAR!!! Hoppas att Jentas fina söksinne från Skillingaryd håller i sig så vi åtminstone har någon gren som fortfarande går hyfsat...

Japp, idag kom brevet på posten:-) Vi kom med på MH i Skara den 23 aug, ska bli jätteskoj att se vad tösabiten går för;-) Alltså, hade jag gjort MH för ett halvår sedan är jag helt säker på att hon bara hade "brötat på". Hon var inte rädd för faan själv och hade förmodligen suttit i armen på dumpen. Under sommaren har hon förändrats en del... Nu är hon lite mer eftertänksam, blir mer skraj och har både svårare att gå fram och att släppa obehaget. Men det finns hundar som har överraskat tidigare och jag är verkligt spänd över att få se hennes reaktioner. Hur det än går och vad som än händer så är hon våran lilla prinsessa och vi älskar henne hejdlöst!

I går var begravningen för Stina...Torsdagsträningen upp på klubben började med en tyst minut vi flaggstången. Jag var inte där, jag grejar inte sånt där...Jag är skitledsen och jag sörjer, men jag gör det gärna ensam eller med dom som står mig nära. Istället för träning tog jag en riktigt långpromenad med Jenta för att skingra tankarna, jag och Jenta hade en egen tyst minut på en sten i skogen...

Senare på kvällen träffade jag Linda och Emanuel på King Fisher (superb indisk restaurang). Vi tog take away och åkte hem till oss, där även Magnus, Erika och Lars slöt upp och vi hade en riktigt trevlig kväll. På tok för lång för att vara pigg när klockan ringde i morse men vad gör väl det, sova kan man göra nån annan gång;-) Här är en bild på mina underbara vänner, Linda och Erika:-)

Erika och Lars (Erika i mitten) ska ha bebis i slutet på september och hon är bara SÅ fin nu. En riktig kagge, som säkerligen innehåller en liten Måns;-)

Helgen blir lugn. Magnus är på ridklubben hela helgen så jag och Jenta får sköta oss själva. I em blir det förhoppningsvis en promenad med Emma och Ludde. Härligt för Jenta att raca av sig lite;-) I morn ska vi förmodligen träffa Ingrid med Beowolf och spåra och sen blir det kräftskiva hos mamma och pappa som jag precis ringde och bjöd in oss på;-)

Ha en skön helg alla bloggläsare, nu tar vi en veckas semester igen!