Onödigheter som har utvecklats till nödvändigheter har kommit och gått genom mitt liv. Den som har varit svårast att leva utan var bilen. Jag sålde min sista bil för mer än trettio år sedan. Sedan dess har det varit ett evigt pusslande varje gång jag ska någonstans. Å andra sidan har jag anpassat mig och lämnar sällan Nybro i onödan. Jag har sparat massor av pengar och allt jobb som kommer med en gammal bil saknar jag inte ett dugg. När det ser ut som på bilden nedan hjälper det väl för övrigt inte hur ny och fin bilen är. Skottas fram ska den. Just vid det här tillfället minns jag att jag gjorde det med den lilla skyffeln som jag hade i bilen. Numera verkar det dessutom vanligare att folk får sina bilar förstörda av ligister som borrar sönder tanken för att komma åt bensinen. Jag var länge tveksam till om jag behövde vare sig dator eller mobiltelefon. Till slut skaffade jag båda delarna ungefär samtidigt. Datorn har jag numera hela mitt liv i och använder den till precis allting. Telefonen hade jag oftast inte ens påslagen dom första åren. Så småningom gjorde jag mig av med den fasta telefonin, så numera är den också snudd på oumbärlig.