HAMBOMAZURKA
Startsidan Blogg Fotoalbum Instagram Vänner Gästbok
Debatt Topplistor Om mig Videoklipp Logga in
Ti On To Fr
<<
Maj (2022)
>>


Information.

Information är ingenting man får något överflöd av på min arbetsplats. På vårt lilla nattskift på slitytan är vi definitivt satta på undantag. Det kom ut lappar om strängmöten för dom olika skiften för några veckor sedan, men vi fick inget. Framför allt skulle det vara intressant att veta vad som händer med nattskiftet på slitytan efter semestern. Jag har hela tiden trott att det skulle läggas ner då, men dom senaste ryktena har tvärtom talat om en utvidgning. Jag har kollat lediga tjänster på Intranätet varje natt, eftersom jag hellre vill förekomma än att förekommas. Det visade sig också vara där man fick informationen om nattskiftets vara eller inte vara. Inatt hittade jag nämligen en annons där dom sökte nattarbetare till hela kedjan, kap, slityta, fog och press. Det hade förstås varit trevligare att få höra något om det av vår chef. Det jag undrar nu är om jag borde söka, eller jag beräknas vara kvar där jag är ändå. Måste jag söka ligger jag nog lite pyrt till, för kompetenskraven var exakt samma som på den senaste tjänsten jag sökte. Där hade jag hoppats på ett neutralt "tjänsten tillsatt med annan sökande", men istället fick jag redan tidigt i urvalsprocessen meddelande om att min kompetens var för låg. För övrigt drog ett rejält åskväder förbi Nybro inatt. Nere på avdelningen blinkade bara lamporna till. Uppe i caféet har vi däremot glastak, så där såg man blixtarna och regnet mullrade, så man knappt hörde vad folk sa.
31 Maj 2016  | Länk | Jobbet | 0 kommentar
Storgatan.

När jag läser om turerna kring biltrafiken på Storgatan i Nybro, inser jag att hur man vänder sig har man rumpan bak. Det har varit tillfälligt i ett helt år, men nu funderar man på att permanenta det eftersom "det har haft en positiv inverkan på handeln, med mer folk i centrum." I en annan artikel kan man läsa att handlarna funderar på att gå ihop och anställa väktare, eftersom snatterierna har ökat. Själv gör jag mitt bästa för att inte bidra till den ökade handeln, eftersom jag uppskattade gågatan. Det mesta går att köpa på Internet, och ställena som lämnar ut paket har betydligt mer generösa öppettider än vad butikerna längs Storgatan har. Att dom dyra skyltarna efterlevs verkar det vara dåligt med koll på. Man får varken köra in eller parkera förrän vid tio på förmiddagen. En lördagsmorgon vid nio räknade jag till sex parkerade bilar. Gångfart tror jag knappt att jag har sett någon som håller. För egen del har jag fortsatt cykla åt båda hållen, men nu har jag börjat fundera på om det är tillåtet egentligen? När gårdsgatan är enkelriktad för bilar, kanske det gäller cyklar också, fast folk gör som dom alltid har gjort. Att folk inte orkar gå femtio meter från närmaste parkering, nu när det är så inne med träning, fascinerar mig förstås. Fast vår vaktmästare hävdar att dom som tränar är dom lataste människorna som finns. Han bor vid Friskis och svettis. Luften är sämre nu än när det låg industrier där, eftersom alla tar bilen till träningen.

30 Maj 2016  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Helgen.

I fredags kväll körde det förbi en bärgningsbil här utanför. Dom enda skadorna jag hann se på personbilen som stod på den, var att rutorna var utslagna. Jag läste senare på nätet vad som hade hänt. Någon hade gett sig på bilen med en yxa. Han hade hotat någon med yxan också, så man får vara glad att det bara var döda ting som tog skada. Alltihop utspelade sig före en lokal fotbollsmatch i lilla Orrefors utanför Nybro. Igår morse stötte jag ihop med brorsonens flickvän, när jag cyklade till Kvantum. Hon är tidningsbud och kom från jobbet. Jag hade vågat mig på att testa dom jeans med vida ben, som jag köpte för några veckor sedan. Jag trodde det var trettio år sedan vi hade såna sist, men flickebarnet kom ihåg dom, och hon är inte så gammal. Det känns skumt när sånt man hade förr kommer tillbaka. Speciellt praktiska är dom definitivt inte, vare sig när man går eller cyklar. Jag var inne ett ärende på posten. Medan jag väntade på min tur frågade nästa kund var någonting fanns, som hon inte kom på namnet på. Jag blev mest glad att det finns fler än jag som tappar ord. Eftersom kölapp var det enda jag kunde tänka mig att hon behövde, visade jag henne maskinen för dom. Efter en stund förstod jag gesten hon hade gjort när hon frågade. Hon hade dragit i luften, som man gör när rullen med kölappar bara sitter i en hållare. På posten kommer dom ur en maskin, så man trycker på en elektronisk display för att få ut sin lapp.
29 Maj 2016  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Tjugoåttonde maj.

Idag är det årsdag för mitt livs första kyss. Den fick jag av pojken på bilden för 41 år sedan. Det hade varit nära på någon fest tidigare, men vi hade inte kommit till riktigt. Den här kvällen var jag och en klasskompis med Ungdomsringen vid något som kallades Prästgropen och grillade korv. Klasskompisen skulle sova över hos mig, och vi skojade om att killen jag gillade skulle komma bort till oss senare, och ta med sig grabben hon var förtjust i. Dom kom på en motorcykel, som det andra paret gav sig iväg för att provköra. Den dog efter ett par kilometer, så dom fick dra den tillbaka. Jag misstänker att jag och min dejt hade det mer romantiskt. Vi träffades någon gång efter det där, men så mycket mer blev det inte. Ett och ett halvt år senare omkom han i en singelolycka med bil. Fem år senare ringde en väninna och grät, eftersom hennes sambo hade stuckit. Det löste sig tydligen, för dom gifte sig och är gifta än idag. Året därpå var det Kristi himmelsfärdsdag den tjugoåttonde maj, och jag och en väninna hade en heldag tillsammans. Vi var hos hennes mamma, min mamma, i djurparken och på Kalmar slott. Vi satt i en husvagn (oklart var) och spelade kort. Så var vi hemma hos killen som sedermera blev hennes make. Jag är osäker på om dom var ihop redan då. Ett drygt år senare fick dom i alla fall en dotter, och dom är fortfarande gifta.
28 Maj 2016  | Länk | Minnenas allé. | 0 kommentar
Ommöblerat.

Efter att ha haft likadant möblerat i mitt sovrum i tjugo år eller så, möblerade jag om efter tapetseringen i höstas. Jag vet att det ser annorlunda ut här, men min hjärna verkar inte riktigt vara med på noterna. Det får inte plats någon pall här inne längre, så den har åkt upp på vinden. Behöver jag nå någonting hämtar jag en pall i vardagsrummet, men dit kommer den sällan tillbaka. Jag brukar upptäcka efteråt att jag har ställt den på samma plats där den stod före ommöbleringen i sovrummet. Problemet är bara att det inte finns plats där längre. Nu hamnar den i vägen för garderobsdörren. Att ha datorn längre in i rummet är helt suveränt. Förut fick jag alltid ha rullgardinen nere om jag satt där när det var ljust ute. Nu stör det mig inte längre. Men om jag är djupt försjunken i någonting på datorn, snurrar det till i huvudet när jag upptäcker att jag inte sitter vid fönstret utan i andra änden av rummet. Vanans makt är uppenbarligen stor. Jag har funderat på vilket helsike det måste vara att byta partner efter många år. Jag noterade att någon hade bytt till en som hade samma namn som exet. Det måste vara att rekommendera i vår ålder, när minnet börjar svika, så man inte säger fel.
27 Maj 2016  | Länk | Hemmet | 0 kommentar
Flikar.

När jag skulle spela ett speciellt spel fick jag gång på gång felmeddelande om att Shockwave flash hade kraschat. Jag fick igång det till slut, men googlade för att vara beredd om det händer igen. Jag fick veta att det är vanligt i Google Chrome, speciellt om man har flera flikar öppna samtidigt. Det händer väl att jag har fyra, fem stycken, men i ett inlägg läste jag följande: "Jag har inte provat Chrome själv med att ha 100+ flikar uppe (men har läst att väldigt många som kör med Chrome har problem med bara 25 - 30st flikar uppe på en och samma gång)." Vad i all världen sysslar man med om man behöver ha så många flikar öppna samtidigt? Det lät ju verkligen som om många människor hade mer än tio i taget.
26 Maj 2016  | Länk | Datorn & Internet | 0 kommentar
Duschen.

Jag brukar rensa avloppet i duschen på semestern, men det senaste året verkar jag ha varit skitigare än vanligt. Redan i förra veckan började vattnet rinna ner långsammare än vad jag sprutade ut det ur duschslangen. Jag har en kant runt om vid golvet, så det rinner inte ut i resten av badrummet, men det känns ändå ovant att stå i vatten upp till fotknölarna och duscha. Jag minns en rörmokare som berättade att han aldrig använde handskar. Han körde ner näven som den var, och drog upp bajskorvar och annat. Jag är betydligt mera känslig. Jag tycker det är läskigt att dra upp kladdet ur vattenlåset fast jag har en engångshandske på handen. Jag tror väl att det ska finnas något levande där nere. På sätt och vis är det ju så, eftersom jag antar att det mesta av joxet kommer från min kropp. Det är samma sak när jag ska rensa ventilationsröret från ludd och när jag ska ha tag i sånt som har trillat bakom mellanväggen i sopskåpet. Jag är övertygad om att jag kan få tag i en råtta, om jag sticker in handen där jag inte kan se. Att jag tycker det är obehagligt att sträcka in handen i ett mörkt rum, för att trycka på lysknappen, skyller jag på ett helt liv av deckare och annat otäckt på tv.
25 Maj 2016  | Länk | Hemmet | 0 kommentar
Flygrädd.

Jag läste någonstans att dom sökte folk till en såpa om folk som aldrig hade varit utomlands. Jag vet inte om Köpenhamn räknades, men längre än så har jag aldrig varit. Jag antar att tanken var att skicka iväg ett insnöat gäng någonstans, och att man kunde se det som en chans att bli bjuden på en resa. Fast även om jag hade varit sugen på att bli b-kändis, hade jag nog inte vågat mig in i ett flygplan efter alla år med fast mark under fötterna. Det närmaste jag har kommit att flyga, var när jag skulle åka ner till pappa på Kanarieöarna, eftersom mamma hade hamnat på sjukhus. Hon avled innan jag hann iväg, så det blev ingen flygresa då heller. Jag har fått berättat för mig att min farmor flög för första (och enda) gången när hon var över sjuttio. Själv har jag hört Alanis Morissettes låt "Ironic" lite för många gånger. "Mr. Play It Safe was afraid to fly. He packed his suitcase and kissed his kids goodbye. He waited his whole damn life to take that flight. And as the plane crashed down he thought "Well isnt this nice..." And isnt it ironic... dont you think."

24 Maj 2016  | Länk | Media | 0 kommentar
Windows.

Att man kan ha olika åsikter om Windows 10 som om precis allting annat har jag förstått. Den senaste veckan har jag läst ett par olika trådar i ämnet. En där användarna tyckte att den var jättebra och en där dom flesta ansåg att det bara var skit. För mig spelar det mindre roll om den är bra eller dålig. Så fort jag hörde att dom har tagit bort startsidan från Windows 8 bestämde jag mig för att inte uppgradera. Jag älskar nämligen sidan med apparna, trots att jag har förstått att jag är en av dom få som gillar den. Problemet med att behålla åttan verkar vara att en uppgradering inte är frivillig. Mig gör det bara ännu mer obstinat. Ingen ska komma och tala om för mig vad jag ska göra. På laptoppen kunde jag välja bort att bli påmind om uppgraderingen hela tiden, men i den stationära datorn har jag aldrig hittat något sånt alternativ. Här har det istället blivit mer och mer aggressivt. Jag har snara fått välja när jag ville uppgradera än om jag ville göra det. När jag hörde om folk som hade blivit uppgraderade automatiskt, kände jag att det var bäst att göra något radikalt. Jag hittade ett program som ska stoppa Windows 10 från att installera sig självt. Det är bara att hoppas att det håller vad det lovar. Så långt ser det ljust ut, för flaggan i kontrollpanelen har försvunnit.

23 Maj 2016  | Länk | Datorn & Internet | 0 kommentar
Pasta.

Jag fick en förpackning färsk pasta som gåva, eftersom jag har ICA-kort. Gratis är gott. Jag utgick från att färsk betydde att den skulle användas tämligen omgående, så jag började leta recept. Vid dom få tillfällen jag ägnar mig åt något som kan kallas matlagning följer jag alltid ett sånt. Den här gången slutade det ändå med någonting lite eget, även om jag använde receptet jag googlade fram som mall. Jag gillar inte ädelost, så den ersatte jag med Brie. Istället för gul lök tog jag purjo. Det älskar jag verkligen, men vet sällan vad jag ska använda det i. Så ökade jag på mängden av ost och bacon, för att det skulle bli mera matigt. Jag hade aldrig köpt eller ens sett färsk pasta tidigare, så när jag kom till Kvantum insåg jag att jag varken visste vilken typ av förpackningar den låg i eller var den höll till. Som tur var fanns det personal på plats att fråga, så nu vet jag. Jag hade tänkt mig en liten purjolök, men det fanns bara stora och större. Vid hyllan med crème fraiche hette den med godast smaksättning enbart fraiche, och jag förstod inte skillnaden. Det gjorde inte killen i personalen heller, men vi jämförde innehållsförteckningar så gott vi kunde. Gott blev det till slut, men jag fattar verkligen inte hur folk orkar stå och laga mat varenda dag. Hacka, steka o0ch koka innan, och röja och diska efter alltihop efteråt, för att äta i fem minuter. Jag gör åtminstone flera portioner samtidigt, så nu har jag mat till tre mål till, utan att behöva jobba med det.
22 Maj 2016  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Tjugoförsta maj.

Det som förundrar mig mest när jag söker i gamla dagboksanteckningar är i vanlig ordning hur aktiv och social jag var på åttiotalet. Det verkar inte ha gått en kväll utan att jag åtminstone pratade med någon i telefon. Då hade jag ändå bara fast telefoni på den tiden. Man kan undra hur det hade sett ut med dagens kommunikationsmöjligheter. Det fanns på hela åttiotalet inte heller någon enda tjugoförsta maj då jag bara satt hemma lugnt och stilla, som jag tänker göra ikväll. Jag var i och för sig ute och cyklade i morse i vanlig ordning, men eftersom jag har sovit sedan dess känns det inte riktigt som samma dag. 1980 putsade jag mina fönster, något som får vänta till sommarsemestern numera. 1981 var jag permitterad, och var först hos kompisen på Öland och solade. Eftersom det är 35 år sedan hoppas jag preskriptionstiden har gått ut för att lägga upp ett kort på henne. Ni anar själva vilken mysig stuga vid havet hon hade att sola vid. Vi tappade kontakten för 30 år sedan eller så. På vägen därifrån besökte jag mitt föräldrahem, där jag vaxade bilen, gjorde några bonader klara och såg Hemsöborna på tv. Tillbaka i Kalmar blev det ett spontanbesök på nöjesstället hotell Witt. 1982 var svägerskan och jag ute och promenerade i 1½ timme. Jag var kvar hos henne och min bror till halv nio, och fortsatte sedan till Sandra dansrestaurang. 1983 var jag i Växjö och besökte min äldste bror på dagen, och på dansstället Stallet i Vassmolösa på kvällen. 1984 umgicks jag med ett par kompisar, 1985 cyklade jag till centrum och 1986 fikade jag hos mina föräldrar. 1987 hade jag besök av bror, svägerska och mamma. Vi åt pizza, monterade en videobänk och fick igång en videobandspelare. 1988 promenerade jag till centrum, men då hade jag flyttat, så det var Oskarshamn som gällde. 1989 solade jag på dom härliga klipporna där uppe, och cyklade sedan in till stan och åt kebab och glass.

21 Maj 2016  | Länk | Minnenas allé. | 0 kommentar
Klockan.

Trots att jag jobbar på en stor industri är inte klockorna synkroniserade. Alla visar olika, så att hålla sina rasttider efter dom blir lite jobbigt. Jag gillar inte att ha armbandsklocka på mig när jag jobbar, så den förvarar jag i ryggsäcken. Jag tar på mig den när jag går på rast, men vid första rasten inatt hittade jag den inte. Det vanligaste i det läget är att jag har stoppat den i fel fack, men jag vände upp-och-ner på hela ryggsäcken utan att hitta den. Man vill ju inte tro att någonting bara kan försvinna, men kollegans glasögon lämnade på något vis jordens yta för några månader sedan, så säker är jag inte. När jag gick över sågverksplanen på hemvägen i morse, plockade en kille jag mötte upp någonting från marken. Jag tyckte först att det var en nyckelknippa, men det visade sig vara min klocka. Minst en långtradare hade kört över den, så den såg ut som på bilden. I min gamla ryggsäck hade jag den i ett öppet nätfack, och där var jag mest förvånad över att den inte ramlade ut. Nu låg den i ett djupt fack stängt med tryckknapp, och hur den har lyckats klättra upp från det övergår mitt förstånd. Det känns ändå som tur att jag kom precis när kollegan hittade den. Annars hade jag grunnat resten av livet på vart den hade tagit vägen. Ännu mer tacksam är jag förstås över att långtradaren inte körde över den medan den låg kvar i ryggsäcken, som jag hade på ryggen. Jag visste att jag hade slut på batteri i klockan jag använde till jobbet tidigare, men det visade sig att armbandet var trasigt också. Så har den mörk urtavla, så jag tycker det är svårt att se hur mycket den är. Det får nog bli min nyaste klocka istället, fast det känns lite synd att ta den till jobbet. Då blir den åtminstone använd, för annars är det inte många gånger på ett år som jag har klocka på mig. Den är dubbelt så stor som dom andra, så då lär jag inte ens behöva ha glasögonen på mig för att veta när rasten är slut. Frågan är vilket fack i ryggsäcken jag vågar lägga den i.

20 Maj 2016  | Länk | Jobbet | 0 kommentar
Routern.

När jag köpte ny tv var en av tankarna att jag skulle kunna kolla tv från Internet på den. Vissa program sänds ju enbart där, och i SVT:s arkiv finns mängder av gamla godingar. Youtube har jag inga problem med, men för att se det här andra behöver jag vara uppkopplad mot routern till bredbandet. Så länge den stod vid datorn var väggarna mellan den och tv:n för tjocka, så signalen blev för svag. När jag flyttade ut den i hallen fungerade det klockrent. Jag har aldrig brytt mig om att koppla in routern till datorn igen efter det testet. Den enda skillnaden jag har märkt har varit att jag har sluppit tappa kontakten med Internet, och starta om den stup i kvarten. Min plan har varit att plugga in den i hallen när jag ville se något från nätet. När jag började använda samma wifi till telefonen kändes det vettigast att ha routern inkopplad i hallen hela tiden, så jag kunde använda telefon, tv och dator samtidigt. Problemet var bara hur jag skulle få kontakt med datorn, för det ville sig inte alls. Jag förstod att jag tänkte fel och missade någonting, men jag kunde inte komma på vad. Till slut trillade polletten ner. Jag hade varit så inkörd på att ha routern i den ände av nätverkssladden där datorn finns. Det fungerar förstås precis lika bra att koppla in den borta vid väggen, där den når till tv:n också. Det enda kvarvarande problemet är att jag har varit riktigt duktig när jag har fäst sladden runt sovrumsdörren. Den sitter med femtio små sladdhållare, för att det ska vara så snyggt som möjligt. Jag har dessutom inte lämnat så lång bit ute i hallen att det räcker upp på bordet där jag vill ha routern. Jag får ta tag i att fixa det i helgen, när jag förhoppningsvis har lite mera tid.
19 Maj 2016  | Länk | Datorn & Internet | 0 kommentar
Tonat håret.

Fördelen med att ha svårt att sova är hur mycket man hinner, när man inte sover bort tiden. Idag hade jag tonat håret långt innan jag skulle ha stigit upp i vanliga fall. Jag anser att grå tinningar gör sig bättre på gamla gubbar än på dito tanter. Nackdelen är att natten på jobbet blir extremt seg, när jag har sovit för lite. Jag jobbar bland annat vid löpande band, och sitter jag på en plats där det är hyfsat lugnt blir frestelsen stor att vila ögonen lite. Då kan jag känna att det är märkligt hur lätt jag somnar sittande, när jag inte lyckades somna om liggande i min sköna säng tidigare på dagen. Å andra sidan kan det hänga ihop med att jag är lika dålig på att sova på kommando, som att göra precis allting annat som och när det förväntas av mig. Hade jag legat kvar i sängen ett par timmar tills jag somnade om, hade jag förmodligen kunnat sova tills det var dags att gå till jobbet ikväll. Det finns dom som lägger sig någon timme på kvällen, när dom ska jobba på natten, men efter en kortare lur mår jag bara dåligt. Det är samma sak med att bara sova några timmar på fredagen, för att vända på dygnet. Jag håller med den kollega som hävdade att man känner sig bakfull när man stiger upp då.
18 Maj 2016  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Frissan.

Att vara frisör och ha mig som kund är nog inte det lättaste. Jag har en väldigt bestämd uppfattning om hur min frisyr ska se ut och fungera, och den stämmer inte alltid överens med vad en utbildad frisör har fått lära sig. Den största utmaningen är ändå inte att få håret bra när det är nyklippt, utan att det fortfarande ska fungera efter några veckor, när det börjar växa ut. Jag sov borta i lördags natt, och hade i vanlig ordning med mig en blomspruta. Det brukar vara enda sättet att få någon som helst fason på mitt hår, när jag har legat på det. Nu behövde jag inte ens använda den, för håret såg ut som det skulle efter att jag bara hade dragit borsten genom det. I morse var det i alla fall dags för ett besök hos frissan, även om jag var riktigt nära att missa det. Jag brukar klippa mig på torsdagen, men den tiden var upptagen redan för sex veckor sedan. Jag fick byta dag, och som jag kom ihåg det blev det onsdagen istället. Jag har kastat ett öga på almanackan ibland, men igår som först upptäckte jag att min anteckning låg väldigt nära måndagen. Det berodde på att jag hade tid redan idag. Det hade just varit snyggt om jag hade kommit ner imorgon, när ingen hade tid att klippa mig längre. Nu är det snart semestertider. Jag har tur i år, så ingen av mina ordinarie klipptider infaller när min frissa är ledig. Vi bokade för säkerhets skull en tid om tolv veckor också, eftersom det kan bli fullt när hon inte jobbar hela tiden.
17 Maj 2016  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Seniortelefon.

Jag sitter gärna vid min stationära dator här hemma, men vitsen med att ständigt glo på en skärm i andra sammanhang har jag inte förstått riktigt. Möjligen dom som roar sig med den på rasterna på jobbet, men då ägnar jag mig hellre åt gammalt hederligt kortspelande. Att sitta och fippla med en skärm när det sitter andra runt omkring, känns lika meningsfullt som dom som sysslar med annat medan man pratar med dom i telefon. Jag har betydligt roligare och vettigare saker att lägga min tid på, än att sitta och lyssna på någon som håller på med något annat. Eftersom mobilen är den enda lur jag har sedan jag sa upp den fasta telefonin, har jag ändå varit lite småsugen på att skaffa en smartphone istället för min lilla vikbara. Det är en Doro jag har, och till slut bestämde jag mig för att skaffa en smartphone av samma märke. Den kallas seniortelefon, men det kan jag leva med. Jag har åldern inne för att kallas senior, och framför allt är jag totalt ovan vid allt i den här vägen. Då kan det väl vara smart att börja med den enklaste. Det jag har absolut svårast för är det här med touchskärm, så för säkerhets skull köpte jag till en pekpenna. Den som skrev produktbeskrivningen på Internet hade faktiskt lite humor. Ett långt stycke slutar med raden: " Sist men inte minst går det utmärkt att ringa med telefonen också." När beslutet väl var fattat hjälpte mina syskonbarn mig att verkställa det samma dag. Den ena jämförde dom fyra olika modellerna på nätet, och kollade så den jag ville ha fanns på NetOnNet i Kalmar. Den andre körde mig dit på vägen hem från Kåremo, och sökte upp den åt mig. Jag hade aldrig besökt den butiken innan, men nu vet jag hur man kan kolla i datorn vid ingången exakt på vilken hylla det man söker finns. Nu väntar jag bara på att Comviq ska skicka ett nytt simkort, så jag kan använda telefonen med mitt vanliga kontantkort och telefonnummer.
16 Maj 2016  | Länk | Släkten | 0 kommentar
Grillafton.

Igår var jag bjuden till Kåremo på grillkväll, med anledning av att den yngre av mina bröder hade fyllt sextio. Jag blev rejält bortskämd med skjuts både dit och hem av brorsonen och hans flickvän. På vägen dit stannade vi till vid en biltvätt i Kalmar. Jag insåg hur tiderna hade förändrats, eftersom man när jag var yngre inte fick sitta kvar i bilen medan den tvättades. Numera är det tydligen tvärtom meningen att man ska sitta i den, så jag fick uppleva en biltvätt inifrån för första gången i mitt liv. På plats i Kåremo startades kvällen med vad jag trodde var två olika sorters paj. Det visade sig efteråt att det ena var ett italienskt bröd, som jag tror hette focaccia. Gott var det hur som helst. Det blev grillat med potatissallad, pastasallad, pesto och andra tillbehör. Senare på kvällen fick vi glass, citronkladdkaka, tårta och några underbart goda mjuka kakor. Jag satte i mig flera stycken av dom. Däremellan fanns det snacks och godis. Vi sov över, och idag har det bjudits på frukost, lunch och fika två gånger. Jag känner att jag har ätit och druckit snudd på oavbrutet i ett helt dygn. Sova fick jag för övrigt göra rent kungligt. Jag var lovad soffan, eftersom sovrummen var upptagna, men så bytte brorsdottern och hennes sambo med mig. Jag fick alltså eget rum över natten, med en stor, bred säng. I Nybro regnade det redan när vi gav oss iväg igår, men till kusten kom inte regnet förrän idag.
15 Maj 2016  | Länk | Släkten | 0 kommentar
Morfar.

Bilden nedan var utlagd på nätet som ett skämt, men den fick mig att tänka på min morfar. Han fick problem med synen när han blev äldre, så han hade någon typ av förstoringsskärm framför tv:n. Idag kan man ju faktiskt köpa i princip hur stora skärmar som helst, och det känns både enklare och mer funktionellt. Jag minns att han åt russin, eftersom det skulle ge bättre syn. Han broderade han också, och när tavlorna var klara bad han mig kolla över dom och markera med en säkerhetsnål om han hade missat något stygn. Han bodde i en etta, så han hade dubbla rader med tavlor på väggarna för att få plats med allt. Jag har alltid hållit mig till en rad, men dom senaste åren har jag börjat göra likadant. En gång när jag fyllde år fick jag som present helt enkelt välja vilken tavla jag ville ha från väggen.

 

14 Maj 2016  | Länk | Släkten | 0 kommentar
Nya ägare.

Huset jag bor i byter ägare nästan lika ofta som företaget jag jobbar på. Det tillhörde en bostadsrättsförening inom HSB när jag flyttade hit. Jag lånade pengar för att kunna köpa lägenheten. Å andra sidan var hyran en tusenlapp lägre än vad jag hade gett i Oskarshamn, så jag kunde betala av lånet med mellanskillnaden. Efter ett par år genomfördes ett stambyte och i samband med det en totalrenovering. Efter den justerades hyran upp. När jag hade bott här i tretton år gick bostadsrättsföreningen i konkurs, och jag fick sälja lägenheten för en krona. Efter det hyrde jag den av HSB, något som verkar vara ganska ovanligt. För några år sedan köpte Aptare Fastigheter huset. Dom gjorde ett gott intryck direkt, när någon gick runt och hängde choklad på alla dörrar hos dom som inte var hemma. Jag hörde efteråt att hon till och med hade ringt på för att se vad här bodde för folk och höra vad dom tyckte. Idag landade två brev på dörrmattan. Ett från Aptare, där dom berättade att dom hade överlåtit alla sina fastigheter i Nybro och Kalmar. Ett brev från bolaget Kuststaden i Oskarshamn, som är dom som har tagit över vårt hus. Dom har tagit över våra fastighetsskötare också. Det är mest med dom jag har att göra, så förhoppningsvis innebär ägarbytet inga större förändringar för mig. Den ena killen följde med från HSB också, så han har bytt arbetsgivare lika ofta som husen här har bytt ägare.
13 Maj 2016  | Länk | Hemmet | 0 kommentar
Tolfte maj.

När jag var i tjugoårsåldern tonade jag mitt hår ljusare, istället för mörkare som nu. Numera är det mitt naturligt gråa hår jag försöker dölja, och jag har hittat en nyans som tydligen ser hyfsat naturlig ut. Vi pratade nämligen hårfärger på jobbet en gång, när en kille frågade mig när jag skulle börja färga håret. Då hade jag redan hållit på i flera år. Varför jag ville ha det ljusare när jag var yngre är lite oklart, för i efterhand tycker jag att lite mörkare hår ramar in ansiktet bättre. Problemet med ljustoning var hur som helst att det slet väldigt mycket på håret. Även om jag ansträngde mig för att bara ta utväxten, blev resten av håret till slut mer och mer likt sockervadd. Den tolfte maj 1982 gav jag upp och klippte mig kort. Resultatet syns på bilden nedan. Jag gjorde några försök att låta håret växa efter det, men gav alltid upp innan det nådde axlarna. Sedan många år tycker jag att jag passar bättre i frisyrklippt. Därtill kommer att jag är snudd på allergisk mot både hår och naglar. Naglarna klipper och filar jag korta sedan jag slutade bita på dom, och håret känns jättelångt sista veckan före klippning. Då klipper jag det ändå var sjätte vecka. Jag har lyckats vänja mig vid lite lugg, något jag totalvägrade under många år. Det är dessutom en bedrift att få till lugg på mig, eftersom jag har en jättevirvel precis där. Klippet på kortet gjorde jag för övrigt på östra Öland, fast jag bodde i Kalmar. Jag hade hittat en frissa jag trivdes med i byn jag kommer från, och medan man hade bil var det ju inga problem att ta sig. Hårfrisörskan ifråga fyllde nyligen nittio.


12 Maj 2016  | Länk | Minnenas allé. | 0 kommentar
Bitchig.

Den man jag har satt allra mest skräck i måste vara min nuvarande chef. Han dyker in lite tidigare en morgon ibland, och pratar några minuter vardera med oss fyra som jobbar på natten på slitytan. Jag satt vid strängen när han kom i morse. På vägen fram till mig plockade han med sig ett kvastskaft, som någon har vässat så det ser ut som ett spjut. Det stod han och höll i medan vi pratade. Min tunga kan säkert vara vass, men fysiskt våldsam brukar jag inte bli. Åtminstone inte så att man kan tänkas behöva vapen för att försvara sig mot mig. Jag har konstaterat för mig själv att om man blir upprörd över alla rykten man hör på det där företaget får man gå runt och vara förbannad hela tiden. Jag väntar tills jag får information om hur någon har tänkt sig just min framtid, även om jag kan tycka att det börjar bli hög tid nu. Det är bara några veckor kvar till semestern. Efter den blir det nerdragningar, och dom flesta verkar veta hur deras framtid är tänkt att se ut. LAS avskaffade vi för länge sedan på kära Kährs, så det är dom yngre det satsas på. 26 års anställning är inte värt ett skit. Vår nuvarande VD närvarar inte ens på den årliga veteranfesten för dom som har varit anställda i 25, 30 och 40 år. Det säger väl en del om hur mycket han värdesätter sina undersåtar. Min närmaste chef sitter för övrigt löst själv nu, om jag har förstått saken rätt. Som jag har fattat det ska man dra ner på antalet produktionsledare. Han lär vara en av dom sist anställda, men sånt är, som sagt, ingenting vi tar någon större hänsyn till på min arbetsplats.
11 Maj 2016  | Länk | Jobbet | 0 kommentar
Tisdag.

Det händer ibland att man får skriva av en kod, när man beställer något på Internet, för att dom ska veta att man är en riktig människa och inget dataprogram. Senast det hände mig var rutan för att skydda mot spam klart förenklad. Jag fick bara kryssa i en ruta där jag intygade att jag inte är en robot.

När jag löser korsord vill jag ha en seriös chans att veta om det jag skriver är rätt eller inte. Det värsta jag vet är ett för mig helt okänt ord, som inte korsas av något annat på ett ställe. Jag har ingen aning om ifall bokstaven jag skriver är rätt eller fel utan att googla, och det tycker jag känns lite överarbetat. Senast det hände mig är jag ändå hyfsat säker på vilket ord dom var ute efter. Det var en central kroppsdel, som slutade på uk. Jag utgår från att det var buk som efterfrågades, även om jag kan tänka mig en annan central kroppsdel som skulle passa in där. Fast den finns förstås bara på halva befolkningen.
10 Maj 2016  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Storlekar.

Jag läste visserligen någonstans att det skulle bli kallare igen på söndag, men nu stoppade jag ändå vinterjackorna i tvättmaskinen. Jag får väl köra med desto fler lager av kläder, om det skulle bli nattfrost igen. I nödfall går det ju rentav att plocka fram jackorna igen, men annars känns det skönt att få hänga undan dom. Jag tog på mig glasögonen för att kolla vad det egentligen stod i tvättrådet för respektive jacka. Det intressantaste var faktiskt storlekarna. Jag älskar stora, rymliga kläder. Hade jag haft en karl hade jag förmodligen lånat hans kläder för jämnan. Jag har förstått att det till och med finns något som kallas "pojkvänsjeans" att köpa för oss tjejer. Jackan jag använder till jobbet är storlek 48, och det får plats rejält med kläder under. Barbro på Sportringen håller inte alls med om att kläder ska vara oversize, så jackan jag har köpt där är i storlek 42. AnnSofie på butik Julia är likadan. Hon tror varje gång att jag kan ha betydligt mindre storlekar i kläder än vad jag egentligen kommer i. Jeans kan uppenbarligen aldrig sitta för tight, och så länge det är stretch kan man förstås ändå andas i dom. Jag tänker på henne varje gång jag står framför spegeln, och det fattas en decimeter för att jag ska kunna knäppa byxorna. Det är bara att ta ett djupt andetag och hålla andan tills jag får igen dom. Sedan behöver jag inte tänka på att hålla in magen, för det gör byxorna åt mig. I fredags slog hon alla rekord. Eftersom jag har en tendens att växa på bredden kommer jag knappt i storlek 42 längre. Nu hade jag inga glasögon på mig när jag shoppade. När jag kom hem visade det sig att jag hade köpt två par jeans i storlek 40!
9 Maj 2016  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Bakluckeloppis.

Idag var det dags för bakluckeloppis på andra sidan Norra vägen. I fredags struntade vi blankt i att marknaden officiellt inte öppnade förrän vid tio. Det var nio förr, och vid halv tio var det redan gott om folk där. Loppisen är inhägnad och det kostar en tia att gå in, så där är det verkligen insläpp vid tio. Jag stod i kö förra gången, så nu väntade jag till lite efter utsatt tid, men det var ändå kö halvvägs hem till mitt. Något loppistänk har jag uppenbarligen inte, för prutar gör jag bara inte. Tar någon mer än vad jag vill ge för en grej så struntar jag helt enkelt i att köpa den. Att pruta på något som bara kostar ett par tior tycker jag är snudd på pinsamt. Får dom som säljer inte mer än tio spänn för varje grej, får dom väl knappast ihop pengar så det täcker avgiften för att stå där. Ett par inköp blev det för min del. En plånbok som var av samma typ som den jag använder, fast den här gav lite nostalgivibbar. Den är aningen större än den jag har, så jag får kolla så den får plats i innerfickorna på mina höst- och vinterjackor, innan jag plockar över allting till den. Så köpte jag ett par skor. Jag, som annars är fruktansvärt kinkig med skor, köpte ett par sandaler utan att ens prova. Jag har funderat på det varje sommar i hela mitt liv, men aldrig kommit till skott. Nu sprang jag på exakt såna som jag hade tänkt mig. Blir dom inte använda kommer det i alla fall att gräma mig mindre när jag bara har gett några tior för dom, än om jag hade betalat flera hundra. Fördelen med att köpa begagnat var att någon annan hade gått in dom, så dom var riktigt sköna.
8 Maj 2016  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Hjälp att välja.

Min version av att singla slant, när jag inte vet riktigt vad jag ska välja, är att be någon i närheten säga ett av två alternativ. Tyvärr finns det många som sjåpar sig, och verkar tro att det är dödsstraff på att välja "fel". Jag får väl på det hela taget skylla mig själv, om jag ber någon annan om råd. En annan sak är dom gånger då man helst vill bestämma själv. Då haglar dom goda råden och åsikterna om hur fel man gör. Dom två senaste dagarna har jag i alla fall haft tur med mina rådgivare. Igår valde jag mellan en ryggsäck med ugglor på och en med elefanter. Jag frågade den första bekanting jag träffade, och hon svarade ugglor direkt. På Kvantum idag gällde det tortilla. Jag antastade en ung kille i personalen. Han visade sig vara en fena på just det, och ställde adekvata följdfrågor, tills vi hade ringat in rätt förpackning. Mitt enda problem var att han började varje fråga med "Vill ni ha...". Jag föredrar att tolka det som att han menade mig och min familj eller åtminstone dom jag skulle äta tillsammans med. Ändå gnager misstanken att han hade fått lära sig att nia äldre människor. Jag får väl vara glad att han inte sa: "Vill tant ha...". Eller att det finns ungdomar som behandlar en med respekt för att man är äldre. Man läser ju så mycket om skithögar som utnyttjar äldres utsatthet till att till exempel lura dom på pengar.
7 Maj 2016  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Marknad.

Med tanke på att jag är ledig fem nätter, och att det är både marknad och bakluckeloppis, funderade jag faktiskt på att vara lite normal den här helgen. Ja, när det gäller det här med sovtider då, och försöka vända på dygnet. Men så insåg jag att jag förmodligen skulle sova över båda tillställningarna istället, om jag försökte. Jag bestämde mig för att göra som jag brukar och lägga mig efteråt. Idag var det dags för Nybro marknad, och vädret kunde man verkligen inte klaga på. Det såg inte ut att bli så mycket handlat, men jag pratade desto mer. Jobbar man på ett av Nybros största företag träffar man mängder av bekanta en sån här dag. Jag passade på att göra ett besök på Sportringen och ett i butik Julia, för att fylla på klädförrådet lite. Innan jag lämnade marknaden köpte jag en stor påse med blandade kolor, tre rullar soppåsar och en ryggsäck. Jag köpte en ny ryggsäck till jobbet så sent som vid årsskiftet, men jag har aldrig trivts med den. Den saknar småfack, och så går den inte att ställa på golvet utan att den ramlar omkull. Nu var ståndet med väskor det första jag såg när jag kom ner till marknaden. Frågan var om jag skulle ha ugglor eller elefanter på min, för båda var söta. Nu blev det ugglor. Så väldigt noga tittade jag aldrig på ryggsäcken innan jag bestämde mig. Jag konstaterade bara att det fanns ett par ytterfack. När jag kom hem hittade jag flera fack inuti väskan.
6 Maj 2016  | Länk | Nybro | 0 kommentar
Tennisspel.

På Royalgames finns ett spel som egentligen utgår från patiensen Idioten, fast det är utformat som en tennismatch. Bilderna man får upp på tennisspelare tycker åtminstone jag påminner mycket om ett par som var i sitt esse långt innan Internet blev var mans tummelplats. Jag har funderat mycket på om det är en äldre person som har gjort spelet, någon som har sett det som en nostalgitripp eller bara någon som tycker att ansiktena på idrottsstjärnor från åttiotalet är mer välkända än dagens hjältar. När jag googlar på Björn Borg och John McEnroe inser jag för övrigt att dom fortfarande spelar tennis. Det finns tydligen seniortour och veterantour, så man kan fortsätta så länge man orkar.
5 Maj 2016  | Länk | Datorn & Internet | 0 kommentar
Facebookdiskussioner.

Natten som kommer är jag ledig, eftersom vi aldrig jobbar till röd dag. Imorgon skulle det ha varit dags igen, men då lade vi in lite arbetstidsförkortning, så nu är jag fri tills på måndag kväll. Det passar perfekt med långhelg, eftersom det är marknad på fredag och bakluckeloppis på söndag. Det är bara att hoppas att väderprognoserna infrias, för det ser ut att bli riktigt fint väder båda dagarna. Utomhusevenemang är ju grymt väderberoende. Minst halva nöjet går förlorat om det regnar, och så sent som för en dryg vecka sedan snöade det till och med. Det känns helt otroligt att det har slagit om så fort, men jag känner ändå att det brukar ske just kring Valborg. Redan för trettio år sedan eller så stod folk med täckjackor på sig runt Valborgsmässoelden. Dagen efter låg dom i bikini och solade på Svinö, när jag körde över bron till Öland. Nu är det många år sedan jag besökte något majbål, och ännu längre sedan jag ägde någon bil och kunde köra vart jag ville.

Nedan syns ett av dom fenomen jag gillar allra bäst med Facebook. Statusen som diskuteras är: “Det finns fler flygplan i haven än ubåtar uppe i luften”. I vilket annat sammanhang skulle över huvud taget en diskussion uppstå om var ubåtar hamnar när dom dör? Och hur skulle någonsin en kvinna som bor i Stockholm från min gamla brev- och slamvärld och en Kährsarbetare från Småland ha sammanstrålat för att dryfta sina åsikter i frågan? Jag tycker det är härligt hur ett oskyldigt och lite humoristiskt citat kan ge upphov till sånt här.

4 Maj 2016  | Länk | Datorn & Internet | 0 kommentar
Rälsbuss.

Jag fick syn på ett foto av en rälsbuss på Facebook. Det intressanta med kortet (i alla fall för mig) var att hållplatsen den står vid ligger alldeles i närheten av mitt föräldrahem. Jag tror min mamma jobbade på olika järnvägsstationer när hon var yngre. Själv hann jag aldrig åka tåg på Öland, för järnvägen där lades ner samma år som jag föddes. Hållplatsen där jag klev på skolbussen när jag gick på högstadiet, ligger ungefär där fotografen har stått. Tänk så häftigt det hade varit att kunna åka rälsbuss till skolan i Mörbylånga istället för vanlig landsvägsbuss. Fast hade järnvägen funnits kvar hade det väl inte känts som något speciellt. Jag antar att folk som bor i Göteborg är så vana vid spårvagnarna att dom inte tänker så mycket på att dom är speciella. På Öland kan jag tycka att det borde ha varit en turistattraktion att kunna resa på järnväg längs med ön, men det vore väl lite för säsongsbetonat. När jag växte upp fanns bara banvallen kvar, men vi pratade ändå om den som "järnvägen".

3 Maj 2016  | Länk | Övrigt | 0 kommentar
Bluffmail.

Förra gången jag fick bluffmail från PostNord gick jag på det, och klarade mig undan datorstrul med en hårsmån. Det senaste mailet har varit på norska, och det har verkligen känts som bluff. Varför skulle posten i Sverige skicka ut ett brev på norska? Men dom har envisats, och när man väntar på paket blir man förstås orolig att man missar någonting trots allt. En morgon hade jag fått mail om att jag bara hade två timmar på mig innan paketet skickades tillbaka till avsändaren. Det läste jag inte förrän tidsfristen hade gått ut, men på kvällen kom ett likadant. Då hade jag fortfarande två timmar på mig. Jag gick in på PostNords webbsida, för att se om dom nämnde det där. Föredömligt lätt att hitta redan på startsida låg sedan en hel månad en länk till följande meddelande:
"Flera varianter på bluffmejl som ser ut att komma från PostNord. PostNord varnar för falska e-postmeddelanden, så kallade ”phishingmail”, där bedragare utger sig för att vara PostNord AB. Hur bluffmejlen ser ut varierar. Rubriken på mejlet kan till exempel vara ”Kuriren Har Inte levererat Paketet” eller ”Du har lösta paket”. Mejlet fortsätter oftast med: ”Courier kunde inte leverera det här paketet till dig.” Men det falska mejlet finns alltså i flera olika varianter. Det är inte PostNord som har skickat mejlet. Radera det utan att klicka på någon länk eller göra något annat som du uppmanas till i mejlet. Försök inte spåra paketet enligt instruktionerna. Så länge du inte klickar på något i mejlet riskerar du mest troligt inte att få några negativa konsekvenser av meddelandet. PostNord är inte avsändare av dessa mejl och kan tyvärr inte göra något åt att de skickas ut av bedragare. Vi kan bara vädja till dig att inte göra något annat än att slänga meddelandet så fort du fått det."
2 Maj 2016  | Länk | Datorn & Internet | 0 kommentar
Glas och lurar.

I helgerna har jag glasögon och hörlurar på båda mina favoritplatser, fast olika uppsättningar. Vid datorn använder jag närprogressiva glas, vilket innebär att jag slipper sitta och luta huvudet bakåt när jag ser på skärmen, utan kan titta rakt fram. Jag är ändå inte helt blind på längre håll, och när jag nu googlar på det konstaterar jag att det möjligen kan vara rumsprogressiva glas jag har. Mycket bra är dom i alla fall. Egentligen kan jag tycka att dom borde fungera till tv och broderi också, men det har jag testat. Det kändes inte bra, så där har jag ett par vanliga, progressiva glasögon. Broderiet jag håller på med just nu är för övrigt så pilligt, så jag skulle behöva förstoringsglas. Hörlurar använder jag mest för grannarnas skull, eftersom jag är uppe på nätterna även i helgerna. Eller för min egen då, för att jag ska slippa dämpa ljudet. Det sover folk någon meter både från dator och tv, och väggarna är tunna som papper. Med ljudet rakt in i öronen hör till och med jag vartenda ord dom säger på tv:n. När jag började spela dataspel för sexton år sedan, hade jag inte ens ljudet på när jag spelade. Numera är det halva upplevelsen, och ju mer det smäller och lever, desto roligare är det. Det händer att jag väljer bort spel, för att dom saknar ljudeffekter. Å andra sidan dissar jag andra spel, där det inte går att stänga av bakgrundsmusiken. Den tycker jag däremot enbart är störande. På jobbet är det för övrigt också glasögon och hörlurar som gäller. Det är mest våra pyttesmå dataskärmar jag inte skulle se utan glas, men dom har säkert en positiv inverkan på hur jag sköter mitt jobb också. Lurarna där är egentligen hörselkåpor, men för mig ger dom framför allt en möjlighet att lyssna på musik.

1 Maj 2016  | Länk | Hemmet | 0 kommentar


hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & Eva Eremit                                             Skaffa en gratis hemsida