|
|
|
Må
|
Ti
|
On
|
To
|
Fr
|
Lö
|
Sö
|
| | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | |
|
Maj (2022) |
|
|
|
(18) |
|
(31) |
|
(29) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(29) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(28) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(28) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(28) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(29) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(28) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(28) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(28) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(29) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(28) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(28) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(28) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(29) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(28) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(28) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(32) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(28) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(28) |
|
(31) |
|
(29) |
|
(31) |
|
(29) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(28) |
|
(31) |
|
(26) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(28) |
|
(31) |
|
(24) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(24) |
|
(6) |
|
|
(1350) |
|
(257) |
|
(775) |
|
(15) |
|
(26) |
|
(137) |
|
(854) |
|
(664) |
|
(472) |
|
(12) |
|
(360) |
|
(21) |
|
(1171) |
|
(309) |
|
|
|
|
Inlägg: 6423 |
Kommentarer: 483 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Blogg 27/12 2021.
Under ungefär tjugo år av mitt liv var jag ofta ute och dansade. Redan när jag var fjorton gjorde jag det den tjugosjunde december. Jag bodde på vischan, så det var centerns ungdomsförbund som anordnade sånt. Oftast var det i Stenåsa, men den här gången höll vi till i Runsten. På kortet är jag endast tretton år gammal på väg till något evenemang. Sjaletten är till för att skydda håret, som jag har fått hjälp med att göra lite lockar i. Fem år senare var jag i Hyttan i Alsterbro på dans. Ytterligare fem år senare var jag inställd på en hemmakväll, när plötsligt en bekant ringde på min dörr. Det blev både ett glas vin och ett besök på Sandra dansrestaurang. Mot slutet av åttiotalet handlade mycket i mitt liv om Oskarshamn. 1986 körde jag hem till Kalmar därifrån den här dagen. Jag hade varit på dans kvällen innan och lånat en god väns lägenhet över natten. Ett par år senare hade jag flyttat dit. Enligt dagboken var jag på stan med en arbetskamrat, som jag faktiskt inte minns alls att jag umgicks med utanför jobbet. Året därpå var ordningen återställd. Då var jag med den kollegan jag umgicks absolut mest med under dom två åren jag bodde i Oskarshamn. Vi var ute och åt, spelade bowling, kollade på en lägenhet, fikade och stickade. På åttiotalet umgicks jag med min äldste bror ett par gånger den tjugosjunde december. 1998 hade han varit nere från Bollnäs över jul. Vi lunchade på stan, innan han satte sig i bilen för att köra hem till Hälsingland. För tjugo år sedan firade jag jul där uppe. Då shoppade vi i Sundsvall detta datum.
|
27 December 2021
| Länk
| Minnenas allé.
| 0 kommentar
|
|
|
|
Blogg 29/11 2021.
Idag för fyrtioett år sedan var jag på bröllop. Tyvärr är jag en sån som minns det som går snett bäst. Den här gången var det någon typ av lek där den utpekade skulle sjunga. Min kompis, tillika brudgummens syster, hade alltid upplevt mig som tuff och framåt. Det är jag kanske, så länge jag slipper sjunga inför publik. Det går bara inte, så det blev en pinsam tystnad. Tyvärr firar inte paret ifråga bröllopsdag idag. Brudgummen gick bort för ett år sedan och var dessutom omgift med någon annan.
Kortet nedan är taget den tjugonionde november 1982. Det var fest hemma hos en arbetskamrat. Så fortsatte vi till en kinarestaurang och vidare ut på stan. Kortet fick jag inte förrän häromåret från en av flickorna som var med.
1983 var jag med en gosse på bio den här kvällen. Vi såg ”Sound of music”, som är en av mina favoritfilmer. Det är oklart om min kavaljer var för ung för att uppskatta den eller bara oromantisk. Han skrattade sig i alla fall igenom filmen, som han tyckte var komisk.
Under mina första år på golvfabriken här i Nybro fick flera av kollegorna barn. Vi brukade samla ihop ett gäng och hälsa på dom nyblivna mödrarna. För tjugoåtta år sedan var vi fem vuxna och tre barn iväg på en sån träff.
|
29 November 2021
| Länk
| Minnenas allé.
| 0 kommentar
|
|
|
|
Blogg 6/4 2021.
Idag är det fyrtiofem år sedan jag besökte en optiker första gången. Jag växte upp på östra Öland, där det var dåligt med sånt, så mamma och jag var i Kalmar. Väl på plats i storstaden passade hon på att besöka frissan och så letade vi efter en jacka till mig. Jag utgår från att vi inte hittade någon, eftersom jag uttrycker mig så i dagboken. Införskaffandet av glasögon föranleddes av att jag ofta hade huvudvärk. Det var visst något brytningsfel jag hade och jag har förstått att sånt kan växa bort. Kortet är taget året därpå, när jag jobbade på Nordchoklad. Därav den fåniga mössan. Hur länge jag hade dom där glasögonen minns jag faktiskt inte. Jag var närmare femtio, innan jag började använda glasögon mer frekvent. Den sjätte april 1991 besökte jag Oskarshamn för vad som mycket väl kan ha varit sista gången i mitt liv. Det var ett år efter att jag hade flyttat därifrån till Nybro och jag hade fortfarande några kompisar kvar där uppe. Den här helgen tog jag bussen upp dit på fredagen och hämtade en väninna på det som tidigare hade varit vår gemensamma arbetsplats. Vi var på stan och åt kebab och i bowlinghallen, som vi brukade medan jag bodde kvar. På kvällen drack vi vin tillsammans med hennes pojkvän. På lördagen besökte jag andra kompisar i Björnhult utanför Oskarshamn.
|
6 April 2021
| Länk
| Minnenas allé.
| 0 kommentar
|
|
|
|
Trettioförsta januari.
Sista januari har varit en social dag för mig ända sedan jag började skriva dagbok som tioåring. Åtminstone skulle jag fylla tio i mars det året. Den här morgonen vaknade jag vid halv åtta på morgonen hos en kompis, som jag hade sovit över hos. En timme låg jag och väntade på att hon också skulle vakna, innan jag steg upp fast hon sov. När vi fyllde femton hade en klasskompis födelsedagsparty denna kväll. Hon bodde med sin familj i en nerlagd skola och dom hade spolat is ute på skolgården. Jag var ute och åkte skridsko. Så blev vi bjudna på någonting att äta, men annars såg vi mest på tv. 1981 var Lena och jag ute och åt pizza. Efteråt blev det saft, bullar och tv hemma hos henne. Problemet för mig är att jag har känt på tok för många Lena för att komma ihåg vilken av dom det var. Då är det lättare att placera Ing-Marie, som jag umgicks med två år senare, för jag har bara träffat en enda person med det namnet. Tre år senare träffade jag henne igen samma datum. Då var vi med Gullan på Sandra dansrestaurang. Hon är också lätt att placera precis som Maj-Lis, som jag umgicks med 1984. Den trettioförsta januari 1998 var min bror och jag på Ståhls möbler i Trekanten och beställde bokhyllan på bilden. Jag hade inget betalkort på den tiden, så det blev en extra resa för min chaufför till Nybro för att hämta pengar. Det är åtta sektioner, så en grannflicka var uppe och hjälpte mig att lyfta på dom som skulle vara överst. Förvaringsutrymmen får jag aldrig nog av, så jag älskar den där hyllan lika mycket efter tjugotre år.
|
31 Januari 2021
| Länk
| Minnenas allé.
| 0 kommentar
|
|
|
|
Elfte november.
Fast det idag är exakt fyrtiofem år sedan jag var på studiebesök med skolan på sockerbruket i Mörbylånga, minns jag ännu att arbetsmiljön inte var någonting att jubla över direkt. Jag vet inte exakt vad männen gjorde just där vi var och tittade, men jag kommer ihåg en fuktig och varm lokal med ganska lågt i tak. Det kanske är lätt hänt att det blir så när man jobbar med livsmedel, för den enda gången jag har svimmat av värmen på jobbet var på Nordchoklad. Vi stod och plockade i körsbär i dom praliner som maskinen hade missat. Händerna var kladdiga och det luktade sprit. Där gick gränsen för vad jag, som alltid har haft svårt för värme, klarade av. Sockerbruket låg som jag minns det tvärs över gatan från Skansenskolan, där jag gick på högstadiet. Den ska eventuellt byta namn till Mörbylånga skola framöver. Bruket lades ner 1992. Vad som förundrar mig mest i min anteckning om studiebesöket i åttan är våra namn på lärarna som var med. Dom kallades Curre Smack och Geten. Att Curt blir Curre är väl inte så ovanligt, men var Smack kom ifrån har jag ingen aning om. Jag anar att Geten hade någon typ av bockskägg. Kortet på mig är skolfotot från åttonde klass.
Den elfte november 1984 jobbade jag nattskift en period för första gången i mitt liv. Den här dagen var det fars dag. Jag skulle tydligen gå på redan på söndagskvällen, så jag sov till klockan ett. På eftermiddagen var jag hemma hos mina föräldrar på middag, och sov en och en halv timme där också.
|
11 November 2020
| Länk
| Minnenas allé.
| 0 kommentar
|
|
|
|
Tjugofjärde augusti.
1974 var jag tretton år. Den tjugofjärde augusti var jag med mina sysslingar och deras pappa ute på sjön i tre timmar. Det rullade som bara den, och jag var sjösjuk, men enligt dagboken var det helkul i alla fall. Jag och kompisarna sov över hos varandra ibland, och natten tillbringade jag hos en annan flicka. Vi pratade, tvättade håret, läste, åt glass och jordnötter. Hennes bror hade ett skitkul flipperspel. Jag fick 2390 poäng som bäst. Rekordet hade en som hette Stefan. Det var någonting på 3000.
1996 fyllde min mormor åttio år. Egentligen tre dagar tidigare, men stora delar av släkten samlades den här dagen, eftersom det var en lördag. Kortet föreställer festföremålet tillsammans med ett av sina barnbarn (tillika min bror).
För nio år sedan hade jag problem med ett knä. Den tjugofjärde augusti hade det värkt så illa på jobbet hela natten, att jag ringde vårdcentralen på morgonen. Dom hade öppen mottagning för akuta åkommor. Jag hade haft ont i mitt knä i ett par veckor, så jag var lite osäker på om det räknades som akut, men sköterskan jag talade med sa till mig att komma ner. Jag fick sitta i mer än en timme i väntrummet. Sedan fick jag träffa en läkare som var både snygg, trevlig och tillräckligt ung för att jag skulle kunna vara mor till honom.
|
24 Augusti 2020
| Länk
| Minnenas allé.
| 0 kommentar
|
|
|
|
Tredje juli.
1976 var jag femton år gammal, och såg ut som på den bifogade bilden. Den tredje juli var jag på Lundegård på norra Öland, och dansade till Garvis orkester från Växjö. Jag läser nu i efterhand att dom höll igång med olika konstellationer i femtio år fram till 1999. Att jag drack lite kan man se på två olika sätt. Å ena sidan som någonting positivt, eftersom jag oftare drack för mycket när jag väl började. Å andra sidan borde man väl inte få tag på alkohol över huvud taget i den åldern. För att ta mig dom fyra milen från föräldrahemmet till dansstället behövde jag få skjuts med äldre kompisar. Man kan väl ana att det var dom som ordnade alkoholen också. Solade gjorde jag mycket förr, och vid tre tillfällen nämner jag i dagboken att jag har ägnat mig åt solbad just detta datum. 1985 var jag på stranden i fyra timmar. Solskydd använde jag inte, så jag anar hur min ljusa och lättbrända hy såg ut efter det. 1988 bodde jag i Oskarshamn och solade vid småbåtshamnen där. Tre år senare hade jag flyttat till Nybro, och låg vid Linnéasjön och solade. Nu är det många år sedan jag ägnade mig åt sånt. För tio år sedan var jag ute med arbetskamrater den här kvällen. Det var förfest hos en av dom, och sedan mat på det som då hette Juventus. Jag åt plankstek på laxfilé. Vädret var ljuvligt, så efter maten satt jag ute på altanen och pratade med några kollegor. En av dom härstammade från Grekland, så han bjöd mig på ouzo, för att se vad jag tyckte om det. Det var så gott att jag först lät mig bjudas på en till av en annan arbetskamrat och sedan köpte en tredje själv.
|
3 Juli 2020
| Länk
| Minnenas allé.
| 0 kommentar
|
|
|
|
Tjugofemte juni.
Vissa maträtter har jag lärt mig uppskatta med stigande ålder, medan andra har varit lätta att välja bort hela livet. Jag har till exempel ett svagt minne av att jag inte åt smörgåstårta när jag var ung. Numera är det bland det godaste jag vet. När jag åt räkmacka ute på lokal förr, beställde jag den utan majonnäs. Det låter väldigt torrt såhär i efterhand. När jag var tio var jag bortbjuden på middag och fick kassler. Det verkar inte ha varit någon vanligt förekommande rätt i mitt föräldrahem, för kommentaren i dagboken lyder kort och gott: ”Det var inget gott.” Det gillar jag fortfarande inte nästan femtio år senare, så jag har inte ätit det många gånger i livet.
Den tjugofemte juni 1983 hjälpte mina bröder med respektive mig att flytta, fast det var midsommardagen. Jag hade bil på den tiden, så på kvällen var jag ute och körde och kollade in olika festplatser. Jag var både uppe i Borgholm och nere i Sandvik, så det lär ha blivit en tio, femton mil bakom ratten. Sex år senare hade jag sålt min sista bil, vilket gjorde det trixigare att ta sig till olika dansställen. Då tog jag bussen från Oskarshamn, där jag bodde då, till goda vänner i Blomstermåla. Jag åkte med dom till Långemåla, där det var dans. Så sov jag över natten hos dom, och tog bussen hem igen dagen därpå. Kortet nedan är taget det året, och tröjan jag har på mig har jag stickat själv.
|
25 Juni 2020
| Länk
| Minnenas allé.
| 0 kommentar
|
|
|
|
Tjugofjärde maj.
Den tjugofjärde maj 1975 satt jag hemma hos min kusin och spelade schack. Vi var båda fjorton år, och bodde bara en knapp kilometer ifrån varandra. Att vi umgicks en del under uppväxten och till dess att vi flyttade från Öland kommer jag ihåg. Att vi spelade schack har jag däremot inget som helst minne av. Jag trodde att hela min karriär när det gällde det spelet försiggick i föräldrahemmet, där motståndarna torde ha varit mina bröder. Som jag minns det ändrade dom reglerna hela tiden, och det var därför jag förlorade. I verkligheten hängde det antagligen mest ihop med att mitt strategiska sinne var extremt dåligt redan i barndomen. Det har tyvärr inte blivit bättre genom livet.
Kortet nedan är taget tolv år senare. Det är definitivt enda gången i mitt liv som jag har burit ett barn till dopet. Det var min sysslings andra barn, och hon och jag umgicks en del på den tiden. Vi tappade kontakten, och gossen ifråga har jag knappt träffat mer, fast han bör vara en bra bit över trettio vid det här laget. Lite dåligt samvete har jag för hur jag har misskött uppdraget som gudmor. Jag minns till exempel att min mamma sa till sin moster, som var min gudmor, att det var hennes uppdrag att köpa mig en psalmbok, när jag konfirmerades. Å andra sidan vet jag att min syssling hade problem med att jag var singel. När hon skulle ange faddrar hade hon därför tagit sin syster och svåger istället. Man kan väl hoppas att dom har skött uppgiften bättre än vad jag har.
|
24 Maj 2020
| Länk
| Minnenas allé.
| 0 kommentar
|
|
|
|
Sextonde maj.
Den sextonde maj 1975 hade vi avslutning på en danskurs. Pappa var väl inte så intresserad av just gammaldans, så mamma och jag hade gått den tillsammans. Den hölls i Norra Möckleby bygdegård, och läraren lyckades lära mig att dansa allt utom hambo. Jag fattade verkligen inte hur det skulle gå till, så det fick en väninna lära mig utanför damrummen. Jag var fjorton, och dom närmaste tjugo åren dansade jag mycket både kultis och modernt. Nu är det mer än tjugo år sedan jag slutade gå ut på dans.
För 33 år sedan var jag på vad jag tror var mitt livs enda teaterbesök. Svägerskan och jag var i Stockholm och hälsade på en gemensam bekant. Den här kvällen var vi på China-teatern och såg ”Är du inte riktigt fisk?” med bland annat Kjell Bergquist.
Elva år senare hämtade jag upp brorsdottern ute i Madesjö, där hon spelade fotboll. Jag har inte haft bil sedan jag flyttade till Nybro, så jag fick skjutsa hem henne hit på cykeln. Vi stannade till i centrum, där vi åt hamburgare och besökte leksaksaffären.
Den sextonde maj 2008 slutade hennes bror på lantbruksgymnasiet. Det är betydligt längre till Ingelstorpsskolan i Smedby än till Madesjö, så dit tog jag en taxi. Med buss hade jag fått promenera dom sista kilometerna, och det var jag inte så sugen på. Jag fick skjuts både därifrån till gossens föräldrahem och senare på kvällen hem hit. Det var extra uppskattat, eftersom jag hade jobbat natten innan, och varit igång i nästan trettio timmar. På kortet nedan syns den nybakade studenten och hans syster utanför skolan direkt efter utsparken.
|
16 Maj 2020
| Länk
| Minnenas allé.
| 0 kommentar
|
|
|
|
Tjugosjätte april.
Den tjugosjätte april 1975 var en lördag. Jag var fjorton år, och eftermiddagsnöjet var en fotbollsmatch i någon av dom lägre divisionerna. Färjestaden spöade Runsten/Möckleby med 3-1, på planen som kallades San Siro. Namnet var tydligen lånat av en arena i Italien. Numera är den i Runsten bara reservplan, förstår jag när jag googlar. Jag läser också att den fick namnet just på sjuttiotalet av en sportreporter på Ölandsbladet. Han kallade den ironiskt för San Siro, eftersom den hade allt som originalet inte hade. Dålig gräsplan, dålig fotboll och ingen publik.
Sex år senare hade jag flyttat till Kalmar, men var på besök hos mina föräldrar detta datum. Min äldste bror var med, och vi var ute på ett motionspass på en knapp mil. Han sprang och jag hade fullt sjå att hålla hans tempo på cykel. I en mer avslappnad position såg jag ut som på kortet nedan.
Trettio år senare jobbade jag på kära Kährs, och hade lyckats få plats på helgnatten. Att jobba så lite som möjligt till bästa möjliga betalning har alltid varit mitt mål i livet. Den tjugosjätte april var en tisdag, men jag var kallad till ett möte för samtliga skift på min avdelning. Ett par veckor senare var det slut på det roliga. Då var det kris på min gamla avdelning, och man mer eller mindre dammsög företaget efter folk som kunde jobbet där. På Nybro marknad sa jag till en kollega att jag hoppades att dom inte skulle upptäcka mig. När jag kom hem visade det sig att min chef hade ringt mig under tiden, för att informera mig om att jag skulle tillbaka till slitytan och jobba tvåskift.
|
26 April 2020
| Länk
| Minnenas allé.
| 0 kommentar
|
|
|
|
Nittonde april.
Den nittonde april verkar inte ha varit någon speciellt bra dag under min livstid. På sjuttiotalet hade jag ett år det som vi på den tiden kallade för maginfluensa och var förkyld ett annat. 1986 gick det riktigt illa, även om det kunde ha gått betydligt värre. Då var det snömodd på västra landsvägen på Öland, och jag hade en liten lätt bil. Den hamnade på sidan i ett djupt dike, men jag klarade mig oskadd. Det syntes inga större skador på bilen heller, men som tur var tipsade killen som bärgade den mig om, att hela karossen kunde ha blivit skev. Precis så var det, men det visade sig att jag hade ett mycket bra försäkringsbolag. Dom köpte bilen av mig, och jag fick bättre betalt än om jag skulle ha sålt den innan jag lade den i diket. Att jag alls hade den försäkrad berodde på att jag hade en mycket bra rådgivare i dylika frågor. När jag funderade på att gå ner till enbart trafikförsäkring, sa min bror att det skiljde så pass lite i avgift, att jag lika gärna kunde ha kvar helförsäkringen. För tre år sedan vaknade jag till synen på bilden den nittonde april. Förutom staketet hade killen fått med sig elskåpet när han dundrade in på gården med sin dumpers, så det blev strömavbrott. Han hade kört tvärs över vägen, så hade han fått möte kunde det ha gått riktigt illa. Vi som inte gillar att folk parkerar på vändplanen, tyckte däremot att det var lite synd att ingen hade sin bil där just då.
|
19 April 2020
| Länk
| Minnenas allé.
| 0 kommentar
|
|
|
|
Trettioförsta mars.
Den trettioförsta mars 1976 gick jag i åttan och var på studiebesök på EPA i Kalmar. Ett par år senare bytte tydligen dom varuhusen namn till Tempo. Efter avklarat besök var jag ute på stan. Jag hittade ett nattlinne, som jag ville ha. Mamma jobbade på hamnkontoret i Kalmar, så jag gick upp till henne och bad henne köpa det. Jag minns inte ens när jag slutade använda sånt. Numera kan jag knappt sova alls, om jag måste ha kläder på mig. Så var jag nere vid Skeppsbron och åt korv. Halv ett var jag tillbaka i skolan i Mörbylånga. Där åt jag igen och hade sedan lektioner i gymnastik och matematik. 1982 vattnade jag krukväxter hos en granne, som tillfälligt jobbade på annan ort. Så blev det en joggingrunda med bror och svägerska. Jag vet inte hur mycket dom springer numera, men jag har inte gjort det i modern tid. Så ser jag inte ut som på det bifogade kortet från det året längre heller. Den sista mars 1993 hälsade jag på hos vänner i Emmaboda. Bland annat köpte jag en telefonmöbel i möbelaffären där. Den står fortfarande i min hall, även om jag inte har någon fast telefon längre. Hallmöbel kanske är ett mera adekvat namn på den numera. Den är helt ovärderlig att sitta på när jag tar på mig byxorna och när jag knyter skorna. Jag hade ingen bil, men hoppades kunna få med mig paketet med den omonterade möbeln på tåget hem. Kompisarna inte bara skjutsade hem mig till Nybro. Dom hjälpte mig dessutom att montera ihop möbeln.
|
31 Mars 2020
| Länk
| Minnenas allé.
| 0 kommentar
|
|
|
|
Sextonde mars.
Den sextonde mars 1990 var en fredag, och jag var på Sandra i Kalmar och dansade. Jag tillbringade mängder av fredagskvällar där på åttiotalet. Det som var lite annorlunda vid det här tillfället var att jag, flickorna på kortet och deras döttrar åt i restaurangen där. Det hände inte mer än en handfull gånger. Så bodde jag i Oskarshamn vid den här tiden, så jag sov över hos flickan i mitten.
Fyra år senare var jag också ute och åt. Då hade jag flyttat till Nybro, och jobbade nattskift på kära Kährs. Någon gång i månaden var vi ett gäng som gick ut och käkade före jobbet. Den här kvällen var vi på Napoli. Alla pizzerior har bytt namn genom åren, och jag minns inte vilken av dom som hette så på nittiotalet. Dom verkar i alla fall ha haft alkoholrättigheter, för jag drack ett par öl, fast jag var på väg till jobbet.
Arbetskamraterna på nämnda golvfabrik har uppvaktat mig på flera födelsedagar då jag inte ens har fyllt jämnt. Bland annat när jag blev 45 för fjorton år sedan. Då hade dom lagt ihop till en Orreforsskål. En flicka, vars man jobbade på konditori, hade med sig två stora vaniljbullar till mig. Henne passade jag också på att utnyttja en vecka senare, när jag skulle bjuda dom uppvaktande på smörgåstårta. Sånt är ju knöligt att få med sig när man inte har bil. Hon köpte det genom sin man och hade med sig den sextonde mars. Jag betalade bara.
|
16 Mars 2020
| Länk
| Minnenas allé.
| 0 kommentar
|
|
|
|
Tjugosjätte februari.
Den tjugosjätte februari 1976 gick jag i åttan, och vi gjorde bananbåtar på hemkunskapen i skolan. Jag misstänker att det var något i stil med banana split, för jag åt banan med chokladsås och flisad blockchoklad. Kräsen har jag alltid varit till och med när det gäller godsaker. Att jag inte tycker om grädde har genom livet mest varit ett problem när det har varit säsong för semlor. Året därpå var jag i Blomstermåla folkets hus och dansade denna kväll. Bennys orkester från Mönsterås spelade, om det kan vara av intresse. 1983, när detta datum inföll på en lördag nästa gång, var jag faktiskt också i Blomstermåla. Då var jag förkyld precis som nu. Det hände betydligt oftare på åttiotalet, än vad det har gjort dom senaste trettio åren. För femton år sedan fick jag inte min skrivare till datorn att fungera efter att jag hade bytt skanner. Den var helt död. En bekant försökte hjälpa mig över telefon utan att lyckas. Han undrade om jag var säker på att jag hade satt i sladden ordentligt, och det är klart att jag var. När han kom hit för att hjälpa mig, visade det sig att jag hade fått i den lite för bra. Det var en sån sladd som den på bilden med en massa små stift. När jag tog i för att få dit den hade jag böjt ett av dom. Det var inget fel som jag ens kunde föreställa mig att det kunde uppstå.
|
26 Februari 2020
| Länk
| Minnenas allé.
| 0 kommentar
|
|
|
|
Nittonde februari.
Det är väldigt många år sedan jag tillverkade en smörgåstårta senast. Det kan rentav vara så att dom på kortet nedan var dom sista jag gjorde, fast det är taget för 37 år sedan. Den nittonde februari 1983 hade jag fest i min dåvarande lägenhet i Kalmar för tio kompisar. Det är två av dom som håller brickorna med smörgåstårtorna. Jag insåg väl redan då att det inte skulle bli någon speciellt vanlig företeelse i mitt kök. Jag märker när jag läser mina dagboksanteckningar hur mycket klarare jag kommer ihåg sånt som jag har fotobevis på. Smörgåstårtorna minns jag klart och tydligt, men inte att jag dessutom hade gjort två äppelkakor som jag bjöd på. Jag måste ha legat i den där lördagen.
31 år senare tog jag det desto lugnare. Då jobbade jag i sågverket på Kährs. Dom skulle dra ner på tempot efter semestern, och hade börjat informera om var vi skulle placeras ut. Jag hade jobbat fast eftermiddag där, och blivit bortskämd med att knappt behöva stiga upp en enda morgon på ett och ett halvt år. Alltså anmälde jag mitt intresse för nattskift på en annan avdelning, och det gick betydligt snabbare än jag kunde ana. När jag kom till jobbet den här dagen satt deras produktionsledare och väntade på mig. Hon ville ha mig på upplärning redan måndagen därpå, och jag är ju hyfsat flexibel. Hon var dessutom så schysst så jag skulle få jobba eftermiddag under upplärningen. Det jag glömde när jag pratade med henne var att jag hade lagt in en ledig dag den måndagen. När jag sedan pratade med min dåvarande chef, fick jag honom att inse att jag "måste" ta ut mina sista timmar arbetstidsförkortning innan jag började på upplärning. Alltså flyttade vi måndagsledigheten till dagen därpå, och lade dessutom till den sista dagen just den nittonde. Summan av kardemumman blev att jag hade en arbetsvecka på sammanlagt 8,7 timmar, och sedan var ledig i fem dagar. Samtidigt var veckans arbetspass alltså mitt sista i sågverket.
|
19 Februari 2020
| Länk
| Minnenas allé.
| 0 kommentar
|
|
|
|
Fjärde februari.
Den fjärde februari 1976 gick jag i åttan. Vi hade syslöjd den här dagen. Vår ordinarie lärare var ledig, så hennes (egentligen pensionerade) företrädare hade hoppat in som vikarie. Jag kom långt på kjolen jag höll på att sy, vilket delvis kan ha hängt ihop med att lärarinnan ifråga sydde i dragkedjan åt mig. Oklart om hon tyckte synd om mig, för dylika pilljobb var jag värdelös på redan i tonåren. Det förvånar mig inte alls lika mycket som det faktum att jag minns hennes namn. Jag har bara skrivit Sacher i dagboken. Hon lämnade vår högstadieskola innan jag började där, men jag inte bara vet att hon hette Karin i förnamn. Jag kommer dessutom ihåg det såhär långt efteråt. Med den informationen sökte jag upp hennes grav på Internet. Hon vilar i Södra Möckleby sedan 1992. Jag utgår ifrån att det är maken hon delar grav med. I så fall var hon änka dom sista tjugofyra åren av sitt liv.
1978 genomlevde jag några av dom segaste timmarna i mitt liv, fast det var lördag. Då jobbade jag i Kalmar, och hade precis skaffat ett hyresrum i stan. Att ta sig från östra Öland till danserna på Sandra dansrestaurang var aldrig lätt så länge man inte hade körkort. Den här kvällen fick jag och en klasskompis skjuts in till mitt hyresrum, som låg bara ett hundratal meter från Sandra. Problemet var bara att vi kom in till Kalmar klockan sex, och Sandra öppnade inte förrän vid nio. Vi hade absolut ingenting att sysselsätta oss med, så det var riktigt långa timmar. Vi spelade till och med luffarschack, för att få tiden att gå. På kortet, som är taget något år tidigare, sitter väninnan ifråga i en bil på väg till ett annat dansställe.
|
4 Februari 2020
| Länk
| Minnenas allé.
| 0 kommentar
|
|
|
|
Tjugosjunde januari.
Den tjugosjunde januari 1971 fick tag i den runda pinnen i slöjden, så jag kunde göra armar och ben åt mitt troll. Jag gjorde en platta, som jag borrade hål i, så det kunde stå, och skulle måla det nästa gång. Jag har ett vagt minne av det där trollet, fast det är nästan femtio år sedan. Däremot har jag ingen som helst aning om vart det har tagit vägen. Mitt i kristendomslektionen samma dag kom en man från fritidsförvaltningen (eller vad det kan ha hetat) och gav oss papper med sportlovsprogrammet på. Jag kommer ihåg honom, hur skönt det var med ett avbrott i undervisningen och hur kul jag tyckte det var med det där programmet. Däremot minns jag inte i detalj vad det brukade innehålla eller om jag deltog i några aktiviteter.
Fyra år senare gick jag i sjuan, och den här dagen läste vi fantasi och fakta på svenskan. Oklart vad det innebar. På en håltimme var vi i blomsteraffären. Så skulle vi ha haft två timmars Fritt valt arbete, men vi som hade foto fick ledigt. Yvonne och jag spelade kort istället. Det är hon och jag på kortet nedan. Det är taget där vi steg på och av skolbussarna. Det som syns i bakgrunden är silorna vid sockerbruket. Jag tror dom revs tjugo år senare. Det serverades leverbiff till lunch denna dag. Jag och en klasskompis blev utkörda från geografilektionen. Så hade vi en annan bok än vanligt i engelskan, tråkigt i kemin och insekter i biologin. På kvällen var det sångövning med kyrkans ungdomskör. Lokalen var tydligen dubbelbokad, för vi fick stå och sjunga för dom som knypplade.
|
27 Januari 2020
| Länk
| Minnenas allé.
| 0 kommentar
|
|
|
|
Tjugonde januari.
Jag brukar skylla mitt dåliga minne på stigande ålder, men av dagboksanteckningarna att döma har det varit lika illa hela livet. Redan 1971 glömde jag att jag skulle ha tvättat håret den tjugonde januari. Så länge jag hade tillgång till badkar hände det ibland att jag ägnade mig enbart åt hårtvätt. Då kunde jag stå lutad över badkarskanten och tvätta det. Dom senaste tjugoåtta åren har jag bara haft tillgång till duschhörna. Då känns det snudd på omöjligt att tvätta håret utan att duscha samtidigt. 2007 hade minnet släppt taget så pass att jag inte ens kom ihåg vad jag hade kommit ihåg. Då trodde jag att jag hade glömt att lämna en bonuscheck i kassan på Kvantum. När jag kom hem därifrån insåg jag att jag hade lämnat den i alla fall.
Under vårterminen i åttan såg jag ut som på det bifogade kortet Då räddade min klassföreståndare mig från en lektion i tyska den här dagen. Att sitta i enskilt samtal med henne var betydligt roligare än att plugga språk. Jag kände mig dessutom lite smickrad, eftersom hon ville ge mig ett specialuppdrag. Desto mer irriterande var det att komma tillbaka till dubbeltimmen i tyska efteråt, eftersom läraren där antog att jag hade varit inne på någon typ av uppläxning. Man kan tycka att lärarna kunde ha snackat ihop sig sinsemellan.
|
20 Januari 2020
| Länk
| Minnenas allé.
| 0 kommentar
|
|
|
|
Elfte januari.
1971 var jag tio år gammal, och såg ut som på det bifogade kortet. Det är taget hos en fotograf, som morfars sambo tog mig till. Därav den tjusiga kragen. Jag misstänker starkt att jag var mera vardagsklädd den elfte januari. Då började skolan igen efter jullovet. När vi kom hem därifrån cyklade jag och kompisen hem till en av mina klasskamrater. Där fanns en stuga på tomten, som dom hyrde ut på somrarna. På vintern fick vi vara där och leka.
Fem år senare tyder jag min text i dagboken som att jag hade en lat och ledig söndag. Där står att jag mest slappade. Ändå hann jag beta nio långrevor åt min yrkesfiskande far. Om jag minns rätt var det 200 krokar på varje, och på varje krok skulle det sättas en sillbit. Det här var dessutom under min kyrkliga period, så vid halv sju på kvällen var jag på gudstjänst. Prästen var tydligen obekant för mig, för jag har bara skrivit att det var en gammal gubbe som predikade. Senare samma kväll var jag med mina föräldrar inne hos grannfrun och drack kaffe.
På åttiotalet verkar jag inte ha varit ensam den elfte januari en enda gång. Endera var jag hemma hos bror och svägerska, eller också var dom hos mig. Jag var hos mina föräldrar, hos kompisar eller ute och dansade beroende på vilken veckodag det här datumet inföll på.
|
11 Januari 2020
| Länk
| Minnenas allé.
| 0 kommentar
|
|
|
|
Annandag jul.
Som jag minns det är det idag exakt fyrtiotre år sedan jag träffade min svägerska första gången. Hon tog hand om mig redan då, som hon sedan har fortsatt att göra genom resten av livet. Vi var i Blomstermåla folkets hus på dans, och jag var full som ett ägg mina blott femton år till trots. En klasskamrat och den blivande svägerskan ledde runt mig, och lyssnade på något svammel om nya läderstövlar. Sex år senare var jag med min andra bror och våra föräldrar hemma hos nämnda svägerska och hennes sambo annandag jul, och blev bjudna på middag, kaffe, godis och groggar. Dom gifte sig ett halvår senare. Kortet är från bröllopsmiddagen.
1985 var jag ute och åkte på norra Öland med mina föräldrar den här dagen. Vi besökte flera hamnar, eftersom pappa var fiskare, Köplusten och Solkatten. Den sistnämnda fick jag googla på. Det var tydligen en restaurang, som ödelades i en brand tjugo år senare. Hur ödsligt det var allra längst norrut på ön den årstiden kommer jag däremot fortfarande ihåg. Jag tror knappt jag har varit där vintertid mer än den enda gången.
Annandag jul för tjugosju år sedan minns jag också tydligt. Vi hade fått en ny granne, och jag och granntjejen ringde på och bjöd in honom på fika. Hon sa när vi kom in till henne igen att han såg ut precis som en Lennart. Det blev lite svårt att hålla sig för skratt när han senare dök upp och presenterade sig som just Lennart.
|
26 December 2019
| Länk
| Minnenas allé.
| 0 kommentar
|
|
|
|
Elfte december.
Vad jag sysslade med kvällen den elfte december 1974 kan jag redogöra nästan i detalj för, fast det är fyrtiofem år sedan. Ungdomens Röda Kors hade nämligen luciafirande i Norra Möckleby bygdegård, och det finns mycket noggrant beskrivet i min dagbok. En flicka som hette Inger var lucia, och jag skar mig i fingret, när vi gjorde ljusmanschetter. Vi dukade och övade. Vid sju började vi med Mickes välkomsttal och sedan luciatåg. Så fick vi saft och kaffe. En gubbe höll världens längsta föredrag. Vi hade lottdragning, och Caroline och Anneli vann varsitt varuspann. Så kom det roligaste, som var lekarna. Det var blandat med vuxna, ungdomar och barn. Först hade dom två lekar uppe på scenen. Leta knappnålar och apelsin under hakan. Sedan började vi leka allihop nere i salongen. Det blev blinkleken och maträtterna. Till slut auktionerade man ut tårtor och annat som hade blivit över. Det såldes en tårta för tio kronor och en för sjutton, lussekatter för sju och tio, kaffe för sex och pepparkakor för två. Jag åkte med Hilmer och Eva hem. Jag har inga foton från den kvällen. Kortet nedan är taget sju år senare vid luciafirandet på min dåvarande arbetsplats. Jag jobbade på Luma metall i Kalmar mellan 1978 och 1982.
|
11 December 2019
| Länk
| Minnenas allé.
| 0 kommentar
|
|
|
|
Tolfte november.
Den tolfte november 1975 gick jag i åttan, och broderade korsstygn i syslöjden. På kvällen var jag på möte med Ungdomens Röda Kors. Sex år senare var jag ute och joggade med bror och svägerska. När jag skriver i dagboken att jag fick ont och lade av, utgår jag från att det är håll i sidan jag menar. Numera känns benen som träklossar även om jag bara promenerar. Att springa är inte att tänka på. 1983 sköt jag med luftgevär. 36, 38 och 23 poäng på tre serier. Om jag minns rätt så var femtio poäng max, så det låter inte som något höjdarresultat. 1986 hälsade mamma och jag på morfar på lasarettet den här dagen. Jag minns inte varför han låg där, men jag vet att han hade problem med hjärtat. Kortet på oss alla tre är taget redan 1973 uppe vid Skälby i Kalmar. Morfar och hans sambo bodde i Oxhagen, som inte ligger så långt därifrån. Det är sambon som skymtar bakom morfars hatt. Idag är det exakt tjugo år sedan jag spelade bowling sista gången. Eller senaste då. Så länge det finns liv finns det ju hopp. Jag hade hållit till i bowlinghallarna i Kalmar, Oskarshamn och Nybro beroende på var jag bodde, men den här kvällen svalnade intresset. Jag var på förfest med arbetskamraterna, och i bowlinghallen blev jag bjuden på rom och Cola under spelets gång. Det var visserligen både trevligt och mysigt, men jag hade inte så bra koll på kroppen och det tunga bowlingklotet. Jag slet mig, och har inte haft så ont i ryggen vare sig förr eller senare. Jag har inte vågat mig på att bowla mer efter det.
|
12 November 2019
| Länk
| Minnenas allé.
| 0 kommentar
|
|
|
|
Tjugofemte oktober.
Idag är det fyrtio år sedan jag separerade från mitt livs (hittills) enda sambo. Då var jag för ung för att leva ihop med någon, och nu är jag för gammal. Vart alla år när jag var i lagom ålder tog vägen är lite oklart. 1979 flyttade jag i alla fall hem till mitt flickrum tills jag fick tag i en lägenhet i Kalmar.
Fem år senare hade jag lyckats få ett tillfälligt nattjobb på Nordchoklad, där jag annars jobbade tvåskift. Min chef var inte lika övertygad som jag om att det var den bästa lösningen. För att blidka honom fortsatte jag jobba till två på eftermiddagen efter den här natten. Jag sov mellan fyra och nio på kvällen, innan jag återvände till jobbet för nästa nattpass. Jag tvivlar på att det ens var tillåtet att jobba två skift i sträck, men dom i facket var väl inte så engagerade. Jag fick lika lite sömn ett par år senare. Då hade jag varit iväg på bus hela natten, och sov mellan nio och två den här dagen. Numera klarar jag mig inte på fem timmars sömn, även om jag inte jobbar alls.
Den tjugofemte oktober 2016 blev min äldste bror morfar för första gången. Idag fyller alltså Alice tre år. Hon bor i England, och jag har aldrig träffat henne. Jag lägger upp ett kort på hennes mamma när hon var i samma ålder istället. Om jag har förstått saken rätt så är dom hyfsat lika varandra.
|
25 Oktober 2019
| Länk
| Minnenas allé.
| 0 kommentar
|
|
|
|
Artonde oktober.
Som alla har förstått var jag betydligt mera social när jag var yngre än vad jag är numera. På åttiotalet hände det inte mer än en enda gång att jag inte umgicks intensivt med folk den artonde oktober, men även då pratade jag med någon i telefon. En gång bjöd jag min morfar på middag. Kortet på honom och mig är taget hemma hos mina föräldrar julafton 1983. Det lär ha ätits en del där och då också. Andra år var jag hemma hos min bror och hans fru, hos mina föräldrar och hos kompisar och käkade. Hos dom sistnämnda fick jag flundresufflé. Jag har varken ätit det förr eller senare, och minns ingenting av måltiden ifråga, men flundror är gott så jag antar att sufflén också var det. Det var ett evigt fikande på den tiden, så två gånger fikade jag hos mina föräldrar detta datum, och en gång fikade dom hos mig. När jag bodde i Oskarshamn var kompisen och jag ute och åt kebab. 1992 hade jag varit chaufför åt goda vänner här i Nybro kvällen innan. Eftersom dom bodde i andra änden av stan hade jag deras bil hem. När jag lämnade tillbaka den blev jag bjuden både på middag och fika. Den artonde oktober 2004 lämnade jag också ifrån mig en bil. Jag hade lånat pappas Volvo när han blev sjuk, men insåg redan efter några veckor att det var mera jobb än glädje att ha bil efter femton års uppehåll.
|
18 Oktober 2019
| Länk
| Minnenas allé.
| 0 kommentar
|
|
|
|
Tredje oktober.
Den tredje oktober 1975 var jag på höstmarknad i Algutsrum på Öland. Jag kommer bara ihåg att jag brukade besöka sommarmarknaden, men någon gång var jag tydligen där på hösten också. På kvällen anordnade Centerns ungdomsförbund dans i bygdegården i Stenåsa. En gosse som var så full att jag nämner det i dagboken kan inte ha varit mer än tretton år gammal då.
Fem år senare var det jag som var full som ett kryss detta datum. Jag jobbade på Luma metall i Kalmar, och var hemma hos en arbetskamrats pojkvän på fest. På kortet nedan dansar värdinnan närmast kameran. Bakom henne skymtar jag. Jag minns fortfarande hur jag frös när jag och mitt ragg för kvällen gick därifrån. Det fick sin förklaring dagen efter, när jag insåg att jag istället för min varma jacka hade fått med mig ett ytterplagg som tillhörde någon som hellre ville vara snygg än varm.
Året därpå plockade jag slånbär. Dom ska visst vara frostnupna innan man plockar dom, för att man ska få bort garvsyran som ger dom en kärv och bitter smak. Nu googlar jag mig till att det fungerar precis lika bra att lägga dom i frysen ett par dygn. Hur som helst gjorde jag likör genom att lägga bären i sprit och socker. Under dom tre veckorna det stod och drog skulle man skaka flaskorna ibland.
I slutet av åttiotalet slet jag asfalten på nuvarande E22 hårt. E66 hette den på den tiden. Jag bodde i Kalmar, men hade mycket av mitt sociala liv i Oskarshamn. Den tredje oktober 1986 körde jag ensam upp dit på dans.
|
3 Oktober 2019
| Länk
| Minnenas allé.
| 0 kommentar
|
|
|
|
Nittonde september.
Jag förvånas ofta över hur mycket av det som finns beskrivet i mina gamla dagböcker som är händelser som jag inte minns alls. Datumet den nittonde september tror jag ändå slår någon typ av rekord när det gäller sånt. Det börjar redan 1976 med att jag och min dåvarande pojkvän var på bio och såg en film som hette ”Sista trippen till Nashville”. Den spelades in tre år tidigare, men Sverige var uppenbarligen inte först med det senaste på sjuttiotalet. Jag googlade fram både en bild ur filmen och en beskrivning av handlingen, men hade jag inte skrivit om det själv kunde jag ha svurit på att jag aldrig hade sett den. Samma datum 1981 är uppenbarligen helt raderat ur mitt minne. Då var jag med mamma och farfar och hälsade på farmor, som låg på Borgholms lasarett. Min kusin och hans fru var också där, och dom minns jag knappt ens att jag har träffat tillsammans, allra minst i det sammanhanget. Att vi har hälsat på farmor just i Borgholm kommer jag inte heller ihåg, men jag inser att det kan hänga ihop med ett annat minne som jag faktiskt har. Min farfar upplevde åtminstone jag som en stor och kraftig karl, tills han blev gammal och krasslig. Sista gången jag träffade honom var det en liten gubbe med käpp i ena handen och en påse tomater i den andra. Det slår mig nu att det kan ha varit den nittonde september 1981, och att tomaterna var till farmor. Jag funderade på att lägga upp det sista kortet jag hade på farfar, men valde ett på honom och farmor som är taget några år tidigare. Det är så jag vill minnas dom. Mina anteckningar fortsätter likadant långt in på nittiotalet. Det är människor jag inte minns att jag har talat i telefon med, träffat eller rent av haft besök av.
|
19 September 2019
| Länk
| Minnenas allé.
| 0 kommentar
|
|
|
|
Sjätte september.
Den sjätte september 1981 var jag med mina föräldrar och min bror i Målilla, och köpte bilen på kortet nedan. Varför vi åkte tio mil för att köpa en bil minns jag inte såhär långt efteråt, men det troliga är att min bror hade hittat någonting som han tyckte var bra. Han har alltid varit familjens bilexpert. Den var i alla händelser vettigare än min första bil, som var en Opel Ascona Sport. Att det var en sportmodell innebar som jag minns det att den var extremt dyr när det kom till skatt och försäkring. Toyotan hade jag i fyra och ett halvt år innan jag kvaddade den i ett dike på Öland.
2004 körde jag fortfarande Windows 98 i datorn, så då hade jag att göra hela den här dagen med att formatera c-disken. Som väl är har inte det behövts i samma utsträckning med senare versioner av Windows. Att installera om den tog inte så lång stund, men det var ett fasligt pysslande innan allt såg ut som man var van igen.
Jag är sällan först med det senaste, men när det gäller digital-TV var jag bestämt extremt långt efter. 2006 hade dom fullt upp med övergången till digital-TV i radioaffären. Jag fick det för bara ett par månader sedan tretton år senare.
|
6 September 2019
| Länk
| Minnenas allé.
| 0 kommentar
|
|
|
|
Tjugotredje augusti.
Den tjugotredje augusti 1974 hade jag precis börjat på högstadiet i Mörbylånga. Det var tydligen inte roligare än mellanstadiet i Gårdby, för enligt dagboken hade vi en massa tråkiga ämnen som vanligt den här dagen. Undantaget var tydligen två timmar syslöjd. Att skapa har alltid roat mig mer än att plugga.
Året därpå var jag på fotboll denna lördag, och såg Runsten/Möckleby spöa Nickebo med 3-2. Den största behållningen av matchen verkar ha varit en gullig kille som bevakade den för Ölandsbladet.
På åttiotalet umgicks jag en del med min äldste bror. 1982 var han och jag hemma hos min kompis och spelade in musik. Från vinylskivor till kassettband alltså. Det säger en del om hur länge sedan det var. Året därpå var jag hemma hos honom och hans dåvarande flickvän och såg en film med Nils Poppe. 1988 hade han hunnit gifta sig med en annan kvinna, och deras dotter föddes den här dagen. Kortet på min brorsdotter är taget året därpå på trappan till hennes farfars hus. Idag fyller hon alltså trettioett.
För exakt nitton år sedan skjutsade en väninna mig till Kalmar, där jag gjorde min allra första tatuering. Vi åt på Zorba efteråt. Tatueringen var bara några centimeter hög och förställde en liten gubbe i hatt. När den började bli så blurrig efter tretton år att folk trodde att det var en kuk i hatt, lät jag måla över den med Grinchen.
När jag kom in på Facebook idag insåg jag att jag firade tioårsjubileum där. Så undrar ni vad jag har sysslat med dom senaste tio åren kan åtminstone mina Facebookvänner kolla det på den sidan.
|
23 Augusti 2019
| Länk
| Minnenas allé.
| 0 kommentar
|
|
|
|
Femtonde augusti.
Idag är det exakt fyrtiotvå år sedan jag började jobba. Det var Nordchoklad i Kalmar som säsongsanställde personal under höstarna, för att julgodiset skulle bli klart i tid. Den här första dagen satt vi vid ett bord och packade cremegrodor. Både det och paketinslagning sköttes manuellt på sjuttiotalet. Så småningom tror jag till och med det kom maskiner som packade praliner i presentaskar. Det är dom vi sitter vid ett löpande band och fyller på kortet nedan. Varje person hade ett par olika sorter som skulle ner i respektive fack i asken. För mig, som kom direkt från högstadiet, gick tiden extremt långsamt, när man satt och gjorde samma sak hela dagarna. Som jag minns det fick man egentligen inte sitta vid ett löpande band om man var under arton år. För att kringgå det betalade dom en som om man vore arton, så jag fick en riktigt bra lön. Man måste ha kallt i lokalen för chokladens skull. Därav mina tre lager med kläder. I modern tid har jag varit känd för att inte kunna ha mer än ett linne på mig när jag jobbar. Om någon undrar över glasögonen, så hade jag ett brytningsfel. Fördelen med såna är att dom kan växa bort när man blir äldre. Då får man å andra sidan åldersförändringar, och blir tvungen att använda glasögon i alla fall.
|
15 Augusti 2019
| Länk
| Minnenas allé.
| 0 kommentar
|
|
|
|
Tjugosjätte juli.
Idag är det exakt fyrtiofyra år sedan jag såg filmen ”Adams revben” med Katherine Hepburn och Spencer Tracy första gången. Den var tjugosex år gammal redan då. Det skulle dröja nästan fyrtio år innan jag såg den nästa gång. Då sparade jag den å andra sidan på DVD, så nu kan jag se den hur många gånger jag vill. Kortet på mig är taget 1982. Det torde visa både att det är trettiosju år sedan och hur mycket jag solade på den tiden. Den tjugosjätte juli var jag på salong Mouche och klippte mig. Jag googlade, och den fanns kvar till för ett par år sedan. Den finns i och för sig fortfarande kvar, men när dottern tog över bytte hon namn och delvis inriktning på salongen. Det kan säkert rentav ha varit mormor som hade den på min tid. Elva år senare var jag på plats i Nybro. Den här dagen flyttade ett par av mina första grannar härifrån till en villa. Vi som hjälpte till fick flyttgröt och fika. Den största fördelen med deras flytt var för mig en stor skärbräda i köket. Dom hade beställt den extra vid renoveringen året innan, men när dom inte skulle bo kvar fick jag överta den. Det är riktigt dåligt med bänkar i mitt kök, så det är helt suveränt att kunna dra ut den och få en extra.
|
26 Juli 2019
| Länk
| Minnenas allé.
| 0 kommentar
|
|
|
|
Sjuttonde juli.
Titta noga på handlingen på bilden nedan, för det är den absolut enda i sitt slag. Min äldste bror tyckte av okänd anledning att jag skulle skaffa mig ett pass, och jag hämtade ut det för exakt trettionio år sedan. Jag har aldrig i hela mitt liv varit längre utanför Sveriges gränser än till Köpenhamn. Det finns alltså inte en enda stämpel i det där passet, och jag har aldrig brytt mig om att förnya det.
Kiviks marknad har jag besökt sammanlagt femton gånger, men nu är det tjugotre år sedan sist. I Skåne har jag för övrigt alltid kommit in utan pass. Eftersom den marknaden går av stapeln i mitten av juli, har det hänt att jag har varit på väg dit eller hem därifrån den sjuttonde. Eller att marknaden rentav har infallit just detta datum. 1984 hade jag kört från Kalmar redan fredagen innan. Jag hade besökt Göteborg, Ullared och Malmö. Den här kvällen landade jag i Bjärred hos brorsans kompisar, där min bror redan var. Två år senare var jag också hos min bror i Skåne, men då bodde han och hans dåvarande sambo i Malmö. 1989 var jag ute på ännu en roadtrip på vägen till Kivik, men då i en hyrbil, eftersom jag hade sålt min sista bil året innan. Jag hade via Göteborg och Halmstad kommit till Malmö. Där var jag på Baldakinen ett par timmar på kvällen den sjuttonde juli, och sov sedan på ett vandrarhem.
|
17 Juli 2019
| Länk
| Minnenas allé.
| 0 kommentar
|
|
|
|
Tionde juli.
Man förstår av mina dagboksanteckningar att man inte var bortskämd med nöjen när man växte upp på östra Öland. Jag vet inte riktigt vilket som är värst. Att jag fjorton år gammal var på missionsauktion med lotter, fiskdamm och servering av kroppkakor den tionde juli 1975, eller att jag tyckte att det var jättekul. Att jag solade, badade och dansade mera när jag var yngre har väl alla förstått vid det här laget. Numera gör jag ingenting av det. Just den tionde juli har jag solat vid föräldrahemmet i Bläsinge och i södra Sandby på Öland och vid Bergavik och Jutnabben i Kalmar. Dansat har jag gjort på Stallet i Vassmolösa och på Lundegård på norra Öland. Någonting mera udda är att jag har varit hos tandläkaren just detta datum med mer än trettio års mellanrum. Utfallet var också helt olika. 1975 var jag på en årlig kontroll, men hade inga hål alls. 2006 ringde jag däremot akut, så då hade jag säkert bitit sönder någonting i vanlig ordning. För exakt trettio år sedan umgicks jag med flickan på bilden. Hon besökte mig i Oskarshamn, där jag bodde då, och sov över. Vi hyrde filmer, så att alla förstår hur länge sedan det var. ”My little pony” ser det ut som på kortet. Flickebarnet ser lite uttråkad ut, men hon kom tillbaka året därpå, när jag hade flyttat till Nybro, så jag antar att det inte var så illa.
|
10 Juli 2019
| Länk
| Minnenas allé.
| 0 kommentar
|
|
|
|
Tjugofjärde juni.
Idag fyller en av mina klasskamrater 58. När vi var barn hade vi alltid kalas, men hennes tioårsdag missade jag. Då var jag på väg till Stockholm för första gången i mitt liv. En grannfru hade bjudit med mig för att hälsa på hennes barn och barnbarn. Vi åkte buss upp, och enligt dagboken blev jag inte åksjuk en enda gång. Social var jag redan då, och på bussen träffade jag en flicka som hette Karin. Vi blev hämtade med bil inne i Stockholm. Därifrån tog det ytterligare tjugo minuter att ta sig till Ekerö, där familjen bodde. Dom gånger jag har besökt staden senare i livet går att räkna på ena handens fingrar.
Fyra år senare var det konfirmationsläsning den här dagen. Min konfirmationspräst fyllde också år den tjugofjärde juni, och det här var hennes trettioårsdag. Hon blev inte mer än 51, så hon har varit borta i många år. Jag sov på en luftmadrass på natten det året också, fast den gången låg jag i ett tält nere vid hamnen i Bläsinge på Öland. Det var bara några kilometer hemifrån, men kompisen och jag tyckte det var kul.
1982 gjorde jag också en väldigt speciell resa den här dagen. Jag var med på en segelbåt upp till Borgholm, och jag tror att det fortfarande är enda gången i mitt liv som jag har seglat. Vi låg i gästhamnen över midsommar. Där var så fullt av båtar att dom låg i dubbla rader.
1994 var det midsommarafton den tjugofjärde juni. Jag var med brorsans familj på Qvarnaslät här i Nybro. Det är en hembygdsgård där det är midsommarfirande varje år. Svägerskans moster var med och hjälpte till där, och efteråt fikade vi hemma hos henne och hennes man. Kortet på mig är taget på deras uteplats.
|
24 Juni 2019
| Länk
| Minnenas allé.
| 0 kommentar
|
|
|
|
Sjuttonde juni.
Den sjuttonde juni 1976 var jag i Hovmantorp. Jag var på besök hos en systerdotter till min brors dåvarande flickvän. Den lilla tjejen hade fått i uppdrag att göra pannkakor just den här dagen, men det sket sig, så hennes mor fick ta över. Två år senare spelade Dannys orkester på Lundegård, och jag var där och dansade denna lördagskväll. 1983 jobbade jag i lokalvården på Nordchoklad. Jag gick rundan med Nettan och städade i kolan denna dag. Tyvärr minns jag inte så mycket av vad dom olika städområdena innebar såhär 36 år senare. Med posten fick jag sexton brev från Saxons veckotidning, där jag hade annonserat efter brevvänner. På kvällen var jag hemma hos bror och svägerska. 1987 hade jag bytt arbetsuppgifter, och var i produktionen på chokladfabriken. Det där med övertid verkar gå igen på alla industrier. Den här kvällen jobbade jag till halv nio, fast jag tror att vi normalt slutade halv fyra. Den sjuttonde juni 1989 hade jag min bror med familj på besök. Kortet på far och son är taget vid det tillfället. Den lille till höger är alltså samma som numera är betydligt längre än jag, och har ett stort skägg. Jag verkar ha uppfunnit ett nytt ord, när jag skrev att vi efter middagen var ute på glasspromenad. Det lär knappast råda något tvivel om vad jag menade.
|
17 Juni 2019
| Länk
| Minnenas allé.
| 0 kommentar
|
|
|
|
Tionde juni.
Idag är det 42 år sedan jag slutade skolan. Nionde klass då, eftersom jag började jobba direkt efter grundskolan. Notera på bilden nedan från avslutningen den smarta lösningen med nubb i en trägalge, för att dom olika plastbanden inte skulle sno ihop sig. Man hängde band med ballonger, blommor och ibland leksaker på varandra. Lite panik var det när mina föräldrar inte syntes till när vi kom ut på skolgården. Som väl var dök dom upp, så dagen avlöpte enligt planen. Att jag var lycklig syns väl nästan. På kvällen brydde jag mig däremot inte om att ta mig till Stenåsa, där resten av klassen grillade korv. På dagen sju år senare döpte för övrigt en av mina klasskamrater sin dotter.
1978 var jag på Lundegård på dans den här kvällen. Gylfen på mina byxor gick sönder, men jag verkar inte ha tagit det så hårt. Det är oklart var jag fick säkerhetsnålar ifrån, men efter att ha fäst ihop byxorna med dom lånade jag pojkvännens tröja att hänga över.
Den tionde juni 1989 bodde jag i Oskarshamn. Det var en lördag, och kompisen och jag åkte till Jönköping och gick på Baldakinen. Jag tror hon hade kompisar där, som vi fick låna lägenhet av, så vi slapp köra hem mitt i natten. Nattamaten intogs på McDonald’s, om det kan vara av intresse.
|
10 Juni 2019
| Länk
| Minnenas allé.
| 0 kommentar
|
|
|
|
Tjugosjätte maj.
När jag söker på den tjugosjätte maj i mina dagboksanteckningar, läser jag om en restaurang på Öland, där man inte kan ha varit överdrivet rädda om sitt serveringstillstånd. Detta datum 1976 var nämligen jag och min kusin där tillsammans med ett par äldre killar. Vi drack lite inför ett besök bygdegården i Stenåsa, där Centerns ungdomsförbund hade dans. Varken kusinen eller jag var mer än femton, så att servera oss alkohol kan knappast ha varit lagligt ens på sjuttiotalet.
På åttiotalet umgicks jag betydligt mer med mina syskon än vad jag gör numera. 1981 var båda mina bröder hemma hos mig och fikade. 1982 var jag hemma hos den yngre av dom. Vi var ute och gick, satt på balkongen han hade på den tiden och så kollade vi lite fotboll på tv. Hans fru kom hem senare. Året därpå var det tvärtom. Då var hon uppe hos mig och fikade, och maken dök in efter ett tag. 1985 var jag med dom i föräldrahemmet på Öland den tjugosjätte maj. Det var för övrigt pingstdagen det året. Vädret kunde man inte klaga på, för jag gick i bikini hela dagen. För den som eventuellt undrar varför jag kände mig bekvämare med det då än jag skulle göra idag, bifogar jag en lättklädd bild från åttiotalet. Jag har inte bara behållit min figur, jag har fördubblat den. Just idag kan jag annars skylla på utetemperaturen. Dagens väder inbjuder inte ens till att gå ut utan jacka, och absolut inte utan kläder.
|
26 Maj 2019
| Länk
| Minnenas allé.
| 0 kommentar
|
|
|
|
Trettonde maj.
På sjuttiotalet var tydligen den trettonde maj ett populärt datum att ha idrottsdag. Det hade vi både när jag gick i sjuan och åttan, även om jag var hemma från skolan och förkyld vid det första tillfället. I åttan spelade vi volleyboll och långboll. Jag var reserv i volleybollaget, men fick aldrig spela. Min klass kom tvåa där. I långboll var alla med, och där kom vi sist.
På åttiotalet umgicks jag betydligt mer med bror och svägerska än vad jag gör numera. Just detta datum mest med den sistnämnda. 1980 var vi på bio och såg ”Kramer mot Kramer”. Vi fikade hemma hos dom efteråt. 1983 var vi på Nybro marknad och året därpå åkte vi alla tre tillsammans till föräldrahemmet på Öland. 2006 fyllde min bror femtio i veckan innan, så då var det stor fest den trettonde maj.
Med jobb har det varit både upp och ner. 1981 var jag permitterad från jobbet på Luma metall. Jag fick vara kvar ett år till tack vare att man gjorde avsteg från LAS, men sedan åkte jag ut därifrån under en period med dålig orderingång. 1986 jobbade jag istället övertid på Nordchoklad.
Soffgruppen på bilden fyller trettiotvå år idag. Innan jag köpte den hade jag haft några olika begagnade, men den här har jag aldrig velat byta ut. Den är köpt på Obs! i Kalmar, som sålde möbler på den tiden. Det såg ganska smått ut med en tresitssoffa och två fåtöljer i den stora saluhallen. Hemma hos mig höll vi knappt på att få in soffan från trapphuset genom ytterdörren, så stor var den.
|
13 Maj 2019
| Länk
| Minnenas allé.
| 0 kommentar
|
|
|