HAMBOMAZURKA
Startsidan Blogg Fotoalbum Instagram Vänner Gästbok
Debatt Topplistor Om mig Videoklipp Logga in
Ti On To Fr
26
27
28
29
30
31
<<
Maj (2022)
>>


Blogg 25/5 2022.

På den tiden jag låg och pressade i solen på somrarna hängde det mest ihop med att man borde vara ute i solen när den visade sig. Sådär våldsamt förtjust har jag aldrig varit i vare sig sol eller värme. Inte fick jag någon mörkare brun ton av solandet heller. Jag blev mest röd och brände mig, eftersom jag aldrig använde solskyddskräm. Med facit i hand blev jag mest ful av solandet. Jag hade inte ens fattat att det berodde på solen att hela jag är full av märken och prickar. Dom av mina tatueringar som syns lärde jag mig till slut att smörja in. Även om jag inte solar så klär jag mig i ärmlöst när det är varmt. Tatueringarna var svarta från början, men dom bleknade snabbt i solen. Sedan jag fyllde i dom med lite färg fick jag klart för mig att det var en bra idé att skydda dom mot solsken. Någonting som ingen däremot hade tänkt på att varna för var att tatueringarna kunde ställa till problem om man fick cancer. Det är tydligen vanligt att lymfkörtlarna är svarta eller missfärgade av tatueringar, så också mina.
25 Maj 2022  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Blogg 24/5 2022.

För mig, som älskar att fotografera allehanda kryp, är den här årstiden guld. På var och varannan blomma eller annan växt som man fäster blicken på sitter det något levande väsen. Samtidigt är det bra om man lyckas hålla ett öga på var man sätter fötterna, eftersom hundskit är ungefär lika vanligt som loppor. Det sistnämnda är särbons samlingsnamn på alla djur i storleken pyttesmå. I helgen kunde det ha gått snäppet värre än om jag hade kommit hem med hundbajs under skorna. Jag fick syn på godingen på bilden när jag passerade bara någon decimeter från henom och blev upplyst om att det var en huggorm. Jag hade väl i och för sig blivit hyfsat hysterisk av att få upp en ofarlig snok i byxbenet också, men jag anar att den här kunde ha gjort mera skada. Femtio meter längre fram på vår promenad hörde jag dagens roligaste. Det var några ungdomar som käftade med varandra medan jag stod en bit ifrån och plåtade ett par flygfän. Killarna talade svenska med utländsk brytning, som man brukar säga. Jag har alltid föreställt mig att det är svårt med ordvitsar på ett språk som inte är ens modersmål. Jag förstod att jag hade fel, när följande konversation utspann sig bakom min rygg: ”Är du katolik?” ”Ja.” ”Varför är du inte hundolik?”

24 Maj 2022  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Blogg 23/5 2022.

Ett hus som var till salu i Nybro gjorde mig lite nyfiken, eftersom jag anade att jag kände någon som bodde på den gatan. När jag kollade upp det närmare hittade jag tre före detta arbetskamrater, ett par jag känner från annat håll och flera som jag åtminstone vet vilka dom är. Jag konstaterade att om jag hade haft lust och råd att flytta till hus och om jag hade velat känna grannarna dit jag flyttade, hade det här varit det ultimata tillfället.
Fast jag tycker mig ha städat, sorterat och plockat i ordning i ett av köksskåpen  flera gånger, hittade jag plötsligt en plastburk med salt där. Av datummärkningen att döma hade den stått där i några år. Kartongen med salt som jag använder är betydligt nyare och jag vet att jag gjorde slut på en likadan innan jag köpte den. Jag undrar verkligen hur jag har lyckats göra av med så mycket salt utan att någonsin få ögonen på den där burken. Det är ju ingenting man använder några större mängder av. I alla fall gör inte jag det.

23 Maj 2022  | Länk | Hemmet | 0 kommentar
Blogg 22/5 2022.

Det har en tendens att bli kaos när jag ska laga mat, speciellt om det gäller någonting jag testar för första gången. Lunchen igår var inget undantag. Det började direkt, när jag skulle plocka fram bakplåtspapper, men inte hittade några. Om dom hade tagit slut tycker jag att jag borde ha skrivit upp det på inköpslistan och köpt nya direkt, men det fanns inga där dom borde ligga. Så blev jag varm och skulle öppna vädringsfönstret i köket. Jag har lyckats flytta undan spargrisen som stod i vägen massor av gånger, men nu tappade jag den i golvet. Den gick i om inte tusen bitar så åtminstone tillräckligt många för att vara bortom all räddning. När jag inte hittade oxbuljongen och inte kunde minnas att jag hade sett den bland varorna som mannen i mitt liv kom hem med, ringde jag honom helt enkelt och frågade om han kom ihåg ifall han hade köpt det. Det kändes lite meningslöst att leta efter någonting som inte fanns. Han hade glömt den, så vi körde på fiskbuljong istället. Mat fick vi alla fall till slut. Framåt kvällen, när jag skulle ta fram en ny disktrasa, hittade jag dessutom bakplåtspapperen. Dom låg i botten på en av lådorna jag hade letat i och jag fattar inte hur jag kunde missa den stora texten på förpackningen.

22 Maj 2022  | Länk | Hemmet | 0 kommentar
Blogg 21/5 2022.

Halvvägs in i cytostatikabehandlingarna bytte vi blandning på gifterna den senaste gången. Sköterskan vi hade gången innan sa att den här skulle vara mycket värre. En sjuksköterska på Astrakanen förfasade sig och hävdade att så säger man inte. Man säger att alla reagerar olika. Min favoritsköterska på sjukhuset sa att det både fanns dom som tyckte att den var värre och att den var lindrigare än den andra. Den flickan har för övrigt flyttat från vår region nu, så henne lär jag inte träffa mera. När det gäller måendet av cellgifterna, så är mitt största problem att jag blir febrig någon vecka mellan behandlingarna. Skillnaden med den nya soppan var att det satt i dubbelt så länge som med den gamla. Å andra sidan har jag kunnat äta som vanligt hela tiden. Det lär vara bra för allt utom vikten. När jag började med den första blandningen, kunde jag sitta och peta i maten och ha fullt sjå med att få i mig några få tuggor. Det kanske är som Jack Vreeswijk säger i intervjuer, att kroppen vänjer sig vid cellgifterna.
21 Maj 2022  | Länk | Hälsa | 0 kommentar


12.000 webbutiker! | alltomklader.se
(c) 2011, nogg.se & Eva Eremit                                             Skaffa en gratis hemsida